RÅ 1999 not 45

Not 45. Ansökan av Peter T. om rättsprövning. Byggnadsnämnden i Tyresö kommun beslutade den 16 april 1997 att som förhandsbesked enligt plan- och bygglagen (1987:10) meddela att bygglov för nybyggnad av villabyggnad inte kunde påräknas inom Tyresö 1:506 i kommunen. - Sedan byggnadsnämndens beslut överklagats beslutade Länsstyrelsen i Stockholms län den 16 juli 1997 att avslå överklagandet. - Peter T. överlagade länsstyrelsens beslut. -Regeringen (Inrikesdepartementet, 1997-10-30) avslog överklagandet med följande motivering: Regeringen finner att förhållandena i området är sådana att byggnadsnämnden får anses ha haft tillräckliga skäl för sitt ställningstagande att markens lämplighet för bebyggelse och regleringen av bebyggelsemiljöns utformning skall ske genom detaljplan. Vad Peter T. anfört utgör inte skäl att ändra länsstyrelsens beslut. Överklagandet bör därför avslås. - Peter T. överklagade regeringens beslut och yrkade att Regeringsrätten skulle ompröva beslutet. Till stöd för sin talan anförde han bl.a. följande. Det hade inte skett en grundlig undersökning av det faktiska förfarandet hos kommunen. Inte heller hade kommunen inhämtat information från honom. Sedan den gamla detaljplanen upphävdes år 1991 hade det varit mer eller mindre byggstopp. Kommunen hade årligen lovat att detaljplanen skulle vara klar och antagen “nästa år”. Trots att kommunen uppgett att det inte var möjligt att bygga större villor utan detaljplan beviljades det bygglov på bygglov i närliggande områden som saknade detaljplan. Familjen T:s byggplaner stämde helt överens med den planerade detaljplanen och kunde därför inte anses utgöra ett hinder. De hade också erbjudit sig att skriva på en förbindelse att ansluta sig till det planerade kommunala vatten- och avloppsnätet. Bygglov hade beviljats den nye ägaren till en fastighet inom området, på vilken byggnaden tidigare hade brunnit. - Regeringsrätten (1999-03-09, Werner, Lindstam, Rundqvist, Hulgaard, Nilsson): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringens beslut kan inte överklagas. Regeringsrätten finner dock att överklagandet bör tas upp som en ansökan om rättsprövning. - Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågor om beslutet strider mot kravet på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop.1987/88:69 s. 23-25 och 234). - I målet har inte framkommit att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det bedömningsutrymme som föreligger i ärendet eller att det vid handläggningen har förekommit något fel som kan ha påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som sökandena har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i ärendet att beslutet på något annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 1999-02-11, I. Larsson)

*REGI

*INST