RÅ 1999 not 152

Not 152. Överklagande av YK:s Maskiner AB ang. inkomsttaxering 1990. - Taxeringsnämnden avvek från YK:s Maskiner AB:s deklaration genom att inte medge avdrag med 637 454 kr för kursförlust i förvärvskällan rörelse. I följd härav åsatte taxeringsnämnden bolaget 536 760 kr i taxerad inkomst. - YK:s Maskiner AB överklagade taxeringsnämndens beslut och yrkade att avdrag skulle medges för kursförlusten i inkomstslaget rörelse. -Länsrätten i Uppsala län (1993-05-28, ordf. Tiger): Utöver vad som anförts ovan av bolaget visar utredningen i målet bl.a. följande. Enligt årsredovisningens förvaltningsberättelse år 1989 utgjordes verksamhetsföremålet i bolaget av uthyrning och service av maskiner och bilar. Bolaget hade ingen anställd arbetskraft. Det aktuella årets bokföringsmässiga resultat före de finansiella intäkterna och kostnaderna uppgick till 533 669 kr. Sedan de finansiella posterna påverkat resultatet (ränteintäkter 672 405 kr och räntekostnader samt låneförluster p.g.a. valutaförändringar 1 188 911 kr) återstod 17 163 kr av vinsten före skatt. Summa tillgångar uppgick enligt balansräkningen till 16 549 199 kr. Den i målet aktuella värdepappersfonden utgjorde 15 000 000 kr av de totala tillgångarnas värde. Bolaget har i bokföringen upptagit fonden bland anläggningstillgångarna. - Länsrätten gör följande bedömning. - Fråga är i målet om av aktiebolag (rörelsedrivande) enligt försiktighetsprincipen redovisad förlust på lån i utländsk valuta är en kostnad som är att hänföra till den av bolaget bedrivna rörelsen eller om kostnaden skall hänföras till ett annat inkomstslag hos bolaget. - För avdragsrätt fordras när det gäller kursförluster på utländska lån att kostnaden är att hänföra till inkomstslaget rörelse. Av praxis framgår att kursförluster som däremot varit en kostnad inom inkomstslagen annan fastighet eller kapital inte varit avdragsgilla. Denna rättstillämpning bygger i huvudsak på att enligt 39 § 1 mom. kommunalskattelagen (KL) gäller att från bruttointäkt som anges i 38 § 1 mom. samma lag avdrag får göras endast för förvaltningskostnad och kostnad för skuldränta. Man har inte ansett att kursförluster kan helt likställas med ränta. - För att en kursförlust skall vara hänförlig till rörelsen, som bolaget hävdar, och inte till inkomstslaget kapital, fordras enligt länsrättens mening att avkastningen av den eller de förmögenhetstillgångar som bolaget använt lånet för, beskattas hos bolaget i rörelsen. Frågan kan också formuleras efter om förmögenhetstillgången är en rörelsetillgång för bolaget. Detta framgår av stadgandet i andra punkten av anvisningarna till 28 § KL, vilken lyder "utdelning på aktier och andelar i ekonomiska föreningar samt ränta räknas som intäkt av rörelse i den mån intäkten influtit från kapital som kan anses tillhöra rörelsen". Prövningen av målet är sålunda avhängig frågan huruvida den aktuella värdepappersfonden skall anses tillhöra rörelsen. För denna fråga är en mängd olika omständigheter av intresse, såsom hur stort kapital som krävs för rörelsens bedrivande med hänsyn till dess karaktar och omfattning. Vad gäller kortfristiga placeringar som utgörs av checkräkningar, kundfordringar etc. torde dessa presumeras ingå i rörelsen medan långfristiga placeringar i obligationer etc. är något mer svårbedömda. För aktiebolag anses dock de sistnämnda placeringarna vanligtvis utgöra rörelsekapital. Tillfälliga kapitalplaceringar i aktier presumeras i den mån de förekommer enligt första stycket av punkt 1 av anvisningarna till 38 § KL inte tillhöra rörelsen, eftersom huvudregeln är den att aktieutdelning är intäkt av kapital. Nämnda kapitalplaceringar torde i enlighet härmed endast ske undantagsvis för rörelsens räkning. En situation då detta skulle kunna vara fallet är då ett aktiebolag gjort en dylik placering som en endast rent tillfällig likvid lösning innan medlen skall användas på något annat omedelbart förestående sätt i rörelsen. Då kan tillgången företagsekonomiskt anses vara en omsättningstillgång i rörelsen för bolaget, dock ej en s.k. lageraktie. Vad som nu sagts framgår genom lagtexten i det andra stycket av sistnämnda lagrums anvisningspunkt. Där sägs nämligen att: "Ränta och utdelning på aktier och andelar i aktiefonder och ekonomiska föreningar skall dock hänföras till intäkt av ---------rörelse i de fall då det kapital som intäkten influtit från kan anses tillhöra verksamhet som nu sagts. Detta kan vara fallet även om kapitalet inte för tillfället används i verksamheten under förutsättning att det står till förfogande för sådan användning. Kapital som inte är avsett att användas i verksamheten utan som hålls avskilt därifrån, anses däremot inte tillhöra verksamheten. Av det anförda följer exempelvis att ränta som uppbärs av ett rörelsedrivande aktiebolag i regel utgör intäkt av rörelse". - Följden av att tillgången inte anses tillhöra rörelsen är att den till sin art är rörelsefrämmande och skall beskattas i inkomstslaget kapital och en eventuell försäljning i tillfällig förvärvsverksamhet. - Utredningen i målet har visat att bolaget tagit ett lån i utländska valutor för att kunna göra en investering i en värdepappersfond. Lån i utländska valutor innebär rent objektivt ett ökat risktagande. Låntagarens riskbedömning utgörs av faktorerna lägre ränta kontra negativa valutakursförändringar. Lånets relativa storlek i förhållande till bolagets totala kapital har varit avsevärd och objektivt sett ur bolagets synvinkel, omotiverat med hänsyn till rörelsens bedrivande. Bolagets invändning att 1ånet tagits för att möjliggöra betydande investeringar har inte påvisats av bolaget och har därför inte förringat de objektiva förhållandena som visat att rörelsens karaktar och omfattning inte fordrat de upplånade medlen. Den tillgång som anskaffats är till sin typ normalt rörelsefrämmande och i målet har inte såvitt framkommit sådana omständigheter förebragts som skulle kunna medföra att kapitalplaceringen varit ägnad för rörelsen. Bolaget har redovisat värdepappersfonden såsom en anläggningstillgång. Detta får anses tyda på att bolagets placering varit långsiktig och inte som en kortsiktig likviditetsreserv för bolaget. Enligt länsrättens mening är det med hänsyn till vad som upptagits ovan klarlagt att bolagets förvärv och innehav av den aktuella värdepappersfonden skett i rent kapitalplaceringssyfte och utan sådant samband med rörelsens bedrivande som krävs för att det skall vara en rörelsetillgång enligt andra stycket i punkt 1 av anvisningarna till 38 § KL. I följd härav skall kapitalintäkterna av tillgången enligt huvudregeln i första stycket av nyss angivna anvisningspunkt i kommunalskattelagen upptas i inkomstslaget kapital hos bolaget. Som en konsekvens härav skall kapitalkostnaderna för tillgången hänföras till bolagets förvärvskälla i nyss nämnda inkomstslag. Då kursförluster inte är avdragsgilla i inkomstslaget kapital, skall besvären avslås. - Länsrätten lämnar besvären utan bifall. - YK:s Maskiner AB fullföljde sin talan. - Kammarrätten i Stockholm (1995-10-26, Sundelin, Sjöberg, Forssner): Vad YK:s Maskiner AB anfört i kammarrätten och vad som i övrigt framkommit i målet föranleder inte annan bedömning än den länsrätten gjort. Överklagandet skall därför avslås. - Kammarrätten avslår överklagandet. - Hos Regeringsrätten yrkade YK:s Maskiner AB (bolaget) att avdrag skulle medges för kursförlust med 637 454 kr i inkomstslaget rörelse. - Riksskatteverket bestred ändringsyrkandet. - Regeringsrätten (1999-06-16, Rundqvist, Lavin, Hulgaard, Nilsson): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Bolaget upptog under år 1989 ett lån i utländsk valuta motsvarande 15 000 000 kr. För medlen köpte bolaget andelar i en räntebärande värdepappersfond. Vid utgången av räkenskapsåret 1989 hade bolagets låneskuld på grund av valutakursförändringar ökat till 15 637 454 kr. Frågan i målet gäller om bolaget är berättigat till avdrag för en till lånet knuten orealiserad kursförlust om 637 454 kr. Avgörande härför är om kostnaden för lånet enligt de vid 1990 års taxering gällande bestämmelserna skall anses vara hänförlig till förvärvskälla i inkomstslaget rörelse eller till inkomstslaget kapital. I det senare fallet är kursförlusten inte avdragsgill medan den i inkomstslaget rörelse betraktas som en avdragsgill driftförlust. - Bolagets verksamhet under beskattningsåret bestod av uthyrning och service av maskiner och bilar. Omsättningen uppgick till knappt 1,5 milj. kr. Tillgångarna, frånsett andelarna i den nämnda värde pappersfonden, vilka redovisats såsom anläggningstillgång, uppgick till drygt 1,5 milj. kr. Vad gäller den nu aktuella affären har bolaget till taxeringsnämnden uppgett att bolagets bank tog initiativ till affären och att dess enda syfte var att utnyttja skillnaden i räntesättning mellan Sverige och utlandet. Hos länsrätten har bolaget tillfogat att syftet med lånet även varit att tillgodose ett behov av investeringar i rörelsen. I Regeringsrätten har bolaget uppgett att bolagets ägare när lånet togs upp väntade sig ett större investeringsbehov om 6-8 milj. kr i maskiner och fordon för att kunna behålla sin största kund, som framöver skulle komma att strukturera om sin verksamhet. Bolaget har också framhållit att andelarna i värdepappersfonden vid behov omgående kunde omsättas i likvida medel. Vad bolaget sålunda och i övrigt har uppgett ger emellertid - trots att en presumtion kunde anses råda för att kapitalkostnader i ett rörelsedrivande aktiebolag hade samband med rörelsen - inte tillräckligt stöd för att lånet svarat mot något konkret investeringsbehov eller att det på annat sätt skulle ha varit avsett för verksamheten i bolagets rörelse. Lånekostnaden bör därför som underinstanserna funnit hänföras till inkomstslaget kapital. Kursförlusten på lånet är således inte avdragsgill. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår överklagandet. (fd II 1999-05-19, Ocklind)

*REGI

*INST