RÅ 2001 not 106

Not 106. Överklagande av X av förhandsbesked ang. inkomstskatt. - I ansökan om förhandsbesked anförde X följande. X är holdingbolag i en koncern med internationell verksamhet. - I koncernen ingår bl.a. två schweiziska dotterbolag, Y respektive Z som ägs till 100 procent respektive 78 procent av X. Y bedriver verksamhet i Schweiz medan Z är holdingbolag till ett engelskt bolag, Z-group, som bedriver verksamhet genom dotterbolag i England, Sverige och USA. - I syfte att renodla strukturen överväger X att överlåta ägandet av aktierna i Z till Y. Fråga har därvid uppkommit om utdelning från Y är skattefri för X enligt dubbelbeskattningsavtalet med Schweiz. - Enligt artikel 25 § 5 ("huvudregeln") i dubbelbeskattningsavtalet är utdelning från bolag med hemvist i Schweiz till bolag med hemvist i Sverige undantagen från svensk skatt, i den mån utdelningen skulle ha varit undantagen från svensk skatt om båda bolagen hade varit bosatta i Sverige. Skattefrihet gäller dock endast under förutsättning att det utbetalande bolagets inkomsthuvudsakligen härrör, direkt eller indirekt, från annan verksamhet än förvaltning av värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom samt verksamheten bedrivs i Schweiz av det utbetalande bolaget (eller av ett bolag i vilket det äger minst 25 procent av rösterna). - Utdelning från schweiziskt bolag till svenskt bolag är också skattefri, förutom enligt vad som följer av huvudregeln ovan, enligt en särskild tilläggsbestämmelse till avtalet. - Enligt 4 § b) lagen (1988:337) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Schweiz ("alternativregeln") är utdelning från ett schweiziskt bolag skattefri för mottagande svenskt bolag, om den utdelning som betalas av bolaget i Schweiz huvudsakligen utgörs av utdelning vilket detta bolag mottagit på aktier eller andelar som bolaget innehar i bolag med hemvist i annan stat än Schweiz, och vilken skulle ha varit undantagen från svensk skatt om de aktier eller andelar för vilka utdelningen betalas hade innehafts direkt av bolaget med hemvist i Sverige. - Skattefriheten skall således avgöras enligt en huvudsaklighetsprincip med tillämpning av såväl huvudregeln som alternativregeln. - Skatterättsnämnden äger utgå från att utdelning från Y kvalificerar för skattefrihet enligt huvudregeln och att utdelning från Z kvalificerar för skattefrihet enligt alternativregeln. - Vid en överföring av ägandet av Y till Z uppkommer frågan om en sammanlagd utdelning från Y, som härrör från de båda bolagen till ungefärligen lika stora delar, är skattefri för X enligt avtalet. - Fråga - Det är av synnerlig vikt för sökanden att kunna överblicka de skattemässiga konsekvenserna av en överlåtelse av Z enligt ovan. Mot bakgrund av detta anhåller sökanden att Skatterättsnämnden meddelar förhandsbesked huruvida utdelning från bolaget Y, under angivna förutsättningar, är skattefri för sökanden enligt dubbelbeskattningsavtalet. - Skatterättsnämnden (1999-09-22, Ersson, Wingren, Brydolf, Johansson, Silfverberg, Tollerz, Öqvist): Utdelningen är inte skattefri enligt dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Schweiz (jfr SFS 1992:856). - Motivering - Skattefrihet enligt artikel 25 § 5 i avtalet förutsätter att utdelningen huvudsakligen härrör från verksamhet i Schweiz. Skattefrihet enligt 4 § b) lagen (1987:1182) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Schweiz förutsätter att utdelningen huvudsakligen utgörs av viss utdelning från bolag i annan stat än Schweiz. Ifrågavarande utdelning härrör till ungefärligen lika stor del från det utdelande bolagets verksamhet i Schweiz som från vidareutdelad utdelning från bolag i andra stater. Eftersom ingen av delarna är huvudsaklig är utdelningen inte skattefri enligt avtalet eller enligt den nämnda lagen. - Hos Regeringsrätten yrkade X att Regeringsrätten skulle förklara att utdelning från Y, under de i ansökan om förhandsbesked angivna förutsättningarna, är skattefri för X. Enligt X:s mening bör, vid en överlåtelse av aktierna i Z till Y, utdelning från Y till X, vilken skulle härröra från Y och Z till ungefärligen lika stora delar och som är skattefri var och en för sig, vara skattefri också vid en sammantagen utdelning från Y. - Riksskatteverket bestred bifall till överklagandet och ansåg att Regeringsrätten skulle fastställa Skatterättsnämndens förhandsbesked. - Regeringsrätten (2001-06-21, Baekkevold, Nordborg, Eliason, Dexe): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av artikel 25 § 5 i dubbelbeskattningsavtalet framgår bl.a. att utdelning från ett bolag med hemvist i Schweiz till ett bolag med hemvist i Sverige är undantagen från svensk skatt, under förutsättning att det utbetalande bolagets inkomst huvudsakligen härrör, direkt eller indirekt, från annan verksamhet än förvaltning av värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom och verksamheten bedrivs i Schweiz av det utbetalande bolaget. - Av förutsättningarna för förhandsbeskedet framgår att utdelning från Y till X skulle härröra till ungefär lika stor del från Y:s verksamhet som från Z:s förvaltningsverksamhet. Utdelningen kan därmed inte anses uppfylla det i artikeln uppställda kravet på att inkomsten huvudsakligen skall härröra från annan verksamhet än förvaltningsverksamhet. - Enligt 4 § b) i lagen skall utdelning från bolag med hemvist i Schweiz till bolag med hemvist i Sverige, förutom i fall som anges i artikel 25 § 5 i avtalet, vara befriad från skatt om den utdelning som betalas av bolaget med hemvist i Schweiz huvudsakligen utgörs av utdelning vilken detta bolag mottagit på aktier eller andelar, som bolaget innehar i bolag med hemvist i annan stat än Schweiz, och vilken skulle ha varit undantagen från svensk skatt om de aktier eller andelar för vilka utdelningen betalas hade innehafts direkt av bolaget med hemvist i Sverige. - Som Skatterättsnämnden har funnit uppfyller utdelningen från Y inte heller i detta hänseende huvudsaklighetskriteriet eftersom utdelningen inte kan sägas huvudsakligen utgöras av utdelning som X mottagit på sätt som sägs i bestämmelsen. - Något stöd för att, som X hävdar, behandla utdelningen på annat sätt än som nu redovisats föreligger enligt Regeringsrättens mening inte. Skatterättsnämndens förhandsbesked skall därför fastställas. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked. - Regeringsrätten förordnar att sekretessen enligt 9 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) skall bestå utom i fråga om vad som står under rubriken Regeringsrättens avgörande. (fd II 2001-05-30, Jonsson)

*REGI

*INST