RÅ 1999 not 216

Not 216. Överklagande av Riksskatteverket (RSV) av ett förhandsbesked ang. inkomstskatt. - Riksorganisationen A, distriktsidrottsförbundet B och den lokala idrottsföreningen C begärde att genom förhandsbesked få klarlagt om de hade rätt till skattebefrielse för de inkomster som de skulle erhålla på grund av sin medverkan vid anordnande av ett visst lotteri. -Skatterättsnämnden (1997-09-24, Ersson, Nordling, Wingren, Johansson, Nord, Silfverberg, Tollerz, Virin): Förhandsbesked. - A och C är inte skattskyldiga för inkomst av det i ärendet aktuella lotteriet. Inte heller B är skattskyldigt för sådan inkomst även om dess medverkan sker med hjälp av anställda eller genom ett särskilt bildat bolag. - Motivering. - Enligt förutsättningarna är sökandena sådana ideella föreningar som enligt 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, är frikallade från skattskyldighet för vissa inkomster. Frikallelsen gäller enligt första stycket i nämnda moment bl.a. i fråga om "sådan inkomst som hänför sig...till särskild förvärvsverksamhet avseende rörelse och som till huvudsaklig del härrör från verksamhet som har naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål eller av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete". Som framgår av 7 § 5 mom. tredje stycket SIL räknas anordnande av bl.a. bingo och andra lotterier som sådan hävdvunnen verksamhet som inte skall beskattas hos den ideella föreningen. - Ansökningen gäller skattskyldigheten under olika förutsättningar för sökandenas inkomster av ett lotteri. Tillstånd enligt lotterilagen att anordna lotteriet har medgetts ett antal riksorganisationer för ideella föreningar. Dessa riksorganisationer (varav A är en) har genom sitt samverkansorgan för lotterifrågor gett ett av dem indirekt ägt bolag i uppdrag att genomföra lotteriet med hjälp av bl.a. distriktsidrottsförbund (såsom B) och lokala idrottsföreningar (såsom C). Distriktsidrottsförbundens uppgift är i korthet att sköta distributionen av lotter och vinster medan försäljningen av lotterna till allmänheten sker genom idrottsföreningarna. Alternativt kan de uppgifter som enligt det nämnda åvilar distriktsidrottsförbunden i stället komma att åligga aktiebolag ägda av ideella föreningar eller av personer utanför föreningssfären. - De ställda frågorna gäller rent allmänt om inkomst av medverkan i något av de tre led som hanteringen av lotteriet kan sägas vara uppdelad i (tillstånds-, distributions- och försäljningsleden) är skattebefriad som sådan inkomst som av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete. Det som härvid kan prövas är vilken inverkan vissa omständigheter kan ha för denna bedömning. - Det som sökandena i första hand vill få bedömt är om skattebefrielse för inkomst av lotteriet endast är möjlig för de riksorganisationer som medgetts lotteritillstånden och därmed i lotterilagens mening är anordnare av lotteriet. - Nämnden gör i denna del följande bedömning. - Visserligen anges i 7 § 5 mom. tredje stycket SIL som exempel på verksamhet av hävdvunnen typ "anordnande" av bingo och andra lotterier. Emellertid finns inget som tyder på att därmed avsetts enbart innehavaren av lotteritillståndet ("anordnande" styr för övrigt uppräkningen även av övriga verksamheter av hävdvunnen typ). Enligt nämndens mening framstår det dessutom som naturligt att se hanteringen av lotteriet i dess olika led som en helhet och därmed betrakta inkomsterna för de medverkande i de olika leden såsom härrörande från detta. Att lotteritillstånd av närmast administrativa skäl enbart sökts och medgetts olika riksorganisationer hindrar således inte att även andra medverkande ideella föreningar kan anses frikallade från skattskyldighet för inkomst av lotteriet (jfr SOU 1995:63 s. 195). - Andra frågor som förts fram i ärendet är vilken betydelse det har för frågan om skattskyldigheten att hanteringen har stor omfattning och sker med hjälp av anställd personal. - Nämnden gör i dessa delar följande bedömning. - Av rättsfallet RÅ 1992 ref. 68 följer att det avgörande för frågan om skattebefrielse på den aktuella grunden är att verksamheten kan betraktas som en typisk traditionell finansieringskälla för ideellt arbete. Däremot ansågs i rättsfallet verksamhetens (logdans) omfattning principiellt sakna betydelse för denna bedömning. Mot bakgrund av detta rättsfall bör lotteriets betydande omfattning inte i sig hindra att inkomsterna anses skattefria för de ideella föreningarna. Nämnden förutsätter därvid att verksamheten inte tagit sig några från genomförande av denna typ av lotteri avvikande former. - Det är en oklar fråga i vilken utsträckning en verksamhet måste utföras av enbart ideellt arbetande krafter för att anses som en finansieringskälla av hävdvunnen typ. Denna frågeställning gäller särskilt för lotterihanteringen inom distriktsidrottsförbunden. Deras huvuduppgift är att administrera den idrottsliga verksamheten inom respektive distrikt men till deras uppgifter har kommit att även administrera lotterier av aktuell typ för idrottsföreningarna inom distrikten. Hanteringen av dessa båda uppgifter utförs huvudsakligen av anställda hos förbunden. Det saknas dock i ärendet närmare uppgifter om hur verksamheten är uppdelad, antalet anställda m.m. Något generellt svar som sökandena önskar kan inte lämnas i denna del. Nämnden har dock den uppfattningen att det förhållandet att distriktsidrottsförbundens hantering av lotteriet sker med hjälp av anställda inte innebär ett absolut hinder mot att anse att inkomsterna är skattebefriade hos förbunden på förevarande grund. Det avgörande är i stället att den bedrivna verksamheten, alltså även den som utövas genom anställda, kan betraktas som ingående som en del i anordnandet av det aktuella lotteriet. - Sökandena har vidare som alternativ angett att viss verksamhet kan komma att utföras av bolag. I frågan om detta kan påverka beskattningen av de ideella föreningarna gör nämnden följande bedömning. - I den mån bolag kommer att medverka i hanteringen av lotteriet - nämnden tar inte ställning till i vilken utsträckning detta kan anses förenligt med lotteritillståndet - blir dessa skattskyldiga för de inkomster som hänför sig till verksamheten. Att även bolag medverkar bör enligt nämndens mening inte inverka på bedömningen huruvida skattefrihet föreligger för de inkomster sökandena erhåller för sitt deltagande i genomförandet av lotteriet. - Det givna förhandsbeskedet har utformats mot bakgrund av de redovisade bedömningarna. - RSV överklagade förhandsbeskedet såvitt gällde skattskyldigheten för distriktsidrottsförbundet B och yrkade att Regeringsrätten skulle förklara att B var skattskyldigt för sina inkomster av det aktuella lotteriet, då dess medverkan skulle ske med hjälp av anställd personal eller genom ett särskilt bildat bolag. - Regeringsrätten (1999-10-14, Rundqvist, Hulgaard, Schäder, Wennerström): Enligt förutsättningarna för ansökan om förhandsbesked är förbundet en sådan ideell förening som, enligt vad som följer av 7 § 5 mom. SIL, är frikallad från skattskyldighet för inkomster från anordnande av lotterier. - Skatterättsnämnden har i det lämnade förhandsbeskedet, i vad det överklagats, förklarat att B inte är skattskyldigt för inkomst av det i målet aktuella lotteriet, även om dess medverkan sker med hjälp av anställda eller genom ett särskilt bildat bolag. - När det gäller anställdas medverkan i lotteriet gör Regeringsrätten samma bedömning som Skatterättsnämnden. - Beträffande skattekonsekvenserna av att förbundets medverkan i lotteriet sker genom ett bolag framgår av ansökan om förhandsbesked endast att frågan avser alternativet att de uppgifter som åligger förbundet uppdras åt ett helt privat aktiebolag. I komplettering till ansökan tilläggs följande. I det här fallet kan mellanledet - dvs. B - välja att utföra uppdraget själv eller att i sin tur lämna uppdraget vidare till ett privat aktiebolag. Frågan uppkommer då hur ersättningen från det bolag som genomför spelet skall betraktas hos förbundet. I det här fallet kan också olika distriktsförbund förfara olika, vilket innebär att mellanledet kommer att bestå av dels idrottsföreningar, dels privata aktiebolag. Frågan är om detta kan påverka bedömningen av inkomsten hos förbundet. Alternativet i denna del bygger även på att lottsedlar kommer att säljas, förutom av de medverkande idrottsföreningarna, även av privata affärer m.m. - Vad gäller sistnämnda alternativ finner Regeringsrätten att förutsättningarna för den ställda frågan är alltför opreciserade för att förbundets skattskyldighet skall kunna bedömas med säkerhet. Bl.a. saknas närmare uppgifter om innehållet i de avtal som skulle träffas mellan förbundet och bolaget samt i vilken omfattning försäljning av lotter skall ske av andra än ideellt arbetande personer inom olika idrottsföreningar. Härtill kommer att frågan i princip också framstår som alltför allmänt hållen för att lämpa sig för förhandsbesked. Förhandsbesked borde därför inte ha lämnats i denna del. Skatterättsnämndens förhandsbesked i nu berört avseende skall därför undanröjas. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten ändrar Skatterättsnämndens förhandsbesked i den del det överklagats endast på så sätt att Regeringsrätten undanröjer förhandsbeskedet avseende skattskyldighet för förbundet när dess medverkan i den i målet aktuella verksamheten sker genom ett särskilt bildat bolag och avvisar ansökningen i den delen. - (Regeringsrådet Billum hade skiljaktig mening och anförde: Även när det gäller anställdas medverkan i lotteriet anser jag att förutsättningarna för den ställda frågan är alltför ofullständigt angivna för att förbundets skattskyldighet skall kunna bedömas med säkerhet. Frågan har vidare getts en sådan allmän räckvidd att den inte lämpar sig för förhandsbesked. Jag undanröjer därför förhandsbeskedet i vad det överklagats av RSV.) (fd II 1999-06-02, Nässlin)

*REGI

*INST