RÅ 1999 not 190
Kammarrätts beslut att vägra prövningstillstånd fastställdes i mål om beräkning av näringsidkares livränteunderlag
Not 190. Överklagande av Lars-Eric N. ang. arbetsskadeförsäkring. -Malmöhus läns allmänna försäkringskassa (1995-01-03) beslutade om livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring åt Lars-Erik N. för tiden oktober 1994-september 1996 på grund av en arbetsskada med visandedag den 9 juni 1983. Livräntan beräknades med utgångspunkt i den sjukpenninggrundande inkomst om 41 000 kr som fastställts för honom i samband med att han beviljats halvt sjukbidrag och livränta fr.o.m. februari 1986. - Lars-Erik N. som var näringsidkare överklagade beslutet och yrkade att livränteunderlaget skulle beräknas med utgångspunkt i den inkomst han skulle kunna ha haft som anställd. Länsrätten i dåvarande Malmöhus län (1995-10-06) avslog överklagandet. I domen uttalade länsrätten att den inte fann skäl att bestämma livräntan med beaktande av vad en anställd skulle ha tjänat. Vidare angav länsrätten att Lars-Erik N:s pensionspoäng för åren 1980-1982 var 0,32, 0,57 respektive 0,00 och uttalade följande: Vid bestämmandet av livränteunderlaget 1986 synes försäkringskassan inte ha prövat om detta med stöd av 4 kap. 7 § lagen om arbetsskadeförsäkring borde avvikit från den sjukpenninggrundande inkomsten med hänsyn till att det gått tre år sedan skadan visade sig. Mot bakgrund av Lars-Erik N:s pensionspoäng åren närmast före skadan synes dock inte livränteunderlaget ha blivit för lågt beräknat. - Lars-Erik N. överklagade länsrättens dom och yrkade höjning av livränteunderlaget. Som grund för sin talan anförde han i huvudsak följande. Det var för få inkomstår före visandedagen som beaktats. Det vore rimligt att ta med ytterligare år för att få en rättvis bild. Anledningen till att inkomsten varit låg åren 1981 och 1982 var att stora investeringar gjorts i företaget. Under år 1981 hade investerats för totalt 197 697 kr i maskiner och inventarier och han hade fått ett investeringsavdrag med 68 520 kr. Under 1982 hade investerats för totalt 706 471 kr. Under bokföringsåret hade avskrivningar gjorts med totalt 238 801 kr. Överavskrivningarna hade uppgått till 69 000 kr. Det vore rimligt att även ta hänsyn till den inkomst han skulle ha fått som anställd. Lars-Erik N. ingav och åberopade kopior av sina självdeklarationer taxeringsåren 1982 och 1983. - Kammarrätten i Göteborg (1996-04-30) meddelade inte prövningstillstånd. - I överklagande fullföljde Lars-Erik N. sin talan. - Riksförsäkringsverket avstyrkte att Regeringsrätten skulle meddela Lars-Erik N. prövningstillstånd i kammarrätten och anförde i huvudsak följande. Lars-Erik N:s nettointäkter de senaste tre åren innan skadan visade sig hade inte - även med beaktande av det särskilda investeringsavdraget - överstigit vare sig hans sjukpenninggrundande inkomst eller det livränteunderlag som försäkringskassan hade fastställt för honom. Det särskilda investeringsavdraget saknade således betydelse vid bedömningen av hans livränteunderlag. Hans pensionspoäng ytterligare fem år tillbaka utvisade inte några större avvikelser jämfört med inkomståren 1980–1982. - Regeringsrätten (1999-09-14, Werner, Lindstam, Rundqvist, Hulgaard, Schäder): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Överklagande av länsrätts avgörande i mål eller ärende enligt lagen om arbetsskadeförsäkring får prövas av kammarrätt endast om kammarrätten har meddelat prövningstillstånd. Enligt 34 a § andra stycket 2 förvaltningsprocesslagen (1971:291) skall prövningstillstånd meddelas bl.a. om anledning förekommer till ändring i det slut vartill länsrätten kommit. - Länsrätten har i sin dom tagit upp frågan om beräkningen av livränteunderlaget bort grunda sig på Lars-Erik N:s inkomster före visandedagen och funnit att en sådan beräkning inte skulle leda till ett högre underlag. Lars-Erik N. har därefter vid överklagandet till kammarrätten gjort gällande att de vid taxeringen beräknade nettointäkterna bort justeras med hänsyn till att han gjort särskilt investeringsavdrag vid 1982 års taxering och överavskrivningar vid 1983 års taxering samt att bedömningen bort omfatta ytterligare år. Han har även vidhållit att hänsyn borde tas till den inkomst som en anställd skulle få. - De i kammarrätten föreliggande handlingarna, bl.a. de av Lars-Erik N. ingivna deklarationskopiorna varav framgick att det särskilda investeringsavdraget uppgick till 13 704 kr (20 procent av ett underlag om 68 520 kr) och uppgifter i försäkringskassans akt om hans pensionspoäng sedan lång tid tillbaka, gav inte stöd för att anta att livränteunderlaget skulle bli högre om det beräknades på grundval av nettointäkten ökad med det särskilda investeringsavdraget eller på grundval av ytterligare år före visandedagen. Motsvarande gällde för det fall att den av Lars-Erik N. påstådda överavskrivningen skulle ha kunnat beaktas. - Vad Lars-Erik N. anfört i fråga om sina inkomster före visandedagen har därför inte utgjort skäl för prövningstillstånd i kammarrätten på den grunden att anledning förekom till ändring i det slut vartill länsrätten kommit. Inte heller i övrigt har skäl för prövningstillstånd i kammarrätten framkommit. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer kammarrättens beslut. (fd II 1999-08-24, Karlsson)