RÅ 2001 not 131

Not 131. Ansökan av L. och Å.S. m.fl. om rättsprövning av ett beslut om detaljplan. -Kommunfullmäktige i Jönköpings kommun (1999-06-23) beslutade att anta detaljplan för del av Backen 1:1 (vid Ravinvägen), Bankeryd, i kommunen. - Sedan beslutet överklagats beslutade Länsstyrelsen i Jönköpings län (1999-12-07) att avslå överklagandet och fastställa kommunens beslut att anta planen. - L. och Å.S. m.fl. överklagade länsstyrelsens beslut. De anförde, med åberopande av tidigare fullmakt, att länsstyrelsens beslut borde undanröjas av formella skäl eftersom länsstyrelsen inte hade prövat överklagandena av S. och K.-H.S. m.fl. I sak hänvisade klagandena till tidigare skrivelser i ärendet och framhöll särskilt att området var avsatt som parkmark i gällande byggnadsplan från 1939. De anförde vidare bl.a. att behovet av parkområden i Backamoområdets norra del fick anses ha ökat på grund av den mycket omfattande industribebyggelse som hade skett inom området strax norr om bostadsområdet. Planområdet var ett mycket lämpligt lekområde för barn. Det område nordväst om bostadsområdet som kommunen hänvisat till var inte ett lämpligt lekområde med hänsyn till den omfattande trafiken och närheten till industriområdena. Området vid Skogsdalsgatan som kommunen också hänvisat till låg för långt från deras bostadsområde för att vara ett alternativ. Klagandena ansåg att kommunens argument för att exploatera parkområdet inte uppvägde de boendes enskilda intressen av att behålla parken. En exploatering av området innebar en både ur enskild och allmän synpunkt starkt påtaglig försämring av bebyggelsemiljön inom området. - Regeringen (Miljödepartementet, 2000-08-24) avslog överklagandet. Som skäl för beslutet anförde regeringen: Regeringen prövar överklagandet på talan också av S. och K.-H.S. m.fl. - Regeringen finner att detaljplanen inte kan anses innebära sådana olägenheter för klagandena att planen av det skälet inte kan godtas. Vad klagandena anfört utgör inte heller i övrigt skäl för regeringen att med anledning av överklagandet upphäva beslutet att anta planen. Överklagandet bör därför avslås. - Å.S. m.fl. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut och yrkade att Regeringsrätten upphävde beslutet om detaljplan för del av Backen 1:1 (vid Ravinvägen), Bankeryd, i Jönköpings kommun. De anförde bl.a. följande. De formella skälen för upphävande är att länsstyrelsen endast prövat L. och Å.S:s samt K. och S.-O.T:s överklagande men inte överklagandet från de andra sakägare som Å.S. och S.-O.T. var ombud för. Regeringen har emellertid prövat samtliga sakägarnas överklagande trots att länsstyrelsen inte gjort detta. Detta strider mot allmänna svenska rättsgrundsatser. Sakskälen för upphävande grundar sig på att deras enskilda intressen att ha kvar planområdet som parkmark inte tillbörligen beaktats enligt reglerna i plan- och bygglagen (1987:10), bl.a. 1 kap. 5 §, vilket medför miljömässig och ekonomisk skada för dem. Sökandena yrkade även att Regeringsrätten skulle förordna att beslutet angående planen tills vidare inte skulle gälla. - Regeringsrätten (2001-09-27, Billum, Hulgaard, Wennerström, Almgren, Melin): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökandena angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. - Av 5 § samma lag framgår att om Regeringsrätten finner att förvaltningsbeslutet strider mot någon rättsregel och det inte är uppenbart att felet saknat betydelse för avgörandet, skall domstolen upphäva beslutet och, om det behövs, återförvisa ärendet till den myndighet som meddelat beslutet. - Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen innefattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - Överklagandet till länsstyrelsen skedde genom en handling som undertecknats av L. och Å.S. samt K. och S.-O.T. I handlingen angavs att Å.S. och S.-O.T. överklagade såväl för egen del som i egenskap av ombud för övriga sökande enligt fullmakt. Ingen av dessa övriga sökande ingav själv någon handling till länsstyrelsen och några omständigheter som hänförde sig enbart till vissa av sökandena anfördes inte. - Vad som förekommit i målet ger inte vid handen att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det bedömningsutrymme som föreligger i planärenden eller att det förekommit något fel i förfarandet som påverkat utgången. Det framgår inte heller klart av omständigheterna att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Vid denna utgång i målet faller frågan om inhibition. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 2001-09-05, Bäckström)

*REGI

*INST