RÅ 2000 not 33
För utökad bostadsbebyggelse, enkelt planförfarande (avslag) / För utökad bostadsbebyggelse, enkelt planförfarande (rättsprövning, avslag)
Not 33. Ansökan av Nils K. om rättsprövning av ett beslut att anta detaljplan. -Byggnadsnämnden i Norrtälje kommun (1997-12-18) antog detaljplan för fastigheterna Överlöpe 7:7 och 7:8 i Vätö församling i kommunen. - Sedan beslutet överklagats avslog Länsstyrelsen i Stockholms län (1998-03-16) överklagandet och fastställde beslutet att anta planen. - Nils K. överklagade länsstyrelsens beslut. - Regeringen (Inrikesdepartementet, 1998-12-03) avslog överklagandet och anförde som skäl för sitt beslut: Av 5 kap. 28 § plan- och bygglagen (1987:10) framgår att enkelt planförfarande kan tillämpas om planförslaget är av begränsad betydelse, saknar intresse för allmänheten och är förenligt med översiktsplanen. Regeringen finner, i likhet med länsstyrelsen, att tillämpningen av enkelt planförfarande kan godtas vid prövningen av det aktuella planförslaget. - Regeringen finner att detaljplanens utformning inte kan anses innebära sådana olägenheter för Nils K. att planen av det skälet inte kan godtas. Vad han anfört utgör inte heller i övrigt skäl att upphäva beslutet att anta planen. Överklagandet bör därför avslås. - Nils K. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut. Han anförde till stöd för sin ansökan i huvudsak följande. Byggnaden på fastigheten Överlöpe 7:7 stod för nära hans tomtgräns. Storleken på byggnaderna på Överlöpe 7:7 och 7:8 överskred vad som var tillåtet enligt detaljplanen och avvikelserna var stora. Fastigheterna hade redan bebyggts med permanentbostäder, vilket stred mot planens syfte. Utfarterna från fastigheterna var mycket trafikfarliga eftersom de inte byggts enligt planen. VA-anläggningen medförde risker för miljön. Dessutom kunde grundvattnet komma att drabbas av saltvatteninträngning. Anmärkningarna innebar också att det varit fel att tillämpa enkelt planförfarande. - Regeringsrätten (2000-02-25, Werner, Lindstam, Nordborg, Eliason, Schäder): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden har angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kravet på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - Den överklagade detaljplanen har tillkommit genom enkelt planförfarande enligt 5 kap. 28 § plan- och bygglagen (1987:10). I målet har inte framkommit att förutsättningar saknats för tillämpning av sådant planförfarande. Vad Nils K. i övrigt anfört visar inte att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha överskridit det bedömningsutrymme som föreligger i detaljplaneärenden. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som sökanden har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 2000-02-08, Bergquist)