RÅ 2000 not 137
Beslut att anta detaljplan för äldreboende (rättsprövning, avslag)
Not 137. Ansökan av Mariana Ö., Hanne M. m.fl. om rättsprövning av ett beslut ang. detaljplan. - Kommunfullmäktige i Järfälla kommun beslutade den 29 november 1999 att anta förslag till ny detaljplan för Engelbrektsvägen, fastigheten Jakobsberg 11:7 m.fl. Planområdet omfattades sedan tidigare av en detaljplan från år 1990 som medgav byggande av en barnstuga. Huvudsyftet med den antagna planen var att kvartersmarken inom planområdet i stället skulle få bebyggas med bostäder anpassade för äldre. - Beslutet överklagades av Mariana Ö. m.fl. - Länsstyrelsen i Stockholm län avslog den 10 februari 2000 överklagandena och fastställde med stöd av 13 kap. 8 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL, beslutet att anta detaljplanen. - Mariana Ö., Hanne M. m.fl. överklagade länsstyrelsens beslut. -Regeringen (Miljödepartementet, 2000-04-19) avslog överklagandena med följande motivering: Regeringen finner att vad Hanne M. framfört om kommunens behandling av förevarande planärende jämfört med andra planer samt om utställnings- och antagandeförfarandet inte utgör skäl att upphäva kommunens beslut att anta planen. - Vid ärendets prövning i sak konstaterar regeringen att planområdet berör mark som i gällande plan är utlagd som kvartermark för barnstuga och att förevarande planändring innebär att användningssättet för kvartersmarken ändras till bostadsändamål. Regeringen finner att planens utformning inte kan anses medföra sådana olägenheter för de kringboende att detaljplanen av det skälet inte kan godtas. Vad de klagande framfört utgör inte heller i övrigt skäl att upphäva kommunens beslut att anta planen. Överklagandena bör därför avslås. - Mariana Ö., Hanne M. m.fl. ansökte om rättsprövning och yrkade att regeringens beslut skulle upphävas. Till stöd för sin talan anförde de bl.a. följande. Regeringens beslut stred mot vissa rättsregler i samhället. Regeringen hade inte tagit fasta på de odemokratiska delarna som planprocessen varit behäftad med och ärendet hade behandlats under tre veckor hos regeringen mot normalt fyra-sex månader. De ifrågasatte därför om ärendet var ordentligt genomgånget med alla de påpekanden som de hänvisat till i sina skrivelser. Regeringen hade inte heller lämnat en utförlig förklaring till sitt ställningstagande. Den stora förändringen av detaljplanen, enplanshus mot fyravåningshus och förflyttning av byggplatsen, utgjorde en betydande olägenhet för omgivningen och närboende men hade totalt förringats. Kommunens prioritering av den tänkta ägarens önskemål att just få denna skogstomt stred mot kraven på objektivitet och opartiskhet. Hela tiden hade ordet äldreboende använts trots att det var fråga om s.k. seniorboende, vilket var något helt annat. När det gällde sådant boende saknade kommunen inflytande. Besluten hade därför tagits på felaktiga grunder. Att kommunens beslut hade tagits med en rösts övervikt visade tydligt på tveksamheten i ärendet. - Regeringsrätten (2000-09-15, Baekkevold, Lindstam, Nordborg, Schäder, Wennerström): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - Regeringsrätten finner att sökandena inte har visat att regeringen vid beslutsfattandet har felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som föreligger i planärenden. Det har inte heller framkommit att det vid handläggningen förekommit något sådant fel som kan ha påverkat utgången i ärendet. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i ärendet att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 2000-08-29, I. Larsson)