RÅ 1999 not 259

Not 259. Överklagande av Riksskatteverket av ett förhandsbesked ang. inkomstskatt. - I en ansökan om förhandsbesked frågade den svenska filialen till den schweiziska bolaget X om filialen hade rätt till avdrag resp. avräkning för erlagd kupongskatt på utdelningar på utländska aktier och andra värdepapper. -Skatterättsnämnden (1998-06-11, Ersson, ordf., Nordling, Wingren, Armholt, Johansson, Nord, Silfverberg, Tollerz): Förhandsbesked: Sökanden har rätt till avdrag alternativt avräkning för ifrågavarande utländska skatter enligt de regler som gäller för inländsk juridisk person. - Motivering. Enligt förutsättningarna bedriver det schweiziska bolaget X värdepappersrörelse från fast driftställe (filial) i Sverige. Filialen erhåller inkomster bl.a. i form av utdelningar på utländska aktier och andra värdepapper. För dessa inkomster är filialen skattskyldig i Sverige enligt 6 § 1 mom. första stycket c) lagen . (1947:576) om statlig inkomstskatt. Filialen kan för dessa inkomster också ha betalt skatt i den stat där det bolag som lämnat utdelningen är hemmahörande (här avses annan stat än Schweiz). - En inländsk juridisk person har enligt svensk intern skattelagstiftning möjlighet att beakta erlagd utländsk skatt. Detta kan ske antingen i form av avdrag enligt punkt 4 av anvisningarna till 20 § kommunalskattelagen (1928:370) eller genom avräkning enligt den särskilda lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt. Filialen såsom en utländsk juridisk person har inte denna rätt. - Frågan i ärendet är om en tillämpning av diskrimineringsförbudet, den s.k. filialregeln, i artikel 26 § 3 i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Schweiz (SFS 1987:1182) leder till att filialen vid beskattningen skall få samma rätt till avdrag eller avräkning för utländsk skatt som ett svenskt bolag har. - Riksskatteverket har invänt att utdelningarna från tredje stat inte enligt dubbelbeskattningsavtalet, artikel 23, skall beskattas här utan i Schweiz och att avdrag eller avräkning av den utländska skatten därmed inte blir aktuellt. - Nämnden gör följande bedömning. - Filialen bedriver värdepappersrörelse. De rörelseinkomster som är hänförliga till ett fast driftställe här får enligt artikel 7 i avtalet beskattas i Sverige. Utdelningar behandlas i artikel 10. Den regleringen gäller dock endast för utdelning som kommer från den andra avtalsslutande staten och är således inte tillämplig i fråga om de i ärendet aktuella utdelningarna från tredje stat. Artikel 23 gäller för inkomst beträffande vilken ingen uttrycklig bestämmelse meddelats i föregående artiklar av avtalet och innebär att sådan inkomst beskattas i hemviststaten. Visserligen är, som framgatt, artikel 10 inte tillämplig på de i värdepappersrörelsen erhållna utdelningarna men väl artikel 7 om inkomst av rörelse. Därmed blir artikel 23 inte tillämplig. Beskattning av utdelningarna såsom ingående i rörelseinkomsten får således enligt avtalet ske i Sverige. - Frågan om diskriminering föreligger enligt avtalet måste följaktligen prövas. Den prövningen skall ske mot filialregeln i artikel 26 § 3 första stycket i avtalet. Enligt den regeln skall beskattningen av ett fast driftställe, som ett företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, i denna andra stat inte vara mindre fördelaktig än beskattningen av ett företag i den andra staten, som bedriver samma verksamhet. - Genom att filialen vid beskattningen i Sverige inte får beakta den i tredje stat erlagda skatten på erhållna utdelningar måste anses att filialen träffas av en beskattning som i förhållande till svenska företag som bedriver verksamhet av samma slag är mindre fördelaktig. Ifrågavarande diskrimineringsregel får därför anses tillämplig. Filialen är därmed berättigad att dra av eller avräkna den utländska skatten på utdelningarna på samma sätt som gäller för en inländsk juridisk person. - Riksskatteverket yrkade att Regeringsrätten skulle ändra Skatterättsnämndens förhandsbesked och förklara att den svenska filialen inte hade rätt till avdrag alternativt avräkning i Sverige för utländsk skatt på utdelningsinkomster från tredje stat. Verket anförde bl.a. följande. Det var synnerligen viktigt att klargöra vilka typer av utdelningsinkomster som föll in under artikel 23 i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Schweiz. Enligt Riksskatteverkets uppfattning skulle utdelningsinkomster från tredje land, vid tillämpning av dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Schweiz, hänföras till artikel 23. Artikel 7 blev därmed inte tillämplig. - Filialen bestred bifall till överklagandet. - Regeringsrätten (1999-12-03, Björne, Holstad, Lindstam, Eliason, Hulgaard): Regeringsrätten gör samma bedömning som Skatterättsnämnden. - Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked. (fd I 1999-11-02, Olsson)

*REGI

*INST