RÅ 1999 not 59
Kammarrätt underlät att pröva av byggnadsnämnd beslutat föreläggande att vid vite ta bort vissa anläggningar i hela dess vidd (återförvisat)
Not 59. Överklagande av Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Nynäshamns kommun ang. föreläggande av vite.- Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Nynäshamns kommun(1995-06-05) beslutade att enligt 10 kap. 14 och 18 §§ plan- och bygglagen (1987:10), PBL, förelägga Viola J. att vid vite av 10 000 kr senast en viss dag ta bort samtliga anläggningar för en av henne bedriven försäljningsverksamhet och städa upp området. Sedan Viola J. överklagat beslutet fastställde Länsstyrelsen i Stockholms län (1995-08-21) föreläggandet med endast den ändringen att dagen då det skulle efterkommas flyttades fram. Vid sin bedömning utgick länsstyrelsen från att anläggningen i fråga var ett enligt 8 kap. 2 § PBL bygglovspliktigt upplag. Viola J. överklagade till Kammarrätten i Stockholm (1996-02-12, Wennerholm, Avellan-Hultman, Sjöberg), som bedömde att anläggningen i fråga inte var ett upplag i PBL:s mening och således inte bygglovspliktig. Kammarrätten upphävde därför länsstyrelsens och nämndens beslut. - I överklagande yrkade nämnden att Regeringsrätten skulle upphäva kammarrättens dom och fastställa nämndens beslut. - Viola J. bestred bifall till nämndens talan och yrkade att Regeringsrätten skulle hålla syn. - Boverket avgav yttrande i målet. - Regeringsrätten (1999-03-29, Lindstam, Rundqvist, Hulgaard, Nilsson, Schäder) anförde sedan underinstansernas avgöranden redovisats: Av miljö- och stadsbyggnadsnämndens protokoll framgår att den aktuella försäljningen bedrivs från en anläggning bestående av uppsatta plastpresenningar, husvagn m.m. och att anläggningens storlek och karaktär är sådan att den enligt nämnden kräver bygglov. Nämnden har inte i det sammanhanget uttalat om den karaktäriserat anläggningen som byggnad, för vilken bygglovsplikt föreligger enligt 8 kap. 1 § PBL, eller som en sådan annan anläggning än byggnad, t.ex. ett upplag, för vilken bygglov krävs enligt 2 §. I Regeringsrätten har nämnden emellertid förklarat sig vara av uppfattningen att anläggningen utgör byggnad. - Byggnadsnämndens föreläggande riktar sig mot samtliga anläggningar för försäljningsverksamhet på platsen. Att länsstyrelsen när den fastställt föreläggandet i skälen för sitt beslut utgått från att det varit fråga om ett upplag innebär inte att kammarrätten kunnat begränsa sin prövning till frågan om så är fallet eller ej. Eftersom kammarrätten inte prövat målet i hela dess vidd bör målet återförvisas dit. - Vid denna utgång saknar Regeringsrätten anledning att hålla syn. - Regeringsrätten avslår yrkandet om syn. - Regeringsrätten upphäver kammarrättens dom samt återförvisar målet till Kammarrätten i Stockholm för förnyad handläggning. (fd II 1999-02-25, Persson)