RÅ 2000 not 124

Rätt till bistånd ansågs föreligga för person som, sedan han fyllt 18 år, skilts från gymnasieundervisning och stod till arbetsmarknadens förfogande

Not 124. Överklagande av Jens J. ang. bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen. - Jens J., född i juni 1979, hade hög frånvaro i sina gymnasiestudier och skildes från undervisningen den 8 januari 1998. Jens J. ansökte om bistånd enligt 6 b § socialtjänstlagen (1980:620), SoL, avseende uppehälle för februari 1998 och kostnad för glasögon men ansökningen avslogs av Socialnämnden i Västerviks kommun genom beslut den 9 april 1998. Jens J. överklagade. -Länsrätten i Kalmar län (1998-04-09, ordf. Gustavsson): Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har enligt 6 § SoL rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt på de villkor som anges i lagen. - Enligt 7 kap. 1 § föräldrabalken är föräldrar underhållsskyldiga för sina barn till den dag barnet fyller 18 år. Går barnet i skolan vid den tidpunkten eller återupptas skolgången innan barnet fyller 19 år, är föräldrarna underhållsskyldiga så länge skolgången pågår, dock längst tills barnet fyller 21 år. Till skolgång räknas enligt detta lagrum studier i grundskola, gymnasieskola eller annan jämförlig utbildning. - Jens J:s studieavbrott har lett till att hans föräldrar inte längre är underhållsskyldiga för honom. - I tidigare praxis har socialbidrag inte kunnat vägras i den aktuella situationen med den av socialnämnden använda motiveringen. Bland de ändringar i socialtjänstlagen som trädde i kraft den 1 januari 1998 finns ett förtydligande av den enskildes ansvar. I prop. 1996/97:124 s. 75 anfördes följande. Regeringen vill åter slå fast att den enskilde inte kan anses ha rätt till ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen om han inte efter förmåga försöker bidra till sin egen försörjning. Den som kan arbeta är därför också skyldig att söka arbete. Denna skyldighet gäller i första hand heltidsarbete. I skyldigheten att söka arbete inbegrips i princip också deltagande i den verksamhet som anordnas för arbetslösa inom ramen för arbetsmarknadspolitiken, t.ex. arbetsmarknadsutbildning, beredskapsarbete eller arbetsrehabiliterande åtgärder, deltagande i svenskundervisning och andra delar av särskilda introduktionsprogram som syftar till att förbereda och underlätta invandrares inträde på arbetsmarknaden. - Deltagande i gymnasiestudier av aktuellt slag utgör inte en sådan verksamhet inom ramen för arbetsmarknadspolitiken som anges i förarbetena. Gymnasiestudier kan inte heller i övrigt jämställas med något av de uppräknade krav som kan ställas på den bidragssökande. Länsrätten anser således att socialnämnden inte har haft fog för att avslå Jens J:s ansökan på den angivna grunden. Han har såvitt framgår av handlingarna ställt sig till arbetsmarknadens förfogande. Rätt till försörjningsstöd enligt 6 b § SoL föreligger därmed. - Länsrätten förklarar Jens J. berättigad till försörjningsstöd och visar målet åter till socialnämnden för att bestämma stödets storlek. - Socialnämnden överklagade och yrkade att länsrättens dom skulle upphävas. - Kammarrätten i Jönköping (1998-06-18, Englund, Lindgren, Ekman) biföll överklagandet med följande motivering: Jens J. har utan giltigt skäl försatt sig i en situation som medför att han saknar möjlighet att själv tillgodose sina behov eller att få dem tillgodosedda på annat sätt. Förfarandet kan jämföras med att sluta ett arbete utan att försäkra sig om att andra försörjningsmöjligheter finns eller med att vägra anta anvisat arbete. Vid sådant förhållande, och då någon akut nödsituation inte är för handen, kan Jens J. inte anses berättigad till det ifrågavarande biståndet. - Jens J. yrkade hos Regeringsrätten att han skulle beviljas det sökta biståndet. Han anförde bl.a. att han var arbetssökande och beredd att ta vilket arbete som helst, eller någon annan form av sysselsättning, för att försörja sig. - Regeringsrätten (2000-07-05, Björne, von Bahr, Baekkevold, Nordborg, Wennerström): Skälen för Regeringsrättens avgörande. I målet skall bedömas om Jens J. hade rätt till bistånd enligt SoL sedan han i januari 1998 skilts från gymnasieundervisningen. Då gymnasieundervisningen upphörde för Jens J., som vid tillfället var 18 år gammal, bortföll föräldrarnas underhållsskyldighet gentemot honom enligt 7 kap. 1 § föräldrabalken. - De grundläggande reglerna för rätten till bistånd finns i SoL. Där föreskrivs såvitt nu är av intresse följande. Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har enligt 6 § rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) på de villkor som anges i 6 b-6 f §§. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes resurser att leva ett självständigt liv (6 a §). Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för livsmedel, kläder, glasögon m.m. (6 b §). Socialnämnden får begära att den som uppbär försörjningsstöd under viss tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, och inte har fyllt tjugofem år (6 c § första stycket). Praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket skall syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den skall utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar (6 c § andra stycket). Om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet som anvisats enligt 6 c §, får fortsatt försörjningsstöd vägras eller nedsättas. Detsamma gäller om han eller hon utan godtagbart skäl uteblir från praktiken eller den kompetenshöjande verksamheten (6 d §). - Utredningen i målet innefattar inte uppgifter om de närmare omständigheterna kring Jens J:s skiljande från gymnasieutbildningen. Det synes emellertid ostridigt att Jens J. själv inte kunnat skaffa sig förvärvsarbete eller på annat sätt försörja sig själv men att han efter det att han avskilts från gymnasieutbildningen anmält sig som arbetssökande hos kommunens arbetsförmedling. Det framgår inte av utredningen i vilken utsträckning socialnämnden erbjudit Jens J. praktik eller kompetenshöjande verksamhet syftande till att utveckla hans möjligheter att i framtiden försörja sig själv. - Socialstyrelsen har i ett avgivet yttrande uttalat att ansökningen om bistånd borde ha bifallits. Till stöd härför har styrelsen anfört bl.a. följande. "I den enskildes skyldighet att efter förmåga bidra till sin egen försörjning ingår att delta i sådan verksamhet som jämställs med arbete/arbetssökande. Gymnasieskolan är en allmän utbildningslinje inom ordinarie utbildningssystem. Dit kan hänföras universitets- eller högskolestudier oavsett om de är direkt yrkesinriktade eller inte. Ingen av dessa studiegångar kan jämföras med arbete eller de åtgärder, som anordnas speciellt för arbetslösa inom ramen för arbetsmarknadspolitiken. Redan av prop. 1996/97:124 framgår att regeringen inte syftat på annan verksamhet, än sådan som avser arbetslösa. Den enskilde har således rätt att avbryta studierna och i stället ställa sig till arbetsmarknadens förfogande och/eller delta i sådan verksamhet som socialnämnden kan ställa som villkor för att bevilja socialbidrag. - I de fall som socialnämnden kan ställa krav på den enskilde enligt 6 c § SoL måste socialnämnden först utreda den enskildes förutsättningar och behov och bedöma vilken verksamhet som bäst tillgodoser dessa (prop. 1996/97:124, s. 77). Verksamheten skall dessutom enligt 6 c § utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar. Socialnämnden skall samråda med länsarbetsnämnden innan beslut fattas. - Socialnämnden har gjort upp en arbetsplan för Jens J., som innebär att han skall godta erbjudet arbete, praktikplats eller annan kompetenshöjande verksamhet enligt normer och riktlinjer i Västerviks kommun. Denna plan kan emellertid knappast anses relevant, då den inte förefaller att bygga på någon utredning, och då han inte erbjudits någon konkret åtgärd. Ansökan har inte heller avslagits enligt 6 d §." - Svenska Kommunförbundet har yttrat sig i målet. - Regeringsrätten gör följande bedömning. - Såvitt framgår av utredningen saknade Jens J. möjlighet att själv tillgodose sina behov då han skildes från gymnasieutbildningen och föräldrarnas underhållsplikt gentemot honom bortföll. Han anmälde sig emellertid till arbetsförmedlingen och får anses ha stått till arbetsmarknadens förfogande. Det har inte gjorts gällande att han avböjt att deltaga i praktik eller kompetenshöjande verksamhet som erbjudits honom. Mot bakgrund härav finner Regeringsrätten att grund saknas för att vägra Jens J. det sökta biståndet. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver kammarrättens dom och fastställer länsrättens dom. (fd I 2000-05-31, Bäckström)

*REGI

*INST