RÅ 2000 not 158

Not 158. Överklagande av Riksskatteverket (RSV) av ett förhandsbesked ang. inkomstskatt. - I en ansökan om förhandsbesked uppgavs att X Innovation AB (XIAB) och ett av XIAB och forskare gemensamt ägt aktiebolag (NYAB) avsåg att ge årliga bidrag till X-universitetet (X). De frågade om de hade rätt till avdrag för bidragen (frågorna 1 och 2), om avdragsrätten var beroende av att bidraget villkorades på så sätt att det fick användas för forskning vid X eller alternativt för forskning vid viss institution inom X (fråga 3) och om avdragsrätt förelåg i det fallet att en särskild bestämmelse infördes i bolagsordningen för XIAB resp. NYAB, vilken föreskrev skyldighet att betala bidragen (fråga 4). -Skatterättsnämnden (2000-02-24, Ersson, Wingren, Armholt, Brydolf, Svensson, Tollerz, Virin). Förhandsbesked (avser samtliga frågor): Bidrag XIAB eller det av forskare och XIAB samägda bolaget NYAB till X utgör omedelbart avdragsgilla utgifter. - Motivering. XIAB är ett helägt dotterbolag till X Holding AB som i sin tur är helägt av X. XIAB:s verksamhet består i att förädla uppfinningar till patent eller know-how. Uppfinningarna emanerar bl.a. från forskningsprojekt som bedrivs av forskare verksamma vid X. Förädlingen kan gå till så att XIAB förvärvar uppfinningen från forskaren, men även en lösning där uppfinningen förädlas på samma sätt i ett särskilt bolag (NYAB) som ägs gemensamt av XIAB och av en eller flera forskare är tänkbar. Forskaren överlåter åt bolagen rätten att i eget namn söka och upprätthålla patent på uppfinningen, att kommersiellt exploatera samt fritt förfoga över detta genom vidareöverlåtelse, licensiering, annat avtal eller exploatering i egen regi. Bolagen utvecklar uppfinningen vidare för att den så småningom skall kunna bli föremål för patentansökan. Därefter kan uppfinningen exploateras kommersiellt genom att antingen upplåtas till nyttjande av annan eller överlåtas till en extern avnämare. - Bolagen är för sin verksamhet beroende av att nya uppfinningar tas fram som kan förvärvas och förädlas. För att stimulera och underlätta framtagandet av nya uppfinningar planerar bolagen att lämna årliga bidrag till X för att understödja forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs vid de olika institutionerna inom X. - Nämnden gör följande bedömning. - XIAB och/eller NYAB bedriver enbart verksamhet inom X:s verksamhetsområde. Ett av respektive bolag lämnat bidrag till forsknings- och utvecklingsarbete hos X kan därför, även utan angivande av precisering till särskilt forskningsprojekt, antas få betydelse för bolagens näringsverksamhet. Förutsättningarna enligt punkt 24 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370), KL, för rätt till avdrag för utgifterna är därmed uppfyllda (frågorna 1-2). Det saknar betydelse för bedömningen om bidragen villkoras på sätt anges i fråga 3 eller om en särskild bestämmelse enligt fråga 4 införs i bolagsordningen i respektive bolag. - Från och med 2002 års taxering skall inkomstskattelagen (1999:1229), IL, i stället tillämpas, vilket dock inte påverkar förhandsbeskedet. - RSV överklagade Skatterättsnämndens beslut och yrkade att frågorna 1 och 2 skulle besvaras med ja med den begränsningen att bidragen för att bli avdragsgilla måste avse visst eller vissa definierade områden som bolaget eller bolagen hade intresse av att kommersiellt utnyttja och att frågorna 3 och 4, med samma utgångspunkt, skulle besvaras med nej då de fick anses för generella för att avdragsrätt skulle kunna medges. - Till stöd för sin talan anförde RSV bl.a. följande. Skatterättsnämndens synsätt medförde att bolagen behandlades som om de vore integrerade delar av X. Bolagens hela resultat kunde då alltid nollställas genom bidrag till X. Det medförde att bidragen även kunde innefatta bidrag till den del av X:s verksamhet som inte var hänförlig till forskning. X bedrev en omfattande utbildning för vilken avdrag inte skulle medges om den bedrivits i bolagens regi. Avdragsrätt för bidrag för forsknings- och utvecklingskostnader förutsatte att visst samband förelåg mellan forskningen och den verksamhet bidragsgivaren bedrev. Avdrag kunde enligt verkets mening inte på det sätt Skatterättsnämnden gjort medges för generella bidrag eftersom dessa kunde komma att innefatta områden som inte var eller blev intäktsgenererande hos bolagen. Bolagens utdelning fick inte heller ske via generella bidrag. RSV ansåg att en viss öronmärkning av bidragen måste ske för att de skulle bli avdragsgilla vid inkomsttaxeringen. - XIAB hemställde att det överklagade förhandsbeskedet skulle fastställas och anförde bl.a. följande. Av såväl förarbetena till de skatteregler som här aktualiserades som av rättspraxis angående dessa regler framgick det klart att det för avdragsrätt var tillräckligt att bidragsgivaren hade ett rimligt intresse av det forsknings- och utvecklingsarbete som bekostades genom näringsverksamheten. Bolagen bedrev enbart verksamhet inom X:s verksamhetsområde och det kunde därför, utan att det särskilt preciserades att bidragen skulle gå till något särskilt forskningsprojekt, antas att bidragen fick betydelse för bolagens näringsverksamhet. Med hänsyn härtill ansåg XIAB att någon öronmärkning inte var nödvändig för att avdragsrätt skulle föreligga för de aktuella bidragen. Om en öronmärkning ändå skulle krävas var det enligt XIAB:s uppfattning tillräckligt att bidragen villkorades på så sätt att de endast fick användas "för forskning vid X" alternativt "för forskning vid X, företrädesvis vid viss institution vid X". En öronmärkning till något visst forskningsprojekt vid X skulle således inte vara nödvändig. - Regeringsrätten (2000-10-24, Baekkevold, Nordborg, Sandström, Hulgaard, Schäder): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt punkt 24 av anvisningarna till 23 § KL får avdrag ske för kostnad för sådan forskning och sådant utvecklingsarbete som har eller kan antas få betydelse för den skattskyldiges näringsverksamhet. Frågan i målet är om bolagens rätt till avdrag enligt denna anvisningspunkt förutsätter att bidragen öronmärks för vissa forskningsprojekt eller på något annat sätt specialdestineras till forskningsverksamhet (frågorna 1-3) eller har stöd i bolagsordningen (fråga 4). - Eftersom bestämmelsen tar sikte på forskning och utvecklingsarbete måste, i en situation där bidragsmottagaren bedriver också annan verksamhet, bidragen styras till den del av mottagarens verksamhet som avser forskning (eller utvecklingsarbete). Någon ytterligare begränsning behövs inte när, som i detta fall, erforderligt samband finns mellan givarbolagens verksamhet och den av mottagaren bedrivna forskningsverksamheten. Ett villkor av det beskrivna slaget kan inte ersättas av en bestämmelse om bidrag i bolagsordningen. - Fr.o.m. 2002 års taxering skall, med vissa undantag, 16 kap. 9 § IL tillämpas. Denna lagändring påverkar inte svaren på de frågor förhandsbeskedet avser. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar, med ändring av Skatterättsnämndens förhandsbesked, att avdrag för de i målet aktuella bidragen förutsätter att bidragen av givaren villkoras och att villkoret kan avse att bidragen av mottagaren får användas endast för forskning. Förekomsten av en bestämmelse i givarens bolagsordning om att bidrag skall betalas till mottagaren saknar betydelse. (fd I 2000-09-19, Bolin)

*REGI

*INST