RÅ 1999 not 73

Not 73. Överklagande av Riksskatteverket ang. eftertaxering för 1988 för inkomst. - Skattemyndigheten i Jönköpings län ansökte om eftertaxering av Lars C. och anförde. Lars C. avlämnade inte någon deklaration till ledning för 1988 års taxering. Taxeringsnämnden åsatte honom därför taxeringar efter skönsmässiga grunder. Av handlingarna i deklarationen framgick därvid, att taxeringsnämnden inte hade haft någon uppgift om att Lars C. hade varit delägare i fastigheten Vapnet 2 i Jönköpings kommun. - I besvär över 1988 års taxering hade Lars C. inkommit med en ej undertecknad deklaration den 1 november 1988. I denna ej undertecknade deklaration redovisade Lars C. inte något innehav av fastigheten Vapnet 2. Han lämnade inte heller några upplysningar om att han ägde någon del i denna fastighet. - Fastigheten Vapnet 2 hade Lars C:s f.d. hustru, formellt varit ägare till. Hon hade även ensam haft lagfart på fastigheten. Fastigheten hade avyttrats på exekutiv auktion den 29 oktober 1987. Vid avyttringen uppkom en skattepliktig realisationsvinst på totalt 196 068 kr. Redan den 22 december 1986 ansökte Lars C. vid Jönköpings Tingsrätt om stämning på sin f.d. hustru och hävdade att han haft bättre rätt till fastigheten Vapnet 2. - I en dom den 13 maj 1991 i mål nr T 831/86 stadfäste Jönköpings tingsrätt en förlikning mellan Lars C. och hans hustru om att fastigheten Vapnet 2 var samägd av dem med hälften vardera. Lars C. har således alltsedan förvärvet 1981 varit hälftendelägare i fastigheten. Detta innebär att han skulle beskattas för hälften av realisationsvinsten på 196 068 kr, dvs. 98 034 kr, som inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet. - Som ovan anförts, hade taxeringsnämnden inte haft kännedom om att Lars C. ägt hälften av fastigheten Vapnet 2 när den skönmässiga taxeringen åsattes. Formella förutsättningar för eftertaxering förelåg därför.- Länsrätten i Jönköpings län (1994-11-03, ordförande Jansson): Även om Lars C. redan i december 1986 genom stämning å sin f.d. hustru hävdat att han haft bättre rätt till Vapnet 2 har han först genom tingsrättens dom den 13 maj 1991 erhållit äganderätten till hälften av fastigheten. Lars C. kan enligt länsrättens mening inte sägas ha lämnat oriktigt meddelande vid nu ifrågavarande taxering. Förutsättningar att eftertaxera Lars C. eller att påföra honom skattetillägg föreligger därför inte. - Länsrätten avslår skattemyndighetens yrkanden. - I kammarrätten vidhöll skattemyndigheten sina yrkanden om eftertaxering och anförde bl.a. följande. I domen den 13 maj 1991 stadfäster tingsrätten endast en förlikning mellan Lars och Ingrid C. som bekräftar att fastigheten Vapnet 2 var samägd med hälften vardera. Fastigheten har således varit samägd ända sedan deras förvärv och fram till avyttringen. Hälften av fastigheten och realisationsvinster faller därmed på Lars C. som ägare av fastigheten. Den omständigheten att samäganderätten har fastställts först genom tingsrättens dom den 13 maj 1991 saknar helt betydelse. Detta eftersom samäganderätten inte uppkommer genom tingsrättens dom. Den har funnits alltsedan makarnas förvärv. - Lars C. delgavs skattemyndighetens överklagande men svarade inte. - Kammarrätten i Jönköping (1996-12-04, Stahre, Ramberg, Schiller): Av 114 § taxeringslagen, i dess lydelse vid 1988 års taxering, framgår att om skattskyldig i uppgift eller upplysning, avgiven till ledning vid hans taxering, lämnat oriktigt meddelande som föranlett att han påförts skatt med för lågt belopp, får rättelse ske genom eftertaxering. Detsamma gäller om skattskyldig, ehuru uppgiftspliktig, har underlåtit att avlämna uppgift. - När Lars C. skulle ha avlämnat självdeklaration 1988 hade Ingrid C. ensam lagfart på fastigheten och tvisten om vem som hade bättre rätt till fastigheten var inte avgjord. Någon skyldighet att i deklarationen redovisa fastighetsförsäljningen har därför inte förelegat. Inte heller i övrigt har Lars C. varit skyldig att upplysa taxeringsmyndigheterna om tvisten. Eftersom han varken lämnat oriktig uppgift eller underlåtit att lämna uppgift som han varit skyldig att lämna saknas förutsättning för eftertaxering (jfr RÅ 1986 ref. 98). - Kammarrätten avslår överklagandet. - Riksskatteverket yrkade att Regeringsrätten skulle eftertaxera Lars C. för taxeringsåret 1988 för inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet med 98 034 kr. Riksskatteverket anförde bl.a. följande. Enligt det av tingsrätten stadfästa förlikningsavtalet mellan Lars och Ingrid C. ägde de hälften var av fastigheten Vapnet 2. Det ligger i sakens natur att detta förhållande får anses ha rått alltsedan fastigheten köptes 1981 och att det förhållandet under alla omständigheter rådde vid försäljningen av fastigheten 1987. Det skulle i och för sig kunna hävdas att förlikningsavtalet inte stod i överensstämmelse med de verkliga förhållandena. Några omständigheter som pekar i den riktningen har emellertid inte framkommit och såväl länsrätten som kammarrätten har, utan invändningar från parterna, utgått från att äganderätten till fastigheten var delad. Det sagda innebär att Lars C., om han gett in en deklaration till ledning för 1988 års taxering, skulle ha redovisat hälften av aktuell realisationsvinst i deklarationen. Den omständigheten att hans äganderätt till hälften av fastigheten i formellt hänseende bekräftades först 1991 påverkar inte detta faktum. Om Lars C. deklarerat i vederbörlig ordning och utelämnat realisationsvinsten hade han lämnat en oriktig uppgift avseende ett väsentligt belopp i deklarationen. Om deklarationen i sådant fall följts av taxeringsnämnden och taxeringen vunnit laga kraft hade förutsättningar för eftertaxering således förelegat. Lars C. har inte till ledning för 1988 års taxering ingett någon självdeklaration. Detta förhållande påverkar emellertid inte förutsättningarna för att åsätta honom eftertaxering för en realisationsvinst om 98 034 kr, eftersom hans underlåtenhet härvidlag medfört att han blivit väsentligen för lågt taxerad genom att taxeringsnämnden, i ovetskap om att Lars C. ägde halva fastigheten, inte också skönstaxerade honom för halva den aktuella realisationsvinsten. - Lars C. delgavs Riksskatteverkets överklagande men hördes inte av. - Regeringsrätten (1999-04-16, Lindstam, Lavin, Nilsson, Wennerström): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 114 § i den vid 1988 års taxering gällande taxeringslagen (1956:623) framgår att rättelse skall ske genom eftertaxering om skattskyldig i uppgift eller upplysning, avgiven till ledning vid hans taxering, lämnat oriktigt meddelande och meddelandet följts eller eljest föranlett att skatt enligt uppbördslagen (1953:272) påförts den skattskyldige med för lågt belopp. Motsvarande gäller om skattskyldig, ehuru uppgiftspliktig, underlåtit att avlämna uppgift eller infordrad upplysning. - Enligt 25 b § taxeringslagen skall skattskyldig, som under beskattningsåret avyttrat fast egendom, vid självdeklarationen foga erforderlig utredning på fastställt formulär för beräkning av skattepliktig realisationsvinst. - Utöver vad deklarationsformuläret föranleder bör, enligt 31 § 1 mom. taxeringslagen, envar meddela de upplysningar till ledning för egen taxering som kan vara av betydelse för åsättande av en riktig taxering. - I rättspraxis har s.k. dold äganderätt i vissa fall godtagits som grund för taxering. Man måste emellertid normalt utgå från att ägarförhållandena, sådana de antecknats hos inskrivningsmyndigheten, överensstämmer med de verkliga förhållandena. Först om det står klart att denna uppgift är felaktig, bör den kunna frångås. Utredningen i skatteärendet bör alltså utvisa att en talan vid allmän domstol, t.ex. om att en fastighet där ena maken har lagfart skall anses vara samägd av båda makarna, med stor sannolikhet skulle vinna bifall (jfr RÅ 1992 ref. 41). - Huruvida Lars C., vid den tid då han skulle ha avgett självdeklaration, hade någon dold äganderätt till fastigheten Vapnet 2 måste bedömas som så ovisst att han i vart fall inte kan anses ha varit skyldig att i 1988 års självdeklaration lämna uppgifter om fastighetens försäljning. Vidare kan det förhållandet att Lars C. år 1986 väckt talan mot Ingrid C. om bättre rätt till fastigheten inte anses ha varit av omedelbar relevans för beräkning av taxerad och beskattningsbar inkomst vid 1988 års taxering. Lars C. var därför inte heller skyldig att lämna uppgift om den väckta talan. - Lars C. har alltså inte underlåtit att lämna någon uppgift om fastigheten Vapnet 2 som han varit skyldig att lämna och därför saknas förutsättning för eftertaxering. Överklagandet skall således avslås. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår överklagandet. (fd II 1999-03-10, Nässlin)

*REGI