Prop. 1981/82:19
om särskild fastighetstaxering, m.m.
Prop. 1981/82: 19
Regeringens proposition l98l/82: 19 om särskild fastighetstaxering, m. m.:
beslutad den [5 oktober 1981.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannänmda dag.
På regeringens vägnar
TllORBJÖRN FÄl.l.DlN ROLF WIRTEN
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att fastighetstaxeringslagen(1979:|152) nu kompletteras med regler för särskild fastighetstaxering. Förslaget innebär inte några större principiella nyheter titan innefattar närmast en samordning av de regler som tidigare gällt enligt komtnunalskattelagen (1928370) och taxeringslagen (19562623). Särskild fastighetstaxering skall även i fortsätt- ningen ske varje är under perioderna mellan de allmänna faslighetstaxering- arna.
Nvtaxeringsgrunderna sotn tidigare fanns i komnumalskattelagen förs över till fastighetstaxeringslagen med vissa redaktionella ändringar. De beloppsmässiga spärregler som f. n. är knutna till vissa av nvtaxeringsgrun- derna justeras nägot. Gällande minimibelopp. [0000 kr.. föreslas höjt till 25000 kr. En ny beloppsregel som främst berör villafastigheter föreslås ocksä. N_v taxering skall för framtiden alltid ske om smähusets eller tomtmarkens f_vsiska beskaffenhet ändrats så att värdet bör höjas eller sänkas med minst ltltl 000 kr. Ytterligare en nvhet är att man vid nytaxeringspröv- ningen skall väga samman alla fijiri'indringar som en fastighet berörts av även om de faller inom olika nytaxeringsgrunder. Kvittning av värdehi'ijande och Värdesänkande förändringar kommer därför att ske i större utsträckning än tidigare.
De administrativa reglerna som tidigare fanns i taseringslagen anpassas i möjligaste män till vad som gäller vid den allmänna fastighetstaxeringen och vid inkomsttaxeringen. Distriktsindelning föreslas emellertid ske efter geografiska grunder. Olika slags fastigheter kommer därför att finnas i de flesta distrikten.
Efter mönster av vad som gäller vid den allmänna fastighetstaxeringen och vid den årliga inkomsttaxeringen föreslås ett l'örfz-trande som innebär att
Prop. 1981/82: 19
[J
fastighetstaxeringsnämnden inom sin arbetsperiod skall kunna ompröva ett tidigare fattat beslut. (")mprövning blir aktuell främst dä fastighetsägaren har gjort erinringar mot det första beslutet.
Om en förvaltningsdomstol ändrar ett beslut om fastighetstaxering ätcrverkar f. n. inte detta automatiskt pä fastighetstaxeringar för är mellan taxeringsäret och det är domstolen ändrar beslutet. I dessa fall är det länsrätten som efter anmälan av taxeringsintendenten eller fastighetsägaren skall göra nödvändiga justeringar. Denna uppft'iljning. som är av rent teknisk natur. skall fortsättningsvis göras automatiskt av den lokala skattemyndig- heten. [ fråga om sclutblonbeskattade smähus skall den lokala skattemyn— digheten i regel ocksä följa tipp och göra den ändring i inkomst- och förmögenhetstaxeringarna som föranleds av den ändrade fastigh'etstaxering- en.
Besvärs- och rättelsefi'irfarandet är förutom vad gäller best-'ärstit'lerna i allt väsentligt utformat som motsvarande bestämmelser vid allmän fastighetstax- ering. En nvhet är dock att tidsgränsen för den lokala skattemvndighetens befogenhet att rätta uppenbara fel i taxeringsbeslut eller längdföring slopas. Sädan rättelse föresläs fä ske under hela den löpande taxeringsperioden.
Med hänsyn till de nya möjligheterna för den lokala skattemyndigheten att utföra uppföljningsätgärder för senare taxeringsär föresläs vidare en av extraordinär besvärsgrund. Säväl vid allmän som särskild fastighetstaxering föresläs dessutom n_va regler om besvär i särskild ordning dä en förvaltnings- domstol gätt ifrän i anvisningar fastlagda riktvärden eller om ett taxerings- beslut blivit felaktigt pä grund av bristfälligt underlag.
De nya reglerna rörande särskild fastighetstaxering skall tillämpas första gängen vid taxering är 1982. Det förenklade uppföljningsförfarandet beträffande inkomst och förmögenhet skall gälla fr. o. m. 1983 års inkomst- och förmögenhetstaxeringar. '
Prop. Will/82:19
1. Förslag till Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)
Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen(1979:1153 dels att 1 kap. 7 _a. 5 kap. 4 & 20 kap. 12 och 23 äs. 31 kap. lt) &. 23 kap. 1 och 2 ss samt rubrikerna till 17—33 kap. skall ha nedan angivna lydelse.
dels att i lagen skall införas nio nya paragrafer. lö kap. 1—9 st. och åtta nya kapitel. 25—52 kap.. samt närmast före 1 kap.. 17 kap, och 35 kap. nya rubriker av nedan angivna lydelse.
Nuvarande f_l'tft'lSl' Föreslagen lydelse
Avd. ering av fastighet
1. Bestämmelser om tax-
] kap.
Allmän ske vart femte är. Beslut vid allmän
fastighetstaxering skall fastighetstaxering skall, om inte annat föranleds av _/'('ireskrij'ter mn särskildjustia/tetxtaxert'ng. gälla från ingängen av det taxeringsär dä all- sker till
ingängen av det taxeringsär då all-
män fastighetstaxering män fastighetstaxering sker nästa gäng (den löpande taxeringsperio- den).
Allmän fastighetstaxering skall ske vart femte-är. Beslut vid allmän fastighetstaxering skall. om inte annat föranleds av föreskrifterna [ 16 kap.. gälla frän ingängen av det taxeringsär dä allmän fastighetstax- ering sker till ingängen av det tax- eringsär dä allmän fastighetstaxering sker nästa gäng (den löpande tax- eringsperioden ).
5 kap.
Marktmdsvärdet skall bestämmas med hänsyn till det genomsnittliga prisläget under andra äret före tax-
ert'ngrtiret.
Marknadsvärdet skall bestämmas med hänsyn till det genomsnittliga prisläget under andra äret före det år då allmän faslig/tetstaxering _rker.
16 kap.
1 s”
Slits/tilll fasligltetxtaxering skall verkställas de år då allmän fastighets— taxering inte tiger rum.
l-"'ia' xa'rskila'jaxtig/tetstaxert'ngfast- xta'lls tn'istlöregtiena'e tirx taxering (t/i'it'iimlrarl (nn n_v taxering enligt 3—5 5.5 inte .rkall .rke.
Prop. 1981/82:19
Nut-'arande lydelse Föreslagen lydelse
N_v t ax e ri n g sg runder 3 t'
N_v taxering av fastighet skall ske om under löpande taxeringsperiml
]. ny taxeringsenhet bör bildas eller taxeringsenhet bör ombildas
2. taxeringsenhets beskattningsna- tur eller skatteplikt.vji'irhållande bör lim/ras.
3 s*
N_v taxering av taxeringsenhet skall ske om under löpande taxeringspe- riod taxeringsenhetens värde ökat eller minskat genom sädan _fiiränd- ring i enhetens [vaska beskatfen/tet an åsatt taxeringsvärde på grund av förändringen bör ändras med minst
. en jemtedel. dock minst 25 000 km-
nor. N_v taxering skall dock alltid ske om kostnader som har uppgått till minst en miljon kronor har lagts ned på taxeringsenheten eller. för värde- ringsenhet med smä/lus och. i före- kmmnandefall. därtill hörande tomt— mark. om det sammanlagda värdet av småhuset och tomtmarken på grund arjörändringen hör höjas eller sänkas med minst 10000!) kronor.
Oavsett vad som nu har sagts skall n_v taxering ske om bebyggelse skett på taxeringsenhet. som förut varit obebyggd, eller bebyggelsen på en _f'örut bebyggd taxeringsenhet rivits, brunnit ned eller förts bort.
Vid bedömning om ny taxering skall ske på grund av minskning i en taxeringsenhets värde genom skogs- avverkning eller annan förändring i fråga om skogsbeståndet skall hän- syn tas även till den värdeökning som den äterstäemle skogen undergått på
Prop. 1981/82:19
Nuvarande lydelse
'J'l
Föreslagen lydelse
grtutd av tillväxt under den löpande
taxeringsperioden.
4 s*
Ny taxering av taxeringsenhet skall ske om under löpande taxeringspe- riod taxeringsetthetetts värde ökat eller minskat
] . genom beslut om fastställelse av generalplan. stadsplan eller bygg- nadsplan
2. genom annat beslut av myndig- het om beslutet innebär ändring i rätten att förfoga över eller i övrigt använda enheten
3. genom att avgift till allmän va-anläggning eller allmän fjärrvär- meanläggning (anslutningsai'gift) el- ler ersättning för gatukostnader erlagts för enheten.
Ny taxering skall ske endast om taxeringsenhetens taxeringsvärde på grund av förändringen bör ändras tnezl minst en femtedel. dock minst 25 ()()(1 kronor. Om förändringen medför en ökning eller minskning av taxeringsvärdet med mindre än 100 000 kronor skall ny taxering ske endast efter framställning av tax- eringsmrhetens ägare.
5 #
N_v taxering av taxeringsenhet. vars värde har bestämts under förutsätt- ning att den används i förvärvat-erk- samhet av visst slag. skall ske om verksamheten stadigvarande helt el- ler i allt väsentligt har lagts ned under den löpande taxeringsperioden.
Ny taxering får ske endast efter framställning av taxeringsenhetens ägare och om taxeringsvärdet till
Prop. l98l/82:l9
Nuvarande lydelse
6. Föreslagen lydelse
följd av |'ärdetninskning i anledning av nedläggningen bör sänkas med minst hälften.
Uppskattningsgrunder m. m. () s*
'l'axering som avses i detta kapitel skall ske med hänsyn till det allmänna prisläge :)eh de uppskattningsgrun- der i övrigt som tillämpats vid den närmast föregående allmänna fastig- hetxtaxeritigen.
Taxering som har äsatts enligt bestämnte/serm: i detta kapitel gäller från ingängen av det taxeringsr'ir dä taxeringen äsatts, till ingängen av det taxeringwir dä allmän faslig/1etstax- ering sker nästa gäng eller ny taxering änyö sker til/följd av bestämnzelserna i detta kapitel.
7 #
Vid bedömning av frågan om vär- det av en taxeringsenhet vid ingängen av visst taxeringsär har förämlrats sä myeket, att ny taxering skall ske under den löpande taxeritzgsperiö- den, skall hänsyn tas till värdeänd- ringen sedan periodens början. Har ny taxering sket! vid särskild fastig- hetstaxering tidigare under perioden. skall döek hänsyn därefter inle tas till viirdeätulring som har skett _före den tidpunkt den nya taxeringen avser.
8 s*.
Om en taxeringsenhets värde under löpande taxerittgsperiod änd— ra/s av flera sådana anledningar som avses i.? s* skall. vid bedömningen om ny taxering skall ske. hänsyn tas till
Prop. NSI/82:19
Nuvarande lydelse
17 kap. Om taxeringsorganisationen m. m.
IS kap. ()m allmän fastiglletsdekla- ration. m. m. [9 kap. ()m förberedande åtgärder 20 kap. (_)m nämndernas verksamhet m. m.
fastighetstaxerings-
Föreslagen lydelse
den sammanlagda fl'n'ändringen. Mötsvarande skall gälla dä taxerings- enhets värde ändrats av flera sådana anledningar som avses i 4 s*.
Ont den sammanlagda ökningen eller minskningen av en taxeringsen- hets värde av sådana anledningar som avses i 4s uppgår till minst 100 000 kronor (teh taxeringsenhe- tens värde ändrats även av sådan anledning som avses i 3 3” skall, vid lwdömningen om ny taxering skall ske. hänsyn tas till den sammanlagda ändringen av samtliga anledningar vid prövningen om värdeförändring- arna uppfyller beloppskraven i nämnda paragrafer. Detta skall gälla även om l'ärde/örändringen enligt 4 s understiger [00000 kronor under förutsättning att ägaren göt-framställ- ning om detta.
Ä tgärder vid ny taxering 9 $?
Om ny taxering sker på grund av föresk rif'terna i.? 8 slå/lir taxeringen i sin helhet prövas. Indelningen i tax- eringsenheter skall doek inte omprö- vas om ny taxering sker av annan anledning än som avses i 3 5 punkt I .
Avd. 2. Förfarandet m. m. vid allmän fastighetstaxering
17 kap. 'l'äxeringsorganisationen m. m.
18 kap. Allmän fastighetsdeklara- tion. m. m.
19 kap. Förberedande åtgärder 20 kap. Fastighetstaxeringsnämn-
dernas verksamhet m. m.
Prop. 1981/82zl9 8
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
12 ä'
1 fastighetstaxeringsuämnds beslut skall redtwisas dels taxeringsbeslutet enligt punkterna 1—3. dels grunderna för beslutet enligt punkterna 4—7. nämligen
1. fastighetens indelning i taxeringsenheter.
2. taxeringscnbetens bcskattningsmttur och skattepliktsförht'illande.
3. skattepliktig enhets taxeringsvärde och däri ingående delvärde samt värde av varje värderingsenbet.
4. storleken av sadan värdefaktm som särskilt anges i 54—15 kap..
5. storleken av riktvärde.
(). storleken av värderingshyra enligt 11 kap. 4 s. bruttokapitaliseringsfak— tor enligt 11 kap. 6 ;. exploateringsfaktor enligt 13 kap. 6 s brytningsfaktor och värdet per kubikmeter brytvärd fyndighet enligt 12 kap. 8 ;. utbyggd effekt. taxeringscl'fekt. utnyttjandetid. regleringsmöjlighet och belägenhet enligt 15 kap. 3 & och äteranskaffningskostnad enligt 11 kap. 7 s och 15 kap. 7 & samt
7. säreget fiftrbällande som har föranlett justering av riktvärde.
I beslutet skall också redovisas den fördelning av taxeringsvärdet som har skett enligt 5 kap. 8 s tredje styeket.
Värdet av en enskild värt'leringsenhet anges i fulla tusental kronor. Avrundning sker sa att överstigamle belopp. som inte uppgär till fullt tusental kronor. faller bort. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fär föreskriva om de ytterligare avrundningsregler som behövs.
23 &
llar fastighetstaxeringsnämnds beslut om taxering ej införts i fastighets- längd inom föreskriven tid eller har taxering införts i fastighetslängd för annan fastighet än den taxeringen avsett eller eljest uppenbarligen felaktigt eller har anteckning om ägare i fastighetslängd blivit oriktig. fär den lokala skattemyndighetcn besluta om rättelse av fastighetslängden i denna del.
llar fastigbetstaxcringsnämnds beslut om taxering blivit oriktigt till följd av
1. uppenbar fclräkning. eller 3. uppenbart felaktig överföring av belopp eller annan uppgift från den allmänna fastighetsdeklarationen.
fär den lokala skatte-myndigheten. om ej särskilda skäl föranleder att länsrätten bör avgöra frägan. besluta om rättelse i denna del.
' Senaste lydelse lllh'tl:l-l9.
Prop. 1981/82:19
Nuvarande lydelse
Efter den I december under la.r- eringsäret fär rättelse enligt denna paragrafbeslutas endas! om anmärk- ning ifråga om felaktig/teten gjorts dess/"('irimtan hos den lokala skatte-
ntymligltelen.
Föreslagen lydelse
()!” besvär Över taxeringen har anförts fär rätte/se enligt denna para- graf inte beslutas. om inte rätte/sen avser oriktig anteekning om ägare. Rättelse fär beslutas under ltela den
löpande la_reringsperimlett.
lnnan rättelse beslutas skall. om detta ej är överflödigt. _vttrande inhämtas frän fastighetstaxeringsnämndens ordförande och. om hinder ej möter. fastighetens ägare.
Den lokala skattemyndigheten skall. om detta ej är uppenbart överflödigt. inom tva veckor tillställa fastighetens ägare underrättelse om beslut i fraga om rättelse i den ordning som avses i 19 & satnt underrätta skattechefen och vederböramle kommun om beslutet.
Talan mot beslut i fräga om rättel- se enligt denna paragraf fär ej föras särskilt. Talan mot taxeringen fär även i den del beslutet avser föras i den ordning sotn gäller för besvär över fastig/tetsta.reringsnäntnds be- slut.
Talan mot beslut i fråga om rättel- se enligt denna paragrafförs genom besvär över den taxering som avses
med rr'ittelu'besltttet.
Närmare föreskrifter om fi.”)rfarandet vid rättelse enligt denna paragraf meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.
21 kap. ()m besvär över fastighets- taxeringsnämnds beslut2
21 kap. Besvär över fastighetstaxe- ringsnämnds beslut
lt) &
Nämndeman som avses i 8 35 utses för tiden från och med den I juli det är. dä allmän fastighetstaxering äger rum. till och med den 30 juni det är då sädan
taxering sker nästa gång. Värderingsteknisk ledamot i läns- rätt förordnas av regeringen för-tid som sägs i första stycket."
22 kap. ()m besvär över länsrätts och kammarrätts beslut4 .
3 Senaste lydelse IUHIZZHU.
7' Senaste lydelse 1981280. 4 Senaste lydelse 19811280.
Värderingsteknisk ledamot i läns- rätt förordnas av regeringen för tid som sägs i första stycket. Avgär sådan person under den tid. för vilken Iran har blivit utsedd. fär regeringen förordna annan person för den tid som återstår.
22 kap. Besvär över länsrätts och kammarrätts beslut
Prop. 1981/82:19 w Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
23 kap. ()m besvär i särskild ord- 23 kap. Besvär i särskild ordning ning—=
ga
l—lar ägare av fastighet. som skall få underrättelse enligt Ztl kap. 18 55. inte fått sadan underrättelse senast den 15 augusti under taxeringsäret. far ägaren anföra besvär intill utgängen av äret efter taseringsäret.
Har utulerrättelse som avses i 30 kap. 14 eller 18 s* haft felaktigt inne- häll. _/iir ägaren anföra besvär före utgången av femte äre! efter la_v-
eringsärel.
-'! a.s-
Den som enligt 21 kap. 1 & får föra talan mot fastighetstaxeringsnämnds beslut far före utgängen av femte året efter taxeringsäret anföra besvär.
1. om fastighet genom förbiseende inte har blivit taxerad. ?.. om taxering har ägt rum av annan egendotn än fastighet eller om värde har bestämts för egendom som avses i 7 kap. 16 s.
3. om fastighet har upptagits säsom skattepliktig fastän den är undantagen från skatteplikt. eller har undantagits frän skatteplikt. trots att sä inte hade bort ske.
4. om fastighet eller del av fastighet har taxerats på mer än en ort eller eljest blivit dubbeltaxerad.
5. om taxeringsbeslut beträffande fastigheten har blivit oriktigt på grund av felräkning. misskrivning eller annat uppenbart förbiseende.
(1. om förvaltitingsa'tmtstol genom lagakraftägande beslut i mä] om fas- tig/tetstasering har frängätt behörig myndighets anvisning om riktvärde _l'ör visst värdemnräde oeh besvt'iren rt'irj'astighet inom samma värdeom- räde.
7. om fastighet på grund av att underlaget/ör taxering av fastigheten har varit felaktigt eller ofullstt'indigt har äsatts väsentligt annorlunda ta_r- ering än som bort ske.
5 Senaste lydelse 108128”. " Senaste lydelse lUSIQHl). ? Senaste lydelse 1$)lels'll.
Prop. l98l/82:l9
Nuvarande lydelse
6. om eljest sadana omständighe- ter föreligger". som bort fi'äranleda väsentligt annorlunda taxering och särskilda skäl föreligger för prövning av besvären.
7. (nn ttnderrt'ittelse som avses i J!! kap. [4 eller 18 ,(4 ltar lta/t _lelaktigr
innehåll.
i l föreslagen lydelse
8. om eljest sadana omständighe- ter föreligger. som bort föranleda väsentligt annorlunda taxering och särskilda skäl föreligger för prövning
av besvären.
Avd. 3. Förfarandet m.m. vid särskild fastighetstaxering
25 kap. Taxeringsorganisationen m. m. ] s*
Län indelas i särskilda fastighets- ta.veringsdistrikt.
Särskilt fastig/tetstaxerittgsdistrikt skall omfatta visst område inom
länet.
Bs”
För varje särskilt fastiglzetstax- eringsdistrikl skall ]inm'ts en särskild
fastig/tetstareritzgsnämna'. som verk— ställer taxering inom distriktet.
3 55
Regeringen eller myndighet som regeringen bestäm/ner beslutar om indelning i särskilda _lastigltets/a.r- eringsdistrikl [är ett taxeringsär.
4 s*
( ')rtlfiiirande i särskild fastighets- taxeringsn('i/mid fill't'H't/IIIIS av lätts- .vt_vrelsen för ett taxeringsär.
l.ättsst_vrelsen jar ]i'irordna _vtterli- gare en ledamot i särskild jastigltets- ttt.verittgsnämnd för ett taxeringsär.
Prop. 1981/82zl9
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 s*
Övriga ledamöter i särskild fastig- hetstaxerittgsnämnd och sttppleanter för dent utses genom val för ett la_verittgsär.
Bestämmelserna i 17 kap. 7 s and- ra och tredje styckena skall äga mot- svarande tillämpning ifräga om sär- skild faslighetstaxering.
6 .*5
Bestämnte/sernai 17 kap. I . 8—13. lS—l7och It)—25 ss skall i tillämpliga delar gälla även i fråga om särskild fastighetstas'ering. Förordttande av konsulenter som avses i I 7 kap. ]5 s*" skall emellertid äga rum senast den 30 november året före detär då särskild fastighetstaxering äger rttnt.
Länsstyrelsen och den lokala skattemyttdig/teten skall ät särskild fastig/tets!a.reringsttämttd bereda ärenden och ombesörja göroma'l av expeditionen art. Nämnda myndig- lteter granskar faslig/tetsdeklaratio- ner oeh tillhanda/Hiller i den omfatt- ttittg som arbetsförhällandetta med- gerföredragande i ärende som tnyn— dig/tet granskat.
7.5
Besvär över komnaut/ulltnäktiges eller landstings beslut ett/igt 5 si eller 6 # sävitt den gäller tillt'itttpningen av [7 kap. 8 och 12 (9.5. anförs hos länsstyrelsen. ] fråga om överklagan— det skall i övrigt bestämt)telsertta i kontmanallagen (1977:l7()) om be- svär över beslut av kommttnfnllmäk- lige tillätttpas.
t'l-l ot lättsstyrelsens beslut enligt/ör- sta stycket fär talan inte föras. Talan
Prop. I98|l82zl9
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
får inte heller föras mot beslut ett/igt .? $ eller mot länsstyrelsens beslut enligt 4 och 5 $$ samt 6 $ st'tvitt den gäller tilläm/mingen av 17 kap. 8 och 11—13 $$.
26 kap. Särskild fastighetsdcklara- lion. m. m.
1 $
Den som vid årets ingång var ägare till fastighetjär lämna särskild fastig- hetsdeklt'tratitm rörande fastigheten.
Deklaration med tillhörande hand- lingar skall lämnas till länsstyrelsen eller den lokala skattemytidig/teten setutst den 15 februari under tax— eringsäret. Detsamma gäller fram- ställningar enligt lö kap. 4 och 5 $$.
2 $
Efter antnaning är den som vid årets ingäng var ägare till fttstighet skyldig att lämna särskilt! fastighets- deklaration.
l)eklttratinnen med tillhörande handlingar skall lämnas till den som har utfärdat tunna/tingen eller till den lokala skattemytu'ligheten inom den tid som anges i anmuningett. Slutti- (len ftir inte bestämmas till tidigare dag än tionde dagen efter mottagan— . det av antnaningen. .S'luttitlenft'ir inte
lteller lu'stämmas till tidigare dag än den 15 februari under taxeringsäret.
Antnaning utfärdas om det katt ttntas att det vid årets ingt't'ng_l't'irelegat st'idantförltällande som enligt IO kttp. skall med/"öra ny taxering. .Llnmaning far ocksä utfärdas om framställning enligt lb kap. 4 eller 5 .$ ltar gjorts
Prop. l98l/82:l9
Nuvarande lydelse
l 4 Föreslagen lydelse
tttan att särskildfastig/tetsdeklara/ion ltar lämnats. Anmaning behöver inte utfärdas. om det är uppenbart att deklaration inte behövs för taxering- en. .? $
Bestätnmelserna i IS kap. 3—9. lZ—IJ. lö. LL—ll) $$ samt 41 $jörsta och tredje styckena skall i den man inte annat ärft'lreskrivet i detta kapitel äga motsvarande tillämptting vid sär- skild fastighetstaxering. [ annuttting att lämna fastighetsdeklaratiott skall vidare lämnas uppgtft om den grund på vilken annutttittg sker.
hire fär inte föreläggas ifall som sägs i 2 $. [förnyad atttnanittg att lämna särskild I/astigltetsdeklaration fdr däremot vite _ll'ireläggt'ts. 27 kap. l-"örhercdandc åtgärder
1 $
Senast den 31 oktober året före taxerittgsäret skall regeringen eller myndighet som regeringen bestäm- tner besluta ft'it'eskri/ter för _/'t')'rl)ere- delsettrllelel. 2 $
Senast den I!) januari under tas- eringst'tret skall regeringen eller myn- dig/tet som regeringen lmstämmer hes/uta de ytterligare jl'ireskri/ter ett/igt 7 kap. 7 $ som hehövs för årets taxering förutom dem som har beslutats för den närnutstföregående allmänna fastighetstaseringen eller för därefter Ifö/jande särskilda fastig- ltetstaxeringar.
Prop. l98|l82zl9
Nill'ttt'titltlt' lydelse l-"öreslagen lydelse 28 kap. De särskilda fastighetstax-
eringsnämndcrlms verksamhet m. m.
1 $
Bestämtnelsertut i 2!) kap. l—U $$ samt 1.5 $ gäller i tillt'impligtt delar vid särskild fastigltetstaxering. 3 $
Den särskilda fastighetstaxerings- nämnden skall senast den 31 maj ttnder utxerittgst'tret meddela beslut om taxering av fastighet som ingår i distriktet. 3 $
Bestämmelserna i 3!) kap. 13 och l.? $$ om fas/ighetstt'txerittgsnämn- dens beslut gäller vid särskild fastig- hetstaxering. ] beslutet skall också redovisas de skäl sotn ligger till grund för verkställd ny taxering eller. om särskild _l'astighetstleklaration har lämnats eller omI/"ramstt'illning om ny taxering ltar gjorts. de skäl sotn ligger till grttttd för beslut att ny taxering inte skall ske.
4 $
Den lokala skattemyndighetett skall senast den 30 _jttni ttnder tax- eringsäret underrätta den som var ägare till fastighet vid ingängen av året om
]. inueltället i den särskilda fastig- hetstaxt'riugsnt'imttdeus beslut om ny taxerittg av fastighet.
3. att ägaren senast den .?I augusti till j'astighetstaxcrittgsnäntndens ord— förande ftir avge skriftliga erinringar mot beslutet.
l'rop. l98l/82zl9
tXf'ttl'ttt'tttttlt' lydelse
I 6 Föreslagen lydelse
3. att ny utulerrättelse kommer att sändas ut endast om ägaren har avgett erinringar mot beslutet eller fastig— hetsu'txeringsnänmden. tttan att erin- ringar ltar avgetts. ltar besltttal äsiitta annan taxering ätt sotn framgår av 3 $ eller antutrs lutr frit/tgätt sådant beslut.
4. vad som skall iakttas av den som vill överklaga den särskilda fastig- ltetstaxeringsttämndens beslut.
5. inneluillet i skiljaktig mening. Senast den .?(Ijuni under taxerings— iirct skall den lokala skattetnytuliglte- ten ttttderrätta den som har lämnat särskild fastigltetsdeklaration eller som har gjort framställning om ny tttxering i det fall _l'astigltetstaxerings- nämnden ltar bcsltttat att ny taxering inte skall ske. lilltlel'l'lillc'lStJII skall ittneluilla de skäl som ligger till grttttd för beslutet. Vidare skttll gälla vad som sägs i första stycket pttnkterna 7—2”.
Utulerrättelse skall ocksä sändas till den sotn har blivit ägare till ft'tstigltct efter ingängen av året om ltan hos den lokala skt'tttetnytulighe- ten har anmält att lutn vill ha en sädan ttttderri'ittelse.
5 $
Den särskilda faslighetstaxerings- nätnnden skall senast den 15 septem- ber una'er taxeringsäret ompröva beslttt när fastigltetsägarett avger erinringar eller skäl annars förelig- ger.
Prop. 1981/82zl9
Nuvarande lydelse
17. Föreslagen lydelse
6 $
Den särskilda fastigltetstaxerings- nämndens arbete beträffande fastig- hetstaxeringen skall vara avslutat senast den 15 september under tax-
- eringsäret.
7 $
Den lokala skattemytuligheten skall senast den 15 oktober under taxeringsåret till ägare av fastighet sända underrättelse om den särskilda fastighetstaxeringsnämndens avgö- rande enligt 5 $. Vidare skall den lokala skattemyudigheter: senast santtna dag sända underrättelse till sökande som begärt fördelning av taxeringsvärdet enligt 1 $.
Underrättelse skall innehålla upp- lysning om vad sotn skall iakttas av den sotn vill överklaga fastighetstax- eringsnt'imndens beslutsamt om inne- hållet i skiljaktig mening.
Underrt'ittelse enligt första stycket skall vidare sändas till ägare som före utgången av juli månad under tax- eringsäret inte ltar erhållit underrät- telse enligt 4 $ och som senast den 25 augusti under taxeringsäret anmält att han önskar underrättelse om innehål- let i beslut ont fastighetstaxering.
8 $
Bestämmelserna i 20 kap. 19$ gäller vid den särskilda fastighetstax- eringen i fråga om underrättelse ett/igt 1. 4 och 7$$.
9 $ Den särskilda fastigltetstaxerings- nämndens beslut attt fastighetstax-
Prop. l98ll82119
Nuvarande lydelse
[ 8 Föreslagen lydelse
ering skall föras in i fastighets- längd.
Fastigltetstaxeringsttiitnndetts be- slut otn byggtqu på annans nutrk med värde tttuler lt) 001) kronor skall dock inteföras in ifastighetslit'ngden. Detsamma gäller om annan än staten tillhörig försvatslrvggnad. som enligt 3 kap. 3 $ är undantagen från skatte- plikt.
Fastighetslängdett skall skrivas un- der av lokal skattemyndighet. Den skall därefter sävitt gäller den årliga taxeringen tttotn beträffande egen- dom sottt avses i andra stycket anses innefatta den särskilda fastighetstax- erittgsttiitntuletts beslut omfastighets- taxering.
Närmare föreskrifter om fastig- ltetslättgden meddelas av regeringen eller myndighet sotn regerittgett lufstit'tntner.
IU$
Bestämmelsertut i 20 kap. 23$ gäller vid särskild fastiglzetstttxering. Rättelse av särskild fastighetstax- t'rittgsttämnds beslut får ske endast om felaktigheten uppkom/nit vid verkställd ny taxering.
ll $
Regeringen meddelar de närmare föreskri/ter om den särskilda fastig- ltetstaxeringstzämndens arbete sotn behövs utöver vad sotn anges i denna lag.
13$
Den lokala skttttetnytt(ligheten skall i anledning av förvaltnings- domstols beslut avseende visst tax- eringsär. för efterföljatule är ttttder
Prop. l98l/82:l9
Nuvarande lydelse
19 Föreslagen lydelse den löpande taxeringsperitulen i fas- tigltetslättgden föra in de ändringar i eller tillägg till fastigltetstaxerittg som följer av beslutet. Denna åtgärd skall dock inte vidtas för är då tty taxering ltar skett och inte lteller för åren (liite/let". Åtgärden skall vidtas inotn fettt mätuulerfrätt den dag beslutet med- delades.
l)en lokala skattetttyndig/teten .skall ittottt två veckor efter vidtagen ätgärd tillställa fastighetens ägare tuulerrätte/se i den ordning som avses i 30 kap. 19 $. Länsstyrelsen samt 1'ederlu'irande _f'astigltetstaxerings- nämnd. taxeringsttämnd och kont- ntttn skall underrättas om åtgärden.
Underrättelsen skall innehålla upp- lysning om
1. den rätt att anföra besvär över den särskilda fastighetstaxerittgett sont följer av 31 kap. 1 $.
3. den rätt att anföra besvär över inkomst- och förtnögettltetstaxerittg- en sotn skattskyldig ltar enligt 10.3 $ taxeringslagen (lf/56:01?) och vad han därvid har att iaktta.
3. den lokala skaltentyndigltetetts skyldig/tet att ändra inkomst- och förtttögettltetstaxeritt gett enligt 72 b $ taxerittgslagen. satnt
4. bestänttnelsertut i I () kap. om ny taxering.
Det som sägs om förvaltnings- domstols beslut gäller även om den lokala skattentyndighetens beslttt om rättelse ett/igt 1() $ och 20 kap. 23 $.
Närmare föreskrifter om förfaran- det enligt denna [.rttragraf meddelas av regeringen eller tttyndigltet sotn regeringen bestämmer.
Prop. 1981182zl9
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
29 kap. Besvär över särskild faslig- helstaxeringsnämnds beslut
1 $
Bestämtnelsertut i 31 kap. 1. 2 och 7$$ skall gälla även i fråga om särskild fastighelstaxering.
2 $
Besvär av ägare av fastigltet skall ha kommit in senast den 30 nmtember under taxeringsåret.
Konuttuns besvär skall lta kommit in före den 15 januari året efter taxeringsåret.
Besvär av tt'txeringsintendett! skall lta kommit in senast den 15 maj året efter taxeringsåret. Han skall ittottt satntna tid lta angivit yrkandett och grutulerför best-'ärstalan. om ej ttted hänsyn till utredningens vidlyftig/tet eller andra synnerliga skäl länsrätten medger anstånd. dock längst intill utgången av september månad sattt- ttta år.
Kommer besvär frått ägare in efter den i första stycket angivna tiden men före den 15 tnaj året efter taxerings- året. får länsrätten pröva besvären om taxeringsintettdenten helt eller delvis biträder besvären i sak.
3 $
Bestänttttelserua i 21 kap. 8—10 $$ skall gälla även i fråga om särskild fastigltetstaxering.
30 kap. Besvär över länsrätls och kammarrälls beslut
1$
Bestämmelserna il? kap. 1 $ satnt
Prop. 1981/82: [9
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3—7 $$ skall även gälla i fråga attt särskild fastighetstaxerittg.
Mot länsrätts beslut om sådan för- delning av taxeringsvärde som skett medtillätnpnittg av28 kap. 1 $ och'20 kap. 1.5 $ får talan inte föras.
31 kap. Besvär i särskild ordning
1 $
Den som enligt 29 kap. 1 $ får föra talan mot fastighetstaxeringsttätntuls beslttt får. i de fall där lokal skatte- myndighet vidtagit åtgärd enligt 28 kap. 12 $. anföra besvär över tax- eringett ittotn sex tttåtuuler från dagen för skattetnyndigltetetts åtgärd.
2 $
l-lar ägare avfastighet, som skall få underrättelse enligt 28 kap. 7 $. inte fått sådan underrättelse senast den 30 oktober under taxeringsåret. får äga- ren anföra besvär intill utgången av året efter taxeringsåret.
Har underrättelse sotn avses i 28 kap. 4 eller 7 $ haftfelaktigt innehåll. fårägaren anföra besvärföre utgång-
en av femte året efter taxeringsåret.
3 $
Den som enligt29 kap. 1 $ får föra talan mot fastigltetstaxeringsnämnds beslutfårföre utgången avfetttte året efter taxerittgsåret anföra besvär.
[. om fastighet genom förbiseende inte har blivit taxerad.
2. om vid ny taxering annan egen- dom än fä.stigltet ltar blivit taxerad eller värde ltar bestämts för egendom sotn avses i 7 kap. to $.
Prop. 1981/82:19
Nttvarattde lydelse
bäres/(18 ”' ' [WIF/se
3. om vid ny taxering fastighet har upptagits såsom skattepliktig fastätt den är undantagen från skatteplikt. eller har tttulatttagitsfrän skatteplikl. trots att så inte hade bort ske.
4. om vid ny taxeringfastighet eller del avfastigltet ltar taxerats pä merän en ort eller eljest blivit dubbeltax- crad. 5. om vid ny taxering taxeringsbe- slut beträff'andefastiglteten ltar blivit oriktigtpå grttttd av./elräkning. miss- skrivning eller annat uppenbart för- biseettde. -
6. om förvaltningsdomstol genom lagakraftägande beslttt i mål om fas- tighetstaxerittg ltar fråttgått behörig myndighets anvisning om riktvärde för visst värdeområde och besvt'iren rör faslig/tet inom satnttut värdeom- råde.
7. om fastighet på grttttd av att underlagetför taxering avfastigltetett ltar varit felaktigt eller ofullständigt lutr åsatts väsentligt uttttorltttula tax- ering än sottt bort ske.
8. om eljest sådana omständigheter föreligger. som bort föranleda vä- sentligt annorlunda taxering och sär- skilda skälföreliggcrft'irprövning av besvären.
4 $
Bestätnmelserna i 23 kap. 3 och 4$$ skall gälla även ifråga om siirskild fastigltetstaxering.
32 kap. Övriga bestämmelser om besvär
l$
Besvärsrätt. sotn ett/igt 29—31 kap.
IQ '.:J
Prop. l981/82:19 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
gällerför ägare avfastigltet. tillkom- ttter den som vid ittgåttgett av tax- erittgsåret är ägare avfastigltet liksont den sotn därefter. dock senast före ingången av det taxerittgsår då all- män fastigltetstaxerittg sker ttästa gättg. ltar blivit ägare av fastigheten ävensom t'trrendator. vilkctt jämlikt avtal. ingånget efter kommunal- skattelagetts ikraftträdande. gent- emot ägare lutr att attsvara för skatt för fastighets garantibelopp. 2 $
Bestämtnelsertta i 24 kap. 2—7 $$ skall äga motsvarande tillämpning i fråga om särskild fastigltetstaxering.
1. Denna lag träder i kraft dagen efter den dag dä lagen enligt uppgift på den har utkommit frän trycket i Svensk l'örfattningssamling och tillämpas första gängen i fråga om 20 kap. 120ch 23 $$. 21 kap. 10 $ samt 23 kap. 1 och 2 $$ vid 1981 års allmänna fastighetstaxering och i övrigt vid 1982 års särskilda lustighctstascring.
2. Förordnandc av konsulent enligt 25 kap. 6 $ skall för 1982 års särskilda fastighetstaxering ske t'örc utgången av januari månad 1982.
3. Inför 1982 års särskilda fastighetstaxering skall Hire-skrifter enligt 27 kap. 1 $ fastställas senast den 21 december 1981.
4. Vad som sägs i lo kap. 4 $ om ersättning för gatukostnadet skall i fråga om gatubyggnadsätgärdcr som har påbörjats t'örc utgängen av är 1981 avse gatumarkscrsättning och ersättning för gatubyggnadskostnml.
Prop. 1981/82:19
2. Förslag till Lag om ändring i taxeringslagen (1956z623)
Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagcn ( 1956:623 )' dels att 174. 176—186. 18621. 187—197 samt 199 och 200 $$ skall upphöra att gälla samt att rubrikerna före 174$ och rubrikerna närmast före 178. 182. 184. 191. 193. 195. 196. 199 och 200 $$ skall utgå. dels att 2 $ 1 mom.. 68. 72 a och 102 $$ skall ha nedan angivna lydelse. dels att i lagen skall införas en ny paragraf. 72 b $. av nedan angivna
lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2$
] mom.: I denna lag förstås med
24
ink(_)mstlaxering: taxering till kommunal inkomstskatt och till statlig inkomstskatt:
1 Lagen omtryckt 19711399. Senaste lydelse av
174$ 1 mom. 1972:171 174 $ 4 mom. 1979z490 174 $ 5 mom. 197311106 177 $ 19741773 178$ 1 mom. 19721171' 178 $ 2 mom. "— 178 $ 3 mom. "— 180 $ 1974:773 181$1972:171 182 $ 1975:1178 184 $ 1979:490 185 $ "— 18611 $ 1973:1106 187 $ 1974z773 180 $ 1079390
190 $ 19741773 191 $ 1 mom. 1979:175 191 $ 2 mom. "— 192 $ 1980:95h 193 $ 1979:175 195 $ 1 mom. 197611084 195 $ 2 mom. 1973:1|06
195 $ 3 mom. 1979:175 195 $ 5 mom. ”— 197 $ 1979:175 199$1972:171 200 $ l974:773 lagens rubrik 1974:773 rubriken före 178 $ I972:171 rubriken före 193 $ 1973:110(1 rubriken före 199 $ 1975:707. 3 Scnaste lydelse 1979:1153.
I' .) 'Jl
Prop. l98|l82z19 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
förmögenhetstaxering: taxering till statlig förmögenhetsskatt; allmänfastigltetstasering: sådan taxering av fastighet. som enligt 1 kap. 7 $ fastighetstaxeringslagen(1979:11521 skall verkställas vart femte är: samt särskild fastighetstax- särskild fastighetstax- e r i n g : sädan taxering av fastighet. e r i n g : sädan taxering av fastighet. som skall verkställas de är. då allmän som enligt 10 kap. fastighetstax- fastighctstaxering icke äger rum. eringslagen (1979:1152) skall verk- ställas de är. då allmän fastighetstax— ering inte äger rum. lnkomsttaxering och fi:")rmögenhetstaxering samt särskild fastighetstax- ering innefattas under benämningen ärlig taxering. Till den ärliga taxeringen hänft'irs ocksä vad som enligt 68 $ skall antecknas i skattelängden i fråga om annat än inkomsttaxering eller förmt'ägenhctstax— ering. Med länsrätt förstås i denna lag även den mellankomtnunala skatterättcn. om inte annat framgår av omständigheterna.
68 $'—
Av taxeringsnämml beslutade taxeringar skall för varje skattskyldig införas i skattelängd.
1 skattelängden antecknas särskilt delsi avseende på statlig inkomstskatt inkomst av olika förvärvskällor med angivande tillika i fräga om skattskyldiga sotn avses i 9$ 3 mom. lagen ( 1947:576 ) om statlig inkomstskatt huruvida inkomsten utgör A-inkomst eller B-inkomst. medgivet avdrag för underskott i förvärvskälla. samman- räknad nettoinkolnst (summan av inkomsterna av olika förvärv-"skällor. minskad med avdrag för underskott). medgivna allmänna avdrag som inte avser underskott i förs-'ärvskälla. taxerad och beskattningsbar inkomst.
dels beskattningsbar inkomst enligt 2 $ lagen ( 1958:295 ) om sjömansskatt och enligt 1 $ 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning samt det antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige har uppburit sädan inkomst under beskattningsäret. samt sjömansskattcnämndens beslut om jämkning enligt 12 $ 4 mom. lagen om sjömansskatt.
dels i avseende på kommunal inkomstskatt taxerad och beskattningslmr inkomst.
dels beslut i övrigt. som avser förutsättning för avdrag enligt 48 $ 2 och 3 mom. kommunalskattelagen (19281370) eller för skattereduktion enligt 2 $ 4 och 5 mom. uppbördslagen (l953:272).
3 Senaste lydelse 1980: 1050.
Prop. 1981/82:19 26 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
dels beslut. som avser förutsättning för skattereduktion enligt 2 $ lagen (1978z423) om skattelättmtdcr för vissa sparformer eller 5 $ lagen (1980: 1047) om skattereduktion för aktieutdelning.
dels beslut om avräkning av utländsk skatt eller tillämpning av progres- sionsbestämmelser enligt avtal för undvikande av dubbelbeskattning.
dels uppgift om skogsbruksvärde. varpå skogsvardsavgift skall beräk- nas.
dels skattepliktig och beskattningsbar förmögenhet. om skatt skall utgå enligt 11 $ lagen ( 1947:577 ) om statlig l'tj'rrmögenhetsskatt.
Uppgår den enligt lagen om statlig inkomstskatt beräknade taxeradc inkomsten till minst o 000 kronor för ensamståemlc och till sammanlagt minst 6 000 kronor för makar. som varit gifta vid ingången av beskattningsåret och under detta är levt tillsammans. skall den beräknade taxeradc inkomsten införas. även om beskattningsbar inkomst icke uppkommer.
Skattelängden skall underskrivas Skattelängden skall underskrivas av lokal skattemyndighet. Den skall av lokal skattemyndighet. Den skall därefter såvitt gäller den årliga tax- därefter såvitt gäller den ärliga tax- eringen med undantag av särskilt] eringen anses innefatta taxerings- _/itstigl1etsta.vering anses innefatta nämndens beslut. taxeringsnämndens beslut.
72 a $J
Har taxering för inkomst eller förmögenhet som har beslutats av taxeringsnämnd icke införts i skattelängd inom föreskriven tid eller har sädan taxering införts för annan än den taxeringen avsett eller eljest uppenbarligen införts felaktigt i sådan längd. får länsstyrelsen eller den lokala skattemyn- digheten besluta om rättelse av längden i denna del. Har bcskattningslmr inkomst enligt 2 $ lagen ( 1958:295 ) om sjt'jmansskatt eller enligt 1 $ 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning eller det antal perioder om trettio dagar för vilka skattskyldig uppburit sådan inkomst ändrats. skall myndigheten vidtaga härav betingad rättelse av längden.
Länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten får vidare. om inte särskilda skäl talar för att länsrätten bör avgöra frågan. besluta om rättelse av taxeringen i den mån denna blivit oriktig till följd av
[) uppenbar felräkning eller uppenbart felaktig ("äver-föring av belopp i deklaration.
Z) uppenbar felaktighet i fråga om uppgift till ledning för påförande av skogs-vårdsavgift eller om fastighets taxeringsvärde.
"1 Senaste lydelse 1980: 1015.
Prop. 198l/82zl9 27
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3) uppenbar felaktighet i fräga om beräkning av intäkt av annan fastighet enligt 24 ä 2 mom. kommunalskattelagen (1928137111. beräkning av avdrag enligt 45 & första stycket kommttnalskattelagen eller beräkning av garanti- belopp enligt 47 _q' kommunalskattelagen.
4) uppenbar felaktighet i fraga om schablontwt'lrag för egenavgift och avstämning av sådant avdrag eller avdrag som annars medges skattskyldig titan särskild utredning.
5) uppenbar felaktighet i fraga om avdrag. vars rätta belopp framgår av debitering. avdrag för premier och andra avgifter. sotn avses i 46 ä 2 mom. första stycket 3) kommttnalskattelagen. eller motsvarande avdrag enligt få 1 mom. andra stycket lagen (1947576) om statlig inkomstskatt. avdrag enligt 40 ä 3 mom. kommunalskattelagen eller 4 %$ 2 mom. lagen om statlig inkomstskatt eller avräkning enligt 46 a' 4 mom. kommunalskattelagen av allmänt avdrag.
6) uppenbar felaktighet i fräga om grttndavdrag eller avräkning enligt Stl & 3 mom. andra stycket kommunalskattelagen av sadant avdrag.
7) uppenbar felaktighet i fräga om sädana förutst'ittningar för skattereduk- tion. som enligt bb' % skall antecknas i skattelängd.
8) uppenbar felaktighet i fraga om förutsättningar för tillämpning av bestämmelserna i 11 ä 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt om uppdelning av A—inkomst och B-inkomst.
9) uppenbar felaktighet i fräga om beräkning av makars och hemmava- rande barns förmt'igenhet enligt 12 i lagen ( It)—17577) om statlig förmögen- betsskatt.
lll) uppenbar felaktighet varigentjmi A-inkomst enligt 9 & 3 mom. lagen om statlig inkomstskatt har betecknats som B—inkomst eller inkomst av tjänst. till den del denna utgörs av periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt. har betecknats som A-inkomst.
11) uppenbarligen för lagt avdrag enligt 51) s* 2- mom. fjärde stycket kommunalskattelagen eller motsvarande avdrag enligt lagen om statlig inkomstskatt.
Föreligger felaktighet av angivna slag fär myndigheten även besluta om därav föranledd ändring av den skattskyldiges eller makens taxering i ovan angivna hänseenden.
Efter utgängen av maj månad året efter taxeringsaret far rättelse enligt derma paragraf bcsltttas endast om anmärkning i fraga om felaktighet av den art sotn denna paragraf avser dessförinnan har gjorts hos den som har att besluta om rättelsen.
lnnan rättelse beslutas skall. om tlet behövs. yttrande inhämtas frän taxeringsnämndens ordförande. Innebär il'ragasatt atgärtl enligt andra eller tredje stycket höjning av taxering. skall den skattskyldige beredas tillfälle yttra sig innan rättelse sker. om hinder härft'ir ej tnöter.
Prop. 1981/82zl9
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Beslutas rättelse eller vägras rättelse som den skattskyldige har yrkat. skall. om detta ej är uppenbart överflödigt. beslutet inom tva veckor tillställas den skattskyldige i den ordning som i 69 ä 4 mom. föreskrivs i fråga om unt'lerrättelse beträffande taxeringsnämnds beslttt.
Talan mot beslut i fräga om rättel- se enligt denna paragraf/är ej föras särskilt. Talan mot taseringen får även iden del In'slttlel avserföras Itos lättsrt'ittett i den ordning som före- skrivs i 74. 70. 100 och II)] ss.
Talan mot besltlt i fräga om rättel- se cnligt denna paragraffc'irs genom hesvt't'r över den la_t'ering som avses med rt'ittelseltesltttet.
72 [) 5 Den lokala skall. om inte särskilda skäl talarför
skattemyndig/teten
att lt'insrt'itten ltör avgöra frågan. besluta om den ändring i taxeringen för inkomst oeh förmögen/tet som ftiiranleds av fört'a/tttingsdmnsto/s beslut om tillägg till eller ändring i fastigltetsta.t'ering av fastighet för vil— ken intäkt beräknas ett/igt 24.6 2 mom. kommtatalskattelagen tll)2o':37()). Detsamma gäller i det fall åtgärd enligt 28 kap. 12 s* faslig- Itetstaxerittgslagen ( I 970: I 152 ) ltar vidtagits eller beslut om rättelse har fattats ett/igt 30 kap. 33 # eller 28 kap. ms samma lag ifråga om sådatt fastighet.
tl-lyndig/teten får även besluta om sådan ändring i den skattskyldiges makes tavering som föranleds av beslut ett/igt första styeket.
Ändring enligt denna paragraf ska/I beslutas inomfem månader från den dag då ltt'sllllel rörande fastig- ltetstaseringen met'lt'lelades eller ät- gärden vidtogs.
Innebär ifrågasatt åtgärd enligt för— sta eller andra stycket höjning av taxering. ska]! den skattskyldige bere- das tillfälle _vttra sig innan ändring
Prop. 1981/82:l9
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
beslutas. om ltinder här/ör inte möter.
Beslutas ändring eller vägras änd- ring som den skattskyldige ltar yrkat. skall. (mt detta inte är uppenbart överflödigt, besltttet inom två veekor til/ställas den skattskyldige i den ord- ning som i 69 s* 4 mom. föreskrivs i fråga om uttderrättelse beträffande taseringsm'ininds bes/itt.
Talan mot beslttt i fråga om ändring enligt denna paragraf _fö'rs genom besvär över den taxering som avses med änilringslwsltttet.
10255
Har fastighets taxeringsvärde le- gat till grund för inkomsttaxering eller förmögenhetstaxering och sker genom beslut av regeringsrätten. kammarrätt ändring beträffande fastighetstax-
eller länsrätt sädan eringen att inkomsttaxeringen eller bör be-
stämmas till annat belopp än som
förmögenhetstaxeringen
skett. må besvär med yrkande om härav föranledd ändring i taxeringen för inkomst eller förmögenhet anfö- ras av den skattskyldige. taxeringsin- tenclent och. såvitt angär taxering till kommunal inkomstskatt. vederbö- rande kommun.
5 Senaste lydelse 1979:l75.
llar fastighets taxeringsvärde le- gat till grund för inkomsttaxering eller förmi'igenbetstaxering och sker genom beslut av regeringsrätten. kammarrätt eller länsrätt sadan ändring beträffande fastighetstz'tx- eringen att inkomsttaxeringen eller förtnögenhetstaxeringen bör be- stämmas till annat belopp än som skett. _li'ir besvär med yrkande om härav föranledd ändring i taxeringen för inkomst eller förmögenhet anfö- ras av den skattskyldige. taxeringsin- tendent och. såvitt angär taxering till kommunal inkomstskatt. vederbö- rande kommun. Detsamma gäller i det fall den lokala skattemyttdigheten ltar vidtagit sådan åtgärd som avses i 38 kap. 13 s* fastig/tetstaserittgslagen (1979:1153t eller beslut om rättelse ltarfattats enligt 30 kap. 33 si eller 38 kap. [0 s* samma lag.
Prop. 1981/82:19
Nuvarande lydelse
Besvären skola anföras av skatt- skyldig eller kommtat inotn ses mänader och av ta.rerittgsintendent inom åtta mänader från den dag. dä beslutet rörande fastighetstaxering- en tneddelades.
Besvär enligt denna paragraf/nä ej _l'r't'retagas till avgörande. förrän laga kraftägande beslut rörande fastig- hetstaxeringen föreligger.
30. Föreslagen lydelse
Besvären skall anföras inom ärta mänader frän den dag. då beslutet rörande fastighetstaxeringen med- delades eller åtgärden vidtogs.
Besvär enligt denna paragraf får inte avgöras förrän lagakraftägande beslut rörande fastighetstaxeringen föreligger.
Denna lag träder i kraft dagen efter den dag dä lagen enligt uppgift på den har utkotnmit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gängen i fräga om ärlig taxering är 1983. Aldrc bestämmelser skall gälla i fräga om inkomst- och förmögenbetstaxering är 198! och tidigare samt särskild fastighetstaxering är ]*Nl och tidigare.
Prop. Will/82:19 31
Utdrag
B UDG ETDEPA RTEMliN'l'ET 1'R( )"1'OK()1 .l . vid regeringssammanträde 1981-119- 11)
Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Ullsten. Wikström. Friggebo. Åsling. Söder. Wirtén. Boo. Eliasson. Gustafsson. lilmstedt. Tillander. Molin
Föredragande: statsrådet Wirtén
Lagrådsremiss om särskild fastighetstaxering. m. m.
1 Inledning
Chefen för finansdepartementet betnyndigades den lo septetnbcr 1976 att tillkalla en komtnitté (Fi 1976105 ). 1976 ärs fastighetstaxeringskommitte'. för att se över reglerna för l'astighctstaxeringen.
Kommittén har avlämnat delbetänkandena (SDU [979132 och 33) Fastighetstaxering 81. (SOU 1979:81) Fastigltctstaxering 81 lndustribyggna— der. (Ds B 198014") Förseningsavgil't vid allmän fastighetstaxering. (Ds B 198015) Villabeskattning 81. (Ds B 198018) Besvärsregler vid allmän fastighetstaxering. följdänt'lringar m. m. samt (Ds B 198115) Särskild fastighetstaxering.
De tva första delbetänkandena. sotn handlar om frågor av grundläggande betydelse för 1981 ärs allmänna fastighetstaxering. har lagts till grttnd för lagstiftningpa omrädet (prop. 1979..-"'8ll:—l(l. SkU 197958”: 17. rskr 1979t'8t):131. SFS 1979:1153—1155 samt prop. l979.-"8ll:8o. SkU 1979..-"'8ll:—lb. rskr 1979!" 801380. Sl-"S 198tlzl-l9 och lill). Även betänkandet (Ds B 198.015) Villabe- skattning 81 har föranlett lagstiftning (prop, 198tl..="81:—13. SkU 198ttl8lzl 1. rskr 1981).f"81:9—1. SFS 198ll211154—11l58) liksom betänkandet (Ds B l980:8) Besvärsregler vid allmän lastighetstaxering. fölldi'tndringar m.m. (prop. l98(1.-"'81 :ol. SkU 1980581 : 17. rskr 19811581167. SFS l98ll:957--*-)o5 samt prop. [98ll;"'81:111. SkU 198lllls'lz—13. rskr 19811."81:3—19. SFS 19812280—383).
[ Regeringsratlct Gunnar Björne. ordförande. l'astighetsradct Bertil llall. riksdagsle— damöterna Paul Jansson. Stig _loscfson och Bo Lundgren. bitr. skattedirektören Lars Malmberg. riksdagsledamotcn Börje Stensson satnt skattcdirektören Ulla Wadell.
Prop. 1981/82zl9
b) IQ
1 delbetänkandet (Ds B 198014) Förseningsavgift vid allmän fastighetstax- ering har kommitten lagt fram förslag om sanktioner mot den som inte i rätt tid fullgör sin deklarationsskyldighet. Jag uttalade i prop. 1980/81161 med förslag till ändrade regler för inkomstbeskattningen av ägare till 5. k. specialbyggimder m. m. att frågan om förseningsavgift vid allmän fastighets- taxering borde tas upp i samband med kcnnnutnde ändringar av fastighets- taxeringen. .lag avser att återkomma till denna fråga i samband med kommitténs slutbetänkande.
I prop. 198t').f"81111 1 med förslag till besvärsregler vid allmän fastighetstax- ering. m. m. behandlade jag frågan om besvärsrätt i särskild ordning i fråga om allmän fastighetstaxering när domstol har frångått en anvisning om riktvärde och när taxeringen har blivit felaktig på grund av bristfälligt underlag. Jag uttalade därvid att frågan om grunderna för den särskilda fastighetstaxeringen och nu nämnda extraordinära besvär borde bedömas i ett sammanhang.
Jag kommer i samband med att jag nu tar upp de frågor som behandlas i betänkandet (Ds B 1981 15) Särskild fastighetstaxering även att behandla den sistnämnda frägan.
Till protokollet i detta ärende bör som bilaga I fogas en sammanfattning av kommitténs förslag i betänkandet (Ds B 198115) Särskild fastighetstaxering och som bilaga 2 kommitténs lagförslag i detta betänkande. Beträffande nu gällande regler samt kommitténs närmare överväganden hänvisas till betänkandet.
Betänkandet har remissbehamllats. Till protokollet i detta ärende bör som bilaga 3 fogas en förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena,
Till protokollet bör vidare som bilaga 4 fogas en förteckning över remissinstanserml och en sammanställning av remissyttrandeim i fråga om betänkandet (Ds B 1980:8) Besvärsregler vid allmän fastighetstaxering. följdändringru' m.m. i de delar dessa behandlar nämnda extraordinära 1.1esvärsrätt.
2 Föredragandens överväganden 2.1 inledande synpunkter
Inför 1931 års allmänna fastighetstaxering antogs n_va regler för allmän fastighetstaxering. Betydande formella ändringar gjordes. främst för att anpassa regelsystemet till den n_va regeringsformens krav. De grundläggande reglerna om allmän fastighetstaxering samlades i en ny lag. fastighetstax- eringslagen (197911 152). FTL. Kommittén föreslär nu att i FTL införs även grundläggande regler om särskild fastighetstaxering. Regler om när särskild fastighetstaxering skulle ske fanns tidigare i 13.5 kommunalskattelagen
Prop. 1981/82:19 33
(19281370). KL. Dessa regler upphävdes i samband med Fl'Lzs tillkomst (SFS 1979:1154).
Allmän fastighetstaxering skall liksom tidigare ske vart femte år( 1 kap. 7 & FTL). Tidigare har särskild fastighetstaxering verkställts de är då allmän fastighetstaxering inte ägt rum. (Äirundprincipen. som fortfarande gäller. var att den taxering som beslutats vid den allmänna fastighetstaxeringcn gällde fram till nästa allmänna fastighetstaxering. Om fastigheten under denna period hade undergått väsentligarc förändring skulle dock n_va taxeringsvär- den fastställas vid särskild fastighetstaxcring. Som exempel på förändring som kunde föranleda ny taxering kan nämnas ny-. till- eller ombyggnad eller ändrad rätt till utnyttjande enligt fastställd plan. För de fastigheter som inte nytaxerades fastställdes vid den särskilda fastighetstaxeringen nästföregäen- de års taxering oförändrad. Ny taxering skedde efter de regler och uppskattningsgrunder som gällde vid den föregående allmänna fastighets- taxeringen. Detta innebar att samma fastighetsprisnivä kom att gälla för den allmänna fastighetstaxeringen och de därpå följande särskilda fastighetstax- eringarna. Fastighetens beskaffenhet bedömdes emellertid med utgångs- punkt i de förhållanden som rådde den 1 januari det år den särskilda fastighetstaxeringen verkställdes.
Kommittén föreslår nu ingen ändring i fråga om uppdelningen mellan allmän och särskild fastighetstaxering. De skäl som motiverade 1981 års reform av den allmänna fastighetstaxeringen talar med lika styrka för att motsvarande reform nu bör göras beträffande den särskilda fastighetstax- eringen. Fastighetstaxeringen hade ursprungligen som enda syfte att ge underlag för den särskilda fastighetsbeskattning som nu kallas garantibe- skattningen. 1 dag har fastighetstaxeringen och de uppgifter som inhämtats vid denna taxering stor betydelse även vid annan beskattning och dessutom på andra områden. Jag har tidigare utförligt redovisat detta. bl. a. i den tidigare nämnda propositionen om allmän fastighetstaxering (prop. 1979/ 80:40). Det kan här räcka med att nämna att fastighetstaxeringsuppgifterna används i fastighetsdatasystemet och även har blivit ett viktigt underlag för den fortlöpande samhällsplaneringen. Den särskilda fastighetstaxeringen har dessutom betydelse bl. a. genom att den åstadkommer en viss ä jourhållning av fastighetslängd och fastighetstaxeringsregister.
Kommittén har uttalat att den har för avsikt att i ett slutbetänkande redovisa ("överväganden om s. k. rullande fastighetstaxering och metoder för att sprida ut arbetet med den allmänna fastighetstaxeringen över en längre tidsperiod. Ett sådant system får enligt kommittén återverkningar även på den särskilda fastighetstaxeringen.
1 det nu aktuella betänkandet föreslås dock att särskild fastighetstaxering även i fortsättningen skall verkställas alla de år då allmän fastighetstaxering inte sker. Förslaget innebär vidare att vid särskild fastighetstaxering skall nästföregående års taxering fastställas oförändrad om ny taxering inte skall
Prop. 1981/82: 19 . 34
ske. Kommittén föreslår att bestämmelser härom tas in i 16 kap. 1 ? FTL.
Förslaget har i allmänhet godtagits av remissinstanserna. Även jag ansluter mig till förslaget. Det har i olika sammanhang framförts önskemål om en övergång till ett system meds. k. rullande fastighetstaxering. Det hari debatten anförts att ett sådant system kan bota en hel del av de problem som finns med nuvarande förfarande. Dessa frågor får emellertid prövas när kommitténs överväganden och förslag presenteras. Jag har inhämtat att ett betänkande härom är att vänta under år 1981.
2.1.1 Garanfilms/tarmingen m. m.
Fastighetstaxeringen har som jag redan nämnt stor betydelse för garanti- beskattningen. Denna innebär i princip att varje kommun skall ha rätt att ta ut skatt på en inkomst som minst motsvarar 1.5 % av taxeringsvärdet av de skattepliktiga fastigheterna i kommunen. Detta åstadkoms genom att detta belopp upptas som en särskild inkomstpost. Vid beräkningen av inkomsten av fastigheten medges å andra sidan avdrag med motsvarande belopp (procentavdrag). dock ej med högre belopp än nettointäkten före avdraget. Garantibeskattningen ger en Imerinkomst för kommun endast i de fall den är effektiv. Det är den om procentav-draget inte kan eller endast delvis kan utnyttjas samt garantibeloppet helt eller delvis kvarstår trots grundav- drag.
Kommunernas inkomster av garantibeskattningen på grund av ny taxering vid 1982 års särskilda fastighetstaxering har av kommittén beräknats till ca 51) milj. kr. och på grund av ny taxering vid 1982—1985 ärs särskilda fastighetstaxeringar till totalt ca 500 milj. kr. Avgörande är. som redan nämnts. i vilken grad garantiskatten är effektiv. Detta varierar mellan olika fastighetskategorier och en viss osäkerhet vidläter beräkning:-una. Kommit- téns beräkningar grundar sig på uppskattningen att effektivitetsgraden för jordbruks- och industrifastigheter är 20 (i. för smähusfastigheter 65 C-l- samt för hyres- och affärsfastigheter 75 Öl.-. Vidare grundar sig beräkningarna på en genomsnittlig kommunal utdebitering av 30 kr. Statens och kommunernas ökade intäkter av sclmblonbeskattningen för småhus på grund av 1982 års särskilda fastighetstaxering har av kommittén beräknats uppgå till ca 95 milj. kr. och pågrund av 1982—1985 års särskilda fastighetstaxeringar till totalt ca 950 milj. kr. Totalt har statens och kommunernas inkomster beräknats öka med ca 1 450 milj. kr. och nettointäkten till totalt ca 1 350 milj. kr.
Kommittén redovisar i betänkandet en del statistiska uppgifter som är hämtade från statistiska centralbyråns ärliga redovisningar över utfallet av fastighetstaxeringen. Kommittén redovisar även antalet nytaxeringsärenden under taxeringsperioden 1976—1979 vilka fördelade sig vid taxeringarna på olika fastighetstyper enligt följande:
Prop. 1981/82:19 3 U]
l-"astighetstyp 1976 ('"';-) 1977 ("(=) 1978 ("'i'-) 1979 ('."z'=)
l. Jordbruk 25 219 ( 10.7) 24 784 (11.0) 26370 ( 11.6) 25 980(11.8)
2. Småhus 193 713 (82.5) 183 586 (81.6) 183 815 (80.9) 178 283 (80.8) 3. Hyreshus 5 035 ( 2.1) 4884 ( 2.2 5 213 ( 2.3) ' 5 275 ( 2.4) 4. Industri m.fl. 10 870( 4.6) 11 655( 5.2) 11 726( 5.2) 11070( 5,0)
Summa 234 837 224 909 227 124 220 608
Av dessa nytaxeringsärenden har antalet avslagsärenden utgjort drygt 50 000 varje är. [ drygt 20 000 av dessa fall har emellertid arealuppgifter fått ändras.
2.2 lagstiftningens utformning
Före F'l'Lzs tillkomst fanns reglerna om såväl allmän som särskild fastighetstaxeringi flera olika författningar. anvisningar m. m. l-luvudprin- ciperna var intagna i författningar som antogs av riksdagen. nämligen KL och taxeringslagen (l956:623). TL. Detaljregleringen lämnades i anvisningar som meddelades av riksskattev-'erket (RSV) eller skattechefen.
Genom tillkomsten av FTL skedde vissa ändringar som hängde samman med den nya regeringsformens. RF. bestämmelser om normgivningsmakten. l FTL infördes regler av mer grundläggande och principiell karaktär och som därför borde beslutas av riksdagen. De närmare detaljerna reglerades genom verkställighetsföreskrifter till lagen. Detta skedde i fastighetstaxeringsför- ordningen (197911193). FTF. eller genom föreskrifter av RSV eller länsstyrelse. Vidare förutsattes att RSV och länsstyrelse skulle utfärda anvisningar om fastighetstaxeringen.
Kommittén har nu föreslagit att även föreskrifter om särskild fastighets- taxering skall tas in i FTL och att dessa bör vara tämligen preciserade. Närmare bestämt innebär förslagen att de materiella reglerna för särskild fastighetstaxering tas ini 16 kap. FTL. De formella reglerna tas däremot ini nya kapitel i FTL. Vidare föreslås att FTL indelas i avdelningar. AVCl. 1 Bestämmelser om taxering av fastighet skulle då omfatta 1—16 kap. och innehålla alla materiella regler för allmän och särskild fastighetstaxering. 17—24 kap. föreslås omfattas av rubriken Avd. 2 Förfarandet m. m." vid allmän fastighetstaxering. Avd. 3 Förfarandet m. in. vid särskild fastighets- taxering föreslås omfatta 25—32 kap. FTL.
Rubriken till 16 kap. l-"Tl- fi.")rcslås av kommittén ändras från Särskild" fastighetstaxering till Taxering under den löpande taxeringsperioden. Vidare - föreslås mindre redaktitimella ändringar av rubrikerna till 17—23 kap. FTL. '
Kommitténs författningsförslag i fråga om de organisatoriska och formella delarna innebär att hänvisningar i möjlig mån sker till motsvarande
Prop. l981/82:19 36
bestämmelser i FTL för den allmänna fastighetstaxeringen. Förslaget innebär vidare en redaktionell ändring i 2 ä 1 mom. första stycket TL.
Jag vill för egen del nämna följande. Den avgränsning som har gjorts vid tillkomsten av FTL mellan vad som bör regleras i FTL och vad som kan föreskrivas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer bör gälla även i fråga om särskild fastighetstaxering. Jag anser kommitténs förslag härvid vara väl avvägt. Reglerna vid särskild och allmän fastighets- taxering bör. som kommitten också har framlu'illit, i allt väsentligt ha samma utformning. Jag är liksom kommitten inte nu beredd att föreslå att de formella bestämmelserna om allmän och särskild fastighetstaxering samman- förs. Jag ansluter mig i stället till metoden att i möjligaste mån hänvisa till motsvarande bestämmelser i FTL om allmän fastighetstaxering. Jag anser således att de lagtekniska förslagen bör godtas i huvudsak liksom förslaget till ändring i 2 & 1 mom. första stycket TL. Jag kommer i det f("iljande att ta upp frågan om rubriken till 16 kap. FTL .
2.3. N_v taxering
Som jag tidigare har nämnt skall allmän fastighetstaxering ske vart femte år (1 kap. 7ä FTL). Jag har vidare anslutit mig till förslaget att särskild fastighetstaxering skall ske de år då allmän fastighetstaxering inte äger rum.
Som rubrik till 16 kap. har kommittén föreslagit ""l'axering under den löpande taxeringsperioden" i stället för "Särskild fastighetstaxering” som angavs som rubrik när FTL infördes (Sl-"S 1979: 1 152). Detta har kritiserats av några remissinstanser som menar att uttrycket "Särskild fastighetstaxering" är väl inarbetat och enkelt att använda som motsats till allmän fastighets- taxering. Jag anser heller inte att det finns tillräcklig anledning att ändra kapitelrubriken. Den bör således kvarstå oförändrad.
Kommittén föreslår vidare en redaktionell ändring i 1 kap. 7 & FTL. Jag godtar förslaget.
Jag kommer nu att behandla förslaget om när ny taxering skall ske vid särskild fastighetstaxering.
2. 3 . 1 N ytaxeringsgrun(lerna
2.3.1.1 Allmänt
Genom lagstiftning år 1972 (prop. 1972149. SkU 1972123. rskr 19721164. SFS 1972:169) specificeradcs i allt väsentligt de omständigheter som motiverade ny taxeringi 13 ä 1 mom. KL. Nytaxeringsgrunderna omfattade sex obligatoriska fall och två fakultativa fall. De obligatoriska grunderna beaktades ex officio av myndigheterna om inte ny taxering påkallats genom att särskild fastighetsdeklaration getts in. De fall som tillhörde den
Prop. 1981/82: 19 37
fakultativa gruppen prövades endast efter särskild framställning. Två av de obligatoriska nytaxeringsgrunderna och den ena av de fakultativa grunderna förutsatte värdeförändringar med minst en femtedel av taxeringsvärdet. De var vidare förenade med absoluta spärregler. Även för den andra fakultativa nytaxeringsgrunden gällde vissa beloppsmässiga krav i fråga om värdeförändringens storlek.
Det var endast värdefi'nändringar på grund av förändringar i taxeringsen- hetens fysiska beskaffenhet eller rättsliga status som fick beaktas vid prövningen om det förelåg grund för nytaxering. Tidigare feltaxeringar fick inte vägas in vid den prövningen. Sedan det konstaterats att nytaxerings- grund förelåg var man emellertid off.")rhindrad att rätta tidigare felaktigheter när det nya taxeringsvärdet bestämdes.
1 13 å.? mom. Kl. fanns vidare föreskrifter för värderingen av fastighet vid nytaxeringen. Uppskattningen av fastighetens värde skulle ske efter det allmänna prisläge och de uppskattningsgrunder i övrigt som tillämpats vid den närmast föregående allmänna fastighetstaxeringen. Vid prövningen om det fanns förutsz'ittningar för ny taxering utgick man dock från fastighetens beskaffenhet och förhållandena i övrigt vid den tidpunkt som den särskilda fastighetstaxeringen avsåg.
Dessa bestämmelser upphävdes genom SFS 197911154 i samband med att FTL infördes.
Enligt kommittén har 1972 års regler i allt väsentligt fungerat mycket väl. De har varit enkla att tillämpa och gett en rimlig omfattning av nytaxerings- verksamheten. Ny taxering bör enligt kommittén även fortsättningsvis kunna ske endast om fastighet berörts av förändringar efter närmast föregående taxering. Kommittén föreslår att de nytaxeringsgrunder som fanns i KL i huvudsak oförändrade förs över till FTL. Om nytaxeringsgrund befunnits föreligga bör enligt kommittén liksom hittills tidigare gjord feltaxering kunna rättas.
Kommittén föreslår att bestämmelserna om nytaxeringsgrunder. upp- skattningsgrunder. m.m.. tas in i 16 kap. 2—9 åå FTL.
Förslaget har så gott som genomgående bemötts positivt. Även jag ansluter mig till kommitténs principiella linje beträffande nytaxeringsgrun- derna så som den sammanfattats här ovan.
1 den följande framställningen tar jag mer i detalj upp de särskilda nytaxeringsgrunderna och värderingsl'örfarandet. m. m.
2.3.l.2 Ny- eller ombildning av taxeringsenhet
Enligt 13% 1 mom. första stycket 1) KL skulle nytaxering ske när ny taxeringsenhet borde bildas eller befintlig taxeringsenhet ombildas. Ny taxering var obligatorisk i sådana fall. Bestämmelsen innehöll inte några beloppsspärrar. Nytaxeringsgrunclen blev tillämplig bl. a. då en taxeringsen-
Prop. 1981/82zl9 38
hets omfattning ändrats genom olika fastighetsbildningsförrättningar eller genom att äganderätten ändrats till delar av en taxeringsenhet. Den motiverades med att det självfallet var av betydelse. inte minst från ordningssynpunkt. att fastighetslängden varje år tog upp taxeringsenheterna med underliggande data sä korrekta och aktuella som möjligt.
Kommittén f("ireslår att denna nytaxeringsgrund behålls oförå'indrz'td. Som skäl för detta åberopar kommittén ovan anförda motiv. Kommittén erinrar även om att omtaxering i vissa av de fall. som det här kan bli fråga om. också är nödvändig för tillämpningav t. ex. villaschablonen vid inkomstbeskatt- ningen.
Förslaget har godtagits eller lämnats utan erinran under remissbehand- lingen. Även jag biträder det. Bestämmelsen bör tas in i 16 kap. 2 & första punkten FTL.
En fråga som får särskild aktualitet vid prövningen av denna nytaxerings- grund gäller i vilken omfattning som det tidigare t'axeringsbeslutet. och då särskilt taxeringsvärdet. behöver omprövas vid nytaxeringen. Jag återkom- mer till denna fråga i det följande.
2.3.1.3 Ändringar i beskattaingsnatur och skattepliktshänseende
De allmänna bestämmelserna om fastighets skatteplikt och beskattnings- natur återfinns i 3 och 4 kap. FTL. Jag vill här endast erinra om att dessa bestämmelser. och då särskilt skattepliktsbestämmelserna. ändrades i några väsentliga avseenden vid FTL1s tillkomst.
Frågan om en fastighets beskattningsnatur gäller huruvida den skall hänföras till jordbruksfastighet eller annan fastighet. Ändringar i dessa avseenden utgjorde obligatorisk nytaxeringsgrund enligt '1972 års lagstift- ning. Detsamma gällde förändringar i fråga om taxeringsenhets skatteplikts- förhållanden. Båda nytaxeringsgrundernt't gällde oberoende av värdeföränd- ringens storlek. Bestämmelserna återfannsi 13 s" 1 mom. första stycket 2) och 3) KL.
Bestämmelserna motiverades med att beskattningsnaturen hade betydelse för andra delar av skattelagstiftningen. (. ex. vid inkomstbeskattningen. och även utanför skatterättens område såsom vid tillämpningen av markförvärvs- lagstiftningen. Materiella skäl och intresset av god ordning vid registrering av fastigheterna anfördes som skäl för att ändring av skatteplikten skulle utgöra särskild nytaxeringsgrund.
Kommittén anser att dessa skäl för de berörda nytaxeringsgrunderna alltjämt föreligger. Kommittén föreslår därför att bestämmelserna behålls oförändrade.
Remissinstanserna har godtagit eller lämnat förslaget utan erinran. Även jag biträder det. Bestämmelserna bör tas in i en gemensam punkt 2 i 16 kap. 2 s'.
Prop. 1981/82:19 39
Hänvisningar till S2-3
- Prop. 1981/82:19: Avsnitt 2.316
2.314. Ändringar i taxeringsenhets"fysiska beskaffenhet
Tre av de obligatoriska nytaxeringsgrunderna i KL hänförde sig till ändringar i taxeringsenhetens fysiska beskaffenhet. Dessa grunder specifi- cerades i punkterna 4. 5 och (i i 13.5 1 mom. första stycket Kl..
Den förstnämnda grunden (punkt 4) gällde fall där bebyggelse skett på en taxeringsenhet som tidigare varit obebyggd eller bebyggelsen på en förut bebyggd taxeringsenhet rivits. brunnit ned eller förts bort. Nytaxering fick då ske oberoende av vz'irdeft'irändringens storlek. Enligt punkt 2 av anvisning- arna till bestämmelsen togs dock inte hänsyn till enstaka mindre byggnad titan påtagligt värde. '
Punkt 5 tog upp värdeföri'indringar på grund av att befintligt byggnadsbe- stand eller markanläggningar förändrats eller markarbete utförts.
1 punkt 6 behandlades värt'leminskningar genom skogsavverkning eller täktverksamhet eller till följd av skogsbrand. vattenflöde eller jämförlig händelse. '
Tillämpningen av de sistnämnda tvä grunderna förutsatte att värdeför- ändringarna varit av viss storlek. Gemensamt för båda grunderna gällde därvid. att värdefi'irändringen skulle uppgå till minst en femtedel av taxeringsvärdet. dock minst 10 000 kr. Oberoende av dessa spärregler fick dock nytaxering ske i fall som avsågs i punkt 5 om de kostnader som lagts ned - för att öka enhetens värde uppgått till minst 'en miljon kr.
Kommittén anser att det även fortsättningsvis bör finnas möjlighet att verkställa nytaxering vid förändringari taxeringsenhets fysiska beskaffenhet. Kommittén motiverar sitt ställningstagande med hänsyn till ordningsskäl men framför allt rättviseskäl. ll fråga om utformningen av bestämmelsen har kommitten dock ansett att det frän värderingssynpunkt mest logiska är att behandla alla fy. ska förändringarien och samma bestämmelse. Kommittén ' menar att det inte finns någon anledning att fran värderingssynpunkt skilja på de olika typerna av förändringar. I princip bör enligt kommittén enhetliga beloppsregler gälla.
Kommittén har därvid funnit att konstruktionen av femtedelsregeln varit i huvudsak lämplig. Den föreslås behällas. Som skäl härför, åberopar kommitten ett uttalande av 1971 års fastighetstaxeringsutredning i delbetän- kandet Ny- och omtaxering av fastighet (Ds Fi 1971 : 13 s. 66"). Utredningen konstaterade att man får räkna med en osäkerhetsmarginal pä tio-femton procent när taxeringsvärde bestäms och att en tjugoproeentig förändring normalt kunde anses sä stor att tillräcklig säkerhet kunde anses rada om att nytt värde borde äsättas. Detta uttalande äger enligt kommitten alltjämt giltighet och utgör ett starkt skäl för att behålla femtedelsregeln. För detta talar enligt kommitten även kostnadsaspekten. En sänkning av den nuvarande femtedelsregeln skulle medföra en ökad arbetsbelastning för taxeringsmyndigheterna och därmed ökade kostnader för samhället. Rättvi- seskäl. ordningsskäl och betydelsen av samhällsplanering m. m. motiverar
Prop. 1981/82:19 40
enligt kommitten att den nuvarande femtedelsregeln heller inte höjs. Det framhålls dock att femtedelsregeln liksom reglerna om beloppsspärrar i absoluta tal kan komma att behöva ändras om ett system med rullande fastighetstaxering införs.
Även minimigränsen och den särskilda enmiljonregeln bör finnas kvar enligt kommitten. Kommittén anser dock att minimigränsen hör räknas upp till skäliga 25 000 kr.
Som en komplettering till dessa i huvudsak oföri'tnt'lrade beloppsregler föreslår kommittén att en ny absolut beloppsregel införs för värderingsen- heter med småhus och därtill hörande tomtmark. Denna beloppsregel bör enligt kommittén bestämmas så att förändringar som motiverar en taxerings- värdeförändring på berörda värderingsenheter överstigande 100000 kr. alltid skall utlösa ny taxering. Det är således endast enheter med taxeringsvärden överstigande 500 000 kr. som berörs. Kommittén anför som stöd för regeln att femtedelsregeln här annars skulle medföra alltför stora skillnader i inkomstskattehänseende. Som exempel på detta hänvisar kommittén till att ny taxering enligt femtedelsregeln utlöses i fråga om "200 OOO-kronorsfastigheter först vid värdeförändringar över 40 000 kr.. vilket belopp motsvarar en årlig skattekostnad på 660 kr. vid 60 % marginalskatt och 30 kr. kommunal utdebitering. För 500 000-kronorsfastigheter motsva- rar en värdeförändring av 100 000 kr. med samma förutsättningar ett årligt skattebelopp av 2 850 kr.
Enligt kommittén är det naturligt att alla värderingsenheter med småhus och därtill hörande tomtmark omfattas av denna speciella beloppsspärr eftersom samma värderingsprinciper gäller för dessa enheter. Kommitténs förslag berör värderingsenhet med småhus och därtill hörande värderings- enhet med tomtmark även om den t. ex. hör till jordbruksfastighet.
Vad först beträffar det principiella förslaget att behålla de nytaxerings- grunder som hänför sig till förändringar i taxeringsenhetens fysiska beskaffenhet har detta genomgående godtagits eller lämnats utan erinringar av remissinstanserna. Detsamma gäller förslaget att föra samman de av dessa nytaxeringsgrunder. som är förbundna med vissa beloppsmässiga krav i fråga om värdeförändringens storlek. till en gemensam obligatorisk nytaxerings- grund. Även jag finner dessa delar av kommitténs förslag välmotiverade och jag ansluter mig till förslaget i nyss angivna avseenden.
Däremot har flera remissinstanser vänt sig mot förslaget att införa beloppsspärrar för nytaxering vid sådana iögonfallande bebyggelseföränd- ringar. bl. a. brand och rivning. som omfattades av 13 så 1 mom. första stycket 4) KL.
Några remissinstanser föreslår att det även införs en bestämmelse om att ett taxeringsvärde. som åsatts under pågående byggnation. fortlöpande får ändras vid särskilda fastighetstaxeringar till dess byggnaden är klar.
För egen del vill jag i dessa frågor anföra följande.
Prop. 1981/82zl9 41
De ordningsskäl som motiverade att nytaxeringsgrunden i 135 1 mom. första stycket 4) KL undantogs från beloppsregler i 1972 års lagstiftning äger alltjämt giltighet. Vidare vill jag liksom en av remissinstanserna erinra om. att beloppsgränsen för att ett småhus skall äsättas taxeringsvärde vid den allmänna fastighetstz'txcringen satts vid 10 (100 kr. (jfr. (1 kap. 2 & FTL). Det skulle innebära en omotiverad diskrepans att bestämma den motsvarande gränsen vid särskild fastighetstaxering på grund av att en byggnad uppförts till 25 000 kr. l-lärtill konnner att antalet nytaxeringsfall där byggnadsvär- dena understiger 25 (100 kr. torde vara ringa. Någon märkbar ökmng av nytaxeringsärendcna torde således inte bli följden om den angivna nytax- eringsgrunden behålls.
Jag menar således att nytaxeringsgrunden i 13 55 1 mom. första stycket 4.) KL bör föras över till FTL utan ändring. Eftersom jag senare kommer att föreslå att värderingsreglerna vid den allmänna fastighetstaxeringen även skall tillämpas vid den särskilda fastighetstaxeringen erfordras inte någon bestämmelse motsvarant'le den i punkt 2 av anvisningarmt till 13 å KL som undantog mindre byggnad titan patagligt värde från tillämpningen av denna nytaxeringsgrund. Vid den ;n'gränsningen föreslås saledes nu 10 000- kronorsgränsen enligt (1 kap. 23% FTl. hli avgörande.
Jag har inte funnit fog för några ytterligare undantag från kommitténs förslag såvitt nu är i fråga.
Vad härefter beträffar spärreglcrna har förslaget att behålla femtedelsre- geln lämnats utan några egentliga erinringar. LRF anser dock att femtedels- regeln även bör gälla speciellt för skogsln'uksvärt'let. SAF och Industriför- bundet menar att femtedelsregeln vid ändrade bebyggelseft'irhallanden bör knytas till delvärdena mark och byggnad.
Övriga spärregler har godtagits eller lämnats utan erinran av de flesta remissinstanserna. Kammarrätten i Göteborg anser dock att nytaxering även skall ske när värderingen leder till att ett delvärde helt skall utgå och när taxeringsvärdet skall sänkas med en miljon kr. LRF menar att värdeföränd— ringar som uppgår till 100 000 kr. alltid skall utgöra grund för nytaxering av skogsvärdet. Några remissinstanser har föreslagit andra beloppsgränser t. ex. 60 000 kr. resp. 50000 kr. för småhusregeln och 50000 kr. för minimigränsen. Från några håll påpekas att småhusregeln även bör gälla beträffande byggnad på ofri grund. Ett par remissinstanser anser emellertid att småhusregeln är onödig på grund av dess begränsade tillämpning.
För egen del anser jag att förslaget att behålla femtedelsregeln är välmotiverat. Även övriga föreslagna beloppsgränser finner jag väl avvägda såväl i värderingstekniska avseenden som från rättvisesynpunkt. Jag biträder således kommitténs förslag om spärregler med ovan angivet undantag för vissa bebyggelseförändringar.
1 de allmänna bestämmelserna i l—"l'L ( 1 kap. —1 &) sägs. att bestämtnelsertut i FTL om fastighet även skall tillämpas i fråga om byggnad som är lös
Prop. 1981/82: 19 42
egendom. Som ett par remissinstanser påpekat torde kommitténs förslag om en kompletterande absolut beloppsregel för småhus och tillhörande tomt- mark innehära undantag från denna allmänna bestämmelse. Enligt min mening finns det emellertid inte anledning till sådant undantag i en beloppsregel. som enligt vad kommittén själv anför. särskilt tar sikte på fastigheter som kan komma att beröras av beskattning enligt villaschablonen. Snuthusregeln bör således även gälla beträffande byggnad på ofri grund.
Vid denna nytaxeringsgrund uppkommer även fråga om sammanläggning av och kvittning mellan olika värdefif)rändrande faktorer. .Jag avser att behandla dessa frågor i det följande.
I detta sammanhang vill jag dock ta upp en särskild regel om kvittning vid värdeförändringar av skogsbcständet.
Enligt punkt 4 av anvisningarmt till 13 * KL skulle man vid bedömning av minskning i en enhets värde genom skogsz'tvverkning eller annan föri'indringi fråga om skogsbeståndet även ta hänsyn till den värdeökning som den återstående skogen undergått på grund av tillväxt under den löpande taxeringsperioden. Ny taxering skulle således bara ske om nettoförändringen av t. ex. avverkning och tillväxt översteg femtedelsregeln eller minimigrän- sen.
Denna regel är enligt kommittén lämplig och man föreslår att den behålls. Jag biträder förslaget.
Bestämmelser av ovan angiven innebt'fn'd bör tas in i 16 kap. 3 å FTL. En särskild fråga gäller vilken hänsyn som bör tas till reparations- och ttnderhållsarheten vid prövningen om det föreligger f("irutsättningar för nytaxering till följd av t. ex. ombyggnad. Enligt uttryckligt stadgande i 1972 års lagstiftning (punkt 3 av ant-'isningarna till 13 å KL) fick sådana arbeten inte beaktas vid den prifwningen. Enligt principerna för fastighetsvärdering- en vid den allmänna fastighetstaxeringen år 1981 kan ett gällande riktvärde inte uppjusleras med hänsyn till en fastighets underhålls- och reparations- status. Om underhållet är eftersatt kan dock nedjustering ske. Kommittén anser att det är rimligt att man vid nytaxeringsprövningen kan beakta sådana byggmtdsarbeten som innebär ett återställande till normalt förhållande i fråga om reparation och underhåll. Några uttryckliga lagregler i FTL behövs inte enligt kommitten. Enligt kommitténs bedömning leder nämligen varje reparations- och underhi'tllsåtgärt'l till ändrad fysisk beskaffenhet. De faller därigenom under den generella föreskriften. Kommittén påpekar att reparations- och underhallsarbeten får effekt vid nytaxeringsprövningcn endast beträffande fastighet vilkens taxeringsvärde tidigare nedjusterats för säreget förhållant'le (eftersatt underhåll).
Jag instämmer i de ("ävel'vägant'len som kommittén sålunda redovisat. Några särskilda lagbestämmelser i frågan erfordras inte enligt min
mening.
Prop. 1981/82:19 43
"2.315 Andring i fråga om vissa rättsliga f(ih'lrällattden
Värdeändringar till följd av ändrade plan- och bebyggelsebestämmelser eller andra beslut". som ändrade möjligheterna att förfoga över en taxerings- enhet. infördes som nytaxeringsgrund år 1972 (13 s 1 mom. andra stycket KL). Bestämmelsen gällde även värdeändringar på grund av att ansltttnings- avgift för allmän var-anläggning eller gatttkostnadsbidrag för taxeringsenhe- tcn betalats. Värdeändringen bedömdes med ledning av femtedelsregeln och minimispärregcln. 111 000 kr. Bestämmelsen var fakultativ. Framställning om nytaxering på denna grund kunde göras av fastighetsägaren eller vederbö- rande kommun.
Enligt kommittén har denna nytaxeringsgrund tillämpats i ringa omfatt— ning. 1 enstaka fall kan dock betydande värden stå på spel vid en planändring och kommitten anser att starka rättviseskäl då talar för att ny taxering skall kunna ske. 'l'illgången till vatten och avlopp beaktas vid värderingen av bl. a. tomtmark till småhus. Även sådana omständigheter som att anslutningsav- gift eller gatukostnat'lsbit'lrag inte erlagts inverkar på värderingen.
Kommittén anser mot bakgrund härav att nytaxeringsgrunden bör finnas kvar. För att man ska slippa ta upp ärenden som rör mindre värdeföränd- ringar bör dårvid femtedelsregeln och den nya uppjustcrade minimiregeln. 25 0110 kr.. gälla. Med hänsyn till den ganska ringa ekonomiska betydelse för det allniänna som oftast brukar följa av ny taxering på grund av planändring bör enligt kommitten endast ägaren i fortsättningen kunna begära ny taxering. Vid större värdeförändringar bör däremot n_v taxering ske obligatm'iskt. Gränsen föreslås sättas vid 100 000 kr.
Remissinstanserna biträder eller lämnar förslaget i stort sett utan erinran. Några menar dock att nytaxeringsgrunden bör vara obligatorisk i sin helhet. Spärreglernas utformning berörs av några remissinstanser. som anser att den särskilda spärregeln för småhus samt enmiljonregeln bör gälla även här. En remissinstans menar att bestämmelsen om nytaxering på grund av att anslutnings- eller gatukostnadsavgifter betalats nu blir inaktuell till följd av 25 001l-kronorsspärren.
För egen del finner jag ktnnmitténs förslag att behålla nytaxeringsgrunden välmotiverat. Genom förslaget om obligatorisk tillämpning vid större värdeförändringar tillgodoses enligt min mening i tillräcklig utsträckning de fiskala intressena. Jag biträder därför även förslaget att officialprt'wning inte bör vara huvudregel i dessa fall och att endast ägaren normalt bör kunna begära ny taxering.
Spärregler bör liksom hittills gälla i dessa-fall. Jag har inte funnit anledning att f("ireslå andra belt'rppsgränser än de som kommitten f("ärordar. 1 kommitténs förslag till lagtext bör emellertid göras ett fi'ärtydligande tillägg så att det framgår att även fastigheter som indirekt berörs av t. ex. en fastställd generalplan liksom f. n. skall kunna nytaxeras. Vidare bör orden gatumarks- ersättning oeh gatukostmtdsbidrag 'ersättas med uttrycket ersättning för
Prop. 1981/82:19 44
gatukostnader på grund av gjorda ändringar i byggmidslagen (It)—171385). (SFS 10811872). Den sista ändringen föranleder en övcrgt'ingsbestämmelse.. Jag föreslår vidare vissa redaktionella ändringar av paragrafen.
Bestämmelsen bör tas in i 16 kap. 45 F'l'L. Liksom vid den närmast föregående nytaxeringsgrunden kan det här bli aktuellt med sammanläggning av eller kvittning mellan olika värdeföränd- rande faktorer. Dessa frågor komnierjag att behandla i ett sammanhangi det följande.
2.316. Rörelsenedläggning
Värdeminskning på grund av stadigvarande rörelsenedläggning togs tipp som grtind för ny taxering år 1072 (135 1 mom. fjärde stycket KL). Med hänsyn till värderingssvårigheter föreskrevs. att värdeminskningen borde föranleda en sänkning av taxeringsvärdet med minst 50 "1' för att få utgöra grund för ny taxering. "l'illi'inipning av bestämmelsen förutsatte att ägaren gjort framställning därom. Endast taxeringsenhet som direkt berördes av nedläggning ansågs komma i fråga för ny taxering.
Enligt kommittén har rörelscnedläggning åbeiopats som grund för ny taxering i endast ringa omfattning, Starka skäl talar enligt kommittén ändå för att (len bör vara kvar. Det skulle framstå som stötande om man inte i de fall en i'i'irelscfastighet saknar användningsmt'5jlighet kunde sänka ett taxeringsvärde som bestämts under helt andra förutsättningar. Kommitténs förslag innebär att bestämmelsen överförs i sak oförändrad till F'l'L.
Linder i'emissbehandlingcn har det inte framkommit några invändningar mot förslaget att behålla denna nytaxeringsgrund. Däremot framför några remissinstanser önskemål om att bestämmelsen görs obligattn'isk. SAF och 1ndtistriförbtindet anser att hälfteni'egeln bör knytas till delvärdena mark och byggnad.
Kommitténs förslag att låta denna nytaxeringsgrtind vara kvar är välmotiverat och jag ansltiter mig till det. När det gäller storleken av värdeändringen ser jag ingen anledning att föreslå någon inskränkning av den marginal som gällt hittills. Jag har heller inte funnit anledning att föreslå någon ändring i fraga om nytaxeringsgrtindcns fakultativa natur.
Bestämmelsen bör tas in i lö kap. hå FTL.
2.3.1.7 Sammanläggning och kvittning
landrastycket ax punkt 5 av anvisningarna till 13 & KL fanns bestämmelser om sammanläggning av värdeökande resp. värdeminskande omsti'indigheter vid tillämpningen av femtedelsregeln och ininimispärregeln samt enmiljon- regeln. Bestämmelserna gällde sålcdes endast när nytaxering föranleddes av förändringar av antingen taxeringsenhets fysiska beskaffenhet eller i fraga
'Jl
Prop. 1981/82:19 4
om vissa rättsliga f("irhållanden. Sammanläggning av de olika värdefijuänd- rande faktorerna fick ske endast inom varje särskild nytaxeringsgrund för sig. Man tog därvid enligt en föreskrift i anvisningspunktens första stycke hänsyn till all den värdeökning resp. värdeminskning som ägt rum Linder den löpande taxeringsperioden. llade nytt värde asatts vid särskild fastighetstaxering tidigare under perioden skulle hänsyn dock inte tas till värdeändring sotn skett dessförinnan.
1 punkt 4 av anvisningarna till 13 s' Kl.. fanns vidare en särskild bestämmelse för värderingen av skogsbestånd. Denna bestämmelse har jag nyligen behandlat (avsnitt 2.3. 1 .4). .Jag går därför inte in på den i fi:")revarande sammanhang. -
Någon kvittning mellan de olika nytaxeringsgrunderna fick inte förekt'un— ma vid avgörandet av frågan om ny taxering skulle äga rum eller ej. En annan sak var att samtliga omständigheter tillsammantagna sedan självfallet kotn att påverka det slutliga taxeringsvärdet.
Kommittén anser att det är naturligt bl. a. av värderingstekniska skäl och med hänsyn till enkelhet i tillämpningen att sammanläggning och kvittning liksom hittills skall få ske utan begränsning inom resp. nytaxeringsgrund. Detta innebär i sig en utvidgning i f("irhz'tllande till vad som gällde enligt KL eftersom de fysiska förz'indringar. som tidigare utgjorde två separata nytaxeringsgrunder. nu föreslås föras samman till en gemensam nytaxerings- grund.
Kommittén föreslår vidare en ny regel om kvittning mellan olika värdeförändringar i de två berörda n_vtaxeringsgrunderna.
En sådan ordning innebär enligt kommitten fördelar främst för att tillämpningen förenklas. Större materiell rättvisa vid n_vtaxeringsprövningen torde också kunna uppnås samtidigt som ny taxering i större utsträckning än hittills kommer att leda till ändrat värde. De utökade möjligheterna till kvittning kan enligt kommitten antas leda till en viss minskning av antalet nytaxeringar.
Förslaget har godtagits eller lämnats utan erinran under remissbehand- lingen. Även jag biträder det.
Bestämmelserna bör tas in i 16 kap. 8 &. För värdeändringar upp till 100000 kr.. som föreslås bli gräns för en fakultativ tillämpning av nytaxeringsgrunden i lb kap. 4 &. bör som förutsättning för att sådana värdeändringar skall beaktas vid kvittningsfi'irfarandet gälla. att ägaren gjort framställning därom. Jag vill emellertid föresla ett förtydligande av bestäm melsen.
2.318 Uppskattningsgrunder. m. m.
Vid bedömningen om det fanns grund för ny taxering utgick man enligt
l'rop. 1981/82119 46
Kl-:s bestämmelser ( 13 s* 2 mom. första stycket) ifrån enhetens beskaffenhet och förhållandena i övrigt vid den tidpunkt som den särskilda fastighetstax- eringen avsåg. När man därvid tog ställning till om taxeringsenhetens värde förändrats i föreskriven omfattning beaktades värdeändringar som inträffat efter den senaste fastighetstaxeringen — vare sig denna varit.:illmän eller särskild. Bestämmelser härom fanns i punkt 5 av anvisningarna till 13 så Kl-. Slutligen innehöll 13.5 2 mom. andra stycket föreskrifter om taxeringens giltighetstid. Denna sträckte sig från ingången av det taxeringsår. då värdet åsatts. till ingången av det taxeringsår då nästa allmänna fastighetstaxering ägde rum eller ny taxering åter skedde vid särskild fastighetstaxering.
Jag vill först erinra om att en bestämmelse motsvarande den i 13 :S 2 mom. första stycket Kl, om beskaffenhetstidptinkten för den särskilda fastighets- taxeringen numera återfinns i l—"l"l_.:s inledande kapitel (1 kap. 6 ä). Den bestämmelsen är tillämplig även vid den särskilda fastighetstaxeringen. Det finns inte någon anledning att tipprepa den i kapitlet om särskild fastighets- taxering. I övrigt föreslår kommitten att de ovan beskrivna reglerna behålls och tas in i lb kap. (% och 7 ss. Förslaget har godkänts eller lämnats titan erinringar under remissbehandlingen. Jag ansluter mig också till det.
Själva uppskattningen av taxeringsenhetens värde skedde enligt 13_»$ 2 mom. första stycket Kl_. efter det allmänna prisläge och de uppskattnings- grunder i ("övrigt som tillämpats vid den närmast föregåent'le allmänna fastighetstaxeringen. l avvaktan på sitt ställniitgstagande till frågan om rullande fastighetstaxcringar. där taxeringsvärdena ft':'>rtitsätts f(iirtlöpande räknas om med hänsyn till fastighetspristitvecklingen. har kommitten inte velat föreslå några ändringari fråga om den prisnivå som skall ligga till grund för deti särskilda fastighetstaxeringen. Kommittén anser därför att hänvis- ningen till den prisnivå som gäller vid den allmänna fastighetstaxeringen bör bibehållas. Detsamma bör enligt kommitten gälla beträffande övriga uppskattningsgrunder som tillämpas vid den allmänna fastighetstaxeringen. llärigenom tippnås enligt kommitten målsättningen att den allmänna fastighetstaxeringen och de särskilda fastighetstaxeringar som sedan sker under den lij'tpande femårsperioden blir likformiga. Remissinstanserna har lämnat kommittens ställningstagande i detta avseende utan erinringar. Jag ansluter mig till det. Bestämmelserna bör tas ini 16 kap. 6 s. Jag föreslår ett förtydligande i 5 kap. 4 s*.
23.13) Atgärder vid ny taxering
De allmänna bestämmelser och definitioner som infördes i FTL inför 1981 års allmänna fastighetstaxering gäller även vid den särskilda fastighetstax- eringen. 1 en sådan allmän regel i 1 kap. 1 s* FTL anges vad beslut om fastighetstaxering skall omfatta. l-ltivut'lmomenten i besltitet gäller fastighets
skattepliktsft'.'>rltållande och beskattningsnattir samt indelning i taxeringsen-
Prop. NSI/82:19 47
heter och åsättande av taxeringsvärde. Vid den särskilda fastighetstaxering- en uppkommer frågan i vilken utsträckning som dessa olika moment behöver omprövas vid nytaxeringen.
Huvudprincipen i 1972 års lagstiftning var därvid att en helt ny värdering sktille ske. Denna princip var dock inte avsedd att gälla utan undantag. Ett uttryckligt sådant gjordes i ptinkt (» av anvisningarna till 13 ;" Kl. för skogsvärderingen. l-läri fastslogs. att avverkning av skog på en bruknings- enhet i allmänhet brukar ske i en omfattning. som ungefär motsvarar tillväxten. Om ny taxering skedde av annan anledning än värdeminskning till följd av föri'indringar i fråga om skogsbeståndet. sktille därför omprövning av skogsbruksvärdet ske endast om det var påkallat av särskilda skäl. Förutom denna bestämmelse fanns det inte några direkta författningsföreskrifter om förfarandet.
[ förarbetena till lagstiftningen (prop. 1972149 s. 79, St! och 92) framhöll det föredragande statsrådet. att ny taxering inte nödvändigtvis behövde innebära att nytt taxeringsvärde åsattes. Vid vissa åtgärder av rättslig betydelse för redovisningen av taxeringsenheten. t. ex. vid nybildning eller ombildning av den. borde hela taxeringen omprövas. Därvid behövde dock inte något nytt Värde åsättas när värdcändringcn inte översteg vissa gränser. såvida det inte fanns särskilda skäl för detta. såsom att ett byggnadsvärde tillkommit eller försvunnit eller att mera betydande arealer frångått en stamfastighet. Det ankom på RSV att meddela närmare anvisningar för de aktuella situatio- nerna.
Enligt kommittén har avsaknaden av klara regler beträffande omfattning— en av prövningen vid ny taxering medfört vissa oklarheter i den praktiska tillämpningen. Detta har framfi'ir allt gällt när n_v taxering sktille ske på grund av ändrad indelning i taxeringsenheter. Kommittén fi'ireslår därför att en föreskrift införs i FTl. om vilka åtgärder som får vidtas vid nytaxeringen. Förslaget innebär att huvudregeln liksom hittills DÖ!" vara att taxeringen i sin helhet får omprövas när man fastslagit att grtind för nytaxering föreligger. Sålunda skall indelningen i taxeringsenheter. skatteplikt. beskattningsnatur och taxeringsvärde normalt omprövas. Därvid skall 1—15 kap. 1-"l"1_ tillämpas. Om emellertid ny taxering sker på annan grund än ändrad indelning i taxeringsenheter föreslår kommitten att den indelningen inte hör ktmna göras om. Denna begränsning gäller enligt förslaget endast de fall där deit nytaxeringsgrunden över huvud taget inte är aktuell. Då skall endast skatteplikt. beskattningsnatur och taxeringsvärde kunna omprövas.
Det framhålls särskilt att den utökade rätten att ompröva taxeringsbesltit inte behöver innebära en absolut skyldighet att ompröva taxeringen i sin helhet. 1 de fall där en felaktighet tipp-täcks bör emellertid rättelse kunna ske. Kommittén anser vidare att det liksom hittills bör ankomma på RSV att utfärda närmare anvisningar om hur bestämmelserna skall tillämpas. Som exempel på situationer där anvisningar behövs nämns taxcringsmyndighe—
Prop. 1981/82:19 4x
ternas undersökningsplikt i fråga om tidigare gjorda feltaxeringar samt skyldighet att göra om skogsvärdering.
Förslaget har genomgående mottagits positivt av remissinstanserna. Jag ansluter mig till de skäl som kommittén anfört till stöd för regler av ovan angiven innebörd.
Kommitténs förslag till lagtext ltar. som några remissinstanser påpekar. fått en mera kategorisk utformning än motiven ger stöd för. Det bör justeras så att det överensstämmer med de ovan beskrivna principerna. Bestämmel- serna bör tas in i lo kap. () s*.
Oi'crgi'iiigx/tcxliimnic/xer
Bestämmelserna om nytaxering i l3s* Kl., och anvisningarna till den bestämmelsen upphävdes som ovan nämnts genom SFS 1979:1154. Nytax- eringsbestämmelserna i ln kap. 3—9 ss FTL bör tillämpas första gången vid 1983 års särskilda fastighetstaxering.
2.4 Taxeringsorganisationen 2.4.1 Distrik[Sindal/ring HI. m.
Enligt huvudregeln i gällande bestämmelser verkställs särskild fastighets- taxering av de lokala taxeringsnäinnderna. dvs. samma nämnder som har hand om de årliga inkomst- och föi'mt'ägenhetstaxeringarna. För arbetet med särskild fastigltetstaxering kan emellertid länsstyrelserna bestämma att det skall finnas särskilda fastighetstaxeringsdistrikt med särskilda fastighetstax- eringsnämnder. Ursprungligen var tanken med denna ordning att särskilda nämnder sktille förrn-dnas bara när nytaxeringarna inom ett visst område kunde fi'ärvz'intas bli många eller svåra samt då andra omständigheter motiverade det. Numera verkställs särskild fastighetstt'ixering dock enbart av sådana särskilda nämnder.
Mot bakgrund av att de lokala taxeringsnäinnderna genom RS-refcn'men har fått 'en del n_va arbetsuppgifter är det enligt kommitten inte realistiskt att ha kvar en ordning som medger att dessa nämnder kan belastas med fastighetstaxering. Denna är också helt artskild från nämndernas övriga arbete. Den gällande huvudregeln bör därför enligt förslaget tas bort och ersättas med bestämmelser enligt vilka särskild fastighetstaxering alltid skall ' ombesörjas av särskilda fastighctstaxeringsnäiunder.
Vid den allmänna fastighetstaxeringen sker indelning i fastighetstaxerings- distrikt efter fastighetskategori. Varje län delas in i distrikt för taxering av småhus-. lantbruks-. hyreshus— och industrienhcter. l distrikt för industrien- heter taxeras även special- och exploateringsfastighcter. Med denita indelning behöver det inte i nämnderna finnas sakkunskap beträffande alla slags fastigheter. Utbildningen av ledamöterna kan därför ske med inriktning
Prop. 1981/82:19 49
på viss fastighetstyp. Undantag från kategoriint'lelning får ske för viss taxeringsenhet om det är nödvändigt bl. a. med hänsyn till behovet av lokalkännedom i nämnderna.
Av främst praktiska skäl anser kommitten att en kategoriindelning är mindre lämplig vid den särskilda fastighetstaxeringen. Nytaxering sker varje år av ca It) "i- av fastighetsbeståndet. För att distrikten skall få 'en rimlig geografisk omfattning bör det enligt kommitténs mening vid den särskilda fastigltctstaxeringen ingå fastigheter av skilda slag i varje distrikt. Indelning bör ske så att varje distrikt omfattar visst område inom länet. Behovet av lokalkännedom hos nämndledamöterna blir härigenom tillgodosett. Krav på kännedom om olika slags fastigheter kan enligt kommittén tillgodoses genom ett lämpligt urval av ledamt'jter.
Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig i frågan ltar godtagit kommitténs förslag. Det har emellertid från flera håll påpekats att förslaget skapar ett större behov av utbildning av taxeringsftniktionärer än vad som är fallet vid allmän fastighetstaxering. Behovet av sakktinnigt biträde i nämnt'lerna blir också större. Två remissinstanser som anser att samma distriktsindelning skall gälla som vid allmän fastighetstaxering befarar att värderingen kan bli olika vid den allmänna och vid den särskilda fastighets- taxeringen. Vidare kan det uppkomma praktiska problem med ornsortering inför den särskilda fastighetstaxeringen av de deklarationer som lämnats vid föregående allmänna fastighetstaxering. Några remissinstanser ltar förordat ett system som medger viss kategoriindelning också vid den särskilda fastighetstaxeringen när det finns behov av sådan indelning.
För egen del får jag anföra följande. Utvecklingen inom taxeringsområdet har medft'srt att arbetet med den särskilda fastighetstaxeringen inte längre ryms inom de lokala taxerings- nämnderiias arbetsuppgifter. Jag instämmer i kommitténs förslag att slopa nuvarande huvudregel och införa nya bestämmelser enligt vilka arbetet med särskild fastighetstaxering alltid skall utföras av särskilda nämnder.
Beträffande distriktsindelningen betonades vid tillkomsten av nya regler för 1981 års allmänna fastighetstaxering att mt'tjligheterna att få rättvisa och likformiga taxeringar är beroende av att nämnderna har både särskild sakkunskap om den fastighetstyp som skall värderas och besitter erforderlig lokalkännedom. Kraven på sakkunskap och lokalki'innedom måste upprätt- hållas i lika hög grad vid den särskilda fastighetstaxeringen.
Det sistnämnda kravet sätter ganska snäva gränser för vilken geografisk omfattning ett distrikt får ha. Med hänsyn härtill och till det förht'tllandevis mindre antalet nytaxeringsärent'len finns inte förtitsättniiigar att inom ett och samma område ha olika nämnder för olika slags fastigheter. Detta innebär å andra sidan att sakkunskap om de skilda fastighetstyperna måste finnas i nämnderna. Som kommittén uttalat får detta beaktas vid urvalet av ledamöter. Det är givetvis också av vikt att utbildningen av taxeringsfunk-
Prop. l981/82: 19 St.)
tionärerna anpassas till att de skall handha flera fastighetstyper. så att det finns förutsi'ittningar för att värderingen kan ske på ett riktigt och i förhållande till allmän fastighetstaxering enhetligt sätt. Man kan dock inte bortse från att det kan uppstå bekymmer på grund av bristande erfarenhet och kunskaper hos ledamöterna i de nya nämnderna. Som jag senare återkommer till avser jag därför att fi:")reslå att s. k. konsulenter skall få finnas också vid den särskilda fastigltetstaxeringen. En sådan ordning bidrar till enhetlig och rättvis värdering. Med detta i beaktande tillstyrker jag att kommitte'förslaget i de aktuella delarna genomförs. Som RSV anfört i sitt remissvar bör distrikt inte få omfatta del av församling. utan alltid hela försz'rmlingar.
Beträffande omsortering av fastighetsdeklarationer och liknande prak- tiska åtgärder med anledning av olika distriktsint'lelning utgår jag ifrån att detta inte skall behöva i'nedföra några större problem eller kräva mera omfattande extra arbetsinsatser.
Kommittén föreslår att beslutanderätten i fråga om distriktsindelning liksom nu skall ligga hos Iänss 'relsen. Bemyndigande för regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att besluta om distriktsindelning vid den särskilda fastighetstaxeringen bör i enlighet härmed ges i FTL. Beslutanderätten kan sedan delegeras till länsstyrelsen med stöd av bctnyndigartdet. Beslut om distriktsindelning skall enligt förslaget avse ett taxeringsår. Detta sammanhänger med att mandatperioden för ledamöter i särskild fastighetstaxeringsnämnd enligt kommittén bör omfatta ett år. Remissinstanserna har inte gjort erinringar. Jag tillstyrker förslagen och återkommer i det följande till de närmare motiven för en ettårig mandatpe- riod.
Hänvisningar till S2-316
2.4.2. Särskild faslig/ictxraxcringx'iiämnd
Enligt gällande ordning förordnar länsstyrelsen en ordförande och ytterligare en ledamot i särskild fastighetstaxeringsnämnd. Detta sker i samband med att länsstyrelsen senast den 30 november året före taxerings- året förordnar om särskilda fastighetstaxeringsdistrikt. 1 övrigt väljs ledamö- terna av kommunfuIlmäktige. Förutom ordförande skall nämnden bestå av lägst fyra och högst åtta ledamt'fater. Länsstyrelsen bestämmer antalet ledamöter och. för det fall mer än en kommun ingår i distriktet. hur många ledamöter som skall väljas inom de olika kommunerna. Val av ledamöter och suppleanter till dessa skall förrättas senast den 31 december året före taxeringsåret.
Kommittén föreslår att gällande ordning i princip skall behållas. En del ändringar för att uppnå överensstt'immelse med motsvarande regler vid allmän fastighetstaxering föreslås dock. Således skall länsstyrelsen utse en ordförande och får vid behov också utse ytterligare en ledamot. De
Prop. 1981/82zl9 51
förtroendevalda ledamöterna skall väljas av kommunfullmäktige. lngår mer än en kommun i ett distrikt väljs let'lamöterna av landstinget. Det är landstinget eller komnutnfullmäktige som bestämmer hur många ledanu'iter som skall ingå i nämnden. Om ett distrikt omfattar flera kommuner och någon av dessa står utanför landstinget väljs ledamöterna både av denna kommun och landstinget. [ detta fall bestätnmer länsstyrelsen antalet ledamöter och hur många som skall väljas av kommunen resp. landstinget. Ledamöterna skall fördelas på kommunen och landstinget efter befolknings- talcn. Möjlighet finns att begära proportionellt valsätt. Antalet valda ledamöter skall vara minst fetn och högst åtta.
För de årliga inkomsttaxeringarna väljs nämndledamöterna för en tid av tre år. Skälet för detta är att val av förtroem'levalda ledamöter skall ske i anslutning till valen av kommunfullmäktige och avse hela mandatperioden. Eftersom särskild fastighetstaxering skall verkställas under de fyra taxerings- ar sotn ligger mellan de allmänna fastighetstaxeriugarmt är det enligt kommitten inte möjligt med treåriga mandatperioder. I stället föreslås att förordnande och val av ledamöter skall avse ett taxeringsar.
Beträffande valbarhets- och behörighetsvillkor är redan nin-'arande bestätnmelser anpassade till vad sorti gäller vid inkt'unsttaseriug och allmän fastighetstaxering. De bör därför enligt förslaget överl't'iras oförändrade till de nya reglerna om särskild fastighetstaxering. Bestämmelserna om ordfö- randens arbetsuppgifter föreslås få samma innehåll som motsvarande bestämmelser vid allmän fastighetstaxering. En möjlighet att förordna ersättare för ordft'iram'len när denne är förhint'lrad att tjänstgöra bör enligt kommitten införas vid den särskilda fastighetstaxeringen. Vid den särskilda fastighetstaxeringen skall vidare enligt förslaget finnas möjlighet för kommunen att liksom vid allmän fastighetstaxering förordna s. k. konununal granskningsman.
Bestämmelser i nu berörda avseenden skall enligt kommitteförslaget tas in i25 kap. 4—5 ss Flil- samt genom hänvisning i 25 kap. o s till 17 kap. 8—13 och 15--lo åå samma lag i tillämpliga delar. Erinriugar mot förslagen har inte framställts av remissinstanserna. Jag biträder förslagen men föreslår en redaktionell ändring. Vad gäller s. k. kommunala granskningsmän vill jag erinra om att det inte längre utgår statsbidrag till kommunal gransknings- verksamhet av ifrågavarande slag.
Senaste tidpunkt för beslut i samband med förordnande och val av ledamöter bör. som kommitten nämnt. bestämmas genom verkställighctsfö- reskrifter.
Genom prop. 1981'15812185 om proportionella val till statliga nämnder m. ni.: har regeringen bl. a. föreslagit vissa justeringarigällande regleri FTL om val av suppleanter. Ändringarna berör 17 kap. 8. 1'0 och "12 & samt 30 kap. ?. 5. Om nämnda förslag antas av riksdagen kommer de nya reglerna på grund av hänvisningar i-ZS kap. 6.5 och 28 kap. l & att gälla även för den särskilda fastighetstaxeringen.
Prop. 1981/82:19
'J1 h)
2.4.3. I.(i!rss/_l"rc/xr'r/ms och de lokala skarte/n_va(ligheterims uppgifter Z.—l.3.l Konsulenter
Vid allmän fastighetstaxering får nämnderna biträde av s. k. konsulenter för fastighetstaxering. Dessa är sakkunniga i fråga om fastighetsvärdering. Konsulenterna skall biträda nämnderna med värdering av tner svårvärderadc fastigheter. t. ex. vissa industrier och skogsfastigheter. De skall granska de deklarationer och handlingar som nämnderna lämnar över. Sedan en konsulent utrett ett ärende avger han ett skriftligt utlåtande. 1 den omfattning som nämndens ordfi'irande finner påkz'tllat skall konsulenteu vidare föredra de ärenden som han har utrett. Konsulent får inte själv vara ledamot av den nämnd som han biträder.
Konsulenter finns f. n. inte vid särskild fz'tstighetstaxering. Liksom vid allmän fastighetstaxering finns det dock möjlighet för nämnden att efter samråd med skattechefen anlita biträde av sakkunnig.
Kommittén anser att nämndernas behov av kvalificerat biträde inte är lika stort som vid den allmänna fastighetstaxeringen. En bidragande orsak härtill är enligt kommitten att många av de konsulenter som har tjänstgjort vid allmän fastighetstaxering rekryteras som ordförande i särskild fastighetstax- eringsnämnd. En betydande sakkunskap finns också enligt kommitten normalt inom nämnderna eftersom de flesta av de ledamöter som länssty- relsen förordnar har ordinarie arbetsuppgifter som hör samman med fastighetsvärdering. 1 de enligt kommitténs bedömning relativt få fall kvz'tlificerat biträde behövs torde detta kunna erhållas genom en särskild sakkunnig.
Många remissinstanser anser att länsstyrelserna bör ha möjlighet att vid behov kunna förordna konsulenter också vid den särskilda fastighetstax- eringen. Man anser det tveksamt om rekrytering på det sätt kommittén utgått ifrån kan komma att ske i sådan utsträckning att nämnderna härigenom får tillräcklig specialkompetens. Behovet av att få biträde av sakkunniga i taxeringsarbetet kan därför bli stort. RSV framhåller att konsulenterna vid den allmänna fastighetstaxeringen är specialister med särskild utbildning på resp. fastighetstyp.
För egen del anser jag att man bör ta fasta på de synpunkter som remissinstanserna fört fram. Det kan bli besvärligare att täcka nämndernas behov av särskild sakkunskap genom systematisk rekrytering än vad kommittén förutsatt. Jag ställer mig därför tveksam till att nämnderna skall vara hänvisade till att i samråd med skattechefen få biträde av sakkunnig när de stöter på mera komplicerade värdcringsfrågor.
Jag instämmer med de remissinstanser som vill införa en möjlighet för nämnderna att kunna lämna över svårare 'ärderingsfrågor för utredning till en konsulent. Förutom att detta underlättar nämndernas arbete bör det också kunna bidra till kontinuitet och rättvisa under hela den löpande taxeringsperioden. [ enlighet med vad jag nu sagt bör lagtexten kompletteras
'J | '.)J
Prop. 1981/82:19
med en hänvisning till de bestämmelser som ger länsstyrelsen befogenhet att förordna konsulent vid den allmänna fastighetstaxeringen.
Ft'irordnande av konsulent vid särskild fastighetstaxering bör ske senast den 30 november året före taxeringsåret. Vid 1982 års särskilda fastighets- taxering bör förordnandet emellertid ske före utgången av januari månad 1982.
2.433. Tjänstemannagranskning m. m.
Vid inkomsttaxering får nämnderna biträde av tjänstemän hos länsstyrelse och lokal skattemyndighet med bl.a. granskning och andra beredande uppgifter. Detta har en positiv effekt vid taxeringarna eftersom dessa allmänt sett blir jämnare och tnera likformiga. En mera begränsad tjänstemanna- medverkan har också kommit till stånd vid 1981 års allmänna fastighetstax- ering.
Kommittén anser att tjänstemannamedverkan bör ske även vid den särskilda fastighetstaxeringen i den mån resurser finns. Den övertaliga personal som kommer att finnas på vissa lokala skattemyndigheter på grund av den nya organisationen inom ramen för det s. k. RS-projektet kan enligt kommitten tas i anspråk för viss tjänstemannagranskning.
Remissinstanserna är positiva till tjänstemannamcdverkan som sådan. Från länsstyrelsernas och de lokala skattemyndigheternas sida framhålls det dock över lag att det f. n. saknas resurser för tjänstemannagranskning.
För egen del vill jag anföra följande. Hur organisationen skall göras effektivare inom centrala delar av skatteområdet har varit föremål för stort intresse under senare år. Bl.a. har inom de lokala skattemyndigheterna vidtagits stora organisatoriska förändringar. Ett moment i dessa förändringar är en utveckling i riktning mot tjänstentannamedverkan redan på det första stadiet i taxeringsprocessen. Det är nu svårt att tnera bestämt säga hur stora personella resurser som kan vinnas eller omfördelas genom omorganisation och hur stora resurser som kan tas i anspråk för ifrågavarande ändamål i framtiden. ] ett kortare perspektiv står det dock klart att med befintliga resurser på personalsidan kan tjänstemannagranskning inte förväntas annat än i mycket liten omfattning -'are sig hos länsstyrelsen eller de lokala skattemyndigheterna. Nya resurser kan inte f. n. ställas till förfogande. Jag anser dock att det är viktigt att man redan inför 1982 års särskilda fastighetstaxering lägger fast att tjänstemannamedverkan skall kunna ske också vid särskild fastighetstaxering. Myndigheterna bör därmed inför kommande särskilda fastighetstaxeringar vara uppmärksamma på att den personal som kan frigöras också tas i anspråk för granskning av fastighets- deklarationer. Det bör dock framhållas att personalsituationen skall beaktas särskilt vid planering av tjänstemannamedverkan vid den särskilda fastig- hetstaxeringen. Lagtexlen bör utformas i enlighet härmed.
'Jl L'-
Prop. 1981/82:19
2.433. Kontaktman för fastighetstaxering
! arbetet med 1981 års allmänna fastighetstaxering finns det vid varje länsstyrelse en s. k. korrtaktman för fastighetstaxering. Vid den allmänna fastighetstaxeringen l97l.) och 1975 fanns en motsvarighet till kontaktmännen i de s. k. fastighetstaxeringsspccialisterna. Enligt kommittén har länsstyrel- serna också vid särskild lastighetstaxering behov av den specialistkompctcns sorn kontaktmännen kan bidra med. Liksom vid allmän fastighetstaxering skall kontaktmännen ha till huvuduppgift att administrera och i övrigt delta i arbetet med fastighetstaxeringcn i första instans. Kontaktmännen bör också vid behov kunna tillfälligt biträda taxcringsintendentcn i bcsvärsmål. De bör också själva kunna få f("irordnande som taxeringsintendenter. För kontakt- männen har inrättats speciella arvot'lestjänstcr. Kommittén föreslår att dessa tjänster ersätts med fasta tjänster.
Förslaget har bemötts positivt av rernissinstanserna. Det är också min uppfattning att de s. k. kontaktmännen skall fungera kontinuerligt under hela den löpande taxeringsperiodcn. [ avvaktan på slutbetänkande av 1976 års fastighetstaxeringskt'immitte är jag emellertid inte beredd att föreslå förändringar i kontaktmännens anställningsft'irhållanden.
2.434. Övriga frågor
För den allmänna fastighetstaxeringens vidkommande finns i 17 kap. 1 och 19 så FTl. bl. a. bestämmelser om en skattechefs åligganden och befogen- heter. 1 211—25 && samma kapitel ges bestämmelser om sakkunniga och regler för ersättningar till ledamöter. sakkunniga och tolkar.
Kommittén föreslår att de nämnda bestämmelserna genom hänvisning i 25 kap. 65 FTL skall tillämpas också vid särskild fastighetstaxering. [ likhet med vad sotn gäller för den årliga inkrimtsttz'txeringen anser korntnittén vidare att en skattcchcf skall ha möjlighet att kalla till sig ordföranden och ledamöter samt särskilda sakkunniga för överläggningar rörande taxerings- arbctet. Bestämmelser i sistnämnda hänseende finns för inkornsttaxeringens vidkommandei taxeringskungt'irelsen (l957z513). 'l'K. Motsvarande bestäm- melser beträffande den särskilda fastighetstaxeringen bör enligt konrmittén tas in i F'l'F. Slutligen föreslår kommittén i 25 kap. 7 å en särskild bestämmelse rörande besvär över beslut i samband med val m. m.
Förslagen har inte mött några erinringar under remissbehandlingen. Jag biträder dem. Jag föreslår emellertid vissa förtydliganden och redaktionella ändringar i 25 kap. 7 & Fl'L.
2.5. Deklarations- och uppgiflsskyldighet 2.5.I Del—;lttrationsplikl m. m.
Kommittén föreslår att gällande bestämmelser om deklarationsskyldighet
Prop. 1981/82:19 5 'Jl
skall föras över i stort sett oft'irändrade till ett nytt kapitel i FTL. Skyldighet att lämna särskild fastighetsdeklaration skall liksom f. n. uppkomma först efter arunaning. 'l'ill grund för sådan anmaning skall främst ligga uppgifter om fastigheter som olika myndigheter rapporterar in till de lokala skattemyndigheterna. Jag återkommer i det följande i ett särskilt avsnitt till frågor om byggnadsnämndernas uppgiftsskylt'lighct. Anser fastighetsägaren att nytaxering bör ske får han lämna deklaration även om han inte anmanats att göra det.
Med fastighetsi'igare menas den som var ägare till fastigheten vid taxeringsårcts ingång. Enligt särskild bestämmelse i 1 kap. 5 & FTL jämställs med ägare den som enligt 47 & KL skall ta upp garantibcloppet till beskattning. Denna bestämmelse kommer att gälla också vid den särskilda fastighetstaxeringen.
Fastighetsägare som på eget initiativ vill lämna deklaration eller framställ- ning orn ny taxering enligt lo kap. 4 eller 5 s FTL skall enligt förslaget göra detta senast den 15 februari under taxeringsåret.
Enligt kommitténs uppfattning bör nämnden liksom f. n. ha rätt att pröva taxeringen även om deklaration eller framställning om ny taxering kommit in efter den 15 februari. Nämnden bör därvid själv bestämma om den skall pröva taxeringen i dessa fall. Kommittén föreslåratt lagtexten kompletterasi enlighet härmed. Med hänsyn till att nämnden skall fatta ett första beslut senast den 31 maj hinner enligt kommittén nämnden endast i undantagsfall behandla deklarationer som har kommit in efter den 15 maj. lsådana fall bör taxeringen dock kunna prövas i samband med att nämnden skall behandla inkomna erinringar. Eftersom nämnden i sistnämnda fall inte hinner ompröva sitt beslut får den fastighetsägare som inte är nöjd tried beslutet i stället vända sig till länsrätten med besvär.
Under remissbehandlingen har påpekats att kommitténs lagförslag har utformats så att det ger intryck av att fastiglretstaxeringsnämnden helt fritt kan bestämma om för sent inkomna deklarationer skall behandlas eller ej. En annan synpunkt är att en uttrycklig bestämmelse som medger att för sent inkomna deklarationer kan tas upp till prt'ivning kan medföra att många fastighetsägare väntar nred att lämna sina deklarationer. En remissinstans anser att deklaration cller framställning skall ha kommit in senast den 31 maj för att nämnden skall hinna med att pröva taxeringen.
Med anledning av de framställda erinringarna vill jag för egen del förorda en avvikelse från förslaget såtillvida att bestämmelserna om sista tidpunkt att lämna deklaration utformas endast som en föreskrift gentemot fastighets— ägaren att särskild fastighetsdeklaration och framställning enligt 16 kap. 4 elleri & FTL skall lämnas senast den leebruari. Någon särskild föreskrift till ledning för nämndens arbete med för sent avgivna deklarationer behövs inte enligt min mening. En fastighetsägare förleds därmed inte till att lämna deklarationen senare i förlitan på att nämnden ändå kommer att pröva
Prop. 1981/82zl9 56
taxeringen enligt bestämmelscr i lagen. Givetvis utgör denna regel inte ett hinder mot att för sent inkommen deklaration ändå prövas. Nämnden kan heller inte motsätta sig att pröva sådan deklaration i den mått det över huvud taget hinns med innan nämndens arbete skall vara avslutat.
Vad gäller anmaningsfallen föreslås inga nyheter i sak. Således skall en fastighetsägare få anmaning att deklarera om det kan antas att det vid årets ingång förelegat grund för nytaxering. Anmaning att lämna deklaration får enligt förslaget också utfärdas om en fastighetsägare gjort framställning enligt 16 kap. 4 eller 5 Få utan att deklaration lämnats. [anmaning skall sättas ut en viss tid inom vilken deklaration skall lämnas. Svarstid får inte sättas under 11) dagar när det gäller anmaning att lämna deklaration. Sluttiden får heller inte bestämmas till tidigare dag än den 15 februari under taxeringsåret. En minsta svarstid om tio dagar finner kommittén väl avvägd men anser att längre tid bör sättas ut i de flesta fall. Kommittén nämner att svarstiden vid inkomsttaxeringen i enlighet med vad RSV rekommenderat i anvisningar normalt skall sättas till minst 1-1 dagar. Enligt kommitten bör RSV utfärda närmare anvisningar också beträffande den särskilda fastighetstaxeringen. Ett par remissinstanser har ansett att svarstidcn skall vara 30 dagar. En remissinstans menar att samma bestämmelser för avlämnande av särskild fastighetsdeklaration bör gälla som för den som är skyldig att föra räkenskaper och får åtnjuta anstånd med att lämna självdeklaration till den 31 mars vid itrkomsttaxeringen.
För egen del vill _jag framhålla att varje framflyttning av tidpunkter för uppgiftslärnnande m. m. i det allra första skedet av taxeringsarbetct kan menligt inverka på nämndernas möjlighet att göra en ordentliggranskning av varje deklaration. .Jag kan inte förorda avsteg från kommitténs förslag och ansluter mig till de av kommittén framförda synpunkterna i övrigt. Jag föreslår emellertid en förtydligande ändring i 26 kap. 2 & FTL.
Kommittén föreslår att reglerna vid allmän fastighetstaxering rörande innehållet i fastighetsdeklaratiorr. ytterligare bestämmelser om anmaning samt bestämmelser om vite. sekretess. påfr'jljder för oriktiga uppgifter. m. m. skall tillämpas vid särskilt] fastighetstaxering genom hänvisning i 26 kap. 3 &. Inga egentliga erinringar har gjorts av rernissinstanserna. Jag ansluter mig med en redaktionell ändring till förslaget i dessa delar.
I likhet med ett par remissinstanser anser jag dock att anmaning bör kompletteras med sådana uppgifter att det i fortsättningen skall framgå vilken nytaxeringsgrund som är aktuell i det enskilda fallet. En bestämmelse om detta bör tas in i 26 kap. 3 s'första stycket. Efter vad jag har inhämtat från RSV arbetar verket f.n. med att utforma en ny anmaningsblankctt där aktuell nytaxeringsgrund kommer att framgå.
2.5.2. Uppgijoskyldig/rer
Som jag nyss nämnde bygger deklaratiorrsft'fnfarandet på att fastighetstax-
Prop. 1981/82zl9 57
erittgsnämnden far uppgifter från olika myndigheter om beslut som kan få betydelse för fastighetstaxeringcn. Således skall byggnadsnämnderna lämna uppgifter om arten och omfattningen av den byggnadsverksamhet som framgår av beviljade byggnadslov. Uppgifter lämnas också av lantbruks— nätnnd. inskrivningsmyndigltet och fastighetsregistermyndighet-. ()m bygg- nadsnäntndens och lantbruksnämndens ttppgiftsplikt finns bestämmelser i lä kap. ns l-"llL. Närmare föreskrifter får utfärdas av regeringen eller myndighet sotn regeringen bestämmer. lnskrivningsmyndighets och faslig— hetsregistermyndigltets underrättelseskyldighet regleras i andra författning- ar. Enligt nämnda bestämmelser lämnas uppgifter fortli'äpande beträffande varje aktuell fastighet ttnder hela den li'äpande taseringsperitxlen. Uppgif- terna komnter därför också den särskilda fastighetstaxeringen till del. Beträffande byggnadsnämndernas rapportering styrs denna av överens- kommelse mellan Svenska kommanft'h'bundet och RSV. limellertid före- kommer enligt kommitten kritik från skattetnyndiglteternas sida om att många kommuner inte följer överenskommelsen. Uppgiftsskylt'ligheten
e
fullgörs alltså många ganger på ett bristfälligt sätt. Konunitten lämnar inte nu något förslag på ändring av bestämmelserna om byggnadsnämndernas rapportering titan avser att ta tipp denna fråga i ett kommande betänkan- de.
Mot kommitténs beslut att ytterligare överväga fråga om byggnadsnämn- dernas rapporteringharledamoten Bertil l-lall reserverat sigoch experten Bo Hansson avgivit särskilt yttrande. De anför att uppgiftsskyldigheten som den fttngerar i dag endast fyller syftet att initiera frågan om en ny taxering. Redovisningen bör redan inför närmast kommande särskilda fastighetstax— ering genom nya regler i princip ges en sådan omfattning att den tttan komplettering kan utgöra en tillräcklig grttnd för värderingen. LYtökningen av ttppgiftsskyldigheten bör begränsas till nybyggnad och väsentlig till— och ombyggnad och till de fall då besiktning sker. Vidare skttlle en rapport som upprättas genom byggnadsnätnndens försorg tillställas såväl den lokala skattemyndigheten som fastighetsägaren. I de fall invändning ej sker från fastighetsägarens sida torde enligt reservanternas mening ägarens deklara- tion vid särskild fastighetstaxering kttnna förenklas till ytterlighct.
Många remissinstanser anslttter sig till de synpunkter som anförts i reservationen och det särskilda yttrandet. Bakom remissinstattsernas ställ- ningstaganden ligger i de flesta fall ett missnöje med att nuvarande rapporteringssystem inte fungerar tillfredsställande. Ett par länsstyrelser anser att man katt uppnå en betydligt bättre rapmrtering inom ramen för gällande bestämmelser. bl.a. näntns n_va förhandlingar mellan RSV och kontmunförbundet och förbättrade blanketter för uppgiftslämnandet.
Statens institut för byggnadsforskning anser att övertygande skäl för att skärpa kraven på byggnadsnämndens uppgiftsplikt inte anförts. Det finns enligt institutet vidare inget ttnderlag för en bedömning att en utökad
Prop. l98l/82zl9 58
rapportering skttlle innebära bara en ringa påverkan i byggnadsnämndet'nas arbete. Kommunförbundet har anfört att byggnadslovsrappmtering visser- ligen inte katt undvaras men framhåller att uppgiftslämnandet måste begränsas och anpassas till byggnadsnämndernas administrativa rutiner. Byggnadsnämnderna kan enligt fi.")rbundets ttppfattning inte åläggas lämna" uppgifter av bedöntningskaraktär.
RSV anser att frågan om byggnadsnämndernas rapportering bör utredas ytterligare i samråd med kotmnunförbundet och andra tänkbara intressenter i ett tner utvecklat rapporteringssystem.
För egen del vill jag anföra följande. En grttndförutsättning för att man skall kunna uppnå rättvisa och likformiga taxeringar är att de taxeringsun— derlag som står till taseringsnämndernas f("irft'tgande för varje enskild fastighet är så korrekt och detaljerat som möjligt. Vad sotn framkommit under remissbehandlingen visar att problemen redan med det enklare rapportsystern som vi har i dag är tämligen omfattande. Vidare är återverkningarna för byggnadsnämndernas verksamhet. om man lägger på dessa nya arbetsuppgifter av icke helt obetydlig omfattning. svåra att förutse. Jag är inte beredd att överväga förändringar i lagreglerna angående rapportskyldighet före det konunittén behandlat frågan. .lag ser dock allvarligt på att det brister i nuvarande rapportering från byggnadsnämnder- na i så stor (unfattning som framgår av remissyttrandena. RSV bör ägna särskild uppmärksamhet åt detta problem och undersöka i vad mått förbättringar katt uppnås. Samråd bör härvid ske med kommunförbun- det.
2.5.3. Övrigt
Kommittén föreslår att särskild fastighetsdeklaration skall kunna sändas in med posten portofritt. .lag finner för egen del inte skäl att införa sådan portol'rihet.
Enligt kommitten finns det genom att innehållet i det s. k. fastighetstax- eringsregistret utökats i santband med lWl års allmänna fastighetstaxering Större möjlighet än tidigare att förtrycka uppgifter i blanketterna för särskild fastighetsdcklaration. Kommittén anser det angeläget att man också vid den särskilda fastighetstaxeringen så långt möjligt förtrycker uppgifter på deklarationsblanketten.
RSV avstyrker. bl. a. av kostnadsskäl. från förtryekning av blanketter för särskild fastighetsdeklaration. Verket påpekar också att nytaxering i vissa fall inte nödvändigtvis kräver att en deklarationsblankett används santt att ett stort antal förtryckta uppgifter. särskilt värderingstekniska uppgifter. tnedför risk för att ändringar förbigås vid registrering av de lämnade uppgifterna. Å andra sidan vill en remissinstans ha ett ntera serviceinriktat ft'jrtrycknings— och distribtttionsförfarande. .lag anser för egen del att fört ryckning av deklaratirmsblanketter i antnaningsfall bör om möjligt ske i
Prop. NSI/82:19 59
ungefär samma utstri'tckning som förtryckning sker i blanketter för den årliga inkomsttaxeringen.
2.6. Förberedande åtgärder
Den allmänna fastighetstaxeringen föregås av ett t'nnfattande förberet'lel- searbete inom RSV oelt länsstyrelserna. Det är dels organisattn'iska förberedelser. såsom informatirm till och utbildning av taxeringsfunktionä- rer. dels bl. a. länsvisa undersökningar som syftar till att få fram så rättvisande ntarknadsvärden som möjligt på fastigheter av skilda slag. För att förbättra kvaliteten på förberedelsearbetct infördes inför 1981 års allmänna fastighetstaxering bl. a. utsträckt förberedelsetid och ökade möjligheter för allmänheten att medverka under förberet'lelsearbetet.
Det förberet'lelsearbete som lagts ned vid den allmänna fastighetstaxering- en får direkt betydelse också för påfi'äj'ande särskilda fastighetstaxeringar. Vid särskild fastighetstaxering utgår man jtt. sotn jag tidigare behandlat närmare. från det allmänna prisläge oelt de ttppskattningsgrunder i övrigt som tillämpats vid den närmast föregående allmänna fastighetstaxeringen. Detta medför att de olika värderingsreglerna m. m. i 1 —- 15 kap. FTL samt föreskrifter enligt 7 kap. 7 s och anvisningar som fastställts vid den allmänna fastighetstaxeringen också skall gälla vid påft'iljande särskilda fastighetstax- eringar.
Kontmitten föreslår att det vid särskild fastighetstaxering skall finnas möjlighet för regeringen eller myndighet sotn regeringen bestämmer att besluta de ytterligare fi.")reskrifter enligt 7kap. 7s5' som behövs för den aktuella särskilda fastighetstaxeringett. Behov av nya eller ändrade föreskrif— ter uppkommer enligt kommitten då nya omständigheter inträffat efter det att de tidigare ft'jreskrifterna fastställts. Det katt t. ex. vara fråga om planändringar sotn inverkar på en gjord indelning i värdemnraden. Som sista tidpunkt att meddela kompletterande anvisningar har hittills gällt den 11) januari under taxeringsåret. Kommittén föreslår att denna tidpunkt skall tillämpas beträffande ytterligare f("äreskrifter enligt 7 kap. 7 s".
Föreskrifter för själva förberedelsearbetet skall enligt förslaget beslutas senast den 31 oktober året före taseringsåret. Detta arbete består enligt kommitten huvudsakligen av en inventering av alla ttya planer. 1 de flesta län har denna uppgift utförts av överlantmätarmyndigheten. Detta menar kommitten kan ske även i ft'u'tsättningen. llärigenom får man en lämplig kontinuitet i det samarbete som har skett mellan lantmäteriverket och skattemyndigheterna vid 1981 års allmänna fastighetstaxering.
De flesta remissinstanserna har lämnat förslaget tttan erinran. En remissinstans vill dock att tiden för att utfärda kompletterande föreskrifter skall utökas från den 111 januari till den 15 januari. 1.antntäteriverkct delar kommitténs uppfattningom httr planinvcntering m. ut. skall utformas och
Prop. 1981/82: 19 60
påpekar att arbetsttppgiftcrnas omfattning bör preciseras i de föreskrifter som enligt 27 kap. 1 s5 l-i'llL skall utfärdas för förberedelsearbetet.
För egen del finner jag inte skäl att frångå kommitténs förslagi nu aktuella delar. Med hänsyn till att de n_va bestämmelserna inför 1982 års särskilda fastighetstaxering inte kan t't'irväntas ha trätt i kraft den 31 oktober bör sista tidpunkten för att utfärda föreskrifter för förberedelsearbetet övergi'tngsvis flyttas frått detta datum till den 21 december.
2.7. Fastighetstaxcringsnämndernas verksamhet 2.7.l Sri/mmmträr/c. nr'irt'urmv'ill. [TUK/I”Sibir/lvl. m. m.
Gällande bestämmelser om särskild fastigltetstaxeringsnämnds samman— träden och om vilka tjänstctnän sotn får närvara vid sammanträdena överensstämmer nted motsvarande regler vid inkomsttaxcringen genom hänvisning i 185. s' "11. Detta gäller också med vissa inskränkningar beträffande bestänmtelserna ont lk'slutsförhet och om ordltjirandcns möjlig— heter att själv fatta vissa beslut. 1-1ur (')mröstning skall gå till regleras genom hänvisning till mnröstningsreglerna i (14.571.
för den allmänna fastighetstaxeringens vidkommande har motsvarande bestämmelse utformats efter mönster av vad som gäller vid årlig taxering och har tagits in i 21] kap. 1— () & l-"1'1_. Dessa lagrum innehåller förutom vad som ovalt sagts också bestämmelser om medverkan av konsulent. |)l't')tt)l(011fö- ring. fastighetsägares rätt att företri'tda inför nämnden och en jävsregel. Kommittén föreslår att dessa bestämmelser genom hänvisning i 28 kap. 1 ;S skall gälla ocksa vid den särskilda fastighetstaxeringen.
För den särskilda fastighetstaxeringen finns f. n. en regel i 186 s* 'l'L enligt vilken m'dföranden så snart det kan ske vid sammanträde med nämnden skall redogöra för de värderingsgrunder som har tillämpats vid den allmänna fastighetstaxeringen och om utfärdade anvisningar samt det förberedelsear- bete i övrigt som utfr'trts. Kommittén pekar på att motsvarande bestämmelser för den årliga inkomsttaxeringens vidkommande finns i 25 &? TK oelt att i kt'tnsekvens härmed bestämmelsen för fastigltetstaxeringens del också bör ges i administrativ ordning. Någon lagregel i ämnet föreslås alltså inte.
Remissinstanserna haröverlag inte haft några erinringar mot förslagen i nu nämnda delar. .lag biträder kommitténs förslag. Jag föreslår entellertid ett lt'örtyt'lligande av rubriken till 28 kap. F'l'L.
3_ 7.2 Fördelning ut' M.veringvtfin/('
linligt gällande regler [tar en fastighetsägare. arrendator. taxeringsinten- dent eller berättigad kommun mi'tjlighet att få ett beslut hos särskild fastigbetstaxeringsnämnd om fördelning av taxeringsvärde. Detta blir aktuellt när en taxeringsenhet består av flera fastigheter eller fastighetsdelar
Prop. 1981/82:19 (tt
och ägaren eller annan som sökt har intresse. t. ex. i santbattd nted avyttring. av att få ett besked om httr stor del av ett taxeringsvärde sotn belöper på viss fastighet eller fastighetsdel. 1 praxis ltar sådant beslut betraktats sotn ett beslut som inte rör taxering. Beslut fattas därför av ordföranden ensam. Kommittén kottstaterar att ett f(ftrdelnittgsbeslttt mest ltar karaktären av en service som bestås fastighetsi'tgarna. Möjlighet att fa beslut om fördelning bör enligt kommittén finnas även i framtiden. Behov av fördelning katt i många fall uppstå vid andra tidpunkter ätt då arbetet ttted fastighetstaxerittg pågår. Ettligt förslaget skall fördelningsbeslttt liksom hittills därför kunna fattas även efter det att nämnden avslutat sitt arbete. Kommittén fi.")reslår att talan inte skall få föras mot beslut om fr'trdelning. Däremot skall beslutet ktttttta omprövas av nämnden genom dess ordfi'jrande.
Några remissinstanser ltar lämnat synpunkter på förslaget rörande fördelnittgsbeslttt. Ett par av remissinstanserna ltar ställt sig tveksanttita till att behålla möjligheterna att få sadant beslut. Dessa har ansett att frågan i vartfall inte bör prövas av fastigltetstaxeringsnämnden. Enligt ett förslag bör prövning ske av lokal skattemyndighet ttted länsstyrelse som enda besvärs- instans.
Jag vill för egen del anföra följande. Det är inte klart i vilken utsträckning fördelnittgsbeslttt katt få rättslig betydelse. Kommittén har dock pekat på fall där t. ex. en fastighetsägare i samband med försäljning av sitt fastighet eller en del av dettna kan ha nytta av ett beslttt om fördelning av taxeringsvi'u'de. Ansökan om fördelning förekt'tmmer sällan och innebär alltså ingen belastning i nämndernas verksamhet. Enligt min uppfattning bör man ttttder dessa förhf'tllanden inte frånta fastighetsägare m. fl. den service som ett fördelttittgsbeslttt innebär. Det är lämpligt att beslutet fattas av fastighets— taxerittgsttämnden genom dess ot't'lförande. Ett beslut om fördelning bör dock enligt mitt mening kttnna överklagas till länsrätten. Andra stycket i förslaget till 28 kap. 1 s bör därför tttga. Beträffande det tredje stycket i !agrummet bör detta. sotn jag senare återkrmtnter till. flyttas till 7 s* i samma kapitel.
1 samtttanhanget har LRF och Sveriges skogsägareföreningars riksft'ftrbund tagit ttpp vissa frågor rörattde bestätttntattde av ttppskattttittgsvärde för fastighet enligt lagen (llt-llz—llö) om arvsskatt och gavoskatt. Det är ntin avsikt att ta ttpp dessa frågor i ett annat sammanhang.
2. 7.3 chltfot'jr/itrtutdet
Såväl vid ittkotnsttaxerittgen sotn vid den allmänna fastighetstaxerittgett gäller sedan några år tillbaka ett förfarande enligt vilket en taxerittgsttätttttd i vissa fall ittom den period sotn taxerittgsarbetet pågår skall ompröva ett tidigare fattat beslut. Detta blir främst aktuellt når en skattskyldig eller fastighetsägare avger erinringar mot det första beslutet. Ett sådant systcttt fitttts f. n. inte för den särskilda fastighetstaxerittgetts vidkotttntattde. llär
Prop. 1981/82:19 (33
fattar nämnden i stället. efter evetttuell kommunikation. ett bcsltrt som inte katt ändras annat ätt genom beslut av länsrätt.
Kommittén föreslår att ett omprövningsförfarartdc skall gälla också för den särskilda fastighetstaxeringen. Således skall fastighetstaxeringsnätttttdett efter att lta granskat en deklaratiott och i förekotttmande fall ltaft kontakt ttted fastighetsägaren fatta ett beslut om taxering. Beslut sänds ut till ägaren enligt ett särskilt uttderrättelseförfarattde. Fastighetsägarcrt får en viss tid på sig att erinra mot beslutet. Kontttter erinrirtgar in omprövar nämnden sitt tidigare beslut ttted hänsyn till vad fastighetsägaren ltar anfört. Även om erinringar inte ltar kommit in får nämnden fatta nytt beslttt. Den kan då också besluta om rty taxering aven fastighet även om beslut inte ltar fattats tidigare. Fastighetsägaren skall få underrättelse om det nya beslutet vare sig detta innebär ändring i tidigare beslut eller ej.
Ett par rentissirtstanser ltar ställt sig tveksamma till ett om|)I'ÖVltllthfÖr- farande vid den särskilda fastigltetstaxerittgett. Ett omprövningsförfarande befaras leda till en del merarbete för de lokala skattetttyttdigheterna.
För egen del katt jag inte fitttta något bärande skäl att inte lta ett omprt'ävningsft'ärfarartde också vid den särskilda fastighetstaxeringert. Som kommitten påpekat irtttebär ur fastigltetst'igarens synpunkt ett omprt'tvnings- förfarande fördelar jämfört ntcd vad som nu gäller genom möjligheten att snabbare få ändring i ett taxerirtgsbeslttt ätt om ltan måste vända sig till länsrätt. Systemet bör kurttta ntedfr'tra att antalet ärcttden i länsrätt minskar och att processen blir ttter renodlad i och med att det fittns större utrymme att undanröja oklarheter redan ittottt ramen för taxeringsnämndens arbete.
Enligt förslaget skall nämnden lta fattat sitt första beslut senast den 31 maj ttttder taxeringsäret. lnneltället i beslut skall vara detsantma som vid allmän fastighetstaxering. 1 beslutet skall också redovisas skälert för verkställd nytaxering. Lokala skattemyndigheten skall senast den Fat) juni sända underrättelse till fastighetsägaren om näntrtderts beslut. Senast samma dag skall också sändas underrättelse till fastighetsr'igare sotn deklarerat eller som på annat sätt gjort framställning om rty taxering om nämnden beslutat att tty taxering inte skall ske. Underrättelse skall också sändas till nytillträdd fastighetsägare om ltan hos den lokala skattetttyttdighetert anmält att han ("önskar få sådan uttderrättelse.
1 underrättelse sotn sänds trt i enlighet med vad sotn sagts ovan skall enligt kommitten anges att ägaren senast den 15 augusti får avge skriftliga erinringar mot beslutet. (_)mpri'ivning skall ske senast den 31 augusti. Vid samma tidpunkt skall nämndens arbete med fastighetstaxcringen vara avslutat. Underrättelse om omprövat beslttt skall enligt förslaget sändas ut av den lokala skattetttyttdigltetert senast den 311 septerttber. l sådan underrät- telse skall det bl. a. fittttas besvärsltänvisning. llur utsänt'landet av underrät- telser skall gå till regleras i förslaget genom en hänvisning till motsvarande bestämmelser vid allmän fastighetstaxering.
Prop. 1981/82:19 63
Flera remissinstanser ltar gjort invändningar mot vissa av tidpunkterna i ompri'ävningsförfarandet. Det gäller sista tidpunkten för erinringar. den 15 augusti. och sista tidpunkt för nytt beslut av nämndett. den 31 augusti. Med hänsyn till semesterledigheter bör enligt fleras mening dessa tider flyttas fram. En mindre justering i de tttt aktuella tidpunkterna bör kttnna ske titan att någon nämnvärd olägcrthet skall behöva uppstå. .Jag förordar en frantflyttning av tiderna nted två veckor. Detta irtrtebär att fastighetsägarna får tid på sig att lämna erinringar frattt till den 31 augusti. Nytt beslut av fastigltctstaxeringsnärnnden skall vara fattat senast den 15 septetttbcr. Senaste tidpttrtkten för den lokala skattemyndighetens trnt'lerrättelse om nytt beslut bör flyttas fram till den 15 oktober. Mitt förslag föranleder vissa jttsterittgarockså beträffande tidptrnkterna för besvär m. in. Till dessa frågor återkommer jag i det följande. 1 övrigt biträder jag med vissa i huvudsak förtydligande och redaktionella ändringar kontntitténs förslag i nu berörda delar. Av redaktionella skäl bör bl. a. en bestämmelse i förslagets 28 kap. l & tredje stycket artgz'ende underrättelse om beslut om fördelning av taxerings- värde utgå ur det lagrttmmet och i stället tas in i 7s' i samma kapitel.
2.7.4. Övrigt
1 vilken omfattning uppgifter vid särskild fastigltctstaxering skall föras in i fastighetslättgd regleras i förslaget till 28 kap. *) 55. Där regleras också vilken myndighet som skall skriva tutder längden och ttär rättelse får ske. 1 28 kap. 9 & fjärde stycket föreslås bemyndigande för regeringen eller tttyttdighet som regeringen bestämmer att meddela de närmare föreskrifter sotn behövs beträffande längdföring och i 11 få samma kapitel bemynt'ligande för regeringen att meddela de närmare föreskrifter som behövs om arbetet i fastighetstaxeringsnäntrtdett. Beträffande beslut om rättelse av fastighets— lättgd återkommer jag i det fiftljande. ] övrigt biträder jag förslagen. Jag föreslår emellertid en i ltuvudsak redaktionell ändrittg i 28 kap. () 35.
2.8 Uppföljning av besvärsinstansers heslut. m. m. 2.8.1 Allmänt
När ett beslut om fastighetstaxering ändras av ft'ftrvaltningsdomstol medför f. n. detta inte någon automatisk ändring a 'andra fastighetstaxeringar ttnder den löpande perioden. Ändringsbeslutet berör bara det år som besvären avser och alltså inte de efterföljande årens fastighetstaxeringar. För att en ändring skall ske även av dessa fastighetstaxeringar fordras att anmälan härom sker av taxeringsintendent. fastighetsägaren eller. om besvären anförts av annan. av denne (1975 TL). Sådan ändrirtg vidtas av länsrät- ten.
Prop. NSI/82:19 64
Kommitténs förslag innebär att den ändrade fastighetstaxeringen automa- tiskt skall följas ttpp för de efterft'i'tljande åren. Denna uppföljning skall göras av lokal skattemyndighet. Vidare föreslås att lokal skattemyndighet i dessa fall även skall få ntöjlighet att automatiskt göra de ändringar i inkomst- och förmögenhetstaxeringen som påkallas av den ändrade fastighetstaxering- en.
F.n. kan en ändring i sistnämnda hänseende endast ske efter det att taxeringsintendent. skattskyldig eller kommun anfört besvär i särskild ordning enligt 102 s TL. Besvären får prövas först efter det att fastighets- taxeringen har vunnit laga kraft.
Förslagen ltar i allmänhet fått ett positivt mottagande av remissinstanser- na. En del kritiska synpunkter har emellertid framft'ftrts. Man framhåller. inte rttirtst i fråga om vilken omfattning som rättelsemöjligheten bör ha. vikten av att lokal skattetttyndighet tillförs resurser för de tillkommande arbetsupp- gifter förslagen innebär.
Jag vill för egen del nämrta följande. Förslagen innebär fördelar såväl för fört-'altningsdomstolarna som för de skattskyldiga. Förslagen innebär bl. a. ett snabbare och smidigare förfarande än f. n. Jag är således positiv till förslagen. Jag kommer i de följande avsnitten att närmare behandla de olika delarna.
2.8.2 l..-'ppj'r'iljning av fuxtig/rmsn:.rering. m. m.
Vid den särskilda fastighetstaxeringen sker för varje fastighet antingen ny taxering eller fastställande av föregående års taxering. Om en fastighetstax- ering för visst år ändras av förvaltningsdomstol inverkar detta även för efterföljand ' år under den löpande taxeringsperiodcn. Det nya värdet skall antingen fastställas oförändrat eller läggas till grttrtd för bedömning huruvida rty taxering skall ske eller inte. Ont emellertid domstolens beslut fattas efter det att arbetet med efterföljande års fastighetstaxering är avslutat kan ändring i detta års taxering endast ske om anmälan om beslutet görs till länsrätten. Sådan anmälan kan göras av taxeringsintendent. fastighetsägaren eller. om besvären anförts av anrtan. av denne. Om förhållande inträffat som bör föranleda nytaxerirtg skall uppföljttittgsbeslttt inte fattas (1975 TL).
Enligt kornrnittétt torde det vara oklart om länsrätten skall vidta någon åtgärd i de fall ttytaxering kan kotttrna i fråga på grtt nd av t. ex. förändring av byggnadsbestå'tndet o. d. Kommittén framhåller att förfarandet vid tillämp- ningen av 1975 TL är tttrtgrott.
Enligt 102 å TL kan ägaren anföra besvär i särskild ordning när domstols beslut om ändring av fastighets taxeringsvärde ltar vunnit laga kraft. Om en eller flera särskilda fastighetstaxeringar har skett mellan det år besvären avser och den tidpunkt taxeringen vinner laga kraft. kan fastighetsägaren endast få ändring i inkomsttaxeringen för besvärsåret. För övriga år måste
Prop. 1981/82zl9 65
ägaren avvakta ett lagakraftägande uppföljningsbeslut av fastighetstaxering- en. Kommittén anser att det för fastighetsägarna kan verka onödigt komplicerat att följdändringar enligt 102 och 197 åå TL på grund av ändrat taxeringsvärde inte sker samtidigt och automatiskt.
Kommittén nämner också att uppföljningen av överinstans beslut enligt 197 5 inte omfattar det fall då domstol enbart ändrat beskattningsnatur för fastighet. Även i dessa fall finns det enligt kommitten. bl. a. med hänsyn till inkomsttaxeringen. skäl att ändra fastighetstaxeringen för åren efter det som besvären avser. Enligt kommittén utgör även kostnadsaspekten skäl för en förändring. Uppföljningsärendena kan enligt kommittén sägas vara av något enklare beskaffenhet och därför inte dra lika stora kostnader som ett besvärsärende. Kostnaden för ett besvärsärende uppgår enligt kommittén till ca 1 500 kr. mot 500—1 000 kr. för ett uppföljningsärende.
Jag tar nu först upp frågan om uppföljning av ändrad fastighetstaxering. Därefter avser jag att i nästa avsnitt behandla frågan om hur ändrad fastighetstaxering skall återverka vid inkomst- och förmögenhetstaxering- en.
Kommitténs förslag innebär att ett domstolsbeslut om ändrad fastighets- taxering inte skall gälla enbart för det år som besvären avser. Beslutet skall också gälla för samtliga efterföljande år under den löpande taxeringsperio- den om inte nytaxering sker något av dessa år. Enligt kommitténs uppfattning behövs därför inte domstols beslut om att ändrad fastighetstax- ering avseende visst år även skall gälla för därefter särskilt angivet år. Bestämmelser motsvarande de i 197 % TL erfordras således inte. Vid den särskilda fastighetstaxeringen för de efterföljande åren har fastighetstax- eringsnämnden redan fattat beslut om att föregående års taxering skall överflyttas. När den lokala skattemyndigheten har mottagit underrättelse om beslut av domstol om ändringar eller tillägg i fastighetstaxering skall enligt kommittén skattemyndigheten föra in beslutet i fastighetslängden. Detta skall enligt förslaget ske dels för det året besvären avser dels för efterföljande år under den löpande taxeringsperiodcn. dock inte för år när ny taxering har skett och åren därefter. Detsamma skall enligt förslaget gälla om den lokala skattemyndigheten har fattat beslut om rättelse av fastighetstaxeringen enligt 28 kap. 10% eller 20 kap. 23 & FTL.
Enligt kommittén skall skattemyndighetens längdföringsåtgärd vidtas inom tre månader från den dag beslutet meddelades. Skattemyndigheten skall sedan inom två veckor underrätta fastighetsägaren om åtgärden. Även länsstyrelsen. vederbörande fastighetstaxeringsnämnd. taxeringsnämnd och kommun skall underrättas. l underrättelsen skall enligt förslaget anges den rätt att anföra besvär i särskild ordning som föranleds av längdföringsätgär- der och den besvärsmöjlighet över inkomst- och förmögenhetstaxeringen som enligt 102 5 TL tillkommer skattskyldig. Upplysningskall också lämnas om den lokala skattemyndighetens möjlighet att ändra inkomst- och
Prop. [981/82: 19 66
förmögenhetstaxcringen samt om de förutsättningar som enligt 16 kap. krävs för ny taxering av fastighet. Vidare föreslås att regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer skall få meddela närmare föreskrifter om förfarande i detta hänseende. Bestämmelser med nämnda innehåll föreslås bli intagna i 28 kap. 125 FTL.
Förslagen hari allmänhet fått ett positivt mottagande av remissinstanser- na. Några remissinstanser anser att den tid inom vilken längdföringsåtgärden skall vidtas är för kort och att åtgärden skall vidtas inom samma tid. tre månader. men räknat från den dag då skattemyndigheten har fått del av beslutet.
För egen del vill jag nämna följande. Även jag är positiv till förslaget. som i huvudsak bör genomföras. Härigenom kommer man till rätta med många av de olägenheter nuvarande system innebär och som har påtalats av kommittén. Jag föreslår således att förslaget genomförs och att bestämmel- serna tas in i 28 kap. 12 %% FTL. Jag kommer senare att behandla tidsfristen för längdföringsåtgärden.
Kommitténs förslag om uppföljning av fastighetstaxering till vilket jag i huvudsak har anslutit mig påverkar den lokala skattemyndighetens arbets- uppgifter. De slopade arbetsuppgifterna för skattemyndigheterna. nämligen att göra längdutdrag för aktuella år. ta fram eventuellt material om fastigheten och sända dessa till länsrätten. bedöms av kommittén i viss mån motsvara de resurser som krävs för det föreslagna underrättelseförfarandet. Enligt kommittén bör. om det vid en noggrannare analys skulle visa sig att förslaget innebär stora kostnadsökningar för skattemyndigheten. dessa vägas mot de kostnadsbesparingar som beräknas ske på grund av det slopade domstolsförfarandet. Vidare bör man enligt kommittén beakta den fördel ett snabbt uppföljningsbeslut innebär för fastighetsägarna.
Flera remissinstanser. som i allmänhet har ställt sig positiva till förslaget. har framhållit behovet av att erforderliga resurser ställs till myndigheternas förfogande för detta förfarande liksom i fråga om förslaget till uppföljning av inkomst- och förmögenhetstaxering.
Jag kommer i samband med att jag behandlar sistnämnda förslag att närmare behandla resursfrågan.
Enligt 5 kap. 8 & tredje stycket FTL skall. i det fall delar av en taxeringsenhet tillhör olika församlingar. anges hur stor del av taxeringsvär- det oeh dclvärdena som skäligen belöper sig på varje sådan del av taxeringsenheten. Denna fördelning skall göras bl. a. med hänsyn till att garantibeloppet för en fastighet skall kunna fördelas på de församlingar där fastigheten är belägen.
Kommittén anser att även förvaltningsdomstols beslut om fastighetstax- ering alltid bör innehålla uppgift om fördelningen. Kommittén föreslår därför att i 20 kap. 12 & FTL tas in en bestämmelse om att i fastighetstax- eringsnämnds beslut skall redovisas den fördelning av taxeringsvärdet som har skett enligt 5 kap. 8å tredje stycket FTL.
Prop. 1981/82:19 67
Förslaget har godtagits eller lämnats utan erinran av remissinstanserna. Även jag godtar förslaget. Jag föreslår därför att i 20 kap. 12 & FTL tas in en bestämmelse med nämnda innebörd.
2.8.3. Uppföljning av inkomst- och förmögenhetstaxering
Om fastighets taxeringsvärde har legat till grund för inkomst- eller förmögenhetstaxering och har genom beslut av förvaltningsdomstol sådan ändring beträffande fastighetstaxeringen skett att inkomst- eller förmögen- hetstaxeringen bör bestämmas till annat belopp föreligger rätt för skattskyl- dig. taxeringsintcndent och kommun att anföra besvär i särskild ordning. Besvär av skattskyldig och kommun skall anföras inom sex månader och av intendent inom åtta månader från den dag då beslutet rörande fastighets- taxeringen meddelades. Besvären får prövas först sedan lagakraftägande beslut rörande fastighetstaxeringen föreligger (102s' TL).
Kommittén föreslår att en möjlighet till automatisk ändring i dessa avseenden införs. Förslaget. som utformats med 72 aå TL som förebild. innebär följande. Den lokala skattemyndigheten får. om inte särskilda skäl talar för att länsrätten bör avgöra frågan. besluta om den ändring i inkomst- oeh förmögenhetstaxeringarna som föranleds av förvaltningsdomstols beslut om tillägg eller ändring i fastighetstaxeringen. Som exempel på när domstolen bör företa ändringen nämner kommittén fall där den skattskyldige har möjlighet att välja annat värde än taxeringsvärdet som underlag. Så är fallet vid realisationsvinstberäkningen och i fråga om underlaget för värdeminskningsavdrag. Den lokala skattemyndighetens skyldighet att ändra inkomst- och förmögenhetstaxeringen skall således enligt förslaget inte vara ovillkorlig. För att undvika bagatelländringar bör enligt kommittén åtgärd kunna underlätas i de fall den totala kostnaden för handläggningen är större än vad ändringen innebär i ökad eller minskad skatt. Kommittén anser att ändring alltid bör ske när skattskyldig begär det. Enligt förslaget bör den skattskyldige i samma utsträckning som gäller enligt 72 aå TL beredas tillfälle att yttra sig innan myndigheten fattar beslut. Sådant beslut bör få fattas utan att fastighetstaxeringen har vunnit laga kraft. Kommittén föreslår i likhet med vad som gäller enligt 72 a & TL, att talan inte skall få föras särskilt mot den lokala skattemyndighetens beslut. Talan mot taxeringen får även i den del beslutet avser enligt förslaget föras hos länsrätten i den ordning som föreskrivs i 74. 76. 100 och 101 åå TL. Vidare föreslås med hänsyn till bl. a. valmöjlighetsfallen att den nuvarande besvärsrätten enligt 1025 TL finns kvar. Även ändring i makes taxering föreslås få ske. Enligt kommittén bör rättelse få ske även i det fall den lokala skattemyndigheten har ändrat fastighetstaxeringen i anledning av förvaltningsdomstols beslut om fastig- hetstgtering för tidigare år enligt 28 kap. FTL. Detsamma föreslås gälla när den lokala skattemyndigheten har fattat beslut om rättelse enligt 20 kap. 23 å
Prop. 1981/82: 19 68
eller 28 kap. 10 & FTL. Ändringar skall enligt förslaget ske inom tre månader från den dag då beslutet rörande fastighetstaxeringen meddelades eller åtgärden vidtogs. Bestämmelserna föreslås bli intagna i en ny paragraf. 72 b % TL.
Förslaget har i allmänhet godtagits eller lämnats utan erinran av remissinstanserna. Några remissinstanser har framfört synpunkter om att de uppföljningsbeslut som skall verkställas av lokal skattemyndighet bör begränsas till sådana som angår schablonintäkt. garantibelopp. s. k. procent- avdrag och förmögenhetsberäkning samt att detta bör komma till uttryck i lagtexten. Synpunkter framförs vidare om gränsdragningsproblem vid bedömningen huruvida bagatelländringar föreligger eller inte.
För egen del vill jag nämna följande. Jag hari prop. 1980/81:69 om ändring itaxeringslagen ( 19561623) uttalat att vissa förenklingar bör kunna ske ifråga om de besvärsmäl. som kan förväntas inkomma till länsrätterna med anledning av den förestående allmänna fastighetstaxeringen. Jag tänkte då på möjligheterna att förenkla förfarandet vid följdändringar med anledning av ändrat taxeringsvärde. Med hänsyn till att kommittén väntades föreslå sådana förenklingar avstod jag då från att lägga fram något förslag i detta avseende. Jag lovade att återkomma till frågan i ett senare sammanhang. Jag avser nu att behandla denna fråga. .
Liksom de flesta remissinstanserna är jag positiv till förslaget att införa en automatisk uppföljning av inkomst- och förmögenhetstaxeringarna när fastighetstaxeringen har ändrats. Genom det föreslagna systemet vinns att skattskyldig i regel inte behöver lägga ned tid och arbete för att få till stånd den ändring i inkomsttaxeringen som ofta har varit det egentliga skälet för besvären över fastighetstaxeringen. Vidare har det visat sig att fastighets- ägare har åsamkats rättsförluster genom att han har haft uppfattningen att myndigheterna självmant ändrar inkomst- och förmögenhetstaxeringen och därför inte har iakttagit den i 102 så TL angivna besvärstiden. Det föreslagna systemet innebär vidare att beslutet om ändring i inkomst- och förmögen- hetstaxeringen kan fattas betydligt tidigare än f. n. och att antalet besvär över inkomst- och förmögenhetstaxeringen torde minska. Kostnadsminskningen på grund av det mindre antalet besvär. som behöver prövas. överstiger enligt kommittén väsentligt kostnaderna för skattemyndigheternas merarbete i anledning av förslaget.
Ett system med automatisk uppföljning av inkomst- och förmögenhets- taxeringen har således enligt min mening påtagliga fördelar. Systemet bör dock utformas på sådant sätt att de automatiska ändringarna begränsas till sådana fall där de kan genomföras på ett någorlunda enkelt och säkert sätt. Med hänsyn härtill bör ändringar av inkomst- och förmögenhetstaxeringen endast få ske när de är av i huvudsak teknisk natur. Det kan inte komma i fråga att i detta sammanhang göra den ingående prövning som hör hemma i en process.
Prop. 1981/82:19 69
Jag anser liksom nägra remissinstanser att det av bestämmelsen bör framgå i vilka fall en automatisk rättelse skall ske av lokal skattemyndighet. Detta är till fördel såväl för skattemyndigheten som för den skattskyldige som då vet _ när automatisk rättelse skall ske och i vilka fall ett initiativ krävs från hans sida för att en ändring skall vidtas. Det bör därför inte finnas någon möjlighet för lokal skattemyndighet att underlåta rättelse i de fall den skulle innebära bagatelländring. I många fall torde det arbete sotn lagts ned på att konstatera ärendets bagatellartade karaktär bli tillräckligt för att motivera att arbetet slutförs med ändring av taxeringarna. Det bör alltså föreskrivas att lokal skattemyndighet skall göra ändringar i stället för som enligt kommitténs förslag får göra dessa.
Jag anser vidare att kommitténs förslag bör begränsas i ett avseende. Enligt förslaget skulle rättelse få göras i fråga om alla slags fastigheter om inte särskilda skäl talar för att länsrätten bör avgöra frågan. Några remissinstan- ser anser att det kommer att föreligga särskilda skäl i så gott som samtliga fall som inte avser ändrad förmögenhetstaxering. schablonintäkt. procentavdrag och garantibelopp. Jag instämmer i dessa synpunkter och föreslår att rättelseförfarandet — åtminstone till att börja med — begränsas till att avse fastigheter där intäkten skall beräknas enligt 24 5 2 mom. KL. Rättelseför- farandet kommer trots detta att omfatta flertalet fastigheter och även omfatta sådana fall där behovet av automatisk rättelse är störst.
Emellertid bör liksom enligt 72 a & TL rättelse inte ske om särskilda skäl talar för att länsrätten bör avgöra frågan. Detta kan t. ex. vara fallet om inkomst- eller förmögenhetstaxeringen som är föremål för rättelseåtgärd hos skattemyndigheten har överklagats till förvaltningsdomstol. Man kan här tänka sig två principer. Den ena är att den lokala skattemyndigheten får ändra i fråga om sådant som inte berörs av besvären. Den andra principen innebär att ändringsärende alltid bör överlämnas till förvaltningsdomstol om inkomst- eller förmögenhetstaxeringen har överklagats. Här bör enligt min mening detsamma gälla som enligt 72 a %& TL. Frågan berördes av föredra- gandcn i prop. 1965: 131 med förslag till förordning om ändring i taxerings- förordningen (19561623) såvitt avser det nyssnämnda lagrummet. Det uttalades därvid att överlämnande borde ske i nämnda situation men att längdförande myndighet å andra sidan inte kunde åläggas skyldighet att undersöka om taxering som berörs av rättelscärende hade överklagats. En obligatorisk skyldighet av detta slag skulle fördröja rättelsebeslutet. En viss undersökningsplikt bör dock finnas. Nu framgår det ofta om besvär anförts genom att domstolen rekvirerat vederbörande deklaration. Jag föreslår att bestämmelser av nu angivet slag tas in i en ny paragraf. 72 b ä TL.
Jag vill i sammanhanget nämna att ytterligare förfarandercgler kommer att utfärdasi administrativ ordning. I 8 kap. 1 5 FFF finns nu bestämmelser om förvaltningsdomstols skyldighet att underrätta bl. a. ägaren om ändrad fastighetstaxering. För att ägaren skall kunna bedöma när och vad skattemyndigheten automatiskt skall ändra i inkomst- och förmögenhetstax-
Prop. 1981/82z1'9 70
eringen bör i samband med underrättelsen information ske om skattemyn- dighetens skyldighet enligt 72 bä TL. I fråga om rättelse enligt 72 a & TL finns förfaranderegler i 42 aä TK. Där sägs bl. a. att om skattskyldigs framställning om rättelse av taxering bör handläggas av länsrätten, skall myndigheten överlämna ärendet till rätten för att av denna prövas som besvär över taxeringsnämndens beslut. Vidare sägs att om myndigheten upptäcker fel i taxeringen som inte kan rättas av taxeringsnämnden eller enligt 72 a & TL skall myndigheten utan dröjsmål anmäla felaktigheten till skattechefen. Motsvarande bestämmelser bör enligt min mening utfärdas i administrativ ordning i fråga om rättelse enligt 72 b å TL.
Flera remissinstanser har ansett att den föreslagna tidsfristen. tre månader från den dag då beslut om ändrad fastighetstaxering meddelades eller - ändring i fastighetslängden vidtogs enligt 28 kap. 12% FTL. är för kort. Samma synpunkter har framförts i fråga om tidsfristen för rättelse enligt 28 kap. 12 & FTL. Mina förslag i fråga om skattemyndighetens skyldighet att ändra enligt 72 b 5 TL innebär att skattemyndighetens arbetsuppgifter inte torde öka i samma utsträckning som enligt kommitténs förslag. Detta talar för att behovet av en längre tidsfrist för rättelse enligt 72 b & TL inte torde vara lika stort som enligt kommitténs förslag. Emellertid kan det inte uteslutas att skattemyndigheten i enstaka fall inte får underrättelse om domstolens beslut om ändrad fastighetstaxering i sådan tid att skattemyn- digheten hinner vidta åtgärderna enligt 28 kap. 12 % FTL eller besluta om ändring enligt 72 bå TL. Det är samtidigt väsentligt att ändringarna och åtgärderna vidtas så nära inpå ändringen av fastighetstaxeringen som möjligt. Jag föreslår därför att tidsfristerna i 28 kap. 12 åFTL och 72 b åTLi kommitténs förslag förlängs till fem månader. Detta föranleder vissa ändringar av de föreslagna besvärsreglerna i 1025 TL. Kommittén har föreslagit att i 102 & TL skall anges att besvär över inkomst- och förmögenhetstaxeringen får anföras i anledning av lokal skattemyndighets beslut enligt 28 kap. 12 åFTL samt då rättelse har beslutats enligt 20 kap. 23 si eller 28 kap. 10 & FTL. Förslaget innebär att besvärstiden skall räknas från det då beslutet rörande fastighetstaxeringen meddelades eller åtgärden vidtogs. Med hänsyn till mitt förslag att utsträcka tidsfristen i förslaget till 72 b 5 TL och till att den skattskyldige bör ha rimlig tid att anföra besvär enligt 102 .STLi de fall rättelse av lokal skattemyndighet enligt 72 b åTL inte har skett bör besvärstiden utsträckas med två månader. Jag föreslår att besvärstiden blir densamma för samtliga besvärsberättigade, åtta måna- der.
I övrigt ansluter jag mig till kommitténs förslag till 72 bä TL och till ändringar i 102 & TL.
Jag vill i detta sammanhang ta upp en fråga som har behandlats av flera remissinstanser. Det gäller det merarbete för lokal skattemyndighet som den automatiska uppföljningen av fastighetstaxeringen samt inkomst- och förmögenhetstaxeringen innebär. Jag har tidigare (avsnitt 2.8.2) redogjort
Prop. 1981/82zl9 71
för kommitténs syn på resursfrågan i fråga om uppföljningen av fastighets- taxeringen. Ifråga om uppföljningen av inkomst- och förmögenhetstaxering- en anger kommittén att förslaget innebär visst merarbete för den lokala skattemyndigheten. Enligt kommittén överstiger kostnadsminskningen vid länsrätterna m. m. på grund av det färre antalet besvär som behöver prövas emellertid väsentligt kostnaderna för de lokala skattemyndigheternas merarbete. Kommittén anser därför att de lokala skattemyndigheterna bör tilldelas erforderliga resurser för detta arbete.
Jag anser att de föreslagna möjligheterna till uppföljning av fastighets-, inkomst- och förmögenhetstaxeringen är så väsentliga att de bör genomföras. Det merarbete som åsamkas de lokala skattemyndigheterna genom förslagen kommer naturligtvis att beaktas vid fördelning av anslagsmedel. Vid fördelning av anslagsmedel kommer även de kostnadsbesparingar som uppnås genom att domstolsförfarandet vid länsrätterna minskar att beaktas. Jag vill emellertid nämna att de av mig föreslagna ändringarna i kommitténs förslag om skyldighet att ändra i inkomst- och förmögenhetstaxeringen samt förlängningen av tiden för ändring enligt 28 kap. 12 & FTL och 72 b 9" TL, innebär att resursbehovet vid de lokala skattemyndigheterna inte torde vara lika stort som enligt kommitténs förslag.
2.9. Rättelse och besvär
2.9.1. Allmänt
För att de i 1 kap. 29" FTL uppställda kraven på bl. a. likformighet och rättvisa vid fastighetstaxeringen skall kunna uppfyllas måste taxeringen ske på grundval av fullständiga och riktiga uppgifter. En annan förutsättning är att de myndigheter som skall fatta beslut om fastighetstaxering bedömer tillgängliga uppgifter på rätt sätt.
De möjligheter som enligt gällande lagstiftning finns att ändra felaktiga beslut är rättelse av lokal skattemyndighet. besvär i vanlig ordning och besvär i särskild ordning.
lfråga om allmän fastighetstaxering finns regler i dessa avseenden i FTL. Kommittén föreslår att regler i fråga om rättelse- och besvärsförfarandet vid den särskilda fastighetstaxeringen i allt väsentligt utformas i överensstäm- melse med vad som gäller vid allmän fastighetstaxering. Reglerna har emellertid i vissa avseenden anpassats till de speciella förhållandena vid den särskilda fastighetstaxeringen.
Förslagen har i allmänhet fått ett positivt mottagande av remissinstanser- na. Några remissinstanser har emellertid kritiska synpunkter på försla- gen.
För cgen del ansluter jag mig i stort till förslagen. Genom att bestämmel- serna om rättelseförfarandet hos den lokala skattemyndigheten och om besvärsförfarandet i allt väsentligt liksom f.n. blir lika vid allmän och
Prop. 1981/82:19 72
särskild fastighetstaxering tillgodoses önskemålet om likformighet och rättvisa samtidigt som tillämpningen av reglerna förenklas. llelt identiska kan emellertid bestämmelserna inte göras. Jag kommer i de följande avsnitten att behandla kommitténs förslag om rättelse av lokal skattemyn- dighet m. m. samt bevär i vanlig ordning och besvär i särskild ordning. I samband med att jag behandlar den extraordinära besvärsrätten kommer jag att ta upp en fråga som jag i prop. 1980/81:1 1 1 med förslag till besvärsregler vid allmän fastighetstaxering, m. m. uttalade borde bedömas i samband med att grunderna för den särskilda fastighetstaxeringen bestämdes. Detta gäller komplettering av den extraordinära besvärsgrund som regleras i 23 kap. 2 & 6 FTL och som gäller vid den allmänna fastighetstaxeringen.
2.9.2 Rättelse av lokal skattemyndighet, m. m.
Lokal skattemyndighets rättelsebefogenheter vid den särskilda fastighets- taxeringen regleras i 190 & TL som i väsentliga delar hänvisar till 156 % TL. Denna har ersatts av en bestämmelse med i huvudsak samma innehåll. 20 kap. 23% FTL. som gäller vid den allmänna fastighetstaxeringen.
Bestämmelserna i 156 & Tl- överfördes med i stort sett oförändrat innehåll till 20 kap. 23 & FTL (prop. .l979/80:40, SkU 1979i80zl7. rskr l979/80:121. SFS 1979:1152). Den enda sakliga ändringen var att tiden inom vilken skattemyndigheten hade befogenhet att rätta felaktiga beslut sträcktes ut till den 1 december under taxeringsåret. Enligt kommittén bör inte någon ändring nu göras i den materiella omfattningen av rättelseområdet vare sig vid den allmänna eller särskilda fastighetstaxeringen. Kommittén föreslår en utsträckning av rättelsetiden så att rättelse skall kunna ske under hela den löpande taxeringsperiodcn. Detta föreslås gälla såväl den allmänna som den särskilda fastighetstaxeringen. Skattemyndighetens rättelsebefogenheter föreslås begränsas till att avse fall där besvär över taxeringen inte anförts. Författningstekniskt föreslås att 20 kap. 23 % FTL ändras och att en bestämmelse om rättelsemöjligheterna vid särskild fastighetstaxering tas in i 28 kap. 10 & FTL, vari en hänvisning till 20 kap. 23 & FTL görs. ] fråga om rättelse vid särskild fastighetstaxering föreslås den begränsningen att rättelse av nämndens felaktiga beslut skall få ske endast om felaktigheten har uppkommit vid ny taxering.
Remissinstanserna har i allmänhet godtagit förslagen. Även jag ansluter mig i huvudsak till kommitténs förslag. Jag vill emellertid föreslå att rättelse av oriktig anteckning om ägare skall få ske under hela den löpande taxeringsperioden även om besvär över taxeringen har anförts. Förslaget att förlänga tidsfristen för rättelse innebär att länsrätten avlastas ärenden av mera rutinmässig karaktär och att de skattskyldiga i många fall besparas den väntan som en taxeringsproccss kan innebära. Förslaget innebär att rättelse av lokal skattemyndighet endast får ske för det taxeringsår då den aktuella felaktigheten uppkom. Jag vill erinra om att jag tidigare ( avsnitt 2.8.2 )
Prop. 1981/82: 19 73
föreslagit att uppföljning för efterföljande taxeringsär under perioden får ske på samma sätt som när taxeringen ändrats i en domstolsprocess. Jag har vidare föreslagit att vissa inkomst- och förmögenhetsskatteeffekter av rättelserna skall handläggas på samma sätt som när domstol ändrat taxeringen. Jag vill föreslå en ändring i kommitténs förslag till 28 kap. 10 & FTL som är av i huvudsak redaktionell karaktär. Sista stycket i denna paragraf kan med hänsyn. till hänvisningen till 20 kap. 23.5 FTL utgå. Jag föreslår att 20 kap. 23 å och 28 kap. 10 & FTL utformas i enlighet med vad jag nu har nämnt. _
Kommittén har vidare föreslagit en ändring i 4.5 första stycket lagen (l947:577) om statlig förmögenhetsskatt av innebörd att vid beräkning av förmögenhet skall taxeringsvärdet året före taxeringsåret alltid gälla. Undantag föreslås gälla för sådan fastighet som vid ny taxering fått värdet sänkt på grund av skogsavverkning. täktverksamhet eller till följd av eldsvåda. skogsbrand. vattenflöde eller jämförlig händelse. I dessa fall föreslås gälla det taxeringsvärde som åsätts för taxeringsåret. Jag är i princip positiv till förslaget. som i allmänhet har godtagits eller lämnats utan erinran av remissinstanserna. Förslaget är emellertid förenat med vissa problem som gör att ytterligare överväganden är nödvändiga innan jag är beredd att ta ställning. Jag avser att ta upp denna fråga i ett annat sammanhang.
Hänvisningar till S2-9-1
2.9.3. Besvär i vanlig ordning 2.9.3.1 Besvär över fastighetstaxeringsnämnds beslut
F. n. skall besvär över fastighetstaxeringsnämnds beslut föras hos länsrät- ten. Besvärshandling som kommit till fel länsrätt skall skickas vidare till rätt länsrätt (191 5 1 mom. TL). Motsvarande bestämmelser finns i fråga om den allmänna fastighetstaxeringen (21 kap. .1 och 2 åå FTL).
Kommittén föreslår att samma skall gälla även i fortsättningen vid den särskilda fastighetstaxeringen.
Kommittén föreslår vidare att kretsen av besvärsberättigade i fråga om besvär över nämndens beslut skall vara oförändrad mot vad som gäller nu vid såväl särskild som allmän fastighetstaxering.
Jag godtar förslagen och föreslår att i29 kap. 1 5 skall införas en hänvisning till 21 kap. 1 och 2 äs" FTL. Vidare föreslås att 29 kap. skall ha rubriken Besvär över särskild fastighetstaxeringsnämnds beslut.
Kommittén anser att bestämmelsen i 191 & 1 mom. andra stycket TL är obehövlig med hänsyn till den allmänna bestämmelsen i 33 & första stycket förvaltningsprocesslagen(_1971:291). Den bör därför enligt kommittén inte tas in i FTL såvitt avser särskild fastighetstaxering.
Jag är emellertid inte beredd att tillstyrka förslaget. Motsvarande bestämmelse finns även vid inkomsttaxeringen. 76 & TL. och vid den allmänna fastighetstaxeringen. 21 kap. 7 & FTL. Jag föreslår i stället att i
Prop. 1981/82:19 74
29 kap. 1 & FTL tas in en hänvisning till 21 kap. 7 & FTL.
Bestämmelser om besvärstid vid den särskilda fastighetstaxeringen finns f. n. i 191 & 2 mom. TL. Kommittén föreslår att bcsvärstiderna anpassas till förslagen om ändrade besluts- och underrättelserutiner. Förslaget innebär att ägarens besvärstid skall utsträckas till den 15 november under taxerings- året. att taxeringsintendentens besvärstid liksom nu skall vara till den 30 april samt att kommunens besvärstid skall utsträckas till utgången av taxerings- året. Vidare föreslås att fastighetsägares möjlighet att få besvär prövade om de kommer in efter utgången av den för ägaren nämnda besvärstiden men före utgången av april månad året efter taxeringsåret skall vara kvar. Kommittén föreslår även att det liksom vid den allmänna fastighetstaxering- en skall åligga intendenten att inom sin besvärstid ange yrkanden och grunder för talan om inte synnerliga skäl för anstånd föreligger.
Kommittén föreslår att föreskrifterna om besvärstid till skillnad från motsvarande bestämmelser för den allmänna fastighetstaxeringen tas in i en gemensam paragraf. 29 kap. 2 & FTL.
Förslagen har godtagits eller lämnats utan erinran av majoriteten av remissinstanserna. Några remissinstanser anser att bcsvärstiderna bör förlängas. Andra förslag har också framförts.
Jag vill nämna följande. Jag har tidigare ( avsnitt 2.7.3 ) föreslagit att vissa tidpunkter för besluts- och underrättelseförfarandet skall flyttas fram. Tidpunkten för utsändande av omprövade beslut föreslås framflyttad i förhållande till kommitténs förslag med 15 dagar till den 15 oktober. Jag föreslår att motsvarande förlängning av bcsvärstiderna sker i förhållande till kommitténs förslag. 1 övrigt ansluter jag mig till förslagen. Jag föreslår att 29 kap. 2 & FTL utformas i enlighet med vad jag har nämnt.
Kommittén uttalade i betänkandet (Ds B 1980:8) Besvärsregler vid allmän fastighetstaxering. följdändringar m. m. att besvärsrätten borde omfatta alla ändringsyrkanden som avser själva beslutet. dvs. 20 kap. 12 & första stycket punkterna 1—3 FTL. Beslutsskäl. dvs. förhållanden som avses i punkterna 4 och 5. arealuppgifter m. m. borde enligt kommittén som huvudregel inte få överklagas självständigt. Har grunderna för beslutet rättslig betydelse i annat sammanhang borde även ett självständigt överklagande av grunderna tillåtas i vissa fall. Den närmare innebörden av denna regel borde enligt kommittén utformas i praxis. Kommittén föreslår att motsvarande bör gälla vid den särskilda fastighetstaxeringen.
Kommittén anser vidare att om ny taxering har skett bör talan kunna föras om huruvida den nya taxeringen överensstämmer med föreskrifterna i 16 kap. 9 5 och 1—15 kap. FTL. Enligt kommittén bör talan också kunna avse endast frågan om förutsättningar för ny taxering är uppfyllda. Om så inte är fallet kan enligt kommittén talan endast föras om att fastställa föregående års taxering oförändrad oavsett om denna är felaktig eller inte. Om nämnden inte fastställt ny taxering kan enligt kommittén talan inte få föras om endast rättelse av tidigare gjord feltaxering. Däremot skall ett sådant yrkande kunna
Prop. 1981/82:19 75
prövas om det framställts tillsammans med ett yrkande om att ny taxering bör ske. förutsatt att detta bifalls av domstolen. Frågan om besvärsrättens materiella innehåll får enligt min mening lösas i praxis.
Bestämmelser om länsrätts sammansättning och domförhet m.m. vid allmän fastighetstaxering finns i 21 kap. 8—10 åå FTL. Tidigare fanns i huvudsak motsvarande bestämmelseri 160—162 åå TL. vartill 192 å TL. som handlar om särskild fastighetstaxering. hänvisar. Vid överförandet av bestämmelsernai 160—162 åå Tl. till FTL företogs två sakliga ändringar. Den ena är att de värderingstekniska ledamöterna inte längre skall förordnas av länsstyrelsen utan av regeringen. Den andra är att bestämmelsen om länsrättens rätt att samla samtliga länsrättens ledamöter för överläggning rörande de värderingsgrunder som avses skola tillämpas utgick.
Kommittén föreslår att föreskrifter om länsrätts sammansättning och domförhet tas in i 29 kap. 3 å FTL i vilken en hänvisning föreslås till 21 kap. 8—10åå FTL. Jag godtar förslagen.
2.9.3.2 Besvär över länsrätts och kammarrätts beslut
Föreskrifter om besvär över länsrätts och kammarrätts beslut i mål om särskild fastighetstaxering finns f. n. i 193 och 194 åå TL. 193 å TL hänvisar till 164 och 165 åå TL som gällde vid allmän fastighetstaxering och som med i huvudsak oförändrat innehåll förts över till 22 kap. 1—6 åå FTL (prop. 1980/81:111. SkU 1980/81:42. rskr 1980/81:249. SFS 1981:280). Vid överfö- randet av bestämmelserna i 164 och 165 åå TL till FTL genomfördes i sak två ändringar. Den ena bestod i att bestämmelseni 165 å 1 mom. TL om att minst två ordinarie ledamöter i kammarrätten skall delta vid handläggning av mål angående fastighetstaxering inte togs in i FTL. Därigenom kom 24 å kammarrättsinstruktionen (1979z571) att bli tillämplig. liksom vid mål om inkomsttaxering. Den andra bestod i att i 22 kap. 6å FTL infördes en bestämmelse som behandlar ersättningsfrågan för de särskilda ledamöter som finns vid mål om fastighetstaxering. I 194 å TL regleras besvärstiden vid besvär över kammarrättens beslut. Denna bestämmelse motsvarar bestäm- melsen i 22 kap. 7 & FTL. som gäller i fråga om allmän fastighetstax- ering.
Kommittén föreslår att i FTL tas in ett nytt kapitel. 30 kap. . med rubriken Besvär över länsrätts och kammarrätts beslut. Vidare föreslås att bestäm- melserna i 22 kap. 1 och 3—7 åå FTL skall gälla även vid den särskilda fastighetstaxeringen genom en hänvisning i 30 kap. ] å FTL.
Förslagen har godtagits eller lämnats utan erinran av de flesta remissin- stanserna. Även jag ansluter mig till förslagen som bör genomföras. Jag har tidigare ( avsnitt 2.7.2 ) förklarat att jag anser att taxeringsnämndens beslut om fördelning av taxeringsvärde enligt 20 kap. 15 å FTL skall kunna överklagas. Liksom vid fördelning av taxeringsvärde vid allmän fastighets- taxering bör emellertid rätt att anföra besvär över länsrätts beslut ifråga om
Prop. 1981/82:19 76
sådan fördelning inte få ske. Jag föreslår därför att i 30 kap. 1 åFTL tas in en bestämmelse härom. '
Hänvisningar till S2-9-3
2.9.4. Besvär i särskild ordning 2.9.4.1 Allmänt
Ett beslut om fastighetstaxering kan i vissa fall överklagas även efter det att tiden för att anföra besvär i vanlig ordning utgått. Talan förs i sådana fall genom besvär i särskild ordning. Bestämmelser härom finns i fråga om särskild fastighetstaxeringi 195 åTL. Enligt 1 mom. får fastighetsägare. som inte på föreskrivet sätt har fått underrättelse om fastighetstaxeringsnämn- dens beslut senast den 15 juli under taxeringsåret, anföra besvär intill utgången av året efter taxeringsåret. l 2 mom. anges vissa situationer där besvär kan anföras intill utgången av femte året efter taxeringsåret.
Kommitténs förslag innebär att dessa bestämmelser med i stort sett oförändrat innehåll överförs till FTL. Bestämmelserna föreslås i huvudsak motsvara bestämmelserna i fråga om allmän fastighetstaxering. Kommittén föreslår vidare att en ny extraordinär besvärsrätt skall införas i de fall där lokal skattemyndighet har vidtagit uppföljningsåtgärder för senare taxerings- år till följd av t. ex. ändrad fastighetstaxering i överinstans.
Förslagen har i allmähhet godtagits eller lämnats utan erinran av remissinstanserna.
För egen del vill jag nämna att jag i stort ansluter mig till förslagen. Jag kommer i sammanhanget att behandla frågan om utvidgning av den extraordinära besvärsrätten när de uppgifter på vilka fastighetstaxeringen grundats är bristfälliga eller när en domstol vid prövning av besvär över fastighetstaxeringen frångår en av RSV eller länsstyrelse fastställd anvisning. En sådan utvidgning föreslogs av kommittén i dess betänkande (Ds B 1980z8) Besvärsregler vid allmän fastighetstaxering, följdändringar m. m. Jag behandlade denna utvidgning i prop. 1980/81:111 med förslag till besvärs- regler vid allmän fastighetstaxering. m. m. och uttalade därvid bl. a. att frågan om grunderna för den särskilda fastighetstaxeringen och nu nämnda extraordinära besvär borde bedömas i ett sammanhang. Jag kommer i de följande avsnitten att behandla förslagen i fråga om besvär i särskild ordning.
2.9.4.2 Uppföljningsåtgärd enligt 28 kap. 125 FTL
Jag har tidigare ( avsnitt 2.8.2 ) anslutit mig till kommitténs förslag om nya rutiner för uppföljning av besvärsinstansernas beslut om ändrade fastighets- taxeringar. Förslaget innebär att den lokala skattemyndigheten skall ombesörja uppföljningen och att detta skall ske utan avvaktan på att beslutet vunnit laga kraft. Vidare föreslås att uppföljningsförfarandet även skall
Prop. 1981/82: 19 77
användas när lokal skattemyndighet verkställt rättelse enligt föreskrifterna i 20 kap. 23å och 28 kap. 10å FTL.
En väsentlig förutsättning för förslaget är enligt kommittén att det samtidigt införs en möjlighet att utan formella hinder aktualisera följdårets taxering även efter den ordinarie besvärstidens utgång. Förutsättningarna för ny taxering kan ändras genom en följdåtgärd av den lokala skattemyn- digheten. Eftersom åtgärden enligt förslaget inte skall gå att överklaga måste taxeringen enligt kommitténs mening kunna aktualiseras på annat sätt. Kommittén betonar att det inte räcker med de rättelsemöjligheter som besvär i vanlig ordning ger. eftersom beslut av förvaltningsdomstol om ändrad fastighetstaxering och därav föranledd följdåtgärd kan ske flera år efter taxeringsårcts utgång. Kommittén föreslår därför att en ny extraordinär besvärsgrund införs. som skall gälla för ägare, kommun och taxeringsinten- dent. Besvärstiden föreslås vara sex månader från den dag då följdåtgärden vidtogs.
Förslaget har i allmänhet fått ett positivt mottagande eller lämnats utan erinran av remissinstanserna. Även jag ansluter mig till förslaget och föreslår att 31 kap. 1 å FTL utformas i enlighet med kommitténs förslag. Jag godtar även föreslagen rubrik till 31 kap. FTL .
2.9.4.3 Brister i underrättelseförfarandet, m. m.
Kommittén föreslår att nuvarande extraordinär besvärsrätt enligt reglerna i 195 5 1 mom. TL bibehålls i huvudsak oförändrad. Förslaget innebär. att ägare skall ha rätt att anföra besvär i särskild ordning om han inte senast den 15 oktober under taxeringsåret fått underrättelse enligt 28 kap. 7å FTL. Tidsgränsen den 15 oktober, i stället för som f. n. den 15 juli, valdes med hänsyn till att tidpunkten enligt kommittén bör väljas mellan tidpunkten för den lokala skattemyndighetens underrättelse den 30 september och den ordinarie besvärstidens utgång den 15 november under taxeringsåret. Rätten att anföra besvär i särskild ordning i detta fall föreslås oförändrat föreligga intill utgången av året efter taxeringsåret.
Remissinstanserna har i allmänhet inte haft någon erinran mot försla- get.
Jag ansluter mig i huvudsak till förslaget. Tidigare ( avsnitt 2.9.3.1 ) har jag föreslagit att tidpunkten för den lokala skattemyndighetens underrättelse skall framflyttas till den 15 oktober och den ordinarie besvärstiden till den 30 november. Jag föreslår den ändringen i kommitténs förslag att tidpunkten framflyttas i motsvarande mån till den 30 oktober under taxeringsåret.
Enligt 195 å 2 mom. 7 TL får ägaren anföra besvär i särskild ordning om underrättelse om fastighetstaxcringsnämnds beslut haft felaktigt innehåll. Rätt att anföra sådant besvär föreligger intill utgången av femte året efter taxeringsåret.
Kommittén föreslår att denna rätt skall bibehållas vid den särskilda
Prop. 1981/82:19 78
fastighetstaxeringen och föreslår att denna besvärsgrund sammanförs med tidigare nämnda besvärsgrund i en gemensam paragraf. 31 kap. 2å FTL.
Förslaget har inte mötts av några erinringar från remissinstanserna. För egen del vill jag nämna följande. De båda besvärsgrunderna har skilda besvärstider men utgår båda från brister i föreskriven beslutsunderrättelse. Jag anser det därför vara lämpligt att som kommittén föreslår föra samman dem i en paragraf. Detta är emellertid en skillnad i förhållande till vad som gäller i fråga om den allmänna fastighetstaxeringen. Jag föreslår att bestämmelserna i fråga om den allmänna fastighetstaxeringen ändras till överensstämmelse med vad som föreslås i fråga om den särskilda fastighets- taxeringen. Detta föranleder ändring i 23 kap. 1 och 2 åå FTL. De ändrade lydelserna bör gälla redan vid 1981 års allmänna fastighetstaxering.
2.9.4.4 Oriktigt taxeringsbeslut. m. m.
I 195 å 2 mom. anges när rätt till besvär i särskild ordning föreligger på grund av oriktigt taxeringsbeslut ifråga om den särskilda fastighetstaxering- en. Kommitténs förslag innebär att nuvarande bestämmelser i huvudsak oförändrade förs över till 31 kap. 3 å FTL. Kommittén har strävat efter att tekniskt anpassa reglerna om särskild besvärsrätt vid den särskilda fastig- hetstaxeringen till vad som gäller i fråga om den allmänna fastighetstaxering- en.
Kommittén föreslår att besvärstiden även i fortsättningen skall vara intill utgången av femte året efter taxeringsåret. Jag ansluter mig till förslaget.
Jag kommer nu att behandla varje föreslagen besvärsgrund för sig. Jag kommer härvid att behandla även den tidigare nämnda utvidgningen av besvärsrätten när de uppgifter på vilka taxeringen grundats varit bristfälliga eller när en domstol frångått en anvisning.
Fastighet har genom förbiseende inte blivit taxerad
Denna besvärsgrund. som även finns i fråga om den allmänna fastighets- taxeringen. föreslås gälla även i fortsättningen i fråga om den särskilda fastighetstaxeringen.
Jag ansluter mig till förslaget.
Taxering har ägt rum av annan egendom än fastighet
Ifråga om den särskilda fastighetstaxeringen gäller att särskild besvärsrätt föreligger om taxeringen kommit att omfatta även annan egendom än fastighet. Vid överförandet av motsvarande bestämmelse i fråga om den allmänna fastighetstaxeringen till FTL utvidgades besvärsrätten till att avse även fel där egendom som avses i 7 kap. 16 å FTL har värderats, dvs. sådan egendom som inte skall åsättas något värde.
Prop. 1981/82:19 79
Kommittén föreslår att motsvarande regel införs i fråga om den särskilda fastighetstaxeringen. Förslaget innebär vidare att det skall anges att besvärsrätten endast gäller vid ny taxering. Detta slag av feltaxering kan nämligen ske endast vid ny taxering. Vid rena överflyttningar av beslut om fastighetstaxering konserveras endast en tidigare gjord feltaxering. För att komma till rätta med fel av denna typ får besvär anföras över den taxering varigenom felet uppkommit.
Remissinstanserna har ingen erinran mot förslaget. Jag godtar försla- get.
Felaktigt skattepliktsbeslut
Kommittén föreslår att denna besvärsgrund i huvudsak oförändrad förs över till FTL. Även i fråga om denna besvärsgrund föreslås en begränsning till nytaxering.
Förslaget har godtagits eller lämnats utan erinran av remissinstanserna. Även jag ansluter mig till förslaget.
Dubbeltaxering
Extraordinär besvärsrätt föreligger i fråga om särskild fastighetstaxering om fastighet taxerats på mer än en ort eller eljest taxerats i fall, där taxering av fastigheten inte bort äga rum. När motsvarande bestämmelse i fråga om den allmänna fastighetstaxeringen fördes över till FTL vidtogs vissa ändringar. Besvärsgrunden kom att omfatta även del av fastighet och dubbeltaxering även om denna inte skett genom taxering på flera orter.
Kommittén föreslår att motsvarande besvärsgrund införs i fråga om den särskilda fastighetstaxeringen. En begränsning till nytaxering föreslås även i detta fall.
Remissinstanserna har inte haft några erinringar mot förslaget. Även jag godtar förslaget.
Feltaxering på grund av felräkning m. m.
Kommittén föreslår att den särskilda besvärsgrunden att taxeringsbeslutet blivit felaktigt på grund av felräkning m. m. eller annat uppenbart förbiseende skall föras över till 31 kap. 3 å FTL. Vidare föreslås en begränsning ske till fall av ny taxering.
Förslaget har godtagits eller lämnats utan erinran av remissinstanserna. Även jag ansluter mig till förslaget.
Väsentligt annorlunda taxering m. m.
Jag kommer nu att behandla förslaget till den tidigare nämnda utvidgning-
Prop. l98l/82:l9 80
en av den extraordinära besvärsrätten.
Enligt tidigare gällande bestämmelse i 167 & 2 mom. 6 TL förelåg extraordinär besvärsrätt om sådana omständigheter förelåg som bort föranleda väsentligt annorlunda taxering och särskilda skäl förelåg för prövning av besvären.
Kommittén föreslog i betänkandet (Ds B 198018) Besvärsregler vid allmän fastighetstaxering rn. m. att bestämmelsen skulle överföras till 23 kap. 2 & FTL, som gäller i fråga om allmän fastighetstaxering. Förslaget innebar att extraordinär besvärsrätt enligt denna grund skulle föreligga även när en skattedomstol genom lagakraftvunnet beslut hade frångått en anvisning. Enligt kommittén var detta en utvidgning av besvärsrätten. Kommittén ansåg emellertid att den utvidgade besvärsrätten inte krävde någon ändring av bestämmelsen. Förslaget innebar vidare att extraordinär besvärsrätt skulle föreligga när taxeringen blivit felaktig på grund av att ett felaktigt eller ofullständigt underlag för taxeringen hade legat till grund för denna. Detta föreslogs gälla oavsett hur felaktigheten hade uppkommit och i vilken riktning taxeringen borde ändras. Enligt förslaget skulle den förutsättningen för prövning av besvären gälla att taxeringsvärdet borde ändras med minst 10 %. Enligt kommittén skulle dock väsentlighetskravet vara uppfyllt om indelningen i taxeringsenheter borde ändras eller om beskattningsnaturen borde ändras. Kommittén ansåg att någon ändring av bestämmelsen inte var nödvändig. De föreslagna utvidgningarna av besvärsgrunden godtogs eller lämnades utan erinran av de flesta remissinstanserna. Olika synpunkter och förslag framfördes emellertid.
För egen del vill jag nämna följande. Jag uttalade i prop. 1980/81:111 med förslag till besvärsregler vid allmän fastighetstaxering, m. m. bl. a. att jag i princip var positiv till en extraordinär besvärsrätt i de fall en anvisning om riktvärden genom lagakraftägande beslut har frångåtts av en skattedomstol. Vidare anslöt jag mig till kommitténs uppfattning att extraordinär besvärs- rätt borde föreligga när taxeringen blivit felaktig på grund av oriktigt eller bristande taxeringsunderlag. Jag uttalade vidare att de av kommittén föreslagna ändringarna i förhållande till vad som gällde i princip borde komma till uttryck i lagtexten. Jag ansåg liksom kommittén att det vore praktiskt att vid den extraordinära besvärsprövningen ha samma regler för taxeringsvärdeförändring som gäller vid den särskilda fastighetstaxeringen. Med hänsyn därtill och till att ett betänkande om hur den särskilda fastighetstaxeringen skulle utformas för framtiden var nära förestående, ansåg jag att frågorna om grunderna för den särskilda fastighetstaxeringen och nu nämnda extraordinära besvär borde bedömas i ett sammanhang. Jag behandlar först de fall där en anvisning frångåtts och därefter fall med oriktigt taxeringsunderlag.
Om en domstol genom lagakraftägande beslut i ett enskilt fall har frångått cn anvisning om riktvärden uppkommer frågan om i vad mån detta skall inverka på andra fastighetsägares besvärsrätt. Ett sådant fall kan vara när en
Prop. 1981/82:19 81
fastighetsägare inom ett radhusområde har besvärat sig över taxeringen av sin fastighet och därvid åberopat att en för hög byggnadsvärdetabell eller ett för högt markvärde har valts för området. Om domstolen finner att den anvisade tabellen eller riktvärdet för marken ger en för hög värdenivå inom området kan domstolen frångå anvisningen och i stället bestämma ett annat byggnads- eller markvärde. Det kan då uppfattas som orättvist om endast den fastighetsägare som har besvärat sig över taxeringen skall få det lägre taxeringsvärdet. Jag vill i sammanhanget framhålla att det normalt är så att riktvärdena bygger på de mest tillförlitliga utredningar om fastigheternas marknadsvärden som går att få fram som underlag för värderingen. Det kan emellertid förekomma felräkningar och oriktiga beräkningar också i detta sammanhang. I något enstaka fall kan det också tänkas inträffa fall att fastighetsägaren kan lägga fram en bättre statistik för beräkning av värdena än den som legat till grund för riktvärdena. Det torde emellertid endast undantagsvis finnas skäl att frångå riktvärdena. Det blir alltid fråga om ett ganska begränsat antal besvärsfall.
Vidare vill jag påpeka att anvisningar om riktvärden fastställs av RSV eller länsstyrelsen. alltså av en myndighet. Detta talar enligt min mening både för att en särskild besvärsrätt införs och att någon värdeförz'indringsgräns inte bör föreligga i dessa fall. Besvärsrätt bör därför oavsett värdeförändringens storlek föreligga när en domstol genom lagakraftägande beslut har frångått en anvisning om riktvärden. Jag föreslår att en bestämmelse härom införs i 23 kap. 2 5 6 och 31 kap. 3 & 6 FTL. Jag vill emellertid betona att det för att besvärsrätt skall föreligga skall röra sig om ett direkt frångäende av en anvisning om riktvärden och inte om justering på grund av säregna förhållanden av det med ledning av riktvärden bestämda värdet. Någon begränsning av besvärsrätten till nytaxeringsfallen i fråga om särskild fastighetstaxering bör inte ske.
I fråga om förslaget att extraordinär besvärsrätt skall föreligga när taxeringsvärdet har blivit felaktigt på grund av att det underlag som låg till grund för taxeringen var felaktigt eller bristfälligt vill jag nämna följande. Jag anslöt mig i den tidigare nämnda propositionen (prop. 198(.)/81:111) till kommitténs uppfattning att en sådan besvärsrätt bör föreligga. Det föreligger enligt min mening ett behov av att kunna rätta felaktiga taxeringar om underlaget varit bristfälligt. Denna utvidgade besvärsrätt syftar till att åstadkomma ett taxeringsresultat som skulle ha blivit följden om fastighets- taxeringsnämnden från början hade haft korrekta och fullständiga uppgifter. Liksom i fråga om extraordinär besvärsgrund vid domstols frångående av anvisning om riktvärden bör utvidgningen av besvärsrätten komma till uttryck i lagtext. Fråga är huruvida en taxeringsvärdegräns för besvärsrätt i detta fall bör föreligga eller inte. En sådan värdegräns kan inte alltid gälla, eftersom ändring av taxering kan avse annat än ändring av taxeringsvärde och sådan ändring kan ha betydelse i andra avseenden både utom och inom skatteområdet. Så kan t. ex. vara fallet i fråga om ändrad indelning i
Prop. 1981/82:19 82
taxeringsenheter eller ändrad beskattningsnatur. Jag kommer senare att närmare behandla frågan om utformningen av en värdegräns i det fall krav på värdeförändring bör föreligga. .Jag föreslår att besvärsrätten tas in i 23 kap. 2 s 7 och 31 kap. 3 5 7 FTL. Nägon begränsning av besvärsrätten till nytaxeringsfallen i fråga om särskild fastighetstaxering bör inte ske.
Den nuvarande besvärsgrunden i 23 kap. 2 35 6 FTL bör finnas kvar. llär föreligger extraordinär besvärsrätt om det eljest finns sådana omständigheter att en väsentligt annorlunda taxering bort ske. Dessutom krävs att särskilda skäl finns för prövning av besvären. Jag föreslår att en motsvarande bestämmelse även skall finnas i fråga om den särskilda fastighetstaxeringen. "Någon begränsning till nytaxeringsfallen i fråga om särskild fastighetstax- ering bör inte göras. Bestämmelsen bör tas in som sista punkti resp. paragraf. Jag vill emellertid nämna något om kraven för besvärsrätt enligt denna punkt.
Kommittén ansåg i betänkandet (Ds B 1980:8) Besvärsregler vid allmän fastighetstaxering m. m. att. i de fall villkoret om taxeringsvärdeförändring är tillämpligt. en värdeförändring på lt) % skulle uppfylla kravet på väsentligt annorlunda taxering. Detta föreslogs gälla utan någon ändring av bestämmelsen, vilket mötte kritik från flera remissinstanser. Liksom kommittén ansåg jag det vara praktiskt att vid den extraordinära besvärs- prövningen ha samma regler för taxeringsvärdeförändring som gäller vid den särskilda fastighetstaxeringen. Kommittén har i nu förevarande betänkande föreslagit att ny taxering i vissa fall skall ske om taxeringsvärdet bör ändras med minst en femtedel dock minst 25 (100 kr. Även andra beloppsmässiga spärregler har föreslagits gälla för nytaxering. Jag har godtagit förslagen. Enligt min mening bör liksom f. n. i lagtexten inte tas in en absolut gräns för värdeförändring för besvärsrätt enligt 23 kap. 2 #8 och 31 kap. 3 58 FTL. Det kan nämligen tänkas förekomma fall där omständigheterna är så speciella att även en mindre värdeförändring bör kunna föranleda besvärsrätt. Liksom f. n. bör beträffande vilka beloppsmässiga förändringar av taxering som kan anses väsentliga ledning kunna hämtas från vad som gäller i fråga om när ny taxering skall ske på grund av värdeförändring. Vidare bör som väsentligt annorlunda taxering anses fall då indelningen i taxeringsenheter bör ändras eller då beskattningsnaturen bör ändras. lvlotsvarande bör enligt min mening gälla i fråga om den extraordinära besvärsrätt som jag har föreslagit skall finnas när taxeringen har blivit felaktig på grund av bristfälligt underlag för taxeringen. Jag föreslår därför att denna besvärsgrund i detta avseende utformas på motsvarande sätt. För att besvärsrätt skall föreligga enligt 23 kap. 2 & 8 och 31 kap. 3 5 8 FTL föreslås samma krav på särskilda skäl för prövning föreligga som f. n. Jag föreslår således ingen ändring i detta avseende. Som kommittén har ansett bör även uppföljningsåtgärd enligt 28 kap. 12 & FTl. vara att hänföra till särskilda skäl i fråga om särskild fastighetstaxering. Förslaget till lydelse av 23 kap. 2 & PTL bör gälla redan vid 1981 års allmänna fastighetstaxering.
Prop. 1981/82:19 83
2.9.4.5 Övrigt om besvär i särskild ordning
1 195 å 3 mom. TL finns bestämmelser om vilken domstol som skall pröva extraordinära besvär m. m. l5 mom. samma paragraffinns en häm'isningtill 75 å TL för de fall extraordinära besvär anförs hos länsrätt som anger hur det skall förfaras om besvärshandlingarna har sänts'till annan länsrätt än den som skall pröva besvären.
Kommittén föreslår att motsvarande bestämmelser i fråga om den allmänna fastighetstaxeringen skall gälla även i fråga om den särskilda fastighetstaxeringen. Detta föreslås ske genom en hänvisning i 31 kap. 4 å F'l'L till 23 kap. 3 och 4 åå FTL.
Förslaget har godtagits eller lämnats utan erinran av remissinstanserna. Även jag godtar förslaget.
Hänvisningar till S2-9-4
2.9.5. Ovriga hestr'immelst'r om besvär
[ 196 å TL samti 168 åandra—fjärde styckena och 169 åTL. vartill 196 åTL hänvisar. finns allmänna bestämmelser om besvär. som i huvudsak är gemensamma för samtliga instanser.
Kommitténs förslag innebär att i 32 kap. 1 å FTL tas in de bestämmelser om besvärsrätt som nu finns intagna i 196 å första stycket TL samt att i 32 kap. 2 å FTL tas in en hänvisning till 24 kap. 2—7 åå FTL. som gäller i fråga om den allmänna fastighetstaxeringen.
Kommittén anser att vissa bestämmelser i TL liksom i fråga om allmän fastighetstaxering närmast har karaktär av verkställighetsföreskrifter och därför inte bör tas in i lag utan regleras i administrativ ordning.
Förslagen har i allmänhet godtagits eller lämnats utan erinran av remissinstanserna. Jag godtar förslagen. Jag vill i sammanhanget nämna atti fråga om den allmänna fastighetstaxeringen har bestämmelser tagits in i Fl'F i de avseenden som kommittén nämner och som tidigare fanns-i TL men som inte tagits in i FTL.
3. Övergångsbestämmelser
Som jag tidigare antytt är det angeläget att de nya bestämmelserna i FTL om särskild fastighetstaxering kan gälla snarast möjligt. De föreslås träda i kraft dagen efter den dag då de kommit ut från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången vid 1982 års särskilda fastighetstaxering. Förslaget innebär vidare att de nya bestämmelserna i 20 kap. lZå FTL om beslutsredovisning och i 20 kap. 23å FTL om lokal skattemyndighets rättelsemöjlighet skall tillämpas redan vid 1981 års allmänna fastighetstaxering. De äldre bestämmelserna i TL om särskild fastighetstaxering föreslås upphävda. men skall fortsätta att gälla i fråga om särskild fastighetstaxering år 1980 och tidigare.
Prop. 1981/82:19 84
Jag ansluter mig till förslagen. De föreslagna nya lydelserna av 23 kap. 1 och 2 åå FTL bör tillämpas redan vid 1981 års allmänna fastighetstaxering. Jag föreslår vidare att det i övergångsbestämmelserna till FTL bör tas in bestämmelser om att senaste tidpunkt att besluta föreskrifter enligt 27 kap. 1 å FTL i fråga om 1982 års särskilda fastighetstaxering skall vara (len 21 december 1981 och att förordnande av konsulent skall ske före utgången av januari månad 1982.
4. Kostnadsfrågor
Fastighetstaxeringskommittén har i betänkandet beräknat att de samlade kostnaderna för 1982 års särskilda fastighetstaxering uppgår till totalt ca 25 milj. kr. En del av dessa kostnader. uppskattningsvis 1,5—2 milj. kr. är av engångsnatur och belöper således enbart på 1982 års särskilda fastighetstax- ering. Detta gäller cn del av kostnaderna för systemering. programmering. utbildning. handböcker och kartor. Kostnaderna för varje följande särskild fastighetstaxering om sådana kommer att äga rum beräknas således uppgå till ca 23 milj. kr. Den totala kostnaden för särskilda fastighetstaxeringar åren 1982—1985 beräknas därvid uppgå till ca 94 milj. kr. Beräkningarna har gjorts på en beräknad kostnadsnivä för år 1982. Kostnadsberäkningarna grundar sig på kommitténs förslag till förfarande vid den särskilda fastighetstaxering- en samt på erfarenheter från tidigare fastighetstaxeringar. I beräkningarna har inte särskilt beaktats den medverkan i granskningsarbetet som kan komma att ske från länsstyrelsen och den lokala skattemyndigheten. beroende på osäkerheten i omfattningen av denna medverkan. Kommittén har i stället räknat med granskning från ordförandens sida i samma omfattning som vid 1980 års särskilda fastighetstaxering. Förslaget att fastighetstaxeringsnämnden får ompröva sitt beslut ökar i viss mån kostna- derna för länsstyrelsen och den lokala skattemyndigheten liksom kostnader- na för ersättningar åt ledamöter och andra funktionärer. Nämndens omprövningsrätt beräknas emellertid minska antalet besvär över fastighets— taxeringen vilket innebär att kostnadsbesparingar i länsrätten kan ske. Kommittén påpekar även att förslaget om uppföljning av överinstansers beslut om fastighetstaxering innebär en betydande minskning av kostnader- na jämfört med nuvarande förfarande. Det är på nuvarande stadium svårt att göra en helt tillförlitlig beräkning av i vilken utsträckning resursbehovet för länsrätterna kommer att minska till följd av de föreslagna förändringarna. Det torde dock stå klart att minskningen har en sådan omfattning att det blir möjligt att härigenom finansiera de beräknade merkostnaderna.
5. Upprättade lagförslag
] enlighet med det anförda har inom budgetdepartementet upprättats förslag till
Prop. 1981/82:19 ss
1. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen("1979:1152). 2. lag om ändring i taxeringslagen(1956:623). Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5'.
6 Hemställan
Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över de upprättade lagförslagen.
7. Beslut
Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.
' Bilagan har uteslutits här. [det under 1 angivna förslaget saknades 21 kap. 10 åoehi punkt ] övergångsbestämmelserna orden 21 kap. 10 å. Vidare hade Ztlkap. 23 åsjiittc stycket i det under 1 angivna förslaget följande lydelse: "Talan mot beslut i fråga om rättelse enligt denna paragraf får ej föras" särskilt. "l'alan mot taxeringen får även i den del beslutet avser föras i den ordning som gäller för besvär över fastighetstaxeringsv nämnds beslut." 1 det under 2 angivna förslaget saknades 72 a å och hade 72 b å sista stycket följande lydelse: "Talan mot beslut i fråga om ändring enligt denna paragraffår inte föras särskilt. Talan mot taxeringen får även i den del beslutet avser föras hos länsrätten i den ordning som föreskrivs i 7—1. 70 och 100—102 åå
Prop. 1981/82:19 86
Håga]
Sammanfattning av betänkandet Särskild fastighetstaxering (Ds B l981:5)
Fastighetstaxeringskommittén har i sina tidigare delbetänk— anden behandlat de materiella och formella reglerna för den allmänna fastighetstaxeringen. Även följdändringar till den nya fastighetstaxeringslagen, FTL, och 1981 års villabeskatt— ning har behandlats. I föreliggande delbetänkande tar kom» mittén uppde.materiella och formella reglerna för den sär— skilda fastighetstaxeringen. I ett senare betänkande, som avses bli kommitténs sista, skall kommittén redovisa över— väganden rörande bl.a. ett system med s.k. rullande fastig"
hetstaxering.
F.n. sker allmän fastighetstaxering vart femte år. Under perioden däremellan — den löpande taxeringsperioden — sker varje år särskild fastighetstaxering. Vid den allmänna fastighetstaxeringen beslutas om fastigheternas indelning i taxeringsenheter samt om taxeringsenheternas skatte— pliktförhållanden, beskattningsnatur och taxeringsvärde. Dessa beslut gäller under hela den löpande taxerings— perioden om inte fastigheten under perioden berörs av väsent— lig förändring av fysisk eller rättslig art. Då verkställs ny taxering av den berörda fastigheten.
Kommittén föreslår nu att FTL kompletteras med nya regler om särskild fastighetstaxering som föreslås bli intagna i 16 kap. FTL . De nytaxeringsgrunder som fanns i kommunal— skattelagen, KL, förs i sin helhet över till FTL med vissa redaktionella ändringar. Sålunda sammanförs till skillnad från nu alla förändringar i den fysiska beskaffenheten till en gemensam nytaxeringsgrund. Vidare föreslås att nytaxe-
ringsgrunderna i ökad utsträckning blir obligatoriska.
I fråga om de beloppsmässiga spärregler som f.n. är knutna till vissa av nytaxeringsgrunderna föreslås justeringar. Den nuvarande femtedelsregeln och miljonregeln för investe— ringar behålls men det tidigare minimibeloppet,10 000 kr., föreslås höjt till 25 000 kr. Vidare föreslär kommittén att
Prop. 1981/82: 19 87
en ny beloppsregel införs för småhus och därtill hörande tomtmark, dvs. främst sådana fastigheter som kan beskattas enligt den s.k. villaschablonen. Ny taxering föreslås sålun— da ske om småhuset och tomtmarkon undergått sådan förändring i den fysiska beskaffenheten att värdet bör höjas eller sänkas med minst 100 000 kr. oavsett om detta understiger
en femtedel av det tidigare taxeringsvärdet.
Ny taxering vid särskild fastighetstaxering föreslås ljkm som nu ska med utgångspunkt i fastighetens aktuella be— skaffenhet men med ledning av den fastighetsprisnivå och
de regler i övrigt som gällde vid den närmast föregående allmänna fastighetstaxeringen. För de fastigheter som inte nytaxeras avses liksom nu föregående års taxering bli fast— ställd oförändrad.
Vid prövningen av om grund för ny taxering föreligger » nytaxeringsprövningen — föreslås att effekten av samtliga förändringar som en fastighet berörts av skall vägas samman även om förändringarna faller inom olika nytaxeringsgrunder. Härigenom kommer kvittning av värdehöjande och värdesänkande förändringar att ske i större utsträckning än förut vid till— lämpningen av de beloppsmässiga spärreglerna. Detta är ägnat
att minska antalet nytaxeringsfall.
Om nytaxeringsgrund befinns föreligga föreslås som huvud— regel att samtliga taxeringsbeslut för den berörda fastig— heten skall få omprövas oavsett om förutsättningarna för be— slutet i den delen ändrats under perioden. Indelningen i taxeringsenheter föreslås dock inte få omprövas om ny taxe— ring sker på annan grund än just indelningen i taxerings— enheter. Detta förslag innebär en utvidgning jämfört med
vad som nu gäller.
De administrativa reglerna för den allmänna fastighetstaxe— ringen har numera anpassats till de regler som efter RS—re— formens genomförande gäller för inkomsttaxeringen. En mot— svarande anpassning bör enligt kommittén göras i fråga om
Prop. 1981/82:19 88
reglerna för den särskilda fastighetstaxeringen. Av natur— liga skäl måste emellertid reglerna i vissa fall avvika från vad som gäller för inkomsttaxeringen och den allmänna fas—
tighetstaxeringen.
Distriktsindelning föreslås ske efter geografiska grunder och inte som vid allmän fastighetstaxering efter fastig— hetskategori. Det innebär att de särskilda fastighetstaxe—
ringsdistrikten i regel kommer att innehålla olika slag av
fastigheter.
F.n. kan särskild fastighetstaxering utföras antingen av lokal taxeringsnämnd eller av särskild fastighetstaxerings— nämnd. Kommittén föreslår att särskild fastighetstaxering fortsättningsvis endast skall få utföras av fastighets—
taxeringsnämnd.
Förutom de lokala skattemyndigheterna föreslås även läns— styrelserna få rätt att delta i beredningen och gransk— ningen av fastighetsdeklarationer.
Kommittén föreslår en utvidgning av nämndernas möjlighet att pröva huruvida ny taxering av fastighet skall ske i de fall deklaration eller särskild framställning har lämnats
efter den 15 februari.
Besluts— och underrättelseförfarandet föreslås bli utformat på det sätt som numera gäller vid allmän fastighetstaxering. Detta innebär att fastighetsägarna skall beredas tillfälle
att erinra mot nämndens beslut. Nämnden skall med anledning
av bl.a. lämnade erinringar kunna'ompröva besluten.
Ordföranden föreslås att på nämndens vägnar få besluta om fördelning av värdet på en taxeringsenhet som omfattar t.ex. flera registerfastigheter. Sådant beslut, som får omprövas, avses kunna fattas även efter det att nämnden avslutat sitt arbete med fastighetstaxeringen. Beslut om fördelning av taxeringsvärdet bör enligt kommitténs mening inte få över— klagas till förfaltningsdomstol.
Prop. 1981/82:19 _ 39
Kommittén tar också upp de tidigare i olika sammanhang dis— kuterade frågorna om uppföljning av förvaltningsdomstols beslut om fastighetstaxering och om ändring av inkomst— och förmögenhetstaxering i anslutning därtill. Om en fastighet åsätts nytt taxeringsvärde vid särskild fastighetstaxering skall det värdet gälla under återstoden av den löpande taxe— ringsperioden. Då beslut om fastighetstaxering ändras av förvaltningsdomstol företas f.n. inte någon automatisk jus— tering av efterföljande års fastighetstaxeringar. I 197 5 taxeringslagen, TL, finns bestämmelser om att länsrätten efter anmälan av taxeringsintendenten eller fastighetsägaren skall vidta erforderliga åtgärder med anledning av att dom- stolsbeslut. Kommittén föreslår att denna uppföljning, som är av teknisk natur, skall göras av lokal skattemyndighet. Vidare föreslås att lokal skattemyndighet i dessa fall får möjlighet att automatiskt ändra även inkomst— och Förmögen— hetstaxeringen. F.n. kan sådan ändring ske endast efter det att besvär anförts med stöd av 102 & TL. Förslagen i dessa hänseenden medger ett snabbare och smidigare förfarande än
som f.n. tillämpas.
I fråga om besvärs— och rättelseförfarandet föreslår kommit— tén att reglerna för den särskilda fastighetstaxeringen i allt väsentligt utformas i överensstämmelse med vad som nu gäller, eller föreslås gälla (prop. 1980/81:111), i fråga
om den allmänna fastighetstaxeringen. Besvärstiderna har dock, med hänsyn till det nu föreslagna besluts— och längd— föringsförfarandet, anpassats till de speciella förhållandena vid den särskilda fastighetstaxeringen. Vidare föreslår kom— mittén att man slopar tidsgränsen för lokala skattemyndig- hetens rättelse av uppenbara fel i längdföring eller taxe— ringsbeslut. Sådan rättelse föreslås fortsättningsvis få ske under hela den löpande taxeringsperioden och inte bara såsom f.n. fram till den 1 december respektive den 30 november taxeringsåret. Denna utvidgning föreslås gälla både i fråga om den allmänna och den särskilda fastighetstaxeringen. I
anslutning härtill föreslår kommittén att man vid förmögen—
Prop. l98l/82:l9 90
hetsberäkningen till skillnad från nu konsekvent skall an—. vända taxeringsvärdet året före förmögenhetstaxeringsåret. Undantag föreslås endast för vissa situationer då värdet sänks vid särskild fastighetstaxering. Då skall det ned— justerade taxeringsvärdet användas redan vid samma års för"
mögenhetstaxering.
Kommittén föreslår också att en ny extraordinär besvärs— grund införs i de fall där lokal skattemyndighet vidtagit s.k. uppföljningsåtgärder för senare taxeringsår till följd av t.ex. ändrad fastighetstaxering i överinstans. Den nya besvärsgrunden har ett direkt samband med de nya uppfölj— ningsrutinerna och syftar till att säkerställa de formella möjligheterna till materiell rättvisa under uppföljnings—
åren.
De nya materiella och formella reglerna i FTL föreslås till— lämpas första gången vid särskild fastighetstaxering år 1982. Lokala skattemyndighetens utökade rättelsemöjligheter före— slås dock gälla redan i fråga om 1981 års allmänna fastig— hetstaxering. Det förenklade förfarandet vid rättelse av in— komst— och förmögenhetstaxering till följd av ändrad fastig- hetstaxering liksom den nya regeln för förmögenhetsberäk— ningen föreslås gälla redan vid 1982 års taxering.
Prop. l981/82zl9
91
Fastighetstaxeringskommitténs författningsförslag
]. Förslag till
Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen(1979:1152)
Härigenom föreskrivs i fraga om fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) dels att 1 kap. 7 5, 5 kap. kerna till 16 kap. och
dels att i lagen skall införas nio-nya paragrafer,
och åtta nya kapitel,
4 5,
17—23 kap.
25—32 kap., samt närmast före 1
20 kap. 12 och 23 55 samt rubri—
skall ha nedan angivna lydelse I"9 55! 16 kap.
kap.,
17 kap. och 25 kap. nya huvudrubriker av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Allmän fastighetstaxering skall ske vart femte år. De— slut vid allmän fastighets— taxering skall, om inte annat föranleds av föreskrifter om särskild fastighetstaxering, gälla från ingången av det taxeringsar då allmän fastig—
hetstaxering sker till in—
Eöreslagen lydelse
Allmän fastighetstaxering skall ske vart Femte år. Be— slut Vid allmän fastighets— taxering skall, om inte annat föranleds av föreskrifterna i 16 kap., gälla från ingången av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering sker till
ingången av det taxeringsår
Prop. l98l/82:l9
Nuvarande lydelse
gången av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering sker nästa gång (den löpande taxe—
ringsperioden).
Marknadsvärdet skall bestäm— mas med hänsyn till det genom— snittliga prisläget underandra
året före taxeringsåret.
16 kap. Särskild fastighets— taxering
92 Föreslagen lydelse
då allmän fastighetstaxering sker nästa gång (den löpande taxeringsperioden).
Marknadsvärdetskallbestäm— mas med hänsyn till det genom— snittliga prisläget under andra året före taxeringsåret. susse ägnat föranleds av föreskrifter? ”* i_l£_häRL_å_å'
löpande taxeringsperioden
Föreslagen lydelse
1 5
Särskild fastighetstaxering skall verkställas de år då allmän
fastighetstaxering inte äger rum.
Vid särskild fastighetstaxering fastställs nästföregående års
taxering oförändrad om ny taxering enligt 2—5 55 inte skall ske.
Eyrareringegruader
2 5
Ny taxering av fastighet skall ske om under löpande taxerings—
period
1. ny taxeringsenhet bör bildas eller taxeringsenhet bör ombildas
2. taxeringsenhets beskattningsnatur eller skattepliktsförhållande
bör ändras.
Prop. 1981/82zl9 93
Föreslagen lydelse
3 5
Ny taxering av taxeringsenhet skall ske Om under löpande taxe— ringsperiod taxeringsenhetens värde ökat eller minskat.genom så— dan förändring i enhetens beskaffenhet att åsatt taxeringsvärde på grund av förändringen bör höjas eller sänkas med minst en fem— tedel dock minst'25 000 kronor. Ny taxering skall dock alltid ske om de nedlagda kostnaderna har uppgåt* å;il minst en miljon kronor eller, för värderingsenhet med småhus oen därtill hörande tomtmark, om det sammanlagda värdet av småhuset och tomtmarken på grund av förändringen bör höjas eller sänkas med minst 100 000 kronor.
Vid bedömning av om ny taxering skall ske på grund av minskning i en taxeringsenhets värde genom skogsavverkning eller annan för— ändring i fråga om skogsbeståndet skall hänsyn tas även till den värdeökning som den återstående skogen RLÖCLQÖÖI på giund av till" växt under den löpande taxeringsperiooen.
4 5
Ny taxering av taxeringsenhet skall ske om under löpande taxe— ringsperiod taxeringsenhetens värde ökat eller minskat genom myn— dighets beslut som innebär ändring i möjligheterna att förfoga eller i övrigt använda enheten.
Ny taxering av taxeringsenhet skall också ske om avgift till allmän va—anläggning eller allmän fjärrvärmeanläggning (anslut— ningsavgift) eller gatumarksersättning eller gatukostnadsbidrag erlagts för enheten.
Ny taxering får ske endast om taxeringsenhetens taxeringsvärde på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel dock minst 25 000 kronor. Om förändringen medför en ökning eller minsk— ning av taxeringsvärdet med mindre än 100 000 kronor får ny taxe— ring ske endast efter framställning av taxeringsenhetens ägare.
5 5
Ny taxering av taxeringsenhet, vars värde har bestäm 5 under förutsättning att den används i förvärvsverksamhet av visst slag, skall ske om under löpande taxeringsperiod verksamheten stadig—
Prop. l98l/82zl9 94
Föreslagen l delse
varande helt eller i allt väsentligt har nedlagts.
Ny taxering får ske endast efter framställning av taxeringsen— hetens ägare och om taxeringsvärdet till följd av värdeminskning
i anledning av nedläggningen bör sänkas med minst hälften.
geskaffeuhetstidpunkt m.m.
6 5
Taxering som avses i detta kapitel skall ske med hänsyn till det allmänna prisläge och de uppskattningsgrunder i övrigt, som till— lämpats vid den närmast föregående allmänna fastighetstaxeringen.
Taxering som har åsatts enligt bestämmelserna i detta kapitel gäller från ingången av det taxeringsår, då taxeringen fastställts till ingången av det taxeringsår, då allmän fastighetstaxering sker
nästa gång eller då ny taxering ånyo sker till följd av bestämmel— serna i detta kapitel.
7 5
Vid bedömning av frågan om värdet av en taxeringsenhet vid in— gången av Visst taxeringsår har förändrats så mycket, att ny taxe— ring skall ske under den löpande taxeringsperioden, skall hänsyn tas till värdeändringen sedan periodens början. Har ny taxering skett vid särskild fastighetstaxering tidigare under perioden skall
dock hänsyn därefter inte tas till värdeändring, som har skett före den tidpunkt den nya taxeringen avser.
8 5
Om en taxeringsenhets värde under löpande taxeringsperiod änd— rats av flera sådana anledningar som avses i 3 5 skall, vid bedöm— ningen av om ny taxering skall ske, hänsyn_tas till densammanlagda förändringen. Motsvarande skall gälla då taxeringsenhets värde änd— rats av flera sådana anledningar som avses i 4 5.
Om den sammanlagda ökningen eller minskningen av en taxerings— enhets värde av sådana anledningar som avses i 4 5 uppgår till
minst 100 000 kronor och taxeringsenhetens värde ändrats även av
Prop. 1981/82:19
Föreslagen lydelse
sådan anledning som avses i 3 5 skall hänsyn tas till den samman—
lagda ändringen av samtliga anledningar vid prövningen om taxe—
ringsenhets taxeringsvärde bör ändras med minst en femtedel dock minst 25 000 kronor. Detta skall gälla även om värdeförändringen enligt 4 5 understiger 100 000 kronor under förutsättning att äga—
ren gör framställning därom.
åtgärder_vid_ny taxering
9
Om ny taxering sker på grund av föreskrifterna i 2—8 55 skall
taxeringen i sin helhet prövas. Indelningen i taxeringsenheter
skall dock inte omprövas om ny taxering sker på grund av annan an—
ledning än som avses i 2 5 punkt 1.
Nuvarande lydelse
17 kap. Om taxeringsorganisa—
tionen m.m.
18 kap. Om allmän fastighets—
deklaratiOnlm.m.
20 kap. Om fastighetstaxerings—
____+__________________—_——— nämndernas verksamhet m.m.
Föreslagen lydelse
allmän fastighetstaxering Avd. 2. Förfarandet m.m. vid
17 kap. Taxeringsorganisatio—
nen m.m.
18 kap. Allmän fastighetsdek—
larationzm.m.
Zg_kap. Fastighetstaxerings—
nämndernas verksamhet m.m.
Prop. |981/82zl9 96
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
12 51)
I fastighetstaxeringsnämnds beslut skall redovisas dels taxe— ringsbeslutet enligt punkterna 1—3, dels grunderna för beslutet enligt punkterna 4—7, nämligen
1. fastighetens indelning i taxeringsenheter,
2. taxeringsenhetens beskattningsnatur och skattepliktsför— hållande,
3. skattepliktig enhets taxeringsvärde och däri ingående delå värde samt värde av varje värderingsenhet,
4. storleken av sådan värdefaktor som särskilt anges i8—15 kap.,
5. storleken av riktvärde,
6. storleken av värderingshyra enligt 11 kap. 4 5, bruttokapi— taliseringsfaktor enligt 11 kap. 6 5, exploateringsfaktor enligt 12 kap. 6 5, brytningsfaktor och värdet per kubikmeter brytvärd fyndighet enligt 12 kap. 8 5, utbyggd effekt, taxeringseffekt, ut— nyttjandetid, regleringsmöjlighet och belägenhet enligt 15 kap. 35 och återanskaffningskostnad enligt 11 kap. 7 S och 15 kap. 7 Ssamt
7. säreget förhållande som har föranlett justering av riktvärde-
I beslutet skall ocksåredo— visas den fördelning av taxe—
ringsvärdet som har skett en—
ligt 5 kap. 8 Stredje stycket.
Värdet av en enskild värderingsenhet anges i fulla tusental kronor. Avrundning sker så att överstigande belopp, som inte upp— går till fullt tusental kronor, faller bort. Regeringen eller myn— dighet som regeringen bestämmer får föreskriva om de ytterligare
avrundningsregler som behövs.
23 5
Har fastighetstaxeringsnämnds beslut om taxering ej införts i fas— tighetslängd.inom föreskriven tid eller har taxering införts i fas—
1) Senaste lydelse 1980zl49.
Prop. l981/82:l9
Nuvarande lydelse
97
Föreslagen lydelse
tighetslängd för annan fastighet än den taxeringen avsett eller
eljest uppenbarligen felaktigt eller har anteckning om ägare i fastighetslängd blivit oriktig, får den lokala skattemyndigheten
besluta om rättelse av fastighetslängden i-denna del.
Har fastighetstaxeringsnämnds beslut om taxering blivit oriktigt
till följd av
1. uppenbar felräkning, eller
2. uppenbart felaktig överföring av belopp eller annan uppgift
från den allmänna fastighetsdeklarationen,
får den lokala skattemyndigheten, om ej särskilda skäl föranle—
der att länsrätten bör avgöra frågan, besluta om rättelse i denna
del.
Efter den 1 december under taxeringsåret får rättelse en— .l_i_9._t_ denna paragratäeaurtfe endast om anmärkning i fråga_gm
felaktighetep_gjorts dessför—
innan hos den lokala skattemyn—
digheten.
Om besvär över taxeringen
inte anförts får rättelse eg—
ligt denna paragraf beslutas
under hela den löpande taxe—
ringsperioden.
Innan rättelse beslutas skall, om detta ej är överflödigt, ytt—
rande inhämtas från fastighetstaxeringsnämndens ordförande och, om hinder ej möter,fastighetens ägare.
Den lokala skattemyndigheten skall , om detta ej är uppenbart överflödigt, inom två veckor tillställa fastighetens ägare under—
rättelse om beslut i fråga om rättelse i den ordning som avses i
19 5 samt underrätta skattechefen och vederbörande kommun om be—
slutet.
Talannxnzbeslut i fråga om rättelse enligt denna paragraf får
ej föras särskilt. Talan mot taxeringen får även i den del beslu—
tet avser föras i den ordning som gäller för besvär över fastig—
hetstaxeringsnämnds beslut.
Närmare föreskrifter om förfarandet vid rättelse enligt denna
paragraf meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen be—
stämmer. 23 kap. Om besvär över fastig— hetstaxeringsnämnds beslut
2) Senaste lydelse 1980:149
21 kap. Besvär över fastig— het.taxeringsnämnds beslut
Prop. 1981/82:19 98
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 22 kap. Om besvär över läns— 22 kap. Besvär över länsrätts __ __—__——___———_—_———_— 3) _——__——___—" '——:========== rätts och kammarrätts beslut och kammarrätts beslut
23 kap. Om besvär i särskild 23 kap. Besvär i särskild ordning ordning
Föreslagen lydelse
Avd. 3. Förfarandet m.m. vid särskild fastighetstakering
w 25 kap. Taxeringsorganisationen m.m.
1 5
Län indelas i särskilda fastighetstaxeringsdisLrikt. Särskilt fastighetstaxeringsdistrikt skall omfatta visst område
inom länet. 2 5
För varje särskilt fastighetstaxeringsdistrikt skall finnas en särskild fastighetstaxeringsnämnd, som verkställer taxering
inom distriktet. 3 S
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer beslutar om indelning i särskilda fastighetstaxeringsdistrikt för ett taxe—
ringsår. 4 5
Ordförande i särskild fastighetstaxeringsnämnd förordnas av länsstyrelsen för ett taxeringsår. Länsstyrelsen får förordna ytterligare en ledamot i särskild
fastighetstaxeringsnämnd för ett taxeringsår.
3) Lydelse enligt prop. 1980/81:111
Prop. l98|/82:l9 99
Föreslagen lydelse
5 5
Övriga ledamöter i särskild fastighetstaxeringsnämnd och supp— leanter för dem utses genom val för ett taxeringsår. Bestämmelserna i 17 kap. 7 5 andra och tredje styckena skall
gälla även i fråga om särskild fastighetstaxering.
6 S Bestämmelserna i 17 kap. 1, 8—13, 15, 16 och 18—25 55 skall i tillämpliga delar gälla även i fråga om särskild fastighets— taxering. Bestämmelserna i 17 kap. 18 5 skall vid särskild fastig—
hetstaxering även omfatta länsstyrelsen.
7 s-
Besvär över kommunfullmäktiges eller landstings beslut enligt J eller 6 S anförs hos länsstyrelsen. T fräga om.övorklagandet skall i övrigt bestämmelserna i kommunallagen (1977:179) om besvär över
beslut av kommunfullmäktige tillämpas. Mot länsstyrelsens beslut enligt första stycket får talan inte föras. Talan får inte heller föras mot beslut enligt 3 5 eller mot
länsstyrelsens beslut enligt 4, 5 och 6 SS.
26 kap. Särskild fastighetsdeklaration,m.m.
1 5
Den som vid årets ingång var ägare av fastighet får lämna sär—
skild fastighetsdeklaration rörande fastigheten. Deklaration med tillhörande handlingar skall lämnas till läns—
styrelsen eller den lokala skattemyndigheten senast den 15 febru— ari under taxeringsåret. Detsamma gäller om sådana framställningar som avses i 16 kap. 4 och 5 55. Den särskilda fastighetstaxerings— nämnden får pröva taxeringen även om deklaration eller framställ—
ning har kommit in efter den 15 februari.
Prop. 1981/82:19 100 Föreslagen lydelse
2 5
Efter anmaning är den som vid årets ingång var ägare till fas— tighet skyldig att lämna särskild fastighetsdeklaration.
Deklarationen med tillhörande handlingar skall lämnas till den som har utfärdat anmaningen eller till den lokala skattemyndighe— ten inom den tid som anges i anmaningen. Sluttiden får intebestäm— mas till tidigare dag än tionde dagen efter mottagandet av anma— ningen. Sluttiden får inte heller bestämmas till tidigare dag än den 15 februari under taxeringsåret.
Anmaning utfärdas om det kan antas att det vid årets ingång förelegat sådant förhållande som avses i 16 kap. Anmaning får ock— så utfärdas om framställning enligt 16 kap. 4 eller 5 5 har gjorts utan att särskild fastighetsdeklaration har lämnats. Anmaning be— höver inte utfärdas, om det är uppenbart att deklaration inte er—
fordras för taxeringen.
3 S Bestämmelserna i 18 kap. 2-9, 12—14, 16, 22—40 553) samt
3)
41 5 första och tredje styckena skall i tillämpliga delar gälla även i fråga om särskild fastighetstaxering. vite får inte föreläggas i fall som sägs i 2 S- Vite får dock föreläggas i förnyad anmaning att lämna särskild fastighetsdekla—
ration.
27 kap. Förberedande åtgärder
1 5
Senast den 31 oktober året före taxeringsåret skall regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer besluta föreskrifter för
förberedelsearbetet.
3) 29—40 55 och 41 5 första och tredje styckena i lydelse enligt prop. 1980/81:111.
Prop. 1981/82zl9 101 Föreslagen lydelse
2 5
Senast den 10 januari under taxeringsåret skall regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer besluta de ytterligare före— skrifter enligt 7 kap. 7 S som behövs för årets taxering, utöver dem som har beslutats för den närmast föregående allmänna fastig— hetstaxeringen eller för därefter följande särskilda fastighets— taxeringar.
28 kap. Fastighetstaxeringsnämndernas verksamhet m.m.
1 S
Bestämmelserna i 20 kap. 1—9 55 samt 15 5 skall i tillämpliga delar gälla även i fråga om särskild fastighetstaxering. Beslut enligt 20 kap. 15 S om för mining av taLurings=ärdet lär
omprövas av nämnden. Mot sådant beslut får talan inte föras.
Den lokala skattemyndigheten skall så snart det kan ske under— rätta sökanden om nämndens beslut om fördelning. Underrättelse skall i förekommande fall dock sändas ut samtidigt med underrättel- se enligt 4 5.
2 5
Den särskilda fastighetstaxeringsnämnden skall senast den 31 maj under taxeringsåret meddela beslut om taxering av fastig—
het, som ingår i distriktet.
3 5
Bestämmelserna i 20 kap. 12 och 13 55 om fastighetstaxerings— nämndens beslut skall även gälla i fråga om särskild fastighets— taxering. I beslutet skall också redovisas det eller de skäl,
som ligger till grund för verkställd ny taxering.
4 5
Den lokala skattemyndigheten skall senast den ln juni under
taxeringsåret underrätta den som var ägare av fastighet vid in—
l'rop. 1981/82:19 102
Föreslagen lydelse
gången av året om
1. innehållet i den särskilda fastighetstaxeringsnämndens be— slut om fastighetstaxering,
2. att ägaren senast den 15 augusti till fastighetstaxerings— nämndens ordförande får avge skriftliga erinringar mot beslutet,
3. att ny underrättelse kommer att sändas ut endast om ägaren har avgett erinringar mot beslutet eller fastighetstaxeringsnämn— den, utan att erinringar har avgetts, har beslutat åsätta annan taxering än som framgår av 2 5 eller annars har frångått sådant beslut,
4. vad som skall iakttas av den som vill överklaga den sär— skilda fastighetstaxeringsnämndens beslut om fastighetstaxering,
5. innehållet i skiljaktig mening.
Senast den 30 juni under taxeringsåret skall den lokala skatte— myndigheten underrätta den som har lämnat särskild fastighets— deklaration eller som har gjort framställning om ny taxering i det fall fastighetstaxeringsnämnden har beslutat att ny taxering inte skall ske.
Underrättelse skall också sändas till den som har blivit ägare till fastighet efter ingången av året om han hos den lokala skatte—
myndigheten har anmält att han vill ha en sådan underrättelse.
5 5
Den särskilda fastighetstaxeringsnämnden skall ompröva beslut när fastighetsägaren avger erinringar eller skäl annars föreliggen Fråga om nytt beslut får inte prövas av nämnden efter den 31 augus—
ti under taxeringsåret,
6 5
Den särskilda fastighetstaxeringsnämndens arbete beträffande fastighetstaxeringen skall vara avslutat senast den 31 augusti under taxeringsåret.
7 5
Den lokala Skattemyndigheten skall senast den 30 september
Prop. 1981/82:19 . 103
Föreslagen lydelse
under taxeringsåret till ägare av fastighet sända underrättelse om den särskilda fastighetstaxeringsnämndens avgörande enligt 5 S. Underrättelse skall innehålla upplysning om vad som skall iakt— tas av den som vill öVerklaga fastighetstaxeringsnämndens beslut om fastighetstaxering samt om innehållet i skiljaktig mening. Underrättelse skall sändas till ägare som före utgången av juli månad under taxeringsåret inte har erhållit underrättelse enligt 4 S. Ägaren skall senast den 25 augusti under taxeringsåret anmäla att han önskar underrättelse om innehållet i beslut om fastighets—
taxering.
8 5
Bestämmelserna i 20 kap. 19 S gäller vid den särskilda fastig—
hetstaxeringen i fråga om underrättelse enligt 1, 4 oth 7 55.
9 5
Den särskilda fastighetstaxeringsnämndens beslut om fastighets— taxering skall föras in i fastighetslängd.
Fastighetstaxeringsnämndens beslut om byggnad på annans markxned värde under 10 000 kronor skall dock inte föras in i fastighets— längden. Detsamma gäller om annan än staten tillhörig försvarsbygg— nad, som enligt 3 kap. 2 S är undantagen från skatteplikt.
Fastighetslängden skall skrivas under av lokal skattemyndighet. Den skall därefter såvitt gäller den årliga taxeringen med undan— tag av vad i andra stycket sägs anses innefatta den särskilda fas— tighetstaxeringsnämndens beslut om fastighetstaxering. Närmare föreskrifter om fastighetslängden meddelas av rege—
ringen eller myndighet som regeringen bestämmer. 10 5
Bestämmelserna i 20 kap. 23 5 skall tillämpas även i fråga om särskild fastighetstaxering. Rättelse av fastighetstaxeringsnämnds beslut får ske endast om felaktigheten uppkommit vid verkställd ny taxering. H
Rättelse får ske intill utgången av den löpande taxerings—
perioden.
Prop.!98U82d9 . MH
Föreslagen lydelse
11 s Regeringen meddelar de närmare föreskrifter om den särskilda
fastighetstaxeringsnämndens arbete, som behövs utöver vad som
anges i denna lag.
12 5
Den lokala skattemyndigheten skall i anledning av förvaltnings— domstols beslut avseende visst taxeringsår, för efterföljande år under den löpande taxeringsperioden i fastighetslängden föra in de ändringar eller tillägg i fastighetstaxering som framgår av beslu— tet. Denna åtgärd skall dock inte vidtas för år då ny taxering har skett och inte heller för åren därefter.
Åtgärden skall vidtas inom tre månader från den dag beslutet meddelades.
Den lokala skattemyndigheten skall inom två veckor efter vid- tagen åtgärd tillställa fastighetens ägare underrättelse i den ordning som avses i 20 kap. 19 S. Länsstyrelsen samt vederbörande fastighetstaxeringsnämnd, taxeringsnämnd och kommun skall under— rättas om åtgärden.
Underrättelsen skall innehålla upplysning om
1. den rätt att anföra besvär över den särskilda fastighets— taxeringen som följer av 31 kap. 1 S.
2. den rätt att anföra besvär över inkomst— och förmögenhets- taxeringen som skattskyldig har enligt 102 S taxeringslagen(1956:623) och vad han därvid har att iaktta,
3. den lokala skattemyndighetens möjlighet att ändra inkomst- och förmögenhetstaxeringen enligt 72 b 5 taxeringslagen, samt
4. bestämmelserna i 16 kap. om ny taxering.
Det som sägs om förvaltningsdomstols beslut gäller även om den lokala skattemyndighetens beslut om rättelse enligt 10 5 och 20 kap. 23 s. '
Närmare föreskrifter om förfarandet enligt denna paragraf med—
delas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.
Prop. 1981/82:19 105
Föreslagen lydelse
29 kap. Besvär över fastighetstaxeringsnämnds beslut
1 5
) Bestämmelserna i 21 kap. 1-2 553 skall gälla även i fråga om
särskild fastighetstaxering.
2 S
Besvär av ägare skall ha kommit in senast den 15 november under
taxeringsåret.
Kommuns besvär skall ha kommit in före utgången av december må— nad under taxeringsåret.
Besvär av taxeringsintendent skall ha kommit in senast den 30 april året efter taxeringsåret. Han skall inom samma tid ha angivit yrkanden och grunder för besvärstalan: om ej med hänsyn till wired ningens vidlyftighet eller andra synnerliga skäl länsrätten medger anstånd, dock längst intill utgången av september månad samma år.
Kommer besvär från ägare in efter den i första stycket angivna tiden men före den 30 april året efter taxeringsåret, får läns—
rätten pröva besvären om taxeringsintendenten helt eller delvis
biträder besvären i sak.
3 S
Bestämmelserna i 21 kap. 8—10 553) skall gälla även i fråga om
särskild fastighetstaxering.
30 kap. Besvär över länsrätts och kammarrätts beslut
1 S
Bestämmelserna i 22 kap. 1 5 samt 3—7 553) skall även gälla i
fråga om särskild fastighetstaxering.
3) Lydelse enligt prop. 1980/81:111.
Prop. 1981/82:19 106
Föreslagen lydelse
31 kap. Besvär i särskild ordning
1 5
Den som enligt 29 kap. 1 5 får föra talan mot fastighetstaxe— ringsnämnds beslut får, i de fall där lokal skattemyndighet vid— tagit åtgärd enligt 28 kap. 12 5, anföra besvär över taxeringen
inom sex månader från dagen för skattemyndighetens åtgärd.
2 5
Har ägare av fastighet, som skall få underrättelse enligt 28 kap. 7 5, inte fått sådan underrättelse senast den 15 okto— ber under taxeringsåret, får ägaren anföra besvär intill utgången av året efter taxeringsåret.
Har underrättelse som avses i 28 kap. 4 eller 7 S haft felak— tigt innehåll får ägaren anföra besvär före utgången av femte
året efter taxeringsåret.
3 5
Den som enligt 29 kap. 1 5 får föra talan mot fastighetstaxe— ringsnämnds beslut får, före utgången av femte året efter taxe— ringsåret , anföra besvär
1. om fastighet genom förbiseende inte har blivit taxerad
2. om vid ny taxering annan egendom än fastighet har blivit taxerad eller värde har bestämts för egendom som avses i 7 kap.
16 S
3. om vid ny taxering fastighet har upptagits såsom skatteplik— tig fastän den är undantagen från skatteplikt, eller har undanta— gits från skatteplikt,trots att så inte hade bort ske
4. om vid ny taxering fastighet eller del av fastighet har taxerats på mer än en ort eller eljest blivit dubbeltaxerad
5. om vid ny taxering taxeringsbeslut beträffande fastigheten har blivit oriktigt på grund av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende
6. om eljest sådana omständigheter föreligger, som bort'föran— leda väsentligt annorlunda taxering och särskilda skäl föreligger för prövning av besvären.
Prop. 1981/82:19 107
Föreslagen lydelse
4 S ) Bestämmelserna i 23 kap. 3—4 553 skall gälla även i fråga om
särskild fastighetstaxering.
32 kap. Övriga bestämmelser om besvär
1 S
Besvärsrätt, som enligt 29—31 kap. gäller för ägare av fastig— het, tillkommer den som vid ingången av taxeringsåret är ägare av fastighet liksom den som därefter, dock senast före ingången av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering sker nästa gång, har blivit ägare av fastigheten ävensom arrendator, Vilken jäm— likt avtal, ingånget efter kommunalskattelagens ikraftträdande, gentemot ägare har att ansvara för skatt för fastighets garanti—
belopp.
2 S
) Bestämmelserna i 24 kap. 2—7 553 skall gälla även i fråga om
särskild fastighetstaxering.
Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författnings— samling, och tillämpas första gången i fråga om 20 kap. 12 och 23 55 vid 1981 års allmänna fastighetstaxering och i övrigt vid 1982 års särskilda fastighetstaxering.
3) Lydelse enligt prop. 1980/81:111.
Prop. l98l/82zl9 108
2. Förslag till
Lag om ändring i taxeringslagen ( 1956:623 )
Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956:623) 1) dels att 174, 176—186, 186 a, 187—197 och 199—200 55 skall upphöra att gälla och att rubrikerna närmast före 174, 178, 182, 184, 191, 193, 195, 196, 199 och 200 55 skall utgå
dels att 2 5 1 mom, 68 5 och 102 5 skall-ha nedan angivnalydelse
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 72 b 5, av
nedan angivna lydelse.
1) lagen omtryckt 1971z399
Senaste lydelse av
174 5 1 mom 1972:171 195 g 1 mom 1976:1084 174 5 2 mom 1970;673 195 5 2 mom 1973:1106 174 5 3 mom 1970:673 195 5 3 mom 1979:175 174 S 4 mom 1979z490 195 5 4 mom 1970:673 174 5 5 mom 1973:1106 195 5 5 mom 1979:175 176 5 1971:399 196 5 1970:673 177 5 1974:773 197 5 1979:175 (jfr 1970:673) 199 5 1972:171 178 5 1 mom 1972:171 200 5 1974:773 178 5 2 mom 1972:171 (jfr 1973:1106) 178 5 3 mom 1972:171 179 5 1970:673 Lagens rubrik 1974:773 180 5 1974:773 rubriken före 174 5 1970:673 (jfr 1972:171) rubriken före 178 5 1972:171 181 5 1972:171 rubriken före 182 5 1970:673 182 5 1975:1178 rubriken före 184 5 1970:673 183 5 1970:673 rubriken före 191 5 1970:673 184 5 1979:490 rubriken före 193 5 1973:1106 185 5 1979:490 rubriken före 195 5 1970:673 186 5 1970:673 rubriken före 196 5 1970:673 186 a 5 1973:1106 rubriken före 199 5 1975:707 187 5 1974:773 rubriken före 200 5 1970:673 (jfr 1970:673) 188 5 1970:673 189 5 1979:490 190 5 1974:773 (jfr 1973:1106) 191 5 1 mom. 1979:175 191 S 2 mom 1979:175 192 5 1980:956 193 5 1979:175 194 5 1971:399
Prop. 1981/82:19 109
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 S 2) ., ' 1 mom . I denna lag forstas med
inkomsttaxering: taxering till kommunal inkomstskatt och till statlig inkomstskatt;
förmögenhetstaåerigg: taxering till statlig förmögenhetsskatt;
gllmän_fgs£ighgt5taxering: sådan taxering av fastighet som en— ligt 1 kap 7 5 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall verk—
ställas vart femte år; samt
särskildjsSEishststaxaring: särskilfi fastigaesszareriam sådan taxering av fastighet, sådan taxering av fastighet, som skall verkställas de år som enligt 16 kap fastighets—
då allmän fastighetstaxering
1. ___ ..:
icke äger rum. stomi Veria allmän fastighetstaxering inte
:l.1as :s är då
äger rum.
Inkomsttaxering och förmögenhetstaxering samt särskild fastig— hetstaxering innefattas under benämningen årlig taåerigg.
Till den årliga taxeringen hänförs också vad som enligt 68 5 skall antecknas i Skattelängden i fråga om annat än inkomsttaxe— ring eller förmögenhetstaxering. Med länsrätt förstås i denna lag även den mellankommunala
skatterätten, om inte annat framgår av omständigheterna.
2) Senaste lydelse 1979:1153
Prop. 1981/82:19 110
Nuvarande lydelse Eöreslaged_lydeldd
68 53)
Av taxeringsnämnd beslutade taxeringar skall för varje skatt— skyldig införas i skattelängd.
I Skattelängden antecknas särskilt
dels i avseende på statlig inkomstskatt inkomst av olika för— värvskällor med angivande tillika i fråga om skattskyldiga som avses i 9 S 3 mom.lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt huru— vida inkomsten utgör A—inkomst eller u—inkomst, medgivet avdrag för underskott i förvärvskälla, sammanräknad nettoinkomst (summan av inkomsterna av olika förvärvskällor, minskad med avdrag för underskott), medgivna allmänna avdrag som inte avser underskott i förvärvskälla, taxerad och beskattningsbar inkomst, .
dels beskattningsbar inkomst enligt 2 5 lagen (1958:295) om sjömansskatt och enligt 1 5 2 mom.nämnda lag skattepliktig dag— penning samt det antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige har uppburit sådan inkomst under beskattningsåret, samt sjömansskattenämndens beslut om jämkning enligt 12 5 4 mom.
lagen om sjömansskatt,
dels i avseende på kommunal inkomstskatt taxerad och beskatt— ningsbar inkomst,
dels beslut i övrigt, som avser förutsättning för avdrag en— ligt 48 5 2 och 3 mom.kommunalskattelagen (1928:370) eller för skattereduktion enligt 2 S 4 och 5 mom.uppbördslagen (1953z272),
dels beslut, som avser förutsättning för skattereduktion enligt 2 5 lagen ( 1978:423 ) om skattelättnader för vissa sparformer eller 5 5 lagen ( 1980:1047 ) om skattereduktion för aktieutdelning,
dels beslut om avräkning av utländsk skatt eller tillämpning av progessionsbestämmelser enligt avtal för undvikande av dubbel— beskattning,
dels uppgift om skogsbruksvärde, varpå skogsvårdsavgift skall beräknas,
dels skattepliktig och beskattningsbar förmögenhet, om skatt skall utgå enligt 11 5 lagen (1947:577) om statlig förmögenhets— skatt.
3) Senaste lydelse 1980z1050
Prop. l981/82:l9 111
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Uppgår den enligt lagen om statlig inkomstskatt beräknade taxe— rade inkomsten till minst 6 000 kronor för ensamstående och till sammanlagt minst 6 000 kronor för makar, som varit gifta vid in— gången av beskattningsåret och under detta år levt tillsammans, skall den beräknade taxerade inkomsten införas, även om beskatt—
ningsbar inkomst icke uppkommer.
Skattelängden skall under— Skattelängden skall under— skrivas av lokal.skattemyndig— skrivas av lokal skattemyndig— het. Den skall därefter såvitt het. Den skall därefter såvitt gäller den årliga taxeringen gäller den årliga taxeringen med undantag av särskild fas— anses innefatta taxeringsnämn— tighetstaxering anses inne— dens beslut. fatta taxeringsnämndens be— slut. 72 b g
Den lokala skattemyndigheten får, om inte särskild- skäl ta— lar för att länsrätten bör av— göra frågan, besluta om den ändring i taxeringen för inkomst och förmögenhet som föranleds av" förvaltningsdomstols be— slut om tillägg eller ändring i fastighetstaxering. Detsamma gäller också i det fall åtgärd enligt 28 kap. 12 S fastighets— taxeringslagen (1979:1152) har vidtagits eller beslut om rät—' telse har fattats enligt 20 kap. 23 5 eller 28 kap_10 5 samma lag.
Myndigheten får även besluta om sådan ändring i den skatt— skyldiges makes taxering som föranleds av beslut enligt förs—
ta stycket.
Prop. 1981/82:19
Nuvarande lydelse
HZ
Föreslagen lydelse
Ändring enligt denna para— graf skall beslutas inom tre månader från den dag då be— slutet rörande fastighetstaxe— ringen meddelades eller åt— gärden vidtogs.
Innebär ifrågasatt åtgärd enligt första eller andra stycket höjning av taxering, skall den skattskyldige bere— das tillfälle yttra sig innan ändring beslutas, om hinder härför inte möter.
Beslutas ändring eller vägras ändring som den skatt— skyldige har yrkat, skall, om detta inte är uppenbart över— flödigt, beslutet inom två veckor tillställas den skatt— skyldige i den ordning som i 69 5 4 mom. föreskrivs i fråga om underrättelse beträffande taxeringsnämnds beslut.
Talan mot beslut i fråga om ändring enligt denna paragraf får inte föras särskilt. Talan mot taxeringen får även i den del beslutet avser föras hos länsrätten i den ordning som föreskrivs i 74, 76 och 100— 102 55-
Prop. l981/82:l9
Nuvarande lydelse
102
Har fastighets taxeringsvär— de legat till grund för in— komsttaxering eller förmögen— hetstaxering och sker genom beslut av regeringsrätten, kam— marrätt eller länsrätt sådan ändring beträffande fastig— hetstaxeringen att inkomst— taxeringen eller förmögenhets— taxeringen bör bestämmas till annat belopp än som skett, må besvär med yrkande om härav föranledd ändring i taxeringen för inkomst eller förmögenhet anföras av den skattskyldige, taxeringsintendent och, såvitt angår taxering till kommunal inkomstskatt, vederbörande kommun.
Besvären skola anföras av skattskyldig eller kommun inom sex månader och av taxerings— intendent inom åtta månader från den dag, då beslutet rö— rande fastighetstaxeringen med—
delades.
4) Senaste lydelse 1979:175.
H3
Föreslagen lydelse
54) Har fastighets taxeringsvär— de legat till grund för in— komsttaxering eller förmögen— hetstaxering och sker genom beslut av regeringsrätten, kam—
marrätt eller länsrätt sådan ändring beträffande fastig— hetstaxeringen att inkomst— taxeringen eller förmögenhets— taxeringen bör bestämmas till annat belopp än som skett, må besvär med yrkande om härav föranleid ändring i taxeringen för inknmst eller förmögenhet anföras av den skattskyldige:
taxeringsintendent och, såvitt angår taxering till kommunal inkomstskatt, vederbörande kommun. Detsamma gäller i det fall den lokala skattemyndi — heten har vidtagit sådan åt—
gård som avsåg i 28 kap.12 S
fastighetstaxeriggslaggg ( 1979:1132 )
rättelse har fattats enligt 20 kap.23 5 eller 28 kap 10 5.
eller beslut om
samma lag. Besvären skola-anföras av skattskyldig eller kommun
inom sex månader och av taxe—
ringsintendent inom åtta måm
nader från den dag, då bem slutet rörande fastighetstaxe» ringen meddelades eller åtqäiw
den vidtogs.
Prop. 1981/82:19 114
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Besvär enligt denna paragraf må ej företagas till avgörande, förrän laga kraftägande beslut rörande fastighetstaxeringen före— ligger.
Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har kommit från trycket i Svensk författningssam— ling och tillämpas första gången i fråga om årlig taxering 1982. Äldre bestämmelser skall gälla i fråga om inkomst— och förmögen- hetstaxering 1981 och tidigare samt särskild fastighetstaxering 1980 och tidigare.
Prop. 1981/82:19
3, Förslag till
115
Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt
M..—___—
Häriqenom föreskrivs att 4 5 lagen ( 1947:577 ) om statlig
förmögenhetsskatt skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarang_lydglse ___—__ . 4 5
Fastighet tas upp till
taxeringsvärdet vid beskatt—
ningsårets utgång. Var sådant
värde inte åsatt då eller har
det under beskattningsåret in— träffat omständighet, ggm kan
föranledd ändrad_yärdelldg
dpder taxeringsperioden, tas fastighetgg upp till det taxe— ringsvärde, som åsätts för taxeringsåret. Finns det så— dana tillbehör till fastighe- ten, som avses i 2 kap. 3 S jordabalken, skall dessa tas upp särskilt. Bestämmelserna i tredje stycket om värdesätt— ning av lös egendom tillämpas
vid värderingen.
1) Senaste lydelse 1980:105&
få reala. ei se. ..1. yes-las
Fastighet tas upp till taxeringsvärdet året näst
£d£g_taxeringsd£et. Har fad: tighets taxeringsvärde sänkts vid särskild fastighetstaxe— ring_på_g£dnd av skogsavverk— ning eller täktverksamhet eller
till följd av eldsvågddLWskdgs—
___. ___.._ ...-___.-- __......._._.-
brlnd, vattenflöde ellr förlig händelse skall fastig— heten tas upp till det taxe—
ringsvärde,som åsätts för taxe— ringsåret. Finns det sådana tillbehör till fastigheten,
som avses i 2 kap. 3 5 jorda— balken, skall dessa tas upp särskilt. Bestämmelserna i tredje stycket om värdesätt— ning av lös egendom tillämpas
vid värderingen.
Prop. l981/82:l9 116
Nuvarande lVdelse _ Föreslagen lvdelse
Tomträtt eller vattenfallsrätt skall tas upp till det värde, som rättigheten med hänsyn till villkor och återstående tid för upplåtelsen kan anses ha betingat vid en försäljning under nor— mala förhållanden.
Lös egendom, som är avsedd för stadigvarande bruk i jordbruk med binäringar, i skogsbruk eller i rörelse, skall värdesättas i enlighet med vedertaget affärsbruk inom det slag av verksamhet, som egendomen är nedlagd i.
Fordran, som löper med ränta, skall, om den inte är tillgång i rörelse, tas upp till sitt kapitalbelopp med tillägg för förfallen ränta.
Fordran, som inte är förfallen och på vilken ränta inte skall beräknas för tiden före förfallodagen, uppskattas till belopp som utgör dess värde enligt vid denna lag fogad tabell.I. Osäker ford— ran tas upp till det belopp, varmed den kan beräknas inflyta. Vär— delös fordran tas inte upp. '
Värdepapper, som noteras på inländsk eller utländsk börs eller är föremål för liknande notering, uppskattas till det noterade värdet, eller, om detta inte motsvarar vad som skulle kunna på— räknas vid försäljning under normala förhållanden, till det pris som skulle ha kunnat påräknas vid en sådan försäljning. Sådana värde— papper, som i övrigt omsätts på kapitalmarknaden eller vars vär- de inte skall beräknas med ledning av bestämmelserna i punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 55, uppskattas enligt den nyss angiv— na grunden.
Annan ränta, avkomst eller förmån, som utgår för obegränsad tid och inte utgör frälseränta, uppskattas till tjugo gånger det belopp som den har uppgått till under beskattningsåret.
Kapitalvärdet av ränta, avkomst, eller förmån, som utgår på livstid eller viss tid, uppskattas efter det belopp som rättig— heten har motsvarat under beskattningsåret och enligt de vid denna lag fogade tabellerna II och III.
Rättighet, som inte är bestämd att utgå under någons livs—
Prop. 1981/82:19 117
tid men ändå är av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av tabell III, som om den skulle ha utgått för den berättigades livstid, dock högst till tio gånger det värde, som rättigheten senast har motsvarat för helt år.
Är rättighet beroende av längden av flera personers liv på så sätt, att rättigheten upphör vid den först avlidnes död, bestäms rättighetens kapitalbelopp efter den äldstes levnadsålder. Är rät— tigheten däremot oförändrad till den sist avlidnes död, beräknas värdet efter den yngstes ålder.
Andel i ekonomisk förening, vars behållna tillgångar vid lik— vidation endast delvis skall skiftas mellan medlemmarna, skall tas upp till ett värde motsvarande den del av föreningens för— mögenhet som skulle ha fallit på andelen om föreningen hade trätt i likvidation.
Andel i bostadsförening eller.bostadsaktiebolag.tas upp till ett värde som motsvarar medlemmens eller delägarens andel i före— ningens eller bolagets behållna förmögehhet beräknad med utångs— punkt i det taxeringsvärde som gäller för föreningens eller bo— lagets fastighet vid beskattningsårets utgång och med hänsyn till föreningens eller bolagets övriga tillgångar och skulder enligt bokslutet för det senaste räkenskapsår som avslutats före den 1 juli under beskattningsåret.
Övrig lös egendom tas upp till det värde, som den kan anses ha betingat vid försäljning under normala förhållanden.
Beträffande tillgångar i jordbruk med binäringar, skogsbruk och rörelse gäller vidare särskilda bestämmelser i punkt 2 av
anvisningarna till 3 och 4 55.
(Se vidare anvisningarna.)
Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på den har kommit från trycket i Svensk författnings— samling och tillämpas första gången i fråga om förmögenhetstaxe— ring 1982. Äldre bestämmelser skall gälla i fråga om förmögen—
hetstaxering 1981 och tidigare.
Prop. 1981/82:19 118
1 Inledning
Sammanställning av remissyttranden över betänkandet Särskild fastighetstaxering (Ds B l981:5)
Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av justitiekanslern. domstolsverket. Svea hovrätt. kammarrätten i Göteborg. länsrätterna i Stockholms. Östergötlands. Malmöhus. Göteborgs och Bohus samt Väster- bottens län. Centralnämnden för fastighetsdata (CFD). statistiska centralby- rån (SCB). statskontoret. byggnadsstyrelsen. riksrevisionsverket (RRV). riksskatteverket (RSV). lantbruksstyrelsen (LBS). Skogsstyrelsen. Sveriges lantbruksuniversitct. bostadsstyrelscn. statens institut för byggnadsforsk- ning (SIB). statens lantmäteriverk (LMV). statens industriverk (SIND). statens vattenfallsverk. domänverket. länsstyrelserna i Stockholms. Öster- götlands. Gotlands. Malmöhus. llallands. Göteborgs och Bohus. Skara- borgs. Kopparbergs. Gävleborgs. Jämtlands samt Västerbottens län. de lokala skattemyndigheterna i Stockholms. Norrtälje. Växjö. Ängelholms. Mölndals. Örebro. Mora samt Östersunds fögderier. delegationen för företagens uppgiftslämnandc (DE-FU). Fidcikommissziricrnas intrcsscorga- nisation. Föreningen Sveriges fögderitjänstemän (FSF). HSB:s riksförbund. Landsorganisationcn i Sverige (LO). Landstingsförbundct. Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Svensk industriförening. Svenska arbetsgivareförening- cn (SAF). Svenska kommunförbundet. Svenska kraftverksföreningen. Sveriges advokatsamfund. Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO). Sveriges fastighetsägarcförbund. Sveriges hantverks- och industriorganisa- tion — Familjeföretagcn (SHlO-Familjeförctagcn). Sveriges industriförhund (Industriförbundet). Sveriges skogsägareförcningars riksförbund. Sveriges villaägareförbund. Taxeringsnämndsordförzmdcnas riksförbund (TOR) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO).
Länsstyrelsen i Östergötlands län har bifogat yttrande från den lokala skattemyndigheten i Linköpings fögderi. Länsstyrelsen i Malmöhus län har bifogat yttranden från de lokala skattemyndigheterna i Helsingborgs och Lunds fögderier. Länsstyrelsen i Västerbottens län har bifogat yttranden från de lokala skattemyndigheterna i Lycksele. Skellefteå. Umeå och Vilhelmina fögderier.
Länsstyrelsen i Stockholms län hänvisat förutom till ett eget svar även till de synpunkter som lämnats av den lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi. LRF har som sitt yttrande ingett ett inom Lantbrukarnas skatte- delegation upprättat utlåtande. Fidcikommissuriernas intresscorganisation och Sveriges skogsägareföreningurs riksförbund ansluter sig till detta utlåtande.
Prop. 1981/82:19 119
SAF och lndustriförbundet har ingett ett gemensamt svar. De sifferbeteckningar som anges efter olika rubriker i den följande sammanställningen syftar på motsvarande avsnitt i betänkandet.
2 Ny taxering (4)
Kommitténs förslag att ändra rubriken till 16 kap. från "Särskild fastighetstaxering" till "Taxering under den löpande taxeringsperioden” kritiseras av några remissinstanser. däribland länsstyrelserna [ Östergötlands, Göteborgs och Bohus samt Skaraborgs län och den lokala skattemyndigheten i Mölndals fögderi. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför därvid att uttrycket "Särskild fastighetstaxering” är väl inarbetat och enkelt att använda som motsats till allmän fastighetstaxering och därför bör behål- las.
2.1 Nytaxeringsgrunderna (4.1.2 och 4.2.2)
. Ett par remissinstanser föreslår några nya grunder för ny taxering förutom dem som kommittén diskuterar.
SAF och Indastrzförbzmdet menar att ny taxering även bör kunna ske i andra fall av betydande värdeförändring än dem som kommittén föreslär. De anser att behovet av nytaxeringsmöjligheter bör bedömas mot bakgrund av storleken av de ändringar i skattebördan som föranleds av en ändring i en fastighets värde. De anför bl. a. följande.
Införandet av en möjlighet till ny taxering i alla fall där en värdenedgång av en fastighet — den må vara föranledd av myndigheters åtgärder eller andra omständigheter — bör i väsentlig grad påverka fastighetsägarens inkomst - eller förmögenhetsbeskattning kan rimligen inte nämnvärt öka arbetsbördan vid den särskilda fastighetstaxeringen. Antalet fall är sannolikt begränsat och relativt höga beloppspärrar kan tillämpats. Vi anser därför att frågan om att införa en sådan mera generell nytaxeringsregel bör göras till föremål för mera ingående och sakliga överväganden än som hittills skett.
SABO anser att väsentligt ändrade förutsättningar för fastighetsförvalt- ning borde ingå som en av anledningarna till ny taxering. SABO hänvisar därvid till de övergripande och för fastighetsägarna helt opåverkbara strukturella förändringar som ständigt sker i samhället.
2.1.] N)'- eller ombildning av taxeringsenhet ( 4.2.1] )
Denna nytaxeringsgrund berörs av enbart ett par remissinstanser. Länsstyrelsen i Kopparbergs län diskuterar ett uttalande av kommittén om tidpunkten för nytaxering efter det att fastighetsbildningsförrättning ägt rum. Länsstyrelsen anför därvid.
Prop. 1981/82zl9 120
I avsnitt 4.2.2. 1 i betänkandet "ändrad indelningi taxeringsenheter" anser kommittén att ändrad fastighetsindelning bör utlösa ny taxering först då fastighetsbildningsförrättningen registrerats och inte redan då förrättningen vunnit laga kraft. Länsstyrelsen delar denna uppfattning när det gäller avstyckningar och liknande förrättningar. Däremot bör vid fastighetsregle- ring nytaxering ske redan i samband med tillträdet av den erhållna marken om fastighetsbildningsmyndigheten har medgivit att tillträde får ske utan hinder av att fastighetsbildningsbeslutet ej har vunnit laga kraft (förtida tillträde enligt 5 kapitlet 30 a & fastighetsbildningslagen).
Vidare bör nytaxering ske vid den tillträdestidpunkt som skriftligt avtalats mellan berörda parter. i synnerhet vid de överenskommelser om fastighets- reglering som lantbruksnämnden träffar. Därmed uppnås överensstämmelse med kommunalskattelagcns bestämmelser om skogsavdrag (punkt 7 i 3 stycket tredje meningen av anvisningarna till 22 5).
2.1.2 Ändrad beskaffenhet (42.23)
Vad först beträffar den föreslagna lagtexten anser länsrätten i Västerbot- tens län att det bör anges att den beskaffenhetsändring som avses hänför sig till enhetens fysiska egenskaper.
2.1.2.1 Ändrade bebyggelseförhällanden
Ändringar i bebyggelsen som innebar att en tidigare obebyggd taxerings- enhet bebyggts eller att bebyggelsen på en förut bebyggd taxeringsenhet rivits. brunnit ned eller förts bort kunde enligt nytaxeringsbestämmelserna i KL åberopas som grund för ny taxering oavsett värdeändringens storlek. Man bortsåg dock alltid från mindre byggnader utan påtagligt värde.
Kommitténs förslag går ut på att denna nytaxeringsgrund skall gälla med samma beloppsspärrar som tillämpas i övriga fall av ändringar i taxerings- enhets fysiska beskaffenhet.
Detta förslag kritiseras av en del remissinstanser. som menar att nyss nämnda ändringar i bebyggelsen även fortsättningsvis bör föranleda ny taxering oavsett värdeändringens storlek. Bland dem som uttalar sig härför finns kammarrätten i Göteborg. länsrätten i Östergötlands län. RSV. länsstyrelserna i Gotlands, Skaraborgs och Kopparbergs län samt LRF. Kammarrätten i Göteborg anför bl. a. följande i denna fråga.
Kommittén har inte närmare utvecklat vilka följder förslaget i denna del har.
Enligt 7 kap. 16 & fastighetstaxeringslagen skall det inte bestämmas något värde för ett byggnadsbestånd på en taxeringsenhet. om det sammanlagda byggnadsvärdet inte skulle uppgå till lf.) 000 kr. Motsvarande lägsta värde vid den särskilda fastighetstaxeringen kommer. om kommitténs förslag följs. att bli 25 000 kr. för en nybebyggd fastighet. eftersom det är det lägsta värde som skall utlösa en nytaxering. Kammarrätten anser att kommitténs förslag har vissa praktiska fördelar men för den enskilde fastighetsägaren kan det framstå som anmärkningsvärt att taxeringsvärdet inte skall sänkas. när en
Prop. 1981/82:19 121
byggnad rivs eller brinner ned och byggnaden har ett taxerat byggmidsvärde som understiger 25 000 kr. Han får annars skatta för ett garantibelopp som avser en byggnad vilken inte längre finns.
Detsamma gäller förmögenhetstaxeringen. Det kan inte innebära någon större arbetsbelastning att avföra ctt byggnadsvärde för en taxeringsenhet som består av en småhusfastighet. Kammarrätten ifrågasätter därför om det inte i dessa fall finns anledning att tillåta nytaxering även om värdeför- ändringen är mindre än 25 000 kr.
Även länsrätten i Stockholms län ställer sig tveksam till fi'irslagct om beloppsspärrar i detta fall. Domstolsverket anser att förslaget kan ifrågasättas ut rättvisesynpunkt även om det är ägnat att leda till färre mål i de allmänna förvaltningsdomstolarna.
2.122 Taxering av byggnad under uppft'irande
Ett par remissinstanser tar upp frågan om taxering av byggnad som ännu inte färdigställts när allmän fastighetstaxering genomfördes. Länsrätten i Göteborgs och Bohuslän föreslår därvid att man inför en bestämmelse om att taxeringsvärde. som åsatts under pågående byggnation. fortlöpande får ändras vid särskilda fastighetstaxeringar till dess byggnaden är klar. Även TOR berör denna fråga och menar. att när en fastighet har taxerats som varande "under byggnad" bör det finnas möjlighet att föranstalta om ny taxering då byggnaden i allt väsentligt har färdigställts.
2.l.2.3 Spärregler. m.m.
De flesta remissinstanserna godtar eller lämnar utan erinran förslaget att ny taxering på grund av ändrad beskaffenhet endast ska ske om värdeänd- ringen uppgår till minst en femtedel av taxeringsvärdet. dock minst 25 000 kr. Länsstyrelsen i Gävleborgs län anser dock att minimigränsen bör höjas till 50 000 kr. RRV berör ocksä minimiregeln och lämnar därvid förslag som bl. a. går ut på att den bör höjas.
SAF och lndustriförbundet anser att femtedelsregeln vid ändrade bebyg- gelseförhållanden bör anknytas till delvärdena mark och byggnad alternativt att nuvarande regler bör kompletteras med en regel som anknyter enbart till byggnadsvärdet. Eftersom markvärdena ofta är relativt mycket höga föreligger det enligt SAF och lndustriförbundet annars uppenbar risk för att ett taxeringsvärde inte kan ändras även om värdet av byggnadsbeständet radikalt förändrats.
LRF föreslår att femtedelsregeln även skall gälla speciellt för skogsbruks- värdet och att således all beskaffenhetsfi'irz'indring avseende skog skall föranleda ny taxering om förändringen medfört att det taxerade skogsbruks- värdet minskat i värde med en femtedel. dock minst 25 000 kr.
Förslaget att införa en särskild absolut beloppsspärr för småhus behandlats av några remissinstanser.
Prop. 1981/82:19 122
Länsrätten i Östergötlands lätt och länsstyrelsen i Kopparbergs län påpekar att den föreslagna lagtexten utformats på ett sådant sätt att byggnad på ofri grund undantagits från tillämpningsområdet. De menar att bestämmelsen bör gälla även sådana byggnader.
Å andra sidan anser länsstyrelserna i Skaraborgs och Gävleborgs lätt att denna särskilda beloppsregel är helt onödig. eftersom den endast berör ett fåtal småhus med taxeringsvärden som överstiger 500000 kr.
Beloppsspärrens storlek diskuteras av RR V. It'insstyrelserna i Stockholms. Göteborgs och Bohus samt Östergötlands lätt och den lokala skattemyndig- heten i Mölndals fögderi. Länsstyrelsen i Stockholms län vill sänka gränsen till 60 000 kr. medan länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län och den lokala skattemyndigheten i Mölndals fögderi anser att gränsen bör sättas vid 50 000 kr.
LRF anser att en absolut beloppsregel skall gälla även beträffande värdeförändringar om 100000 kr. som hänför sig till skogsvärdet.
Bland övriga synpunkter kan nämnas att kammarrätten i Göteborg ifrågasätter om inte nytaxering bör ske även i de fall då förändringen leder till att ett delvärde helt skall utgå och då taxeringsvärdet skall sänkas med i vart fall en miljon kr.
Svenska kraftverksföreningen anser att man vid enmiljonregeln bör utgå från beskaffenhetsförändringens storlek i stället för storleken av de kostnader som lagts ned.
2.J .2.4 Reparations- och underhållsarbeten
Några remissinstanser diskuterar kommitténs åsikt att reparations- och underhållsarbeten bör få effekt vid nytaxeringsprövningen endast beträffan- de fastighet vilkens taxeringsvärde tidigare nedjusterats för säreget förhål- lande.
l.änsst_vrelserna [ Skaraborgs och Kopparbergs lätt anser därvid att sådana arbeten alltid bör beaktas vid ny taxering. Å andra sidan anser länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län med hänvisning till kontrollsvårigheterna att reparations- och underhållsarbeten inte alls skall inverka på nytaxerings- prövningen. om inte dessa arbeten utförts i samband med om— eller tillbyggnad.
Kontrollsvårighcterna framhålls även av länsstyrelsen i Gävleborgs län, som anser att det bör införas skyldighet för småhusägare att vid inkomst- taxeringen uppge på fastighetsbilagan hur mycket som nedlagts på repara- tion. ny-. om- och tillbyggnad.
[”J '_'-J
Prop. 1981/82:19 ]
2.1.3 Planändring. m.m. (43.14)
Denna nytaxeringsgrund berörs av endast ett par remissinstanser. Härvid är det framför allt spärreglernas utformning samt frågan om fakultativ tillämpning som behandlas.
Länsstyrelsen i Östergötlands lätt anser att samma spärrregler bör gälla vid denna nytaxeringsgrund som när nytaxering sker på grund av ändringar i taxeringsenhets fysiska beskaffenhet. dvs. förutom femtedelsregeln och minimispärrregeln även småhusregeln och enmiljonregeln.
Svenska kraftt'erksföreningen vill också införa en bestämmelse liknande enmiljonregeln här. Föreningen menar därvid att värdeändringar som leder till att taxeringsvärdet skall ändras med minst en miljon kr. alltid bör föranleda nytaxering. En sådan komplettering är enligt föreningen betydel- sefull särskilt vid taxering av stora enheter. t. ex. kärnkraftverk.
TOR 'vill komplettera beloppsspärrarna med en särskild småhusregel motsvarande den som föreslagits vid f("irändringar i enhets fysiska beskaf- fenhet.
Vidare anser länsstyrelsen i Östergötlands län att den del av bestämmelsen som gäller nytaxering på grund av att anslutningsavgift eller gatukostnads- bidrag betalats nu blir inaktuell på grund av minimispärregeln. Länsstyrelsen ifrågasätter därför om den inte kan utgå eller anses omfattas av nytaxerings- grunden om fysiska beskaffenhetsändringar.
Några remissinstanser (RSV. länsstyrelserna [ Östergötlands och Göte- borgs och Bohus län samt TOR) anser att officialprövning bör gälla även vid denna nytaxeringsgrund. RSV anför följande härom.
Enligt RSV kan av såväl principiella som rättviseskäl ifrågasättas om inte nytaxeringsgrunden bör vara obligatorisk i sin helhet.
Ett fakultativt förfarande innebär att myndigheterna frånhänder sig möjligheten att avgöra om nytaxering är motiverad eller inte. Detta leder ofri'mkomligen till ojämnheter i tillämpningen av reglerna. Det kan av naturliga skäl antas att ärenden om nytaxering på grund av planändring aktualiseras av sökanden främst då en ändring kan förväntas medföra fördelar för honom. Även om antalet fall där nytaxeringsgrunden blir aktuell är relativt få och den ekonomiska betydelsen för det allmänna är ringa framstår en obligatorisk tillämpning mest lämpad.
De praktiska förutsättningz'lrna för att fånga upp fall som kan bli föremål för nytaxering finns redan genom den uppföljning av planändringar som kan göras i samarbete med lantmäteriverket.
Länsstyrelsen i Kopparbergs lätt anser att den föreslagna obligatoriska tillämpningen bör utvidgas till att gälla även värdeändringar som understiger 100 000 kr.. när de innebär att taxeringsvärdet bör sänkas.
Bestämmelsens tiIlämpningsområde berörs av SIN/). som därvid anför.
Planäm'lring som grund för nytaxering kan innebära f("irhållandevis obetydliga förändringar i rätten att bruka fastigheten. Det bör observeras att sådana förändringar kan vara små för den enskilde men sammantaget ändå
Prop. 1981/82:19 124
'ara av väsentlig betydelse till följd a ' antalet objekt som berörs. Till de planer som kan utlösa en nytaxering bör räknas även energirelaterade planer vare sig de avser energift'irsörjning eller åtgärder som syftar till bättre utnyttjande av energi. Detta i synnerhet om dessa kopplas till i lag reglerade åtgärder eller inskränkningar som till exempel värmedistributionsskyldighet eller rätt att vägra leverans av visst energislag.
2. 1.4 Rörelsettedläggnittg
Liksom beträffande den närmast föregående nytaxeringsgrunden anser en del remissinstanser att det fakultativa förfarandet bör ersättas med official- prövning. '
RSV anför följande i denna fråga.
RSV anser att även denna nytaxeringsgrund skulle kunna ges en obligatorisk form. Några påtagligt negativa konsekvenser bör detta inte innebära eftersom nytaxering av detta skäl ändock alltid torde aktualiseras av fastighetsägaren. Vinsten skulle — om nytaxering på grund av planändring blir obligatorisk — vara att samtliga nytaxeringsgrunder blir obligatoriska. Detta bör ur förenklingssynpunkt vara en fördel. Några påtagliga nackdelar ur praktisk eller organisatorisk synpunkt bör inte uppkomma.
SA Foeh Industrtjörbundet tar upp spärregeln och anser att den bör knytas till delvärdena mark och byggnad.
2.1.5 Åtgärder vid tty taxering
Förslaget att införa en ny bestämmelse om vilka taxeringsåtgärder som bör vidtas vid ny taxering har genomgående bemötts positivt. HSB anser dock att man inte bör begränsa rätten att ompröva indelningen i taxeringsenheter till att avse endast fall då nytaxering sker på grund av ny- eller ombildning.
1 övrigt framhålls att lagtexten fått en mera kategorisk utformning än vad som följer av motiven till bestämmelsen. Detta påpekas av domstolsverket. kammarrätten i Göteborg. länsrätterna i Malmö/tas och Östergötlands lätt samt länsstyrelsen i Västerbottens lätt.
3 Taxeringsorganisationen (5)
I detta avsnitt av betänkandet är det främst de frågor som rör distriktsindelningen. tjänstemannagranskning av deklarationer samt beho- vet av sakkunnigt biträde i nättmderna som tas upp av retnissinstanserna.
3.1 Distriktsindelning (5.3.2)
De flesta remissinstanserna ställer sig i princip positiva till förslaget att indela taxeringsdistrikten vid den särskilda fastighetstaxeringen efter geo- grafiska grunder i stället för som vid den allmänna fastighetstaxeringen efter
IJ 'Jl
Prop. 1981/82:19 ' 1
fastighetskategori (bl. a. lättsstyrelsertta i Stockholms. Östergt'itlands. Mal- tnöltus och Skaraborgs lätt samt de lokala skattetttyttdiglteterna i Norrtälje. Helsingborgs. Lunds. Ängelholms och Östersunds fögderier. Samtidigt framhåller dock flera av dem att en viss kategoriindelning också bör få förekomma. För en sådan komplettering till (len geografiska indelningen uttalar sig lättsstyrelsertta i S'tockholttts. Jätttllattds och l-'ästerhottens län. lokala skattetttyttdigheten i Norrtälje fögderi samt FSF.
Länsstyrelsen i Stockltolttts lätt anser därvid att industri- och specialfastig- heter inom Stockholms län bör sammanföras till kategorinämnd. Lokala skattemyndigheten i Norrtälje fögderi anser att kategoridistrikt av likformig- hetsskäl bör inrättas för vissa regioner med stor andel fastigheter av viss typ. t. ex. jordbruksfastighet.
Behovet av utbildning av taxeringsnämndsordft'irandena för att de skall klara värderingen av samtliga fastighetskategorier framhålls av några remissinstanser. däribland lokala skattetnyndighetett [ Ängelholms fögderi. .
Länsstyrelsen i Ösergötlattds lätt framhåller att distrikten inte bör bli för stora.
RSV anser att det av administrativa skäl bör anges i lagen att distrikt inte får omfatta del av församling utan alltid hela församlingar.
Förslaget om geografisk distriktsindelning avstyrks helt av lätts.st_i-'relsett i Göteborgs och Boltus lätt och av lokala skattetttyttdig/teten i Mölndal.
Även lokala skattetttyttdig/teten i Umeå fögderi menar att man bör ha samma kategoriindelning vid den särskilda fastighetstaxeringen som vid den allmänna fastighetstaxeringen.
3.2 Tjänstemannagranskning (5.3.7)
Den dominerande reaktionen på förslaget att tjänstemän från lokal skattemyndighet och länsstyrelse skall medverka i granskningsarbetet är att detta förutsätter att myndigheterna tilldelas särskilda resurser för ändamålet. Detta framhålls framför allt av flera av de myndigheter som är berörda av förslaget (bl. a. länsstyrelserna i Stockholms. Östergötlands. Göteborgs och Bohus. Skaraborgs. Jämtlands och Västerbottens lätt. de lokala skattemyn- digheterna i Stockholttts. Linköpings. Helsingborgs, Lunds. Ängelholms. Mölndals. Mora. Östersunds, Skellefteå. Umeå och Villteltnitta fögderier). Även FSF och TOR understryker vikten av att kravet på resursförstärkning tillgodoses. Några av de nyssnämnda myndigheterna är helt negativa till förslaget under hänvisning till att resurser saknas. De flesta av dem är dock positivt inställda under förutsättning att resursfrågan löses. En del retniss- instanser (lokala skattemyndigheten i Östersunds fögderi och FSF) påpekar att de beräkningar om myndigheternas personaltillgång som kommitten hänvisar till är föråldrade. FSF anför härvid följande.
Föreningen delar kommitténs uppfattning att de lokala skattemyndighe—
Prop. 1981/82:19 126
terna bör utföra granskning av fastighetsdeklarationer på samma sätt som sker vid inkomsttaxeringen. Det måste emellertid med kraft understrykas att detta inte kan ske med mittdre ätt att särskilda resurser härför tillförs myndigheterna. Den ("övertalighet av personal som kommittén nämner om existerar inte i praktiken. Tvärtom råder på de flesta håll brist på personal. särskilt då på handläggarnivä. Detta beror främst på att myndigheternas bemanning är grundad på de beräkningar som gjordes i den av kommittén nämnda delrapporten 197811 inom RS-projektet. Dessa beräkningar ltar skett med utgångspunkt från förhållandena under är 1977. Sedan dess har emellertid bäde ärendemängder och arbetsuppgifter ökat och dessutom blivit alltnter komplicerade och svärbearbetade. Det må också framhållas att de rationaliseringsvinstcr genom bl. a. ökad användning av ADB-teknik man räknade med i rapporten till stora delar ännu ittt ' åstadkommits. Hos de myndigheter där övertalighet fanns. främst de allra största. har nedskärning- ar till bemanning enligt plan i stort sett redan genomförts om man beaktar de ("övergångsvisa bemanningsonträdena som finns kvar så länge fritidstaxering- en består. De lokala skattemyndigheternas arbetssituation är således i nuläget sådan att något utrymme inte finns för andra arbetsuppgifter än de som oundgängligen är nödvändiga för att verksamheten skall kuntta bedrivas utan alltför allvarliga störningar. Enligt föreningens mening bör särskilda tjänster tillskapas för granskning av fastighetsdeklarationer.
3.3 Sakkunniga eller konsulenter vid särskild fastighetstaxering (5.3.10)
Vid den allmänna fastighetstaxeringen biträds fastighetstaxeringsnämn- derna av konsulenter vid granskningen av deklarationer sotn rör tner svårvärderade fastigheter. Kommittén anser att behovet av kvalificerat biträde inte är lika stort vid den särskilda fastighetstaxeringen och föreslär att nämnderna här vid behov i stället skall kunna biträdas av särskild sakkunnig som utses av skattechefen.
Förslaget kritiseras av en del remissinstanser (RSV. lättsstyrelsertta i Göteborg och Bohus samt Skaraborgs län). som menar att en ordning med konsulenter är att föredra framför möjligheterna att förordna sakkunniga. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför därvid följande.
Länsstyrelsen delar inte kommitténs synpunkter i denna del. Ordföran- dena vid särskild fastighetstaxering rekryteras ofta blattd de personer som varit ordfi'örande vid den allmänna fastighetstaxeringen. Många av dessa utgör tjänstemän vid olika förvaltningar och företag. En viktig funktion för ('trdfi'irandena är att kunna administrera de stora taxeringsnämnder som det är fråga om.
Konsulenterna från den allmänna fastighetstaxeringen är specialiserade eftersom de enbart taxerat vissa typer av fastigheter. De är dessutom få till antalet och därför otillräckliga.
Vare sig f("ärutvarande ordförande eller konsulenter rekryteras som ordförande vid särskild fastighetstaxering mäste relativt omfattande utbild- ning anordnas. Trots detta torde behov finnas av konsulenter alternativt sakkunniga beträffande taxeringen av vissa fastighetstyper såsom vattenfall. täkter. större industrianläggningar. vissa affärsfastigheter. skog m. m.
Länsstyrelsen motsätter sig därför kommitténs förslag om att sakkunniga
Prop. 1981/82:19 . 127
skall biträda nämnderna vid särskild fastighetstaxering. Länsstyrelsen anser att systemet med konsulenter för olika slag av fastighetstyper fungerat väl och därför bör dessa specialkunskaper och erfarenheter även tillvaratas vid särskild fastighetstaxering.
Länsstyrelsen i Gotlands lätt anser att systemet med konsulenter för taxering av t. ex. åker. skog. industri och täkt bör finnas även vid särskild fastighetstaxering.
Länsstyrelsen i Östergötlands lätt framhåller att behovet av sakkunniga kan bli större än kommittén räknat med med hänsyn till att distriktsindelningen föreslås bli geografisk och således alla kategorier av fastigheter skall taxeras i varje taxeringsdistrikt.
4 Deklarationsskyldighet. m. m. (6) 4.1 Deklarationsskyldighet för fastighetsägaren (6.3.3)
Kommitténs förslag innebär bl. a. att skyldighet att lämna fastighetsde- klaration vid den särskilda fastighetstaxeringen inträder först sedan fastig- hetsägaren anmanats härom. Fastighetsägare får dock lämna deklaration även om han inte blivit anmanad. Deklarationen skall i st fall lämnas senast den 15 februari. Nämnden skall dock ha rätt att pröva taxeringen även i de fall då deklarationen kommit in efter denna tidpunkt. Kommittén anser att nämnden i de fallen själv bör få bestämma om den skall pröva taxering- en.
Det sistnämnda förslaget avstyrks av domstolsverkct och kattttnarrt'itten i Göteborg. Kammarrätten anför därvid följande.
Den föreslagna bestämmelsen kan få till följd att fastighetsägarna väntar med att lämna in deklarationerna senare under året. Framför allt kan man befara detta. när det gäller ägare av fritidshus sotn kanske inte har tillgång till alla uppgifter om huset under vintern. Om nämnden inte hinner pröva alla fastighetsdeklarationer innan taxeringsarbetet skall vara avslutat. måste dessa deklarationer lämnas till länsrätten som skulle få en ökad arbetsbe- lastning. Detta fär anses vara en direkt olämplig effekt av bestämmelsen.
Å andra sidan menar nägra remissinstanser att det bör föreligga uttrycklig skyldighet för fastighetstaxerittgsnätttnderna att pröva även de deklarationer som kommit in efter den 15 februari. Länsrätten i lllaltnöhus lätt och länsstyrelsen i Skaraborgs lätt anser att så bör vara fallet under förutsättning att deklarationerna inko'mmit i sådan tid före taxeringsarbetets avslutande att en prövning är praktiskt möjlig. Lt't'nsstyrelsen iStockho/nts lätt mettar att den senaste tidpunkten för inläntnande av deklaration härvidlag är den 31 maj. Länsrätten i Östergc't'tlattds lätt är också kritisk till kommitténs utformning av ifrågavarande bcstämtnelse.
Prop. 1981/82:19 ' 128
4.2 Tidsplan. tidsfrister. m. m.
Kommitténs förslag vad beträffar de olika tidpunkter och tidsfrister. som är aktuella i detta avsnitt (bl. a. inlämnande av deklaration. anntaningsfrist). lämnasi stort sett utan invändningar av remissinstanserna. Några av dem har dock synpunkter i frågan.
Lokala skattetttytt(ligheten i l""flll£'lntllll'l fögderi menar att det förhållandet att arbetet med den särskilda fastighetstaxeringen helt sammanfaller med arbetet rörande inkotttsttaxeringen innebär en ökad belastning under en redan tidigare hårt ansträngd arbetsperiod.
Lokala skattetttyttdigltetett i Lycksele fögderi ifrågasätter om man inte bör överväga att åtskilja tidpunkterna för inlämnandet av inkomst- och fastighetsdeklarationer.
FSF anser att fastighetsägarna bör tillställas förtryckta fastighetsdeklara- tioner före den 15 februari i de fall det med ledning av tillgängliga uppgifter bedöms att skyldighet föreligger att lämna deklaration. Föreningen menar att fastighetsägarna i det sammanhanget bör kunna underrättas om gällande regler och samtidigt ges möjlighet att på ett enkelt sätt lämna meddelande om de fall då omtaxering inte bör ske. exempelvis på grund av att medgivet byggnadslov ännu inte utnyttjats.
HSB tar upp frågan om anständsmöjlighet och menar att samma bestämmelse som i 34 & taxeringslagen bör gälla. nämligen att den som är skyldig att föra räkenskaper får åtnjuta anstånd med deklarationens avlämnande till den 31 mars. HSB vill även att anmaningstidett skall utsträckas från föreslagna 10 dagar till 30 dagar. Vad beträffar anmanings- tiden delas HSB:s uppfattning av DEFU.
4.3 Utformningen av deklarations- och anmaningshlanketter. m.m. (6.3.2)
En del remissinstanser har synpunkter på utformningen av deklarations— blattkettertta. Några av dem (RSV. SCB. lokala skattetttyndighetett i Östersunds fögderi. FSF och TOR) diskuterar förslaget om förtryckta uppgifter på dcklarationsblanketterna. De flesta delar därvid kommitténs uppfattning att det är angeläget med sådan förtryckning. TOR anser att de uppgifter som efter den allmänna fastighetstaxeringen finns i fastighetstax- eringsregistret bör förtryckas i deklarationerna. FSF anför följande.
Kommittén anser det angeläget att man även vid den särskilda fastighets- taxeringcn förtrycker uppgifter på deklaratiottsblanketterna. Föreningen instämmer häri. Kommittén har dock inte närmare gått in på hur urvalet skall göras. Tidigare år har hos lokal skattemyndighet fortlöpande under året före taxeringsåret registrerats i vilka fall anmaning bör ske och när fastighetstax- eringsavi skall utskrivas. Detta har skett med ledning av uppgifter som erhålls från byggnadsttätnnder. fastighetsbildningsmyndigheter. m. fl. Föreningen förutsätter att motsvarande aktualisering av fastighetsregistret hos lokal skattemyndighet kommer att ske även fortsättningsvis och att förtryckning
Prop. 1981/82:19 . 129
skall kuntta ske ttted ledning härav. I många fall. exempelvis för nybildade fastigheter. torde det dock vara svårt att avgöra vilket formulär som skall användas. Det bör övervägas på vilket sätt de förtryckta blanketterna skall användas. om tttatt skall skicka ut dent till fastighetsägarna först i satttbattd med atttttattittg eller tttatt ska tillställa fastighetsägarna blanketterna före den 15 februari för att ge (lent tillfälle att inkomma med fastighetsdeklaration utan antttanittg. F.nligt föreningens mening är det sistnämnda alternativet att f("iredra. dels ur servicesyttputtkt. dels för att få in deklarationerna snabbare och att nämnderna därmed får mera tid för taxeringsarbetet. Under avsnitt 8.3.5 har kommittén anfört att atttttanittg bör ske först efter den 15 februari för att fastighetsdeklarationerna inte skall sorteras in i inkomstdeklaratio- nertta. Dessa farhågor synes dock vara ('"')verdrivna. Vid utsändandet av förtryckta blanketter bör fastighetsägarna på lämpligt sätt kuntta göras uppmärksammade på att fastighetsdeklaratiott skall lämnas separat. Dess- utom katt blanketterna för särskild fastigltetsdcklaration tryckasi avvikande färg eller förses nted färgmarkeringi kanten. c. d. sa att de lätt katt avskiljas från inkontstdeklarationerna.
RSV anser dock att det inte-finns tillräckliga skäl att förtrycka deklara- tionsuppgifterna och anför följande. '
l—"örtryekta uppgifter kan avse identifierande uppgifter eller värderingstek- niska uppgifter. Vid 1981 års allmänna fastigltetstaxerittg förtrycktes på deklarationsblattkettcn uppgifter av identifierande karaktär. t. ex. fastighe- tens registerbeteckning och belägenhet. lokal skattentyttdighets nanttt och adress. ägares namn och adress. Värderingstekniska upppgifter. (. ex. nybyggnadsår. förtrycktes endast på fastighetstaxeringsavi. Blanketter för allmänheten hör inte innehålla rutor. koder. text o. dyl. sotn inte är avsedda för allmt'inheten. om det kan undvikas. Om värderingstekniska uppgifter skall förtryckas på deklarationsblanketten mäste. som är fallet ttted taxeringsavin. utrymme reserveras för taxeringsnämndens ändringar av inaktuella uppgifter. Ändrade uppgifter skall kuntta registreras varför blanketten även måste förses ttted koder som används i registreringsarbetet. Risken för att ändringar förbigås vid registreringen ökar om uppgifter som skall registreras ligger spridda bland deklaratttetts egna uppgifter och ("ivrig blattkettext. Registrerittg från deklaration bör inte göras i större omfattning ätt vad som gjordes vid 1981 års allmänna fastighetstaxering. dvs. registrering av svarett på delfrågor om standard för småhus. santt suntttta standardpoäng (här bortses frått att uppgifter för folk- och britstadsräkning och energipla- nering registrerades från baksidan av deklarationerna vid den allmänna fastighetstaxeringen).
Vad gäller förtrycknittg av deklarationsblanketter har sådant förfarande inte tillämpats vid tidigare särskilda fastighetstaxeringar. bl. a. av kostnads- skäl. Volymmässigt skulle antalet förtryckta blankettcr uppgå till cirka 10 procent av den totalvolym sotn trycktes för den allmänna fastighetstaxering- en.
Kostnaderna för systcntering. programmering. dokuntetttation m. m. är dock oberoende av volytnens utskrifter. En del nytaxeringsgrunder. t. ex. arcaländring. är lteller inte av sådant slag att fastighetsägaren nödvändigtvis ntåstc använda en deklarationsblankctt för att fullgöra uppgiftsskyldigheten. Tillräckliga skäl föreligger inte för förtryckning av deklarationsblanketter.
Lokala skattetnyndig/teten iNorrtälje anser att deklarationsblanketten för
Prop. 1981/82:19 130
ägare som inte sökt eller erhållit lagfart för förvärvet bör innehålla upplysningar om fånget. datum för köpekontrakt och eventuellt även datum för köpebrev samt om säljarens namn och adress.
Innehållet i anmaningsblanketterna diskuteras av länsstyrelserna i Stock- holms och Östergötlands län som därvid anser att tttatt på antnaningsblan- ketterna exakt bör ange vilken av de olika nytaxeringsgrunderna som föranlett anmaningen. Länsstyrelsen i Stockholms län anför följande i frågan.
Den nuvarande anmaningsblanketten innehåller utförliga upplysningar om förutsättningar för ny taxering av fastighet och anger också att "Denna antnaning kan vara föranledd av bl. a.
— uppgift från byggnadsnämnd... — uppgift från lantbruksnämnd... — uppgift från fastighetsbildningsmyndighct... — fastighetstaxeringsnäntndens anteckning...
Anmaningarna föranleder ändå åtskilliga telefonsamtal till ordföranden om vad anntaningen i det speciella fallet grundar sig på och vilka uppgifter den deklarationsskyldige förväntas skola lämna. Det skulle därför underlätta för såväl deklaranter som ordföranden om det vid utsändandet av anma- ningarna förkryssades i en ruta vilken av nytaxeringsgrunderna som föranlett anmaningen.
Länsstyrelsen i Skaraborgs lätt tar upp frågan om möjligheten för fastighetsägare. som deklarerar utan att ha anmanats. att uttnyttja rätten att sända in sitta deklarationer portofritt.
4.4 Uppgiftsskyldighet för byggnadsnämnd. lantbruksnämnd. m.m. (6.3.4)
1 18 kap. 11 & FTL finns bl. a. bestämmelser om byggnadsnämnds skyldighet att lämna den lokala skattemyndigheten vissa uppgifter om innehållet i beviljade byggnadslov. Kommittén uppger att denna rapporte— ringsskyldighet enligt skattemyndigheterna har fullgjorts på ett bristfälligt sätt. För att förbättra rapporteringen är det enligt kommittén nödvändigt atti FTL mera detaljerat ange vilka uppgifter som byggnadsnämnden skall lämna. Kommittén lämnar dock inte något förslag om ändring av bestäm- melserna utan hänvisar till att man avser att återkomma till denna fråga i ett kommande betänkande om rullande fastighetstaxering. Enligt en reserva- tion. som avgctts av ledamoten Bertil Hall med instämmande av experten Bo Hansson. bör dock målet och formerna för byggnadsnämndernas medverkan behandlas i samband nted den särskilda fastighetstaxerittgett. Som skäl härför anför de bl. a. att byggnadsnämndernas rapporteringsskyldighet har det dubbla syftet att initiera frågan om ny taxering under den löpande perioden och att läntna för värderingen grundläggande uppgifter.
Flera remissinstanser diSkuterar byggnadsnämndernas rapportering och hithörande frågor. Bland dem som tar upp ämnet finns C'FD. SCB. RRV,
Prop. l98l/82:l9 ' 131
RSV. bostadsstyrelsen. SIB, LM V . ett flertal länsstyrelser och lokala skallemyndigheter samt FSF. Svenska kommiuzjörlnuzdet och TOR. En majoritet av dem stöder därvid reservanternas förslag.
RSV som i princip instämmer i reservanternas uppfattning anser dock att frågan bör utredas vidare. RRV anser att byggnadsnämnds rapporterings- skyldighet bör utökas till att avse uppgifter om fastigheters omfattning och beskaffenhet som kan inhämtas vid byggnadsnämndens tillsyn. Verket förutsätter att kommittén tar upp frågan om utökad uppgiftsinsamling i sitt fortsatta arbete. '
Några remissinstanser anser att man kan förbättra den nuvarande rapporteringen utan att gå så långt som reservanterna. Länsstyrelsen i Hallands län anför härvid följande.
Det kan vidare konstateras att det från kommunernas sida inte föreligger någon enhetlig redovisning av lämnade byggnadslov. I vissa fall skickar man en kopia av sammanträdesprotokoll. i andra fall en kopia av ansökan om byggnadslov. Kopian av sammanträdcsprotokollet utgör enligt länsstyrel- sens erfarenhet inte något bra redovisningsmaterial. då protokollen ofta är så knapphändigt formulerade att det inte framgår vad byggnadslovet egentligen omfattar. Däremot utgör kopian på ansökan om byggnadslov i de flesta fall ett tillräckligt bra material för lokal skattemyndighets bedömning om anmaning bör utsändas och ett lämpligt komplement till en infordrad fastighetsdeklaration. Ansökningsblanketten är ett standardformulär som förutsätts används av samtliga kommuner i riket. Länsstyrelsen anser därför att det inte är nödvändigt att gå sa långt som anges i reservationen tillt betänkandet. utan att det skulle räcka om regeringen eller RSV föreskriver att kommunerna skall redovisa lämnade byggnadslov genom kopia av byggnadslovsansökan med stämpel utvisande att ansökan beviljats. Eventu- ellt kan nämnda blankett kompletteras med ytterligare uppgifter som ytor och dylikt. '
Svenska kommunförbundet framhåller att uppgiftslämnandet måste begränsas och anpassas till byggnadsnämndernas administrativa rutiner. Byggnadsnämnd kan enligt styrelsen inte åläggas att lämna uppgifter av bedömningskaraktär.
SIB ifrågasätter om det är riktigt att detaljreglera frågor som rör byggnadsregistren i fastighetstaxeringslagstiftningen. SIB anför följande.
Enligt gällande ordning skall byggnadsnämnden till den lokala skattemyn- digheten lämna uppgifter om arten och omfattningen av den byggnadsverk- samhet som framgår av beviljade byggnadslov (5.126). Detta sker senast två veckor efter utgången av varje kvartal och omfattar de byggnadslov som beviljats under kvartalet. Kritik har enligt kommittén framförts från skattemyndigheterna mot att denna rapportering många gånger fullgjorts på ett bristfälligt sätt. F. n. finns det en överenskommelse mellan RSV och Svenska kommunförbundet om vad rapporteringen skall avse. Många kommuner följer inte denna överenskommelse. Kommittén menar att om rapporteringen skall kunna få den avsedda effekten så krävs att det i FTL mera detaljerat anges vilka uppgifter byggnadsnämnden skall lämna. Enligt kommitten är den erforderliga rapporteringen av sådan omfattning att den
Prop. 1981/82:19 133
endast i ringa mån påverkar byggnadsnämndernas (byggnadsinspektörernas) arbete (s.138).
Kommittén redovisar inget underlag för sin bedömning av att utökningen av rapporteringen skulle innebära endast en ringa påverkan på byggnads- nämndens arbete. Arbetssituationen för byggnadsnåmndernas tjänstemän utvecklas f. n. mot ett ökat antal kontrollerande uppgifter. Exempel från 70-talet är VA-byggnormen. energinormerna. regler om lagring av brand- farliga varor. om soprum. och om radoninnehåll. Ll'l (sx-'artbyggelagen) har ytterligare bidragit till de kontrollerande arbetsuppgifternas dominans. En utökning av de ktmtrollerandc uppgifterna innebär att andra uppgifter av mer rådgivande och informerande karaktär får stå tillbaka. Därigenom motverkas förebyggande insatser. som innebär effektivare am-ändning av byggnadsnämndens kunskaper och erfarenheter.
Att kommunerna inte alltid följer överenskommelsen mellan RSV och konununförlmndet om vad rapporteringen skall innehålla bör inte tolkas så att kommunerna skulle sakna kännedom om eller intresse för sambandet mellan dessa uppgifter och taxeringsarbetet. Innebär det utökade arbetet för byggnadsnämnden att kommunens intäkter ökar. är det sannolikt att kommunen frivilligt ser till att uppgifterna lämnas. [ annat fall har kommunernas egna revisorer skäl att påtala förhållandet. Tillskapandet av ett byggnadsregister. som är rikstäckande med likformiga uppgifter om hela fastighetsbeståndet. kan emellertid inte främst motiveras med kommunernas egenintresse eller utifrån skz'tttemyndigheternas ansvarsområde. Ett bygg- nadsregister bör innehålla även sådana uppgifter som inte direkt har intresse för fastighetstaxeringcn. om de i stället är användbara i exempelvis arbetet med uppföljning av lagändringar och olika stödformer eller för andra studier av fastighetsbeståndets förändringar. Med denna utgångspunkt kan det ifrågasättas om fastighetstaxeringslagstiftningen är det bästa instrumentet för detaljerade föreskrifter om byggnadsregistrets uppläggning.
[ detta sammanhang tar RSV även upp frågan om aktualiscring av det underlag som tagits fram av skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen i form av områdesam'isningar för skog. RSV anför följande i frågan.
Anvisningarna innehåller en beskrivning av skogsbeståndet inom mindre områden. Även om någon gentjnngripande utvärdering av anvisningarnas betydelse ännu inte kunnat genomföras. tyder det mesta på att de i hög grad bidragit till ett förbättrat resultat av skogstaxeringen. För att bibehålla den höga och jämna kvaliteten vid de särskilda fastighetstaxeringarna krävs att områdcsanvisningarna a jourförs kontinuerligt. Förutom de fördelar som kan göras i materiellt hänseende med en löpande uppföljning torde dessutom kostnadsbesparingar i framtiden kunna bli en icke oväsentlig effekt. Kostnaden för att utarbeta nya eller uppdatera och bearbeta de nu framtagna anvisningarna inför ny allmän eller annan form av taxering om några år torde med sannolikhet bli väsentligt större än vid en löpande aktualisering.
Områdesanvisningarna har och kommer att få betydande användning för andra ändamål i framtiden. t. ex. för skogsekonomisk planering.
RSV vill därför föreslå att det i fastighetstaxeringslagen tas in en bestämmelse om skyldighet för skogsvårdsstyrelsen att a jourhålla områdes- anvisningarna. Frågan bör dock tas upp till diskussion med skogsstyrel- sen.
Prop. 198l/82:l9 133
4.5 Övrigt
TOR tar upp en fråga som har att göra med nämndledamöters rätt att ta del av fastighetsdcklarationer. TOR anför följande.
Bestämmelserna om sekretess har nyligen ändrats. I taxeringslagen(TL) och FTL finns nu inte längre bestämmelser om att nämnderna skall utse särskilda ledamöter. som får granska deklarationer. De nya bestämmelserna innebär naturligtvis inte en minskning av ledamöternas möjlighet att få ta del av uppgifter som behövs för deras ställningstagande i taxeringsfrågor. Avsikten har i stället varit att anpassa taxerings- och skattebestämmelserna till den nya sekretesslagen. l förarbetena (prop. l98ll/81270) till ändringen av 50.5 TL och 18 kap. 16 å FTL har departementschefen angett att det bör ankomma på myndigheterna att genom interna föreskrifter ange vad som skall gälla i fråga om rätten att ta del av handlingar med sckretesskyddade uppgifter. Kommittén har som sin mening uttalat att denna rätt även i fortsättningen bör omfatta samtliga ledamöteri fastighetstaxeringsnämnden. F.nligt TOst mening bör det ankomma på RSV att utfärda närmare anvisningar om nämmlledamöters rätt att ta del av fastighetsdeklarationer m. m.
5 Fastighetstaxeringsnämndernas verksamhet (8)
Den föreslagna tidsplanen för fastighetstaxeringsnämndernas arbete kritiseras av flera remissinstanser. däribland liinsslyrelserna i Göteborgs och Bohus. Skaraborgs och Kopparbergs län. de lokala skatte/nyndigheterna i Mölndals och Skellefteå fögderier, FSF och Sveriges faslig/1('Lsägareförbund. Man vänder sig framför allt mot att tidsfristerna för erinringar mot nämndens beslut samt för omprövning av beslut infaller under semestertid och menar att dessa och efterföljande tidsfrister bör flyttas fram. Som lämpligare sluttidpunkter nämns bl.a. för erinringar mot nämndens beslut den 31 augusti i stället för den 15 augusti. för omprövning av beslut den 15 september alternativt den 30 september i stället för den 31 augusti och för underrättelse av omprövat beslut den 15 oktober alternativt den 20 oktober i stället för den 31) september. Sveriges fastighetsägareförbund vill att tiden för erinringar skall utsträckas till tre månader.
Det finns emellertid även företrädare för uppfattningen att förfarandet bör förkortas. Således menar lokala skaaemj'ndigheten [ Linköpings fögderi att man bör slopa både möjligheten att komma in med erinringar och omprövningsinstitutet. Myndigheten menar att taxeringsnämndcns arbete bör avslutas redan den 31 maj. Som skäl anför lokala skattemyndigheten att det med hänsyn till det förhållandevis ringa antalet nytaxeringar inte kan anses föreligga särskilt stort behov av omprövning samt att detta förfarande skulle medföra en besvärlig administration och väsentligt merarbete för de lokala skattemyndigheterna.
TOR berör frågan om nämndens konununikation medfaslig/zelsägaren och
Prop. 1981/82:19 134
menar att denna underlättas om nämndens första ställningstagamle benämns "preliminärt beslut".
Några remissinstanser behandlar örfarandet vid fördelning av tarerings- värde. Kommittén har härvid föreslagit att det liksom hittills bör finnas möjlighet att få taxeringsvärdet fördelat på olika fastigheter eller fastighets- delar när flera sådana ingår i en taxeringsenhet. Sådana beslut får enligt kommittén fattas av ordföranden även efter det att det ordinarie taxerings- arbetct avslutats. Under hänvisning bl. a.'till att det kan vara angeläget för fastighetsägaren att få ett snabbt beslut om fördelning har kommittén föreslagit att rätten att föra talan mot sådant beslut avskaffas.
Domstolsverket och kammarrätten [ Göteborg ifrågasätter om det finns några bärande skäl att behålla fördelningsförfarandct. Om så anses vara fallet. anser domstolsverket att beslutsrätten under alla omständigheter bör läggas på lokal skattemyndighet eller tjänsteman på länsstyrelsen i stället för på nämnden/ordföranden. Kammarrätten anser att det bör utredas i vilken omfattning ett uppdelningsbeslut begärs och i vilka sammanhang ett sådant beslut har betydelse och fortsätter.
Endast om utredningen visar att ett uppdelningsbeslut kan ha någon rättslig betydelse. bör möjligheten att få ett sådant beslut finnas kvar. [ sådant fall skall beslutet kunna överklagas. Prövningen kan anförtros lokal skattemyndighet med länsstyrelse som första och enda besvårsinstans.
Länsrätten i Malmöhus län är också kritisk till förslaget att slopa fullföljdsrätten och anför följande i frågan.
Länsrätten delar i och för sig kommitténs uppfattning att det i vissa fall kan vara angeläget för en fastighetsägare att få ett snabbt beslut. Att det i vissa fall är angeläget med ett snabbt beslut kan emellertid inte vara ett avgörande skäl för att slopa fullföljdsrätten. Det torde för övrigt vara svårt att helt överblicka vilka motiv som ligger bakom en ansökan om fördelning av taxeringsvärdet. Om det även i fortsättningen skall filmas en möjlighet att ansöka om fördelning av taxeringsvärdet. vilket kommittén föreslår. så bör enligt länsrättens mening även rätten till fullföljd finnas kvar.
Enligt TOR är dock besvärsförbud en förutsättning för att beslut skall kunna fattas efter taxeringsarbetets slut. lnförs inte besvärsförbud. anser TOR att beslut om fördelning endast bör få fattas under tid då taxeringsar- betet pågår.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser att det bör klargöras hur förfarandet skall gå till i praktiken beträffande ansökningar som aktualiseras efter taxeringsperiodens slut.
Länsrätten i Göteborgs och Bohus län menar att den aktuella lagtexen bör kompletteras med föreskrift om att beslut kan fattas under hela året trots att nämndens arbete skall vara avslutat tidigare.
l detta sammanhang tar LRF upp en fråga som gäller uppskattning av fastighets värde enligt 22 & arvs- och gåvoskattelagcn (194lz416) när fastigheten inte är taxerad för sig. LRF anför härvid följande.
Prop. 1981/82:19 135
Enligt delegationens uppfattning vore det ändamålsenligt att låta fastig- hetstaxeringsnätnnden avgöra gåvovärdet i de berörda fallen. Genom att fastighetstaxcringsnämnden skall kunna fatta beslut om fördelning av taxeringsvärdet under hela året blir det nu möjligt att låta nämnden ta hand om frågan. Härigenom skulle man också undanröja den ovisshet som för närvarande finns beträffande värderingen av fastigheter som bortskänks under år då allmän fastighetstaxering sker. Det är i sådana fall oklart i vad mån värdet skall bestämmas med ledning av det gamla eller det nya taxeringsvärdet. l konsekvensens namn bör det gamla värdet gälla även i dessa fall.
Vid behandling av den del av betänkandet som avser faslig/tetslängden (8.3.7 ) kritiserar länsstyrelsen i Skaraborgs län förslaget att inskränka det antal exemplar av fastighetslängden sotn tas fram. eftersom detta innebär att fastighetstaxeringsnämnden inte längre kotnmer att tillhandahållas någon avskrift.
6 Uppföljning av fastighetstaxering och inkomst- och förmögen- hetstaxering i anledning av domstols beslut om fastighetstaxering (9.1 och 9.2)
De remissinstanser som tar upp denna del av betänkandet är allmänt positiva till förslaget. RSV framhåller att förslaget bör leda till en välbehövlig avlastning av länsrätternas arbetsbörda och en betydande kostnadsbesparing för det allmänna. RSV säger vidare att det föreslagna förfarandet kommer att innebära fördelar även för fastighetsägarna med framför allt snabbare beslut om följdändringar av inkomsttaxeringen. Såväl RSV som flera av de övriga remissinstanserna framhåller dock att förslaget kommer att innebära en ökning av arbetsbelastningen för lokal skattemyndighet. vilket måste beaktas vid bedömning av mymiigheternas resurser. Detta påpekas särskilt av länsstyrelserna i Stockholms och Malmöhus [än. de lokala skattemyndig- heterna i Linköpings. Växjö. Helsingborgs. Lunds. Ängelholms. Mora och Östersunds fögderier samt FSF. Lokala skattemyndigheten i Mora fögderi anser att utebliven resursförstärkning innebär att det föreslagna förfarandet enligt 72 b & TL inte kan genomföras.
En del remissinstanser anser att kommittén går för långt i sitt förslag att lokal skattemyndighet skall få besluta om de följdändringar av inkomst- och förmögenhetstaxering som föranleds av ändrad fastighetstaxering. Lokala skattemyndigheten i Linköping anser härvid. att de bedömningar och justeringar som det här kan bli fråga om kan vara så grannlaga och komplicerade att rätten att besluta om följdändringarna bör läggas på taxeringsintendenten i stället för på lokala skattemyndigheten. Kammarrät- ten i Göteborg menar att lokal skattemyndighets uppföljningsbeslut bör begränsas till att endast gälla sådana beslut som avser schablonintäkt. garantibeloPP och förtnögenhetsberäkning. Liknande synpunkter framförs av länsrätten i Malmöhus lätt. länsstyrelsen i Malmöhus län och den lökala
Prop. 1981/82:19 136
skattemyndig/teten i Helsingborg. Länsrätten i Göteborgs och Bohus län anser att automatisk rättelse enligt 72 b s TL endast bör avse följdfrågor av teknisk karaktär. Kammarrätten i Göteborg anför följande i sitt yttrande.
Kammarrätten delar kommitténs uppfattning att det av principiella och praktiska skäl är angeläget att beslut om ändrat taxeringsvärde automatiskt följs av ändringar i inkomst- och förmögenhetstaxeringar samt att. när så kan ske. dessa åtgärder vidtas av lokal skattemyndighet. När taxeringsv rdet ändras. kan emellertid fastighetsägarcns inkomsttaxering påverkas i flera olika hänseenden. Vanligtvis skall schabloninti'ikt och garantibelopp ändras. ] dessa fall råder den skattskyldige inte över ändringsbeslutet. Även om han motsätter sig en ändring. skall den ske. Att följa upp ändringen i fastighetstaxeringen genom att ändra schablonintäkten och garantibcloppet framstår därför mer som en rättelse än som ett beslut om taxering. Det bör därför. såsom kommitten föreslår. ankomma på lokal skattemyndighet att vidta de åtgärder som behövs. I andra fall berörs underlaget för ett värdeminskningsavdrag eller ingångsvärdet vid beräkning av realisations- vinst. En uppföljning av beslutet att ändra taxeringsvärdet är i dessa fall av mer komplicerad natur. En skattskyldig kan under en följd av år ha använt ett annat underlag för beräkningen av ett värdeminskningsavdrag än det taxerings 'ärde som slutligen har bestämts. Om värdeminskningstwdraget finns med i ett bokslut. kan tidigare års inkomsttaxeringar inte utan vidare brytas upp. Har fastighetens taxeringsvärde höjts. finns det möjligheter för den skattskyldige att vid ett senare års taxering kompensera sig för tidigare ej utnyttjat värdeminskningsavdrag. Den skattskyldige har i dessa fall vissa valmöjligheter. Om den ändrade fastighetstaxeringen inverkar på realisa- tionsvinstberäkningen. kan den skattskyldige föranledas att välja en annan metod för att bestämma ingångsvärdet. Ändringar i underlaget för värde- minskningsavdrag och i realisationsvinstberäkningar kräver därför att den skattskyldige medverkar. Dessa ändringar framstår mer som beslut om taxering än som rättelser av teknisk natur. Lokal skattemyndighet bör inte få fatta uppföljningsbeslut i dessa fall. Kommittén synes inte heller ha avsett detta. Om bestämmelsen utformas så sorti föreslagits — att lokal skattemyn- dighet skall verkställa uppföljningsbeslut. om särskilda skäl inte talar för att länsrätt i stället skall fatta beslutet — innebär det att lokal skattctnyndighet i många fall måste göra bedömningar som kan inverka på inkomsttaxeringen. Enligt katnmarrättens mening bör därför de uppföljningsbeslut som skall verkställas av lokal skattemyndighet begränsas till sådana som angår schablonintäkt. garantibelopp och förmögenhetsberäkning. Denna begräns- ning bör komma till uttryck i lagtexten. Övriga uppföljningsåtgärder bör såsom tidigare handläggas av länsrätten som första instans eller. om taxeringen är föremål för prövning i högre instans. av denna. De bör alltid kunna initieras av taxeringsintendent och den skattskyldige.
Även andra aspekter läggs på frågan hur arbetet med uppföljningen bör fördelas mellan den lokala skattemyndigheten och länsrätten. De förslag som därvid lämnas skiljer sig åt i olika avseenden. Genomgående framhålls dock behovet av en klarare avgränsning beträffande den lokala skattemyndighe- tens och länsrättens befattning tned följdändringarna än som följer av kommitténs förslag.
Länsstyrelsen i Skaralmrgs län anser att gränsdragningen mellan lokal
Prop. l98l/82:l9 137
skattemyndighets och länsrätts befattning med följdändringarna bör ske genom att man preciserar beloppsgränsen för när inkomst- och förmögen- hetstaxering skall ändras av den lokala skattemyndigheten. Enligt länssty- relsen torde det inte vara realistiskt att den lokala skattemyndigheten i varje enskilt fall skall göra beräkningar av skattekonsekvenserna för att kunna bedöma om ändrad fastighetstaxering bör föranleda justering av inkomst- och f("irmögenhetstaxering. Liknande önskemål framförs av de lokala skattemyndigheter/ta i Norrtälje och Östersunds fögderier. Länsrätten i Stockholms lätt anför föl jande i frågan.
Den lokala skattemyndighetens skyldighet till ändring av inkomst- och - förmögenhetstaxeringen föreslås av kommittén vara villkorlig. varvid man vclat undanhålla bagatelländringar. Redan det arbete som nedlagts på att konstatera ärendets bagatellartade karaktär blir säkerligen tillräckligt för att motivera att arbetet slutförs mcd ändring och omräkning av skatten. Principiellt synes det även olämpligt att tillerkänna den lokala skattemyn- digheten ett fritt skön i denna uppgift. Åtminstone bör de justeringar som föranleder lägre taxeringar rättas oavsett storlek.
Länsstyrelsen i Östergötlands län anser också att huvudprincipen vid den lokala skattemyndighetens rättelseförfarande bör vara att det alternativ som är förmånligast för den skattskyldige skall gälla. Med en sådan ordning behöver. enligt länsstyrelsens mening. inte ens sådana fall där rättelse kan ske enligt olika alternativ hänskjutas till länsrätt.
Några remissinstanser framhåller betydelsen av att den skattskyldige får underrättelse från myndigheterna såväl i de fall då uppföljningsåtgärd vidtagits som då man underlåtit att företa sådan åtgärd. Bland dem som särskilt upptnärksammar denna fråga finns länsrätterna i Göteborgs och Bohus samt Västerbottens län, länsstyrelserna i Malmöhus och Gotlands län samt FSF. Länsrätten i Västerbottens län anförvföljande.
Eftersom LSMinte alltid skall behöva företa följdändring enligt 72 b & TL. men den berörda parten inte kan veta hur LSM tänker göra. borde kanske den ordningen övervägas att LSM alltid i de fall uppföljningsåtgärder kan komma i fråga skall meddela något beslut i frågan och alltså tala om för part att LSM t. ex. inte avser att vidta någon uppföljningsåtgärd alls. Efter ett sådant beslut vet då parten att han måste utnyttja besvärsmöjligheten i 102 & TL för att få en uppföljning genomförd.
Bland de övriga förslag som lämnas i detta sammanhang bör även nämnas ett från länsrätten i Östergötlands län som innebär att bestämmelsen i 102 s' TL skulle bli helt överflödig. Länsrätten anser att detta kan uppnås genom att man inför en bestämmelse i 72 b ä TL om att talan mot beslut enligt det lagrummet skall föras särskilt.
Lokala skattemyndigbeten i Norrtälje fögderi anser att 72 båTL bör kompletteras med en föreskrift om att rättelse inte får verkställas för år då inkomst- eller förmögenhetstaxering är under prövning eller prövats av förvaltningsdomstol.
P.
Prop. l98l/82:l9 l38
FSF menar att rättelse av inkomst- och förmögenhetstaxering bör ske endast efter framställning av den skattskyldige eller taxeringsintendenten. FSF anför följande i frågan.
Föreningen är positiv till att reglerna för följdz'indringar av inkomst- och förmögenhetstaxering vid ändrad fastighetstaxering förenklas på så sätt att lokal skattemyndighet ges möjlighet att besluta om sådana ändringar. Föreningen är dock tveksam till om dessa regler skall ges sådan utformning att rättelse av inkomst- och/eller förmögenhetstaxering skall ske på initiativ av lokal skattemyndighet. Kommittén har bl. a. pekat påatt bagatelländring- ar ska kunna underlåtas. Gränsen för när en ändring skall anses vara bagatellartad torde vara svår att dra. ! många fall torde en ändring medföra endast ringa eller inga alls skattekonsekvenser. exempelvis när endast garantibelopp understigande inkomst av fastighet berörs. eller när 80/85 %-rcgeln eller reglerna om reducering av förmögenhet i rörelse eller jordbruk är tillämpliga. I sådana fall kan ändringen av taxeringsvärdet vara betydande medan påverkan på inkomst- eller förmögenhetsskatten endast är ringa. Kommittén har inte tagit upp de svårigheter som uppkommer när fastigheten är belägen inom ett fögderi och fastighetsägaren är bosatt i ett annat eller. vilket är vanligt i Sydsverige. att ägaren är bosatt i utlandet och skall taxeras till statlig inkomstskatt i det för riket gemensamma distriktet. Vidare har inte heller angetts närmare hur rättelse ska göras när inkomst- eller förmögenhetstaxering är eller har varit föremål för prövning i högre instans. Ett betydande arbete måste läggas ner på att i varje enskilt fall ta fram deklarationshandlingarna (ofta flera år gamla) och bedöma konsekven- serna i skattehånseende. Med hänsyn till vad som nu anförts vill föreningen förorda att skyldighet för lokal skattemyndighet att vidta ändring av inkomst- eller förmögenhetstaxering bör föreligga först efter framställning från vederbörande skattskyldig eller taxeringsintendent.
.En del remissinstanser är kritiska till den föreslagna tidsfristen inom vilken uppföljningsåtgärd skall vidtas, dvs. tre månader från den dag beslutet meddelades. Länsrätten i Västerlmttens län anför följande i frågan.
Länsrätten inser att tidsgränsen föreslagits för att man skall åstadkomma en snabb handläggning. Man kan emellertid fråga sig vad som händer om LSM inte inom föreskriven tid hinner fatta sitt uppföljningsbeslut. Anled- ningen hårtill kan vara stor arbetsbörda. fördröjt! kommunikation osv. Äri det läget LSM förhindrad att meddela uppföljningsbeslutet i fråga? Jämför man med de liknande tidsgränserna i 72 a och 72 b åå TL synes så vara fallet. Men om LSM ej får vidta uppföljningsåtgärden. synes någon uppföljning ej kunna ske eftersom länsrätten enligt förslaget ej längre har med uppfölj- ningen att göra. låt vara att LSM:s beslut i uppföljningsfrågan får överklagas enligt förslaget till 31 kap. 1 äFTL.
Enligt länsrättens mening måste LSM ges möjlighet att i särskilda fall fatta beslut även efter tremånaderstidens utgång. Alternativt måste part ges möjlighet att föra tipp uppföljningsfrågan till länsrätten även i de fall LSM ej hunnit fatta något sådant beslut.
Lokala skattenzyndigheten iNorrtälje/ögderi anser också att tidsfristen bör kunna frångås om särskilda skäl föreligger. Myndigheten föreslår vidare att tidsfristen beräknas med utgångspunkt från den dag då lokala skattemyn-
' Prop. l981/82zl9 139
digheten erhöll del av beslutet. Liknande önskemål framförs av de lokala skattemyndigheterna i Stockholms och Linköpings fögderier.
Lokala skattemyndigheten i Östersunds fögderi och FSF anser att tiden för följdändringar bör anknytas till vad som gäller för eftertaxering. FSF anser att man bl. a. därigenom minskar riskerna för rättsförluster betydligt.
För att undvika onödiga rättsförluster i de fall lokal skattemyndighet inte ansett sig ha haft skäl att ändra inkomst- och förmögenhetstaxeringen föreslår länsrätten i Göteborgs och Bohus [än att bcsvärstiderna för alla besvärsberättigade enligt 1025 TL utsträcks till ett år från sex månader.
En annan ändring som gäller beräkningen av besvärstid i [02 & föreslås av länsrätten i Stockholms lätt. Länsrätten anser att beräkningen bör utgå från delgivningsdagen i stället för dagen då dom eller beslut meddelades.
SABO tar upp en särskild fråga som gäller möjligheten att ändra ny taxering som åsatts vid särskild fastighetstaxering. om detta är motiverat när domstol meddelat beslut med anledning av att besvär anförts över den taxering som bestämdes vid den allmänna fastighetstaxeringen. SABO anför följande härom.
När besvär vid allmän fastighetstaxering har föranlett ändrat taxeringsvär- de skall enligt förslaget även de vid påföljande särskilda fastighetstaxeringar överflyttade taxeringsvärdena ändras. Dessa senare taxeringsvärden är identiska med det överklagade taxeringsvärdet från den allmänna fastighets- taxeringen. Om ny taxering skett vid särskild fastighetstaxering. påverkas detta värde dock ej av beslutet i besvärsärendet från den allmänna fastighetstaxeringen. Endast om förutsättningar för besvär i särskild ordning föreligger. kan en sådan ny taxering komma att ändras. Om exempelvis samma skäl kan anföras mot den nya taxeringen vid särskild fastighetstax- ering som de skäl som biträtts vid besvär över taxeringen vid allmän fastighetstaxering. kan detta få till följd att taxeringsvärdet vid den allmänna fastighetstaxeringen måste ändras med minst 20 % jämfört med det överklagade beslutet för att ändring av den nya taxeringen skall kunna ske.
Givetvis kan fastighetsägaren även anföra besvär mot den nya taxeringen vid särskild fastighetstaxering utan hinder av att besväret över taxeringen vid allmän fastighetstaxering ej äravgjort. Detta förefaller dock onödigt. I stället - bör det öppnas en möjlighet att utan restriktioner få ny taxering ändrad vid särskild fastighetstaxering. om det är motiverat med hänsyn till utslag beträffande besvär över taxering vid allmän fastighetstaxering.
7 Besvärs- och rättelseförfarandet (10.3)
Flera remissinstanser hänvisar även vid behandlingen av detta avsnitt till behovet av förstärkning av lokal skattemyndighets resurser med anledning av förslaget att förlänga den tidsperiod inom vilken rättelse enligt 20 kap. 23 & FTL jämfört med 28 kap. 10% FTL får vidtas. Bland dem som särskilt understryker vikten härav finns länsstyrelserna i Malmöhus och Västerbottens lätt samt den lokala skattemytuligheten i Vilhelmina fögderi.
Prop. l98l/82zl9 140
[ övrigt är det främst besvärstiderna. de extraordinära besvärsgrunderna samt förslaget att ändra bestämmelsen i 45 lagen ( 1947:577 ) om statlig förmögenhetsskatt (SFL) beträffande fastighets värdering som berörs av remissinstanserna.
När det gäller best-'ärstiderna menar nägra remissinstanser att tidsfristerna för anförande av besvär över fastighetstaxeringsnåmnds beslut bör flyttas fram som en följd av att de även anser att det föreslagna tidsschemat för taxeringsarbetet i första instans bör förlängas. Önskemål härom framförs av länsrätten i Göteborgs och Bohus lätt och länsstyrelsen i Skaraborgs län.
Länsrätten i Östergötlands län anser att det är lämpligt att besvärstiderna för mål om särskild fastighetstaxering överensstämmer med vad som gäller för mål enligt TL. Länsrätten i Göteborgs och Bohus län och länsstyrelsen i Skaraborgs lätt framför liknande synpunkter.
Lokala skattemytidig/teten i Umeå menar å andra sidan att fastighetsägares besvärstid bör inskränkas till den 31 oktober. Myndigheten ifrågasätter vidare om man inte bör införa gemensam besvärstid för kommun och taxeringsintendent och därvid bestämma sluttidpunkten till den 28 februa- ri.
Vad beträffar grunderna för besvär i särskilt! ordning menar länsrätten i Stockholms län att begreppet "väsentligt annorlunda taxering" bör specifi- ceras genom att man i lagtexten i procent anger vilken storlek som den åsyftade ändringen bör ha. Länsrätten i Göteborgs och Bohus län ifrågasätter om det inte alltid bör finnas möjlighet till extraordinär besvärsrätt när domstol har frångått en anvisning. Länsstyrelsen i Hallands län anser att man i propositionen klart bör ange att de extraordinära besvärsreglerna är tillämpliga i de fall ny taxering missats antingen på grund av att taxerings- nämnd inte erhållit uppgift om byggnadslov eller på grund av att byggnadslov inte utnyttjats det år det erhållits och av misstag anmaning att avlämna fastighetsdeklaration följande år inte skett.
Domför/tetsreglerna för länsrätt (avsnitt 10.221) berörs av länsrätten i Östergötlands län. Länsrätten vill utvidga möjligheterna att avgöra fastig- hetstaxeringsmål sotn enmansmål till att avse mål som avser annan fastighet och där det tvistiga beloppet inte överstiger 100 ()()0 kr.
Förslaget om ändring av förmögenhetstaxeringsregeln beträffande fastig- heter i 45 SFL innebär enligt en del remissinstanser förenklingar i taxeringsarbetet. Detta framhålls av den lokala skattemyndigheten i Öster- sundsfögderi och FSFsom dock tillägger att lagtexten bör förtydligas i frågan hur man skall förfara när en fastighet inte alls varit taxerad året före taxeringsåret. Länsstyrelsen i Östergötlands län ifrågasätter ändringen och anför därvid att det i vissa fall kan vara fråga om betydande tillgångar som. om förslaget genomförs. inte blir redovisade. medan å andra sidan skulderna i sin helhet skall tas upp. Länsstyrelsen finner detta ur fiskal synpunkt otillfredsställande.
Prop. 1981/82:19 141
Länsstyrelsen i Västerbottens län är kritisk till det föreslagna undantaget från den nya bestämmelsen och anför därvid.
Reglerna om förmögenhetstaxering föreslås ändrade så att taxeringsvärdet för fastighet året före taxeringsåret — med ett enda undantag — alltid skall ligga till grund för förmögenhetsberäkningen. Undantaget avser det fall när fastighet på grund av skogsavverkning. täktverksamhet eller till följd av eldsvåda. skogsbrand. vattenflöde ellerjämförlig händelse fått taxeringsvär- det reducerat. I sådant fall föreslås taxeringsvärdet som åsatts för taxerings- året i stället användas.
I samhällsdebatten förs numera allmänt fram krav på förenklingar i skattesystemet. Varje detaljreglering som görs av det slag som här avses står i strid med kravet på förenklingar. En avvägning måste alltid göras mellan den materiella effekten (s. k. millimeterrättvisa) och av en bestämmelse och dess praktiska konsekvenser (resursbehov m. m.). I detta fall rör den materiella effekten bara ett taxeringsår och kan kräva väsentliga resurser. Länsstyrelsen ställer sig därför tveksam till föreslagen undantagsbestämmelse. Det kan tilläggas att regeln då blir helt jämförbar med den som gäller vid garantibeskattningen och som kommittén dragit parallell med.
Prop. 1981/82:19 142
Sammanställning av remissyttranden över betänkandet Besvärs- regler vid allmän fastighetstaxering, följdändringar m. m. (Ds B 1980z8)
1 Inledning
Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av justitiekanslern (JK). domstolsverket. kammarkollegiet. Svea hovrätt. kammarrätterna i Göteborg och Sundsvall, hyresnämnden och arrendenämnden i Göteborg, länsrätterna i Stockholms. Östergötlands. Jönköpings. Malmöhus. Göte- borgs och Bohus. Värmlands, Jämtlands samt Norrbottens län, centralnämn- den för fastighetsdata (CFD), riksrevisionsverket (RRV). riksskatteverket (RSV). statens planverk (planverket). statens lantmäteriverk (LMV). statens vattenfallsverk (Vattenfall). länsstyrelserna i Stockholms. Uppsala. Södermanlands, Östergötlands. Malmöhus. Hallands. Göteborgs och Bohus. Örebro. Gävleborgs samt Norrbottens län. länsstyrelsernas organi- sationsnämnd (LON). arrendelagskommittén. stämpelskatteutredningen, Föreningen Auktoriserade revisorer (FAR). HSB:s riksförbund. Koopera- tiva förbundet (KF). Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Svenska arbetsgi- vareföreningen (SAF). Svenska byggnadsentreprenörföreningen (SBEF). Svenska elverksföreningen (Elverksföreningen). Svenska kommunförbun- det (Kommunförbundet). Svenska kraftverksföreningen (Kraftverksföre- ningen). Svenska kyrkans församlings— och pastoratsförbund. Svenska lokaltrafikföreningen (Lokaltrafikföreningen). Svenska sparbanksförcning- en (Sparbanksföreningen), Sveriges advokatsamfund (Advokatsamfundet). Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO). Sveriges fastighetsägareför- bund. Sveriges industriförbund (lndustriförbundet). Sveriges jordägareför- bund (Jordägareförbundet). Sveriges Radio AB. Sveriges redovisningskon- sulters förbund (SRF). Sveriges skogsägareföreningars riksförbund. Sveriges villaägareförbund och Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund (TOR).
Härutöver har yttrande inkommit från Stig Ekmark. Vattenfall och Kraftverksföreningen har lämnat in ett gemensamt utarbetat svar. Elverksförcningen åberopar som sitt yttrande det av Vattenfall och Kraftverksföreningen gemensamma svaret. LRF har som sitt yttrande ingett ett inom Lantbrukarnas skattedelegation upprättat utlåtan- de. Sveriges skogsägareföreningars riksförbund delar de synpunkter som har framförtsi nämnda yttrande. Jordägareförbundet hänvisar till de synpunkter som framförs i Lantbrukarnas riksförbunds yttrande samt avger eget svar. SAF och lndustriförbundet har avgett ett gemensamt remissvar.
I följande sammanställning redovisas endast yttranden över de delar av betänkandet som behandlar besvär i särskild ordning. De sifferbeteckningar
Prop. 1981/82:19 143
som anges efter olika rubriker syftar på motsvarande avsnitt i betänkan- det.
Besvär i särskild ordning (3.2.3 ) Allmänt
Förslagen har i allmänhet fått ett positivt mottagande av remissinstanser- na. Flera remissinstanser har synpunkter på förslagen. framför allti fråga om utvidgning av tillämpningsområdet enligt 23 kap. 2ä 6 FTL.
Kammarrätten i Göteborg behandlar frågan om de föreslagna tilläggen av orden "eller del av fastighet" i 23 kap. 2 & 1 och 4. Kammarrätten anser att dessa tillägg inte kan godtas utan vidare. Bl. a. kan "del av fastighet" avse en så liten areal eller en så obetydlig byggnad att taxeringen påverkas endast i mindre grad. Här bör liksom i fråga om ändringsförslaget under punkt 4 behovet av särskilda rättelsemöjligheter tillgodoses genom övriga punk- ter.
Länsstyrelserna i Östergötlands och Gävleborgs län behandlar den föreslagna ändringen av bestämmelsen om besvär i särskild ordning vid dubbeltaxering. Länsstyrelsen i Gävleborgs lätt påpekar att andra fall av dubbeltaxering av fastighet än vad kommittén angett kan ske och föreslår vissa ändringar.
Länsstyrelsen i Malmöhus län tar upp besvärsmöjligheterna om egendom som avses i 7 kap. 165 FTL felaktigt åsätts taxeringsvärde.
[ fråga om förslagen att utvidga besvärsrätten i särskild ordning när domstol frångår anvisning eller när brister i taxeringsunderlaget föreligger har remissinstanserna framfört flera synpunkter.
Flera remissinstanser ställer sig positiva till utvidgningen. Detta gäller bl. a. domstolsverket. kammarrätten i Göteborg, länsrätterna i Jämtlands och Jönköpings län. länsstyrelserna i Stockholms och Uppsala län samt SABO.
Några remissinstanser är negativa till förslaget. Hit hör bl. a. Lantbrukar- nas skattedelegatimz och Sveriges fastighetsägareförbtutcl.
Flera remissinstanser har ansett att eller ifrågasatt om inte utvidgning av tillämpningsområdet bör komma till uttryck i lagtexten. Hit hör bl. a. domstolsverket. Svea hovrätt, kammarrätterna i Göteborg och Sundsvall. länsrätterna i Stockholms. Malmöhus. Värmlands och Jönköpings län. länsstyrelserna i Stockholms och Gävleborgs län samt S veriges fastighetsäga- reförbund.
Några remissinstanser anser att eller ifrågasätter om inte ett särskilt eftertaxeringsinstitut bör införas vid fastighetstaxering. Hit hör bl. a. kammarrätten i Sundsta/l samt länsrätterna i Jämtlands och Norrbottens län.
Domstolsverket finner att den föreslagna utvidgningen i och för sig torde
Prop. l98l/82:l9 144
kunna inrymmas i nuvarande lydelse av l67 52 mom. 6) TL. Verket vill dock framhålla det angelägna i att en sådan utvidgning kommer till uttryck i ett tillägg till lagrummet. Härigenom skulle tolkningen av förevarande bestäm- melse underlättas högst betydligt.
Svea hovrätt. som i sak inte har något att erinra mot förslaget. anger att i formellt avseende kan anmärkas att motivuttalanden inte är bindande för de tillämpande myndigheterna. För att man skall uppnå att den åsyftade utvidgningen av besvärsrätten med säkerhet beaktas av myndigheterna torde det. enligt hovrätten. således fordras att ändringen kommer till uttryck i lagtexten.
Kammarrätten i Göteborg framför liknande synpunkter i fråga om lagreglering.
Länsrätten iJätntlands län anger att när det gäller vanlig taxering har praxis intagit den ståndpunkten att extraordinär besvärsrätt inte föreligger vid ändrad rättstillämpning. Fastmera ankommer det på den enskilde att genom besvär bevaka sin rätt. Motsvarande gäller vid fastighetstaxering och bör gälla även i sådana fall då en domstol frångår en anvisning enligt länsrätten.
Enligt länsstyrelsen i Stockholms län torde den föreslagna'möjligheten att anföra besvär om skattedomstol frångått anvisning. som omfattar flera fastigheter. redan existera i_ praxis.
Enligt länsrätten [ Norrbottens län kan det fall att domstol avviker från en anvisning anses ligga inom (len tillämpning av punkten 6 då särskilt lokationen "särskilda skäl" som föreliggeri dag. Länsrätten rekommenderar att möjligheten att i efterhand ändra en beslutad fastighetstaxering på grund av brister i underlaget utformas som ett fristående institut i likhet med reglerna om eftertaxering vid inkomsttaxering.
Länsrätten i Malmöhus län anser att ändringen av procentsatsen för när väsentligt annorlunda taxering skall föreligga borde ha kommit till uttryck i lagtexten.
Länsstyrelsen i Uppsala län, som ställer sig särskilt positiv till förslaget till viss utvidgning av tillämpningsområdet för besvär i särskild ordning. delar kommitténs uppfattning att denna utvidgning inte kräver någon ändrad lydelse av lagreglerna. Länsstyrelsen utgår därvid ifrån att även i proposi- tionen anges att de föreslagna nya besvärsgrunderna skall inrymmas i de oförändrade lagreglerna.
Länsrätten i Östergötlands län anför:
Det är mycket vanligt att samtliga ägare av fastigheter i en gruppbebyg- gelse överklagar fastighetstaxeringsnämndens beslut och de måste enligt gällande ordning förfara så för att inte göra en rättsförlust om en nedsättning av taxeringsnivån finns motiverad. Länsrätten skulle besparas en oändlig mängd mål om fastighetsägare i en gruppbebyggelse i stället kunde göra så att bara en av dem överklagade och hans mål fick tjäna som pilotmäl. Vann han bifall i länsrätten. kammarrätten eller regeringsrätten. skulle sedan övriga i
Prop. 1981/82:19 145
gruppen få anföra följdbesvär hos länsrätten för att få motsvarande nedsättning. Länsrätten föreslår därför att i "23 kap. 25 som en punkt 8 tilläggs "om fastighet tillhör en gruppbebyggelse och taxeringsvärdet på annan fastighet i samma gruppbebyggelse satts ned efter besvär av dess agare".
Länsstyrelsen i Stockholms län ifrågasätter om inte ändringar av byggnads- värdena i grupphusbebyggelser med otvivelaktigt identiskt lika byggnader alltid skall få ske även om ändringen skulle understiga 10 %.
Länsstyrelsen i Gävleborgs län. som föreslår att beloppsförutsättningen för ”väsentligt annorlunda taxering" tas in i lagtexten. anser att 10 (%;-regeln bör kompletteras med en beloppsmässig spärregel. förslagsvis 10000 kr.
Enligt länsstyrelser: i Östergötlands län kan det vara rimligt att en som det sedermera visat sig felaktig anvisning tillämpats. som lett till att väsentligt annorlunda taxering bort bli följden. av rättviseskäl även skall få åberopas för rättelse i Särskild ordning. Med det omfattande beslutsunderlag som i dag tas fram vid provvärdering o. dyl. innan dessa anvisningar utfärdas, torde det dock bli ytterst sällsynt att anvisningar frångås. Vissa tillämpningsproblem kommer sannolikt att uppkomma i en del av dessa fall och stora krav måste ställas på att skattedomstolen verkligen klargör att anvisningen frångåtts och vad den korrigerade anvisningen skall anses omfatta för fastigheter. område osv.
Länsstyrelsen godtar den andra rättelsemöjligheten som sådan. liksom att en beloppsspärr bör gälla. Beloppsspärrens storlek kan självfallet diskuteras. Länsstyrelsen anser därvid att tioprocentsspärren hör kombineras med ett lägsta värde för ändring om "minst 10 000 kr" för att undanta bagatellartade fall från prövning. Genom att knyta grunden för rättelsemöjligheten till en felaktig eller ofullständig uppgift i deklarationsmaterialet med bortseende från vem som Orsakat felet och anledningen till det bristfälliga materialet torde regeln bli relativt enkel att tillämpa. Länsstyrelsen tillstyrker därför förslaget rent principiellt.
Länsrätten i Göteborgs och Bohus lätt ifrågasätter om inte möjligheten till extraordinär besvärsrätt ur rättvisesynpunkt alltid bör finnas om domstol har frångått en anvisning.
Lantbrukarnas skattedelegation anför:
Kommittén föreslår vidare att möjligheten till besvär i särskild ordning utvidgas. Enligt kommitténs uppfattning bör extraordinär besvärsrätt föreligga så snart ett oriktigt taxeringsunderlag konstateras. Någon formell lagändring anses dock inte behövlig. För att den utökade rättelsemöjligheten skall ge åsyftat resultat föreslår kommittén att fastighetstaxeringarna eftergranskas i större omfattning än vad som hittills skett.
Delegationen anser även detta förslag betänkligt. Kommittén gör enligt delegationens uppfattning en alltför stor sak av fastighetstaxeringen. Fastighetstaxeringcn har inte lika stor betydelse som inkomsttaxeringen och man bör inte driva rättelsemöjligheterna så långt som kommittén föreslår. Man bör koncentrera sig på de mera väsentliga fallen. Dessutom anser
Prop. 1981/82:19 146
delegationen det viktigt att lagakraftsaspekten beaktas så att man normalt kan utgå från att taxeringarna står sig när den ordinarie besvärstiden löpt ut. Detta väger enligt delegationens uppfattning tyngre än det kommittén anför på s. 167. nämligen att det från ordningssynpunkt är ett väsentligt intresse att alla förändringar i fråga om fastighetstaxeringsförhållandcn registreras.
SAF m. fl. godtar förslagen med vissa undantag. Det är t. ex. inte utan vidare givet att även kommun och taxeringsintendent i det allmännas intresse bör äga denna extraordinära besvärsrätt. Taxeringsintendcnt bör enligt SAF m. fl. endast ha rätt att anföra besvär till fastighetsägarcns förmån och någon extraordinär besvärsrätt för kommunen bör inte införas.
SBEFifrågasätter den av kommittén använda metoden för att utvidga den extraordinära besvärsrätten-. Enligt SBEFzs mening bör. om utvidgningen skall ske. detta komma till uttryck i lagtexten. SBEF motsätter sig vidare att bestämmelserna om extraordinär besvärsrätt skall få den räckvidd som föreslås.
Liknande synpunkter framförs av Sveriges fastighetsägare/örbund. TOR, som tillstyrker möjlighet till besvär i det fall domstol frångår en anvisning, anför beträffande extraordinär besvärsrätt på grund av brister i taxeringsunderlaget att behovet att i efterhand kunna rätta till en felaktig taxering delvis kan elimineras. om ytterligare resurser satsas på granskningen i första instans. Detta kan bl. a. ske genom att man i likhet med vad som gäller vid inkomsttaxeringen. låter tjänstemän granska deklarationerna.
RRV är tveksamt till möjligheterna att genom ökad eftergranskning få effekt av de förbättrade rättelsemöjligheterna. Bristande personalresurser torde i förening med nödvändigheten att prioritera andra angelägna kontrollåtgärder. enligt RRV. lägga hinder i vägen härför.
Även länsstyrelsen i Östergötlands län erinrar om att det f. n. inte finns personella resurser för någon omfattande eftergranskning av fastighetstax- eringen.
Även länsstyrelsen i Örebro län framhåller att det mot bakgrund av rådande arbetssituation vid flertalet skatteavdelningar och vid de lokala skattemyndigheterna inte kan påräknas någon systematisk och mer betydan- de eftergranskning av fastighetsdeklarationer såvida inte ytterligare perso- nella resurser ställs till förfogande.
Några remissinstanser tar upp några frågor om vem som skall vara besvärsberättigad.
Svea hor-'rält anser att bestämmelsen i 24 kap. 1.5 om vilka som är bcsvärsberättigade inte överensstämmer med motsvarande bestämmelse i Zl kap. 1 &. Bestämmelserna bör bringas att överensstämma med varandra. Med hänsyn bl. a. till hänvisningen i 23 kap. 25 bör. enligt hovrätten. en fullständig reglering ske i 21 kap. l &.
Lantbrukarnas skatter/elegalion anför:
Föreslagen lagtext kan vid jämförelse mellan Fastighetstaxeringslagen (FTL) 21 kap. 1 15.22 kap. l %. 23 kap. 1 och 2 åå samt 24 kap. 1 & uppfattas
Prop. 1981/82:19 147
som något oklar. Förslagsvis skulle 24 kap. l .5 kunna erhålla följande ändrade inledning: "Besvärsrätt som enligt förutsättningarna i 21—23 kap. gäller för ägare av fastighet" (tillkommer den som———garantibelopp). Därigenom skulle bl. a. undanröjas tänkbar tveksamhet vid ägarskiften. exempelvis ny ägares talcrätt enligt 23 kap. l & vid för sen underrättelse till föregående ägare.
Prop. 1981/82:19 148
Utdrag LAGRÅDET PROTOKOLL
vid sammanträde 1981-10-12
Närvarande: justitierådet Fredlund. regeringsrådet Brodén. justitierådet Palm.
Enligt lagrådet den 7 oktober 1981 tillhandakommet utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 10 september 1981 har regeringen på hemställan av statsrådet och chefen för budgetdepartementet beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen(1979:1152) 2. lag om ändring i taxeringslagen(1956:623)
Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorerna Curt Rispe och Annette Hansson.
Föredragningen inför lagrådet har pågått vid en tidpunkt då lagförslagen ännu inte erhållit slutlig utformning och åtskilliga inom lagrådet framförda jämkningsförslag av väsentligen lagteknisk eller redaktionell natur har beaktats i de förslag som genom remissen överlämnats till lagrådet.
Förslagen f(i'iranleder följande yttrande av lagrådet:
Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen 16 kap. 1 och 6 åå
Lagrådet föreslår av redaktionella skäl. att bestämmelserna i [6 kap. 1 å första stycket och () å andra stycket flyttas till 1 kap. 7 åoch därtmiarbctas till ett andra stycke. Om lagrådets förslag beaktas. böri 1 kap. 7 å första stycket förslaget orden "föreskrifterna i 16 kap." bytas ut mot "fi'ireskrifterna om särskild fastighetstaxering". Vidare erfordras en följdz'indring i 2 å taxerings- lagen.
28 kap. 7 så
Paragrafen innehåller bestämmelser om underrättelse till fastighetsägare rörande vissa beslut av särskild fastighetstaxeringsnämnd. De beslut om taxering som nämnden meddelar enligt 28 kap. 2 å skall enligt 5 å samma kapitel prövas om. när fastighetsägaren inom viss tid kommit med erinringar eller när skäl annars föreligger. Har en omprövning skett. åligger det enligt 28 kap. 7 å första stycket alltid den lokala skattemyndigheten att underrätta fastighetsägaren om nämndens beslut. Eftersom föreskriften är generell förefaller det vara överflödigt att. som måste bli fallet om paragrafens sista
Prop. 1981/82:19 149
stycke antas i föreslagen lydelse. ge en regel om ytterligare fall när ägaren skall underrättas om ett omprövningsbeslut. I fråga om allmän fastighets- taxering har 20 kap. 18 å sista stycket en som det förefaller på samma sätt överflödig bestämmelse. Dess tidigare motsvarighet i taxeringslagen. 154å ] mom andra stycket. hade uppenbarligen innebörden. att den ägare som av någon anledning inte fått del av det preliminära taxeringsbeslutet kunde påfordra underrättelse om slutligt beslut angående taxeringen också för det fall omprövning inte hade skett (jfr 150å 1 mom och lS—lå 1 mom första stycket taxeringslagen i lydelse före ikraftträdandct av fastighetstax- eringslagen samt prop 1973:162 s 344 f). Såvitt lagrådet har kunnat finita var någon saklig förändring på denna punkt inte avsedd med den ändrade lydelse motsvarande bestämmelse fick i fastighetstaxeringslagen. .
Lagrådet föreslår med hänsyn till det anförda. att 28 kap. 7 å sista stycket får följande lydelse och att motsvarande ändring görs i 20 kap. 18 å". sista stycket fastighetstaxeringslagen.
"Underrättelse om beslut av nämnden skall. oavsett om beslutet innebär ändring av beslut enligt 2 å. alltid sändas till ägare. som före utgången av juli månad under taxeringsåret inte har erhållit underrättelse enligt 4 å och som senast den 25 augusti samma år anmält. att han önskar underrättelse om innehållet i beslut om fastighetstaxering."
Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen
72 b å
l paragrafen föreslås införande av en ny bestämmelse om att ändring i inkomst- och förmögenhctstaxering skall ske automatiskt. när ändringen- föranleds av att en förvaltningsdomstol beslutat om ändrat taxeringsvärde i fråga om fastighet för vilken intäkten beräknas efter särskild grund (schablonberäkning). Beslut om sådan ändring skall fattas av den lokala skattemyndigheten eller. om särskilda skäl talar för det. av länsrätten. l sista stycket av 72 bå sägs. att talan mot sådant ändringsbeslut inte får "föras särskilt" och tillfogas. att talan mot taxeringen också i den del beslutet avser får föras "hos länsrätten i den ordning som föreskrivs i 74. 76 och 100—1025å".
Förbud mot särskild talan förenas i allmänhet inom processrätten med en rätt att i motsvarande hänseende föra talan i samband med att det slutliga avgörandet i målet eller ärendet överklagas. l förevarande fall torde emellertid uttrycket "får inte föras särskilt" endast avse att förbjuda talan i den ordning som vanligen gäller för klagan över lokal skattemyndighets beslut och i stället som rättsmedel anvisa talan mot taxeringen.
Också i ett annat hänseende kan den återgivna författningstexten vara missvisande. För taxeringsproccssen gäller i princip att talan i något hänseende mot en åsatt taxering anses röra taxeringens belopp inom den i processen uppdragna ramen. De olika instanserna får. med visst undantag
Prop. l98l/82zl9 150
för regeringsrätten. inte merän en gång pröva fråga om samma taxering (33 å förvaltningsprocesslagen jämförd med bl.a. 7oå sista stycket och 103å andra stycket taxeringslagen ). Regeln att talan mot ändringsbeslut får föras hos länsrätten gäller därför inte när länsrätt tidigare har prövat besvär rörande den berörda taxeringen. Den gäller givetvis inte heller när ändringsbeslutet har fattats av länsrätten i första instans.
Förslaget har i denna del utformats efter mönster av en motsvarande regel i 72 aå taxeringslagen . I en senare antagen motsvarande bestämmelse i fastighetstaxeringslagen (20kap. 23 å) har regeln erhållit uttrycket ”i den ordning som gäller för besvär över fastighetstaxeringsnämnds beslut".
Med hänsyn till det anförda föreslar lagrådet alt sista stycket av 72 b å taxeringslagen far följande lydelse och att motsvarande ändringar" görs i 72 a å samma lag samt i 20 kap. 23 å fastighetstaxeringslagcn:
"Talan mot beslut i fråga om ändring enligt denna paragraf förs i den ordning som gäller för besvär över beslut rörande den taxering som avses med ändringsbeslutet".
Prop. 1981/82:19 151
Utdrag BUDGETDEPARTEMEN'I'ET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1981-10-15
Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Ullsten. Wikström. Friggebo, Åsling. Söder. Johansson. Wirtén. Andersson, Boo. Petri. Eliasson. Gustafsson. Elmstedt. Tillander. Ahrland. Molin
Föredragande: statsrådet Wirtén
Proposition om särskild fastighetstaxering. m. m.
l-"öredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag till 1. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen(197911 152). 2. lagom ändring i taxeringslagen (1956:623).
l'ii'iredraganden redogör för lagrådets yttrande.
Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen(1979:1152)
Lagradct har i allt väsentligt godtagit fi'irslaget. [ fråga om förslaget till 38 kap. 7 s* sista stycket fastighetstaxeringslagen(1979:1152). FTL. har lagrädet framfört synpunkter och föreslagit annan lydelse av bestämmelsen. Motsvarande ändring föreslas av lagrådet ske i EU kap. 18% sista stycket FTL. som gäller i fräga om allmän fastighetstax- ering.
Enligt 28 kap. 7 & första stycket skall den lokala skattemyndigheten senast den 15 oktober under taxeringsåret sända underrättelse till fastighetsägare om den särskilda fastighetstaxeringsnäntnden har ompritivat sitt tidigare beslut. Nämnden skall nämligen ompröva sitt tidigare beslut om fastighets- ägaren avger erinringar mot beslutet eller skäl annars föreligger. Enligt sista Stycket av samma paragrafskall motsvarande underrättelse vidare sändas till ägare som före utgången av juli månad inte har fatt underrättelse om nämndens första beslut om nytaxering. Ägaren skall dock senast den 25 augusti ha anmält att han önskar underrättelse om innehallet i beslut om fastighetstaxering.
IBeslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssamntanträde den ltl september 1981.
Prop. 1981/82:19 152
Bestämmelsen. som har sitt motsvarighet även vid allmän fastighetstax- ering. 20 kap. 18 :$. innebär att fastighetsägare som inte inom angiven tid har fatt underrättelse ont nämndens första beslut om fastigltctstaxering ltar rätt att fa underrättelse om ett omprövat beslut. Detta medför att om nämnden inte har omprövat sitt tidigare beslut sä skall den göra detta ttär sädan anmälan inkontmer.
l.:tgradet ltar föreslagit en viss ändring av reglerna i bl. a. 28 kap. 7 & sista stycket. .lag katt i och för sig biträda uppfattningen att vissa ändrittgar katt vara ntotiverade. F.ntellertid hör ettligt tttitt tttettittg den nu aktuella regeln — liksottt dess motsvarighet vid allntätt fastighetstaxering - omprövas i ett senare santtttattltattg. Jag tänker därvid ttärntast på den kommande behandlingen av fastighetstaxeringskommittens (Fi 1976105) överväganden och ev. förslag till s. k. rullande fastigltctstaxering. Jag är därför inte beredd att f. tt. ansluta mig till lagradets förslag i detttta del.
Av motsvarande skäl anser jag anlednittg inte lteller föreligga att nu ändra | kap. 7 & satttt lö kap. 1 och (t åå FTL pä sätt lagradet fi:"treslagit. Härigenom blir det inte heller aktuellt att ändra i ”lä taxerittgslagett (1956:6231. 'l'L.
Lagradet har vidare föreslagit en ändring i Et) kap. 23 & FTL. Jag kontttter att behandla denna fråga senare i samband ttted att jag tar tipp lagrådets yttrande i vad det avser f("trslaget till ändring i Tl...
Jag vill i detta sammanhang ta ttpp ytterligare en fråga. [ 21 kap. lt) & FTL fitttts en bestämmelse om att värderingsteknisk ledantot i lättsrätt fi.")rordnas av regeringen för viss attgivett tid. Det katt inte uteslutas att en sådan ledamot avgår under detttta tid. Om det nted hänsyn främst till arbetsbelastningen vid domstolen fitttts beltov av att en tty värderingsteknisk ledamot förordnas för den i'tterstaende tiden. bör sa kutttta ske. Jag förordar att en sådan bestämmelse tas in i det aktuella lagrummet. Bestämmelsen bör gälla även i fraga om If.-lh'l års allmänna fastigltctstaxering. Detta bör framgå av
övet'gt'tttgsbestämntelserna till lagett.
Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen(1956:623)
Lagrädet har i huvudsak godtagit förslaget. Lagrådet ltar entellertid föreslagit n_v lydelse av 72 b s sista stycketTL samt föreslagit att ntotsvarande ändringar görs i 72 a & samma lag och i Ztl kap. 23 s FTL.
Jag delar Iagrädets uppfattning att sista stycket av 72 b & TL kan vara n'tissvisande. Jag förordar därför att bestämmelsen ändras och ansluter ntig i huvudsak till lagradets förslag till lydelse. Jag vill emellertid föreslå en ättdrittgi lagrådets förslag. Enligt tttitt tttettittg bör bestämmelsen utformas så att det klart framgar att besvär över beslut om ättdring skall föras genom besvär ("över den taxering som avses nted ättdrittgsbeslutet. Härigenom undviks att besvär skulle kunna anföras saväl över ändringsbeslutet som över
taxeringen.
Prop. 1981/82:19 153
Motsvarande ändringar bör som lagrådet föreslagit göras i 72 a så TL och 20 kap. 23 %* FTL. De nu föreslagna änt'lringarna inttebär förtyt'lligant'len och innefattar således ingett ändring i sak i förhållattde till vad som redan gäller.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag tttt ltar anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att atttaga de av lagrådet granskade lagförslagen med vidtagna ändringar.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragant'lens överväganden och besltttar att genom proposition föreslå riksdagen att atttaga de förslag som föredragan— den ltar lagt fram.
Prop. 1981/82:19
lttnehållsförteckning
Propositionen ............................................... Propositionens huvudsakliga intteltall .......................... lagförslag .................................................. 1 Förslag till lag om ändrittg i fastigltetstaxerittgslagen
(1979: | 152 ............................................. 2 Förslag till lag om ättdrittg i taxerittgslagett (1956:623) .......
Utdrag av protokoll vid regerittgssanttttattträde den 11! september 1981 ........................................................
1 Inledning ............................................... 2 Föredragandetts överväganden ............................ 2.1 lttledande synpunkter .............................. 2.1.1 Garantibeskattttingett m. m. .................
2.2 l.:tgstiftningens utformning ......................... 2.3 Ny taxering ....................................... 2.3.1 Nytaxeringsgrttnderna ....................... 2.311 Allmänt ..........................
2.312 N_v— eller otttbildttittg av taxeringsen-
het ...............................
231.3 Ändringar i beskattttittgsttatur och skattepliktshänsecnde .............. 2.314 Ändringar i taxeringsenltets fysiska
beskaffenhet ......................
2.3.1.5 Ändring i fråga om vissa rättsliga förhål—
landen ............................
2.3.1.o Rörelsenedlt't'ggning ................ 2.317 Sammanläggning och kvittning ......
2.318 Uppskattttittgsgrttttder. m. m. ....... 2313) Åtgärder vid tty taxerittg ............
2.4 'l'axeringsorganisatiottett ............................ 2.4.1 Distriktsindeltting m. m ......................
2.4.2 Särskild fastighetstaxerittgsnätttttd ............
2.4.3 Länsstyrelsernas och de lokala skattemyndighe-
ternas uppgifter ............................ 2.431 Konsulenter ....................... 2.432 Tjänstemanttagrattskttittg m. m .......
2.433 Kontaktman för fastigltctstaxering . . . 2.434 Övriga frågor .....................
2.5 Deklarations- och uppgiftsskyldigltet ................. 2.5.1 Deklarationsplikt m. m. ..................... 2.5.2 Uppgiftsskyldighet .......................... 2.5.3 Övrigt .................................... 2.6 Förberedande åtgärder .............................
154
Prop. 1981/82:19
'Jt 4—2»
xla
2.7 Fastighetstaxeringsnämndernas verksamhet ........... 2.7.1 Sammanträde. närvarorätt. beslutsförhet. m. m
2.7.2 Fördelning av taxeringsvärde ................
2.7.3 Besltttsförfarandet .......................... 2.7.4 Övrigt ....................................
2.8 Uppföljning av besvärsinstansers beslut. m. nt ......... 2.8.1 Allmänt ...................................
2.8.2 Uppföljning av fastigltetstaxerittg. m. m. ......
2.8.3 Uppföljning av inkomst- och förmögenhetstax-
ering ......................................
2.9 Rättelse och besvär ................................ 2.9.1 Allmänt ...................................
2.9.2 Rättelse av lokal skattetttyttdigltet. m. m ....... 2.9.3 Besvär i vanlig ordtting .....................
2.931 Besvär över fastighetstaxerittgsnämnds
beslttt ............................
2.932 Besvär över länsrätts och kamntarrätts
beslttt ............................
2.9.4 Besvär i särskild ordtting .................... 2.941 Allmänt ..........................
2.942 Uppföljningsåtgärd enligt 28 kap. 125
FTl ...............................
2.9.4.3 Brister i ttnderrätteIseförfarattdet.
m. nt. ............................
2.9.4.4. Oriktigt taxerittgsbeslut. m. m. ...... 2.945 Övrigt om besvär i särskild ordning . . 2.9.5 Övriga bestämmelser om besvär .............. (")tfergz'tngsbestt'immelser .................................. Kostnadsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . ......................... Upprättade lagförslag .................................... Hemställan ............................................. Beslut .................................................
Bilaga 1 Sattttttattfattning av betänkandet Särskild fastighetstaxering
(Ds B 198115) ....................................... Bilaga 2 Fastigltetstaxeringskommitténs l'örfattnittgsft'.'>rslag ....... Bilaga 3 Satttmanställning av remissyttranden över betänkandet Särskild fastighetstaxering (Ds B 1981: 5) ...............
Bilaga 4 Sammanställning av remissyttranden över betänkandet
Besvärsregler vid alltftän fastighetstaxeting. följdt'indrittgar
m. m, (Ds B 198113) ................................. Utdrag av lagrådets protokoll den 12 oktober 1981 ..............
Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 15 oktober 1981 ....... , ...............................................
155
(tf) 61.) ()() 6 1 63 (33 63 6-4 67 7 l 7 1
72 73
76
86 91
118
142
148
151
(iO'l'AB Stockholm IllRl