RÅ 2000 not 127

Not 127. Ansökan om rättsprövning av Elisabet F. av beslut ang. detaljplan. - Byggnadsnämnden i Göteborg kommun beslutade den 6 april 1999 att anta detaljplan för del av södra Chalmersområdet samt villor vid Ljungbackegatan inom stadsdelarna Johanneberg och Krokslätt i kommunen. - Länsstyrelsen i Västra Götalands län beslutade den 30 september 1999 att avslå överklaganden av bl.a. Elisabet F. - Bl.a. Elisabet F. överklagade länsstyrelsens beslut. Hon anförde bl.a. att de boendes behov och olägenheter borde ha prövats mot ett verkligt utbyggnadsbehov och inte ett hypotetiskt, att inga lokaliseringsalternativ studerats samt att länsstyrelsens bedömning grundade sig på felaktiga premisser vad gällde behov och lokalisering. Hon framförde också kritik mot att var och en av dem som i samrådet skriftligen opponerat sig mot planförslaget inte delgetts utställningshandlingarna. Hon ifrågasatte om inte en jävssituation förelåg eftersom byggnadsnämndens ordförande, som under lång tid varit ledamot i Chalmers högskolestyrelse och nu ingick i stiftelsens styrelse, ledde arbetet på plankontoret och därmed haft stora möjligheter att påverka och styra ärendet även om han inte medverkade i beslut som rörde Chalmers. Hon ifrågasatte vidare om inte detaljplanen, som innebar stora ingrepp i närmiljön, var av sådan betydelse att planen borde förts till fullmäktige för avgörande. -Regeringen (Miljödepartementet, 2000-02-03): Av handlingarna i ärendet framgår att detaljplanen överensstämmer med intentionerna i en av kommunfullmäktige den 28 januari 1999 antagen översiktsplan för Chalmers Tekniska Högskola och Mossenområdet. Regeringen finner mot bakgrund härav att byggnadsnämnden inte kan anses ha överskridit sin behörighet genom att anta detaljplanen. När det gäller jävsfrågan finner regeringen att den person Elisabet F. nämnt inte medverkat i beslutet och att det inte heller i övrigt i ärendet framkommit sådana omständigheter att kommunens beslut bör upphävas på grund av jäv. Vad gäller samråd och utställningsförfarande kan konstateras att det av planhandlingarna framgår att Elisabet F. fått tillfälle att framföra sina synpunkter innan planen antogs. Regeringen finner att vad Elisabet F. framfört om handläggningen i kommunen inte utgör tillräckliga skäl att upphäva planbeslutet. - Vid ärendets prövning i sak finner regeringen att detaljplanen inte kan anses medföra sådana olägenheter för de kringboende att planen av det skälet inte kan godtas. Vad de klagande framfört om avvägningen mellan olika intressen, om behovet av parkeringsplatser och lokaler eller deras invändningar i övrigt utgör inte heller skäl för regeringen att upphäva planbeslutet. - Regeringen avslår överklagandena. - Elisabet F. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut. Till stöd för sin talan anförde hon bl.a. följande. Kommunfullmäktige borde ha antagit detaljplanen och inte byggnadsnämnden eftersom endast planens trafikdel men inte högskolebyggnader och parkeringsanläggning beskrevs i översiktsplanen. Någon avvägning hade inte gjorts mellan de boendes intressen och behovet av Chalmers utbyggnad. En jävssituation förelåg genom att byggnadsnämndens ordförande samtidigt satt i Chalmers styrelse och ledde arbetet på plankontoret, där högskolans omfattande byggplaner handlades. Vidare hade drygt 60 av de boende och andra berörda som lämnat synpunkter under samrådet inte underrättats enligt 5 kap. 27 § plan- och bygglagen (1987:10). - Regeringsrätten (2000-07-06, von Bahr, Baekkevold, Hulgaard, Nilsson): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - Utredningen visar inte att det förekommit något fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Det har inte heller framkommit att regeringen vid prövningen av den aktuella detaljplanen och dess konsekvenser felbedömt fakta eller överskridit det handlingsutrymme som finns i detaljplaneärenden. - Regeringsrätten finner således att regeringens beslut inte strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna att regeringens beslut på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd I 2000-06-27, Green)

*REGI

*INST