RÅ 2001 not 123

Not 123. Överklagande av Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun ang. bygglov. - Stadsbyggnadsnämnden avslog i beslut den 17 juni 1997 M.S:s ansökan om bygglov vad avsåg tilläggsisolering av fasaden på fastigheten Hörnskåpet 5 i Olovslund, Bromma. Av stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande 30 maj 1997 framgick att M.S. ville tilläggsisolera ytterväggen, 8 cm ut från nuvarande vägg (plus 2 cm fönsteromfattning) utan att i motsvarande grad flytta ut takfoten, fönster och grund. Stadsbyggnadskontoret ansåg bl.a. att indragna fönster skulle ge en skuggverkan, som bröt husets tidstypiska byggstil. Stadsbyggnadskontoret hänvisade till att stadsmuseet avstyrkt förslaget. Kontoret fann att åtgärden innebar en ändring som avsevärt påverkade byggnadens yttre och därför krävde bygglov enligt 8 kap. 3 § plan- och bygglagen (PBL) samt att, då området, Olovslund, var klassat som riksintresse för kulturminnesvården, åtgärden innebar en förvanskning enligt 8 kap. 12 § PBL. - M.S. överklagade stadsbyggnadsnämndens beslut till länsstyrelsen i Stockholms län och påpekade bl.a. att han i sina diskussioner med stadsbyggnadskontoret varit villig att kompromissa genom att endast tilläggsisolera 8 cm, flyta ut de fönster som vette mot gatan och följa efter med grunden. - Genom beslut den 8 april 1998 avslog länsstyrelsen M.S:s överklagan. - M.S. fullföljde hos länsrätten i Stockholm sin talan och hävdade därvid att tidigare framställt förslag om att flytta ut fönster m.m. måste accepteras.- Länsrätten i Stockholms län (1998-07-02, ordförande Hägerström): Länsrätten kan endast pröva vad som omfattas av det överklagade beslutet. Detta innebär att rätten i detta mål inte kan pröva förslaget om utflyttning av fönster m.m. - Även med beaktande av vad i övrigt framkommit finner länsrätten inte skäl att göra annan bedömning än den som länsstyrelsen gjort i sitt beslut. - Länsrätten avslår överklagandet. - Hos kammarrätten fullföljde M.S. sin talan. - Stadsbyggnadsnämnden bestred bifall till överklagandet. - Kammarrätten i Stockholm (1999-01-25, Hallberg, Sundlöf, Pedersen): Domskäl. Enligt 8 kap. 3 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL, krävs bygglov för att bl.a. byta fasadbeklädnad och för att göra andra ändringar av byggnader som avsevärt påverkar deras yttre utseende. - Av handlingarna i målet framgår att bygglov beviljats för vissa byggnadsåtgärder innefattande bl.a. byte till ny träfasad. Bygglov har emellertid inte beviljats vad avser tilläggsisolering av fasaden. - En huvudfråga i målet är om enbart tilläggsisolering är en åtgärd som utgör sådan ändring av byggnaden i fråga som avsevärt påverkar dennas yttre utseende. I denna fråga gör kammarrätten den bedömningen att åtgärden visserligen påverkar byggnadens yttre utseende men att denna påverkan inte kan anses som avsevärd. Kammarrätten finner således att den åtgärd som nu är i fråga inte kräver bygglov. - Vid denna utgång saknas anledning till uttalande om byggnaden har sådan karaktär som avses i 3 kap. 12 § PBL. - Domslut. Kammarrätten ändrar länsrättens och länsstyrelsens beslut och upphäver stadsbyggnadsnämndens beslut i vad därigenom bygglov vägrats. - I Regeringsrätten yrkade Stadsbyggnadsnämnden att Regeringsrätten skulle upphäva kammarrättens dom och fastställa nämndens beslut den 17 juni 1997 att vägra bygglov för utvändig tilläggsisolering av enbostadshus på fastigheten Hörnskåpet 5 inom stadsdelen Olovslund i Bromma. Till stöd för sin talan anförde nämnden bl.a. följande. Den primära frågan är hur bygglovpliktens omfattning i 8 kap. 3 § första stycket 1 plan- och bygglagen (1987:10), PBL, skall tolkas. Lagrummet är så utformat att bygglovplikten är beroende av en bedömning huruvida aktuell ändringsåtgärd avsevärt påverkar en byggnads yttre utseende eller ej. Denna bedömning kan inte göras generellt utan måste med nödvändighet göras utifrån den aktuella byggnadens typ, storlek, utseende, karaktär, fasadmaterial, m.m. I det nu aktuella fallet, där det rör sig om ett litet bostadshus med unik typhuskaraktär för sin tid, innebär sökt tilläggsisolering att fönstersmygarnas djup (inklusive fönsteromfattning) ökas från ca 2 till ca 10 cm. Vidare ökar vägglivets språng utanför den relativt höga sockeln från ca 2 till ca 10 cm och taksprången blir påtagligt mindre. Speciellt de djupa fönstersmygarna innebär att husets utseende förändras avsevärt och dessutom blir dess tidstypiska fasadkaraktär förvanskad. Detta drabbar inte minst gatumiljön. Dessa för husens karaktär så viktiga fasaddetaljer och proportioner blir påtagligt förändrade. De närbelägna hus som tidigare blivit tilläggsisolerade utgör belysande exempel på detta. Om bygglovplikt för sådan tilläggsisolering inte skulle anses gälla, kan uppstå risk för att en stor andel av husen i Olovslund och liknande områden på sikt skulle bli exteriört förändrade med förvanskande inverkan på den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsekaraktären. Att ingripa i efterhand i sådana fall då förvanskning redan skett bygglovfritt framstår som svårförenligt med den allmänna rättsuppfattningen. Det skapar dessutom en stor osäkerhet för fastighetsägare, eftersom bygglovfria åtgärder kan genomföras i god tro vilka senare visar sig innebära en förvanskning av de värden som skall skyddas enligt 3 kap. 12 § PBL, bl.a. i områden av riksintresse för kulturminnesvården. - Det finns inget stöd i PBL för att av energihushållningsskäl medge förvanskning vid ändring av en byggnad som ingår i ett kulturhistoriskt värdefullt bebyggelseområde. - M.S. bestred bifall till stadsbyggnadsnämndens överklagande och anförde bl.a. följande. Kraven för bygglov i 8 kap. 3 § PBL blandas ihop med varsamhetskravet i 3 kap. 10 § samma lag. Det är uppenbart att myndigheterna kräver bygglov för att kunna kontrollera att varsamhetskravet uppfylls. Det finns inget stöd i lagen för ett sådant agerande. Frågan om bygglov för tilläggsisolering skall endast prövas om isoleringen avsevärt förändrar byggnadens yttre utseende, vilket en mindre tilläggsisolering knappast kan anses göra. - Om en mindre tilläggsisolering skulle anses bygglovpliktig måste varsamhetskravet i PBL vägas mot de tekniska egenskapskraven i lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. De som bor i område av riksintresse är vanligen intresserade av att bibehålla den unika miljön, men samtidigt måste husen uppfylla en rimlig teknisk standard, bl.a. när det gäller energihushållning. Om varsamhetskravet i PBL kommer i konflikt med kraven i lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m., måste man kunna kompromissa. - Boverket, som på Regeringsrättens begäran hade avgivit yttrande i målet, anförde som sin bedömning bl.a. följande. En av de mer genomgripande förändringar en fastighetsägare kan göra på en byggnad utgörs av energisparåtgärder av olika slag. En yttre tilläggsisolering innebär alltid att väggen byggs ut från tidigare fasadliv. Åtgärden berör då fönstrens och portarnas placering i förhållande till fasadliv, takutsprång och fasadlivets anslutning till sockeln. Resultatet blir fördjupning av fönstersmygarna, fasadutsprång vid sockeln av samma tjocklek som fönstersmygarnas djup och motsvarande minskning av takutsprången. Detta innebär i princip en avsevärd ändring av husens yttre utseende. Eftersom energibesparande åtgärder på fasad kan utföras på många olika sätt är det enligt Boverkets mening oundgängligt att åtgärderna blir föremål för byggnadsnämndens bedömning och beslut inom ramen för bygglovprövningen. Vid en bygglovprövning ges möjlighet att avväga hur åtgärderna skall utföras enligt 3 kap. 10 § PBL. - Enligt Boverkets uppfattning innebär en yttre tilläggsisolering i regel en sådan avsevärd påverkan på byggnadens yttre utseende att bygglovplikt föreligger. I detta ärende är så fallet. - Regeringsrätten (2001-09-04, Lindstam, Nordborg, Ersson, Melin): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Fastigheten Hörnskåpet 5 i stadsdelen Olovslund i Bromma är belägen inom ett område för vilket gäller detaljplan (stadsplan) fastställd den 16 april 1931. Enligt Översiktsplan 90, antagen av kommunfullmäktige den 18 februari 1991, är området av riksintresse för kulturminnesvården. - Fastighetsägaren har för avsikt att utvändigt tilläggsisolera fasaden på byggnaden på fastigheten. Frågan i målet är om denna isoleringsåtgärd inverkar på byggnadens yttre utseende i sådan utsträckning att bygglov krävs för åtgärden. - I områden med detaljplan krävs enligt 8 kap. 3 § första stycket 1 PBL bygglov för att färga om byggnader eller byta fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial samt för att göra andra ändringar av byggnader som avsevärt påverkar deras yttre utseende. - Med åtgärder som avsevärt påverkar byggnadens yttre avses icke alltför obetydliga ingrepp eller andra förändringar i byggnadens substans, såsom att man putsar eller lägger på ytterpanel på en byggnad som tidigare inte varit putsad eller försedd med panel, samt att man tar upp nya fönster eller dörrar eller väsentligt ändrar befintliga sådana (jfr Didón m.fl., Plan- och bygglagen, 1995, 8:29). - Den planerade tilläggsisoleringen av fastigheten innebär att ytterväggen skulle tilläggsisoleras ca 8 cm ut från nuvarande vägg (plus ca 2 cm fönsteromfattning). Takfot, fönster och grund skulle inte flyttas ut i motsvarande grad. Detta innebär bl.a. att fönstrens smygdjup ökas väsentligt. Boverket har i sitt yttrande ansett att yttre tilläggsisolering i regel innebär en sådan avsevärd påverkan på byggnadens yttre utseende att bygglovplikt föreligger och att så är fallet i förevarande ärende. - Regeringsrätten finner i likhet med Boverket att den sålunda redovisade tilläggsisoleringen av byggnaden på fastigheten Hörnskåpet 5 innebär en sådan ändring av byggnaden som avsevärt påverkar dess yttre utseende. Bygglov krävs därför för åtgärden. Eftersom kammarrätten i sin dom ansett att bygglov inte krävs, bör frågan om bygglov kan medges för åtgärden i första hand prövas av kammarrätten. Målet skall därför återförvisas dit. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver kammarrättens dom och visar målet åter till kammarrätten för ny handläggning. (fd II 2001-08-22, Olsson)

*REGI

*INST