RÅ 2000 not 153

Not 153. Ansökan av Hans S. och Berit S. om rättsprövning av beslut i fråga om detaljplan. - Kommunfullmäktige i Malmö kommun beslutade den 25 mars 1999 att anta detaljplan för område vid Bunkeflovägen söder om Henriksdalsvägen i Hyllie i kommunen. - Sedan beslutet överklagats av Hans och Berit S. beslutade Länsstyrelsen i Skåne län den 20 maj 1999 att avvisa överklagandet. - Hans och Berit S. m.fl. överklagade länsstyrelsens beslut. - Hans och Berit S. anförde bl.a. att länsstyrelsen mot bakgrund av projektets speciella karaktär hade gjort en alltför snäv avgränsning av kretsen besvärsberättigade. -Regeringen (Miljödepartementet, 2000-02-17: Regeringen finner inte att vad Hans och Berit S. anfört utgör skäl att ändra länsstyrelsens beslut att avvisa deras överklaganden. Överklagandena till regeringen bör därför avslås. - Regeringen avslår överklagandena. - Hans och Berit S. ansökte rättsprövning av regeringens beslut och anförde bl.a. följande. Detaljplanen omfattar ett projekt benämnt "Scandinavian Tower", en planerad närmare 300 meter hög tornbyggnad. Den krets, som kommunen ansett vara berörd av planen, är med hänsyn till projektets enorma storlek och omgivningspåverkan alldeles för snävt tilltagen. Detta förfarande lever inte upp till intentionerna i plan- och bygglagen (1987:10), PBL, och de uttalanden som gjordes inför lagens tillkomst. Tornet kommer att dominera sin omgivning vida omkring på ett sätt som miljödepartementets tjänstemän troligen inte förmått föreställa sig. Det är här tal om Europas högsta byggnad. Konsekvenserna för närboende har dock inte kommenterats alls av kommunen, länsstyrelsen eller regeringen. Många närboende kommer att märka effekter av anläggningen såsom slagskugga, ljus- och solreflexer, men mest torde den komma att märkas genom sin gigantiska storlek och totala brist på anpassning till platsens förutsättningar. Möjligheten för närboende att påverka olika planfrågor har undanröjts genom att den av kommunen angivna besvärsberättigade sakägarkretsen i praktiken har begränsats till kommunen själv. Regeringens beslut innebär ett godkännande av det tillämpade planförfarandet och strider därmed mot rättsregler i PBL (5 kap. 19 och 20 §§ samt 13 kap. 2 §) så som de beskrivs i förarbetena till PBL. - Regeringsrätten (2000-10-11, Baekkevold, Sandström, Hulgaard, Schäder, Wennerström): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. - I målet är fråga om Hans och Berit S., som bor på ett avstånd om drygt 1500 meter från planområdet, haft rätt att överklaga beslutet om antagande av detaljplan. Vem som har rätt att överklaga ett sådant beslut regleras inte i PBL utan får bedömas enligt 22 § förvaltningslagen (1986:223). Där föreskrivs att ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det gått honom emot och beslutet kan överklagas. Enligt praxis gäller som villkor för den enskildes rätt att överklaga att beslutet antingen påverkar hans rättsställning eller berör ett intresse för honom som på något sätt erkänts av rättsordningen, t.ex. genom att han skall höras innan beslut meddelas. - Regeringsrätten finner att det som Hans och Berit S. anfört inte grundat rätt för dem att överklaga detaljplanebeslutet. På grund härav och då det inte heller i övrigt klart framgår av omständigheterna att regeringens beslut strider mot någon rättsregel skall beslutet stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd I 2000-09-19, I. Larsson)

*REGI

*INST