RÅ 2000 not 125

Straffverkställighet utanför anstalt (intensivövervakning med elektronisk kontroll)

Not 125. Överklagande av Odd P. ang. straffverkställighet utanför anstalt. - Odd P. var dömd till en månads fängelse för olovlig tillverkning av sprit, brott mot alkohollagen, olovlig försäljning av alkoholdrycker samt vapenbrott. Kriminalvårdsstyrelsen (Regionmyndigheten i Göteborg) avslog den 15 december 1997 en ansökan av Odd P. att fängelsestraffet skulle få verkställas utanför anstalt enligt lagen (1994:451) om försöksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk kontroll. Kriminalvårdsstyrelsen beslutade den 12 januari 1998 att inte ändra beslutet. Styrelsen ansåg att det förelåg särskilda skäl mot en verkställighet utanför anstalt. Styrelsen hänvisade till 3 § Kriminalvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd i ämnet (KVVFS 1996:3) där det bl.a. uttalas att brottslighet som till sin karaktär är sådan att den kan utövas i bostaden utgör sådant skäl som talar mot verkställighet utanför anstalt. Enligt styrelsen hade Odd P. återfallit i likartad brottslighet under prövotid och utövat denna brottslighet i hemmet. Odd P:s dåliga hälsotillstånd föranledde inte annan bedömning. - Odd P. överklagade och yrkade att hans ansökan skulle bifallas. -Länsrätten (1998-04-29, ordf. Aulin skiljaktig) ändrade inte det överklagade beslutet. - Odd P. överklagade. - Kammarrätten i Göteborg (1998-08-24, Häggbom, Sjöbeck, Jönsson): I förarbetena till lagen om försöksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk kontroll sägs att mot bakgrund av att försöksverksamheten läggs upp som en verkställighetsfråga bör huvudregeln vara att alla som uppfyller de formella kraven i lagen skall kunna delta, men att i några speciella situationer kan särskilda skäl tala för att huvudregeln bör kunna frångås. Vidare sägs att dessa situationer kan, bl.a. med hänsyn till att de är av mångskiftande karaktär, inte beskrivas i lagtexten (prop. 1993/94:184 s. 16). I specialmotiveringen ges vissa riktlinjer för när särskilda skäl skall anses tala mot verkställighet utanför anstalt. Sådana skäl kan vara att den dömdes bostad inte är godtagbar för försöksverksamheten, att han inte har en fungerande telefon eller att han inte har ordnad sysselsättning. Vidare bör det inte komma i fråga att någon får delta i försöksverksamheten mer än en gång. Om det framstår som helt orealistiskt att den dömde kan hantera en sådan verkställighet talar också särskilda skäl emot den. Han kan till exempel ha ett pågående kvalificerat missbruk. Slutligen kan det förekomma fall där det annars på grund av brottets karaktär eller gärningsmannens person skulle te sig direkt oförsvarligt eller stötande att bifalla ansökan. Det kan till exempel röra sig om en dom avseende brottslighet som till sin karaktär är sådan att den typiskt sett är ägnad att fortsättas i eller från bostaden. Det torde dock här röra sig om rena undantagsfall och möjligheten att inte bevilja en ansökan av sådana skäl bör utnyttjas med största försiktighet (prop. 1993/94:184 s. 33 ff.). Som exempel på en situation där ansökan ofta bör avslås har nämnts det fallet att brottet riktats mot en sammanboende. - Kammarrätten gör följande bedömning. - Av handlingarna i målet framgår inte annat än att Odd P. har en bostad som är godtagbar för försöksverksamheten, att han har en fungerande telefon och att han har sysselsättning på en jordbruksfastighet. Det har inte gjorts gällande att han skulle ha ett pågående missbruk. Brottets art kan, mot bakgrund av uttalandena i förarbetena om återhållsamhet med avslagsbeslut, inte anses diskvalificera Odd P. för verkställighet utanför anstalt. - På grund av det anförda finner kammarrätten att Odd P:s ansökan skall bifallas. - Kammarrätten bifaller överklagandet och förklarar att Odd P. skall få avtjäna sitt fängelsestraff genom intensivövervakning med elektronisk kontroll. Kammarrätten överlämnar ärendet till Regionmyndigheten i Göteborg för vidare handläggning. - Kriminalvårdsstyrelsen yrkade hos Regeringsrätten att kammarrättens dom skulle undanröjas och länsrättens dom fastställas. Till stöd för sin talan anförde styrelsen bl.a. Den aktuella brottsligheten hade begåtts i hemmet. Odd P. var bosatt på en jordbruksfastighet och om han beviljades intensivövervakning var hans önskemål att han skulle få arbeta på denna. Det måste därför anses stötande att medge intensivövervakning i detta fall. Särskilda skäl talade emot verkställighet utanför anstalt. - I ett den 9 juni 2000 avgivet yttrande anförde Odd P. bl.a. följande. Under den långa tid som gått sedan tingsrättens dom i brottmålet och kammarrättens dom hade han skött sig exemplariskt, vilket talade för att han skulle sköta sig även vid en verkställighet i hemmet. Under den tid målet handlagts hade det vidare inträffat förändringar i påföljdssystemet och villkorlig dom med samhällstjänst skulle nu ha varit den sannolika påföljden. Sedan kammarrättens dom meddelades hade hans hälsotillstånd försämrats ytterligare och läkarna gav honom högst ett år att leva om han inte genomgick en lungtransplantation. Väntetiden för lungtransplantationer översteg 12 månader och det skulle dessutom finnas en lämplig organdonator att tillgå. Han var således lätt att övervaka då han hade svårt att lämna hemmet. För närvarande kunde han inte vistas bland andra människor. Minsta infektion kunde leda till hans omedelbara död. - Regeringsrätten (2000-07-05, Björne, von Bahr, Baekkevold, Nordborg, Wennerström): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 2 § första stycket lagen om intensivövervakning med elektronisk kontroll (före den 1 januari 1999 2 § första stycket lagen om försöksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk kontroll) får, på ansökan av den som dömts till fängelse i högst tre månader, beslutas att fängelsestraffet skall verkställas utanför anstalt. En ansökan får inte bifallas, om den dömde är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt av någon annan anledning än för verkställighet av det straff som ansökan avser eller om särskilda skäl annars talar mot verkställighet utanför anstalt. - Av handlingarna i målet framgår följande. Odd P. dömdes den 21 maj 1996 för olovlig tillverkning av sprit, olovligt beredande av mäsk, olovlig försäljning av alkoholdrycker och skattebedrägeri till villkorlig dom. Under prövotiden gjorde han sig skyldig till olovlig tillverkning av sprit, brott mot alkohollagen (beredande av mäsk), olovlig försäljning av alkoholdrycker samt vapenbrott och dömdes därför den 23 september 1997 till det nu aktuella fängelsestraffet. Enligt domen är brottsligheten begången i hemmet. - Frågan i målet är om det föreligger särskilda skäl att inte medge verkställighet utanför anstalt. - Odd P. har genom domen den 23 september 1997 fällts till ansvar för bl.a. olovlig tillverkning av sprit och olovlig försäljning av alkoholdrycker. Brotten har utförts i hemmet och innebär återfall i tidigare brottslighet av samma slag. Nu angivna faktorer utgör i och för sig sådana särskilda skäl som talar mot att medge verkställighet av Odd P:s fängelsestraff utanför anstalt. Vid prövning av verkställighetsfrågan kan emellertid vad som upplysts om Odd P:s nuvarande hälsotillstånd inte lämnas utan avseende. Regeringsrätten finner vid en samlad bedömning att förutsättningar föreligger att medge att Odd P:s fängelsestraff verkställs utanför anstalt. Kriminalvårdsstyrelsens överklagande skall följaktligen lämnas utan bifall. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer det slut som kammarrättens dom innehåller. (fd I 2000-05-31, Kovacs)

*REGI

*INST