RÅ 1999 not 58

Not 58. Besvär i särskild ordning av Christian C. ang. inkomsttaxering 1986. - Taxeringsnämnden åsatte i avsaknad av deklaration Christian C. taxering efter skönsmässiga grunder. Därvid upptogs inkomsten av tillfällig förvärvsverksamhet till beskattning med 140 000 kr med stöd av kontrolluppgift från Fastighetsbolaget Arsenalen. Länsskattemyndigheten yrkade därefter att inkomsten av tillfällig förvärvsverksamhet skulle höjas till 215 000 med anledning av ytterligare en kontrolluppgift från HSB:s bostadsrättsförening Bäcken avseende försäljning av bostadsrättslägenhet. Christian C:s taxering för statlig och kommunal inkomstskatt fastställdes på denna grund avLänsrätten i Stockholms län (1987-10-21) till 215 000 kr. - I skrivelse i februari 1995 yrkade Christian C. att omprövning skulle ske för taxeringsåret 1986. I skrivelsen anförde Christian C. bl.a. följande. Han hade emigrerat från Sverige 1983 utan avsikt att återvända. Tillfälliga besök har dock förekommit på grund av släktbegravningar och dylikt. Med ett mindre belopp på fickan hade han huvudsakligen tagit sig fram genom att lifta. Han hade bott hos tillfälliga bekanta och drygat ut kassan med tillfälliga arbeten såsom handräckning på landsbygden, föredragsverksamhet, gatuunderhållning samt bidrag från släktingar. Då han till stor del varit på rörlig fot under åren 1983 till 1991 hade endast begärd post från släktingar och vänner nått honom. Han hade sedan han återvände till Sverige i stort sett varit arbetslös och levt sedan flera år tillbaka på socialbidrag. Kronofogdemyndighetens underrättelse den 31 augusti 1994 om utmätningsförsök hade därför kommit som en fullständig överraskning. - Skattemyndigheten medgav att besvären prövades enligt 99 § taxeringslagen (1956:623) med bestred ändring i sak. - Kammarrätten i Stockholm (1998-04-29, Regner, Tenne, Dinnetz): Av 99 § taxeringslagen, som skall tillämpas på taxeringar före år 1991, framgår bl.a. att om skattskyldig under taxeringsåret inte erhållit skattsedel på slutlig skatt i anledning av den taxering varom i fråga är, denne får anföra besvär inom ett år efter det han har erhållit sådan skattsedel. Kammarrätten finner att förutsättning att ta upp Christian C:s besvär till prövning enligt nämnda paragraf föreligger. - Under år 1985 sålde Christian C. två stycken bostadsrättslägenheter och realisationsvinsten beräknades till totalt 215 000 kr. Fysisk person är enligt 53 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370), oinskränkt skattskyldig i Sverige för tid under vilken han varit bosatt i riket. Oavsett om en person skall anses bosatt i landet är han dock skattskyldig för sådan vinst som uppkommit vid icke yrkesmässig försäljning av bl.a. bostadsrättslägenhet. Christian C. är därför skattskyldig i Sverige för den realisationsvinst som uppkom vid försäljningen av de två bostadsrättslägenheterna. Då Christian C. inte visat att han haft avdragsgilla kostnader i samband med försäljningen skall besvären avslås och åsatta taxeringar kvarstå. - Kammarrätten avslår besvären. - I besvären yrkade Christian C. att Regeringsrätten skulle undanröja den åsatta taxeringen. I andra hand yrkade han att Regeringsrätten skulle avskriva ärendet av sociala skäl. Till stöd för sin talan anförde han bl.a. följande. Till följd av höga kostnader för renoveringsarbeten och mäklararvoden hade de aktuella lägenhetsaffärerna gått med förlust för honom. Han hade under ett antal år vistats utomlands och inte sparat några handlingar eftersom han haft uppfattningen att han ej var skattskyldig i Sverige. Den mäklare han anlitat hade försatts i konkurs, varför det inte varit möjligt att i efterhand få fram några handlingar. Han resterade fortfarande med betydande skulder från lägenhetsaffärerna och tvingades för närvarande uppbära ekonomiskt bistånd för sitt uppehälle. - I yttrande anförde Riksskatteverket sammanfattningsvis följande. I avsaknad av handlingar som visade vilka kostnader Christian C. kan ha nedlagt på de berörda bostadsrättslägenheterna ansåg sig verket inte kunna tillstyrka någon nedsättning av de beräknade realisationsvinsterna. Kammarrätten hade inte närmare gått in på Christian C:s skatterättsliga hemvist. Ansågs han ha varit bosatt i ett annat land än Sverige kunde det med detta andra land finnas ett dubbelbeskattningsavtal som gav bosättningslandet beskattningsrätten till realisationsvinsterna. Om sådant avtal inte fanns borde Christian C., om han inte ansågs bosatt i Sverige, beskattas i det för riket gemensamma taxeringsdistriktet. Det kunde finnas anledning att överväga om målet borde återförvisas till kammarrätten för utredning och ställningstagande i bosättningsfrågan. - Regeringsrätten (1999-03-29, Werner, Rundqvist, Eliason, Hulgaard): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Christian C. har beskattats såsom bosatt i Sverige för realisationsvinst vid avyttring av två bostadsrätter som han innehaft ungefär två månader. Realisationsvinsterna har beräknats som skillnaden mellan avyttrings- och förvärvspris enligt tillgängliga kontrolluppgifter. Christian C. har gjort gällande att han haft kostnader för förbättring av lägenheterna och för mäklararvode med så höga belopp att någon vinst inte uppkommit. I målet har även uppkommit fråga om Christian C:s skatterättsliga hemvist och om något dubbelbeskattningsavtal kan vara tillämpligt. - Enligt 53 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370), KL, är en fysisk person som är bosatt i Sverige skattskyldig för all inkomst (obegränsat skattskyldig) medan den som inte är bosatt i Sverige är skattskyldig endast för vissa inkomster, bl.a. vinst vid avyttring av bostadsrätt i Sverige (begränsat skattskyldig). Realisationsvinst vid avyttring av bostadsrätt beskattas enligt 59 § 1 och 3 mom. KL för obegränsat skattskyldiga i hemortskommunen och för begränsat skattskyldiga för gemensamt kommunalt ändamål. Enligt punkt 1 tredje stycket av anvisningarna till 53 § KL skall svensk medborgare som utreser från Sverige anses bosatt här till dess fem år har förflutit från dagen för avresan, om han inte visar att han under beskattningsåret inte haft väsentlig anknytning till Sverige (den s.k. femårsregeln). I 6 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, finns en hänvisning till bestämmelserna om skattskyldighet i KL. Den som enligt ett annat lands skattelagstiftning anses ha hemvist i det landet kan på grund av dubbelbeskattningsavtal bli befriad från beskattning som skulle följa av bestämmelserna i KL och SIL. - Regeringsrätten gör följande bedömning. - Christian C. är enligt KL och SIL skattskyldig för realisationsvinst som uppkommit vid avyttring av bostadsrätterna oavsett om han varit bosatt i Sverige eller ej. Vad som förekommit i målet visar inte att Christian C. under 1985 saknat väsentlig anknytning till Sverige. Han skall därför anses ha varit bosatt här och skall beskattas för uppkommen realisationsvinst i hemortskommunen och inte för gemensamt kommunalt ändamål. Med hänsyn till att Christian C. uppgett att han under ifrågavarande tid levt på rörlig fot och inte varit stadigvarande bosatt i något land saknas anledning till antagande att realisationsvinster på bostadsrätterna skall undantas från beskattning i Sverige på grund av ett dubbelbeskattningsavtal. - Vad som förekommit i målet ger inte stöd för att beräkna realisationsvinsterna till lägre belopp än underinstanserna gjort. - Christian C:s i andra hand framställda yrkande får uppfattas som en ansökan om eftergift av skatten. En sådan ansökan kan inte prövas av Regeringsrätten. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer kammarrättens domslut. - Regeringsrätten avvisar ansökan om eftergift av skatten. (fd II 1999-03-10, H. Lundgren)

*REGI

*INST