RÅ 1999 not 72
Fråga om förutsättningar förelegat för särskild fastighetstaxering
Not 72. Överklagande av Anna Å. och Olof A. ang. särskild fastighetstaxering. - Fastigheten Ekvik 1:23 i Värmdö kommun åsattes såsom småhusenhet taxeringsvärdet 1 281 000 kr, varav markvärde 301 000 kr och byggnadsvärde 980 000 kr. - Skattemyndigheten yrkade i besvär att den vid särskild fastighetstaxering 1992 åsatta taxeringen skulle undanröjas. Skattemyndigheten anförde att ny taxering skett på grund av ombildning. Någon fysisk förändring av sådant slag som utgör förutsättning för ny taxering enligt 16 kap. hade dock inte skett. - Fastighetens ägare motsatte sig skattemyndighetens yrkande. I sak anfördes bl.a. följande. Ny taxering av fastigheten initierades då fastigheten enligt beslutsskäl var ombildad. Fastighetens ägare delade inte skattemyndighetens uppfattning om att det saknats grund för nytaxering enligt 16 kap.fastighetstaxeringslagen. Skattemyndighetens yrkande borde lämnas utan bifall. Om länsratten ändå skulle gå på skattemyndighetens linje yrkades i sista hand att hela den särskilda fastighetstaxeringen för 1992 skulle undanröjas. -Länsrätten i Stockholms län (1993-12-29, ordförande Fellenius): Länsrätten konstaterar att förevarande fastighet bildades genom en avstyckning 1989. Sedan dess har genom uppgift lämnad av lantmäteriet någon om- eller nybildning inte skett. Länsrätten konstaterar att ny taxering av fastigheten 1992 inte skulle ha skett eftersom grund för ny taxering enligt !6 kap.fastighetstaxeringslagen inte var uppfylld. - Länsrätten undanröjer den särskilda fastighetstaxeringsnämndens beslut att åsätta fastigheten ny taxering 1992. Taxeringsvärdet som åsattes vid särskild fastighetstaxering 1991 skall gälla även för 1992. - Hos kammarrätten yrkade fastighetens ägare att länsrättens beslut skulle undanröjas och att den särskilda fastighetstaxeringen för 1992 skulle stå kvar med arealen 1 167 kvm och värdeåret 1991. Till stöd för sin talan anförde de i huvudsak följande. Länsrätten antecknar i beslutet att fastigheten bildades genom avstyckning 1989 och att sedan dess, enligt uppgift lämnad av lantmäteriet, någon om- eller nybildning inte skett. Efter länsrättens beslut har de vid kontakt med lantmäteriet erfarit att fastighetens areal avstyckats 1989-10-19 och att arealen då efter en preliminärmätning på karta fastställts till 1 174 kvm. Förrättningslantmätare antecknade 1990-12-21 att arealen enligt nymätning efter utstakning och utmärkning slutligen ändrats till 1 167 kvm. Denna slutliga areal infördes i akten 1991-02-07 enligt lantmäteriets dagboksblad. Det lokala skattekontoret åtgärdade senare den sedan tidigare felmätta arealen genom särskild fastighetstaxering 1992. Med stöd av uttalanden i prop. 1981/82:19 hävdade fastighetens ägare att det inte finns något formellt krav på att ändring av areal måste ske genom avstyckning från en ursprunglig annan fastighet utan att den nymätning som gjordes av lantmäteriet - varvid arealen slutligen ändrades till 1 167 kvm - uppfyllde förutsättningarna för att en ny taxering skulle kunna ske. Det centrala var enligt propositionen i stället att fastighetslängderna tog upp korrekta data om taxeringsenheterna. Fastighetens ägare åberopade och ingav fastighetsbildningsmyndighetens dagboksblad m.m. angående avstyckning från Ekvik 1:l. - Skattemyndigheten bestred bifall till besvären och anförde bl.a. följande. Den nymätning av fastigheten som åberopas i besvären kan inte anses utgöra nytaxeringsgrund enligt 16 kap.fastighetstaxeringslagen. Anledningen härtill är att någon ny fastighetsbildningsförrättning inte har skett. Åtgärden har inte inneburit någon förändring av fastigheten. Eftersom det här är fråga om att rätta ett fel som förelåg redan vid beskaffenhetstidpunkten för taxeringen kan inte särskild fastighetstaxering ske. Sådan taxering får inte ske för att enbart åstadkomma rättelse av tidigare uppkommen felaktighet. För det fall att kammarrätten skulle finna att villkoren för nytaxering är uppfyllda i och med den genom nymätning ändrade arealuppgiften yrkade skattemyndigheten att det vid särskild fastighetstaxering 1991 åsatta värdeåret 1990 skulle kvarstå. - Kammarrätten i Stockholm (1995-06-14, Anclow, Schéle, Lindblom): Av utredningen i målet framgår att fastigheten bildades genom avstyckning 1989-10-19. Den nymätning av fastighetens areal som verkställdes 1990 och där uppgiften slutligen 1991-02-07 infördes i fastighetsregistret är endast en konsekvens av den fastighetsbildning som skedde genom avstyckningen 1989. De fel som kan ha uppstått vid avstyckningsförrättningen skall ej ändras genom ny taxering vid 1992 års särskilda fastighetstaxering före det att den slutliga uppmätningen sker. Denna fråga hör i stället samman med 1991 års särskilda fastighetstaxering som emellertid inte är föremål för kammarrättens prövning. Inte heller i övrigt har några omständigheter framkommit som skulle motivera ny taxering vid 1992 års särskilda fastighetstaxering. - Kammarrätten bifaller inte besvären. - Anna och Olof Å. fullföljde sin talan. Till stöd för sin talan anförde de bl.a. följande. Den nymätning av arealen som ägt rum är en tillräcklig grund för ny taxering. Dessutom har bilden helt förändrats sedan kammarrätten prövade 1992 års taxering. Fastigheten är numera taxerad såsom under byggnad vid 1991 års särskilda fastighetstaxering. - Riksskatteverket yttrade sig i målet och anförde följande. Verket delar helt kammarrättens uppfattning om att den i målet åberopade nymätningen inte utgör grund för ny taxering vid 1992 års särskilda fastighetstaxering. Någon sådan nytaxeringsgrund finns inte i 16 kap.fastighetstaxeringslagen. De fel som uppstått vid avstyckningsförrättningen skall inte ändras genom ny taxering utan hör samman med 1991 års fastighetstaxering. I detta sammanhang bör emellertid uppmärksammas att det genom Länsrättens i Stockholms län dom i mål nr F 292-96 torde föreligga grund för ny taxering enligt 16 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen, under förutsättning att domen vinner laga kraft. Det bör noteras att länsrättens dom inte förelåg vid tidpunkten för kammarrättens avgörande. - Regeringsrätten (1999-04-16, Lindstam, Lavin, Nilsson, Wennerström): Skälen för Regeringsrättens avgörande. I likhet med kammarrätten finner Regeringsrätten att den nymätning som företogs år 1990 inte utgör grund för ny taxering vid 1992 års särskilda fastighetstaxering. - Länsrätten i Stockholms län har genom dom den 28 mars 1996 (mål nr F 292-96) avseende 1991 års särskilda fastighetstaxering funnit att bostadsbyggnaden på fastigheten Ekvik 1:23 varit under uppförande under 1990 och åsatt fastigheten ett taxeringsvärde om 1 001 000 kr men inte fastställt något värdeår för byggnaden. Domen har överklagats till kammarrätten, som i beslut den 8 maj 1998 avseende 1992 års särskilda fastighetstaxering upplyst att kammarrätten avsåg att ta upp överklagandet avseende 1991 års särskilda fastighetstaxering till prövning först sedan Regeringsrättens avgörande i förevarande mål förelåg. - Vad som framkommit i målet får anses visa att bostadsbyggnaden på fastigheten Ekvik 1:23 kunnat till övervägande del tas i bruk först under år 1991 och att detta bör medföra en sådan ändring av taxeringsvärdet att förutsättningar för särskild fastighetstaxering 1992 föreligger. Taxeringsvärdet bör därvid i enlighet med särskilda fastighetstaxeringsnämndens beslut bestämmas till 1 281 000 kr, varav markvärde 301 000 kr och byggnadsvärde 980 000 kr, och med 1991 som nybyggnadsår/värdeår. - Regeringsrättens avgörande. Med upphävande av kammarrättens och länsrättens domar fastställer Regeringsrätten den särskilda fastighetstaxeringsnämndens taxeringsbeslut vid 1992 års särskilda fastighetstaxering avseende fastigheten Ekvik 1:23. (fd II 1999-03-10, Nässlin)