RÅ 1999 not 68

Not 68. Överklagande av RVB Invest AB ang. inkomsttaxering 1988. - Taxeringsnämnden åsatte i avsaknad av deklaration Hestia Invest AB (numera RVB Invest AB) taxering efter skönsmässiga grunder. - Med anledning härav påförde lokala skattemyndigheten skattetillägg och förseningsavgifter. - I besvär överklagade bolaget taxeringsnämndens beslut och yrkade att taxeringen skulle bestämmas i enlighet med inlämnad deklaration. Vidare överklagade bolaget lokala skattemyndighetens beslut om skattetillägg och förseningsavgift. - Skattemyndigheten hemställde att besvären avseende inkomsttaxeringen skulle avvisas. I sak hemställde myndigheten att besvären skulle lämnas utan bifall. -Länsrätten i Stockholms län (1992-10-22, ordförande Jonsson): Bolaget har yrkat att inlämnad deklaration läggs till grund för taxeringen. Någon av bolaget upprättad deklaration föreligger inte i målet. Bolaget har av länsrätten upplysts om omständigheten och beretts tillfälla att komplettera besvärshandlingen men inte hörts av. Länsrätten finner mot bakgrund härav samt vad övrigt framkommit i målet inte grund föreligga för ändring av taxeringsnämndens och lokala skattemyndighetens beslut. - Länsrätten avslår besvären. - Hos kammarrätten överklagade bolaget länsrättens dom beträffande påförd inkomst av rörelse, skattetillägg och förseningsavgift. Enligt en till kammarrätten ingiven kopia av en skrivelse till lokala skattekontoret i Danderyd med begäran om förlängt anstånd med inbetalning av skatt för taxeringsåret 1988 hävdade bolaget att länsrättens dom blivit felaktig beroende på att deklaration insänd till skattemyndigheten inte hade vidarebefordrats till länsrätten. - Skattemyndigheten anförde i skrivelse att rubricerad deklaration inte hade kunnat återfinnas hos myndigheten. Enligt en anteckning hade den dock tagits ut från skattemyndighetens arkiv 1989-05-26 med hänvisning till dnr 0112-673-89, vilket var det ärende som nu överklagats till kammarrätten. Kontroll hade även visat att deklarationen inte fanns i länsrättens akt för 1989 års taxering. - Bolaget, som bereddes tillfälle att yttra sig med anledning av innehållet i skattemyndighetens nyssnämnda skrivelse, hördes inte av. - Kammarrätten i Stockholm (1995-05-23, Rydholm, Dinnetz, Horal): Någon grund för att ändra länsrättens dom har inte visats föreligga. Bolagets talan skall därför avslås. - Kammarrätten avslår överklagandet. - Bolaget fullföljde sin talan och anförde bl.a. följande. Bolaget hade lämnat självdeklaration för inkomståret 1987. Detta framgår av att deklarationen rekvirerats ur skattemyndighetens arkiv den 26 maj 1989. Vidare hade anstånd med betalning av skatt för taxeringsåret 1988 medgetts den 30 mars 1990. Anstånd medges endast om deklaration lämnats och visar att någon skatt inte skall betalas. Bolaget åberopar en kopia på deklarationen som visar att bolagets nettointäkt av rörelse varit 12 825 kr och att bolaget tillgodofört sig förlustavdrag med 19 872 kr, varefter ingen taxerad inkomst återstår. Vid beräkning av nettointäkten hade avdragits förvaltningskostnader om 36 771 kr varav 34 000 kr avsåg en faktura från i-Bolagen ställd till Hestia Invest AB avseende "arvode för nedlagt arbete i samband med kontakter, m.m., i samband med Bengt H:s sjukdom". Orsaken till att underinstansernas förelägganden att bl.a. inge deklaration inte följts hade varit sjukdom hos såväl Bengt H., företrädare för bolaget, som det förra ombudet. - Riksskatteverket (RSV) medgav bifall till överklagandet på så sätt att bolaget åsattes en taxerad och beskattningsbar inkomst om 36 879 kr. Verket ansåg därvid att bolaget inte förmått visa att avdrag för förvaltningskostnader enligt den ingivna fakturan skulle medges med mer än som skäligt ansedda 10 000 kr och att någon rätt till förlustavdrag inte förelåg eftersom bolaget inte inom taxeringsåret lämnat sina deklarationer för något av taxeringsåren 1985-1987. Verket ansåg vidare att det inte framkommit att deklaration hade lämnats i sådan tid att detta kunnat påverka beslutet om skattetillägg. Men om taxeringen skulle bli föremål för ändringar skulle också underlaget för skattetillägg komma att reduceras i motsvarande mån. - Regeringsrätten (1999-04-14, Lindstam, Lavin, Nilsson, Wennerström): Skälen för Regeringsrättens avgörande. I avsaknad av deklaration från bolaget vid 1988 års taxering bestämde taxeringsnämnden genom skönstaxering bolagets taxerade inkomst till 100 000 kr. Bolaget påfördes även förseningsavgift på 4 000 kr samt skattetillägg. - Av vad som numera framkommit i målet får anses framgå att den skönsmässigt uppskattade inkomsten blivit för högt beräknad. Regeringsrätten finner att bolagets nettointäkt av rörelse, med beaktande av att bolaget inte kan anses ha visat eller gjort sannolikt att det är berättigat till högre avdrag för förvaltningskostnader än vad RSV tillstyrkt, kan bestämmas till 36 879 kr. - Av 2 § andra stycket sista meningen i den numera upphävda lagen (1960:63) om förlustavdrag framgår att för rätt till förlustavdrag krävs att deklarationsskyldigheten för förluståret har fullgjorts under vederbörligt taxeringsår. Regeringsrätten finner att bolaget inte visat att rätt till yrkat förlustavdrag föreligger. - Vad härefter angår de särskilda avgifter som påförts bolaget i form av förseningsavgift och skattetillägg gäller bl.a. följande. Enligt 116 g § taxeringslagen (1956:623), som är tillämplig i målet, påförs aktiebolag förseningsavgift med 1 000 kr om självdeklaration inte inkommit inom föreskriven tid och med fyra gånger detta belopp om deklarationen inte inkommit senast den 1 augusti under taxeringsåret. Av 116 d § taxeringslagen följer vidare att beslut om skattetillägg som påförts när inkomst skönsmässigt uppskattats på grund av utebliven deklaration skall undanröjas om deklaration inkommit till skattemyndighet eller domstol före utgången av februari månad efter taxeringsåret. Enligt 116 p § andra stycket taxeringslagen skall dock om en taxering nedsätts även vidtagas därav föranledd ändring i beslut om skattetillägg. Påförda särskilda avgifter kan även efterges om skäl härför föreligger. - Vad som förekommit i målet visar inte att deklaration från bolaget kommit in i sådan tid att förseningsavgift inte skall påföras bolaget eller att skattetillägget skall undanröjas enligt 116 d § taxeringslagen. Underlaget för skattetillägg skall dock enligt 116 p § andra stycket taxeringslagen sättas ned till följd av Regeringsrättens nedsättning av bolagets taxering. Skäl för eftergift av förseningsavgift och skattetillägg föreligger inte. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten ändrar kammarrättens dom och bestämmer bolagets taxerade och beskattningsbara inkomst för taxeringsåret 1988 till 36 870 kr. - Regeringsrätten bestämmer att skattetillägg skall beräknas på den skatt som belöper på en beskattningsbar inkomst av 36 870 kr. - Regeringsrätten avslår bolagets överklagande i övrigt. (Regeringsrådet Lavin var skiljaktig i fråga om motivering och anförde att följande fyra stycken bör föregå majoritetens första stycke: "Bolaget har först hos Regeringsrätten ingett en kopia av sin självdeklaration för inkomståret 1987. Enligt 37 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) får i mål, vari prövningstillstånd krävs, omständighet eller bevis, som klaganden åberopar först i Regeringsrätten, beaktas endast om det föreligger särskilda skäl. - Bolaget har i tidigare instanser gjorts uppmärksam på att någon av bolaget upprättad självdeklaration inte ingått i processmaterialet. Trots detta har bolaget inte inkommit med någon kopia eller rekonstruktion av sin självdeklaration. Till följd av den kopia av deklarationen som presenterats i Regeringsrätten har vissa frågor om avdragsrätt m.m. förts in i processen, vilka inte varit föremål för prövning av tidigare instanser. Den ursprungliga huvudfrågan om vilken taxerad och beskattningsbar inkomst som skall åsättas bolaget är dock i grunden densamma. Instansordningsprincipen kan såtillvida anses vara uppfylld. Jfr RÅ 1992 ref. 58. Det har naturligtvis också betydelse att processen handläggs som en beloppsprocess enligt äldre ordning. - Vad sedan gäller frågan om särskilda skäl enligt 37 § förvaltningsprocesslagen kan anses föreligga är följande att märka. RSV har i sitt svaromål förklarat att den i Regeringsrätten ingivna deklarationen kan läggas till grund för taxeringen. Till yttermera visso har verket på visst sätt medgett bifall till överklagandet. Om bolaget inte finge åberopa innehållet i deklarationen, skulle verkets medgivande komma så att säga att hänga i luften. Deklarationens innehåll är därför uppenbarligen av avgörande betydelse för målets utgång i Regeringsrätten. - Med hänsyn till det ovan anförda finner Regeringsrätten att det föreligger särskilda skäl enligt 37 § förvaltningsprocesslagen att beakta vad bolaget åberopat först i Regeringsrätten till stöd för sin talan om undanröjande av åsatt taxering och påförda särskilda avgifter." - I övrigt instämmer jag i majoritetens motivering.) (fd II 1999-03-10, Johansson)

*REGI

*INST