RÅ 2001 not 154

Skatteplikt (undantaget för museiverksamhet, förhandsbesked) / Mervärdesskatt (undantaget från skatteplikt för museiverksamhet) / Mervärdesskatt (undantaget från skatteplikt för museiverksamhet, förhandsbesked)

Not 154. Överklagande av B.S. av förhandsbesked ang. mervärdesskatt. - I en ansökan om förhandsbesked på vilken skattsats som skulle utgå på entréavgifter för visning av Tykarpsgrottan uppgav B.S. beträffande verksamheten vid grottan följande. Han bedriver i enskilda firman Tykarpsgrottan följande verksamheter. 1) Tykarpsgrottan, visning av grottan med enbart guidade turer (= gammal nedlagd gruvdrift från tiden ca 1740 till 1888). I anslutning till grottan finns ett utemuseeum, Länsmuseet i Kristianstad har gjort denna historiska exposé (numera Regionmuseet i Skåne). I anslutning till denna verksamhet finns rekonstruktioner av gamla limugnar (= kalkugnar) - Limugnarna är placerade ca 15 m från ingången till Tykarpsgrottan och skärmutställningen ca 75 m från ingången. Limugnarna är flyttade från Ignaberga Kalk AB:s dagbrott ett par kilometer från grottan. - 2) Kaffestugan, med servering, kiosk och numera även dagskonferenser. Stora salen i serveringsutrymmena har på väggarna dekormålningar som beskriver kalkbrytningens historia i trakten. - 3) Camping och stuguthyrning, i begränsad omfattning. - I Tykarpsgrottan har bedrivits kalkstensbrytning från i vart fall 1740-talet till 1888. I anslutande områden (byar) har bedrivits kalkbrytning ännu längre, dessa grottor (gruvor) är numera mestadels igenrasade. Tykarpsgrottan och närliggande byar ligger i Ignaberga församling utanför Hässleholm. - Det var först i samband med Linné’s Skånska resa 1749, som bönderna av Linné fick lära sig tekniken med pelarsalar (kvarlämnade av pelare för att hålla taket uppe). Denna metod har fullt ut använts i Tykarp, varför dessa fortfarande är möjliga att gå ned i och besöka. - Kalksten från Ignabergaområdet har använts under mycket lång tid tillbaka till både kyrkor, slott och profana byggnader. Ex.vis är Dalby kyrka (som en gång i tiden var ärkebiskopskyrka i Danmark) byggd med kalksten från Ignaberga. - Det är alltså en mycket gammal historisk användning, som allmänheten här kan få en inblick i, samtidigt som en uråldrig gruvdrift visas upp. - Den uråldriga kalkbrytningen i Tykarpsgrottan är föregångare till den nu stora moderna högindustrialiserade kalkbrytning som sker som dagbrott vid Ignaberga Kalksten AB någon kilometer längre bort. - Entréavgift uttages endast för besök i Tykarpsgrottan. Entréavgiften är 40 kr för vuxen, 20 kr för barn 7-16 år, barn under skolåldern tillsammans med förälder går in gratis, prislista bifogas. Vi har även grupprabatter. Limugnarna och utemuseet/utställningen är helt gratis och tillgängligt året runt. - Visning av grottan sker endast med guide, en tur som tar 30-45 min, guiden berättar om grottan/gruvan och kalkbrytningens historia. Det finns tydliga spår, som verktygen lämnat i kalken, märken gjorda av hammare, kilar och hackor. (Detta finns även att se i skärmutställningen). På flera ställen i gruvan kan man se minnesanteckningar ristade i kalken för att hålla reda på hur många kalkblock man brutit. Eftersom det var bönderna, som arbetade i gruvan så användes även verktygen i jordbruket. Det förklarar varför det inte finns några verktyg kvarlämnade i gruvan, verktygen användes tills de blev uppslitna. Man kan även se vilken teknik man använde sig av när man bröt kalk. En teknik de lärde sig av Linné, då han besökte Vedhygge gruva, som ligger ca 1,5 km ifrån Tykarpsgrottan. - Vi har i år fått tillgång till verktyg av sakkunnig som kunnat plocka fram rätt verktyg. Vi fick dessa verktyg i vår ägo så sent som i juni månad i år. Vi har för avsikt att bl.a. med hjälp av honom utvidga museet/utställningen. - Det kan också nämnas att inget bidrag sökts eller erhållits för denna verksamhet från stat eller kommun utöver Länsmuseets engagemang, vilket indirekt varit ett bidrag. -Skatterättsnämnden (2000-04-10, Wingren, Edlund, Odéen, Ohlsson, Peterson, Rabe, Sjöberg): Förhandsbesked. Mervärdesskatt skall tas ut med 25 procent på entréavgiften. - Motivering. Enligt 3 kap. 11 § 4 mervärdesskattelagen (1994:200), ML, undantas från skatteplikt omsättning avseende anordnade i museiverksamhet av utställningar för allmänheten och tillhandahållande i museiverksamhet av föremål för utställningar, om verksamheten bedrivs av eller fortlöpande i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna. Om verksamheten inte bedrivs av och inte heller fortlöpande i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna är omsättningen av tjänsterna inte undantagen från skatteplikt men skattesatsen utgör enligt 7 kap. 1 § tredje stycket 3 ML endast 6 procent av beskattningsunderlaget. - För att någon av de nu nämnda bestämmelserna skall vara tillämplig på en verksamhet anger lagtexten att det är fråga om antingen anordnande av utställningar eller tillhandahållande av föremål för utställningar samt att anordnandet eller tillhandahållandet äger rum i museiverksamhet. - Vad som avses med museiverksamhet har inte närmare definierats i ML eller förarbetena till lagen. Av praxis framgår att frågan om en viss verksamhet har varit att hänföra till museiverksamhet i första hand avgjorts med ledning av vad som enligt vedertaget språkbruk förstås med sådan verksamhet (jfr RÅ 1992 ref. 66, RÅ 1993 ref. 45 och ref. 75). Enligt denna praxis synes det gemensamma för sådana verksamheter vara att de gäller systematiskt hopbragta och ordnade samlingar av föremål som förevisas för allmänheten. Detta får också anses följa av själva bestämmelserna som anger att fråga skall vara om anordnande av utställningar för allmänheten eller tillhandahållande av föremål för sådana utställningar. - Av handlingarna i ärendet framgår att Tykarpsgrottan är registrerad som fast fornlämning och att allmänheten har tillträde till den genom guidade visningar. Den underhålls i det specifika syftet att bevara kulturvärden och är av denna anledning i och för sig av museal karaktär. Den innehåller emellertid inga samlingar som utställes bortsett från vissa ej närmare angivna verktyg som anskaffats under senare tid och som är av sådant slag som använts vid brytningen av kalk i grottan. Nämnden finner mot bakgrund av det nu anförda att visningen av grottan mot avgift inte kan hänföras till omsättning avseende anordnade i museiverksamhet av utställning för allmänheten. Skattesatsen är därför enligt huvudregeln i 7 kap. 1 § första stycket ML 25 procent av beskattningsunderlaget. - B.S. överklagade och yrkade att Regeringsrätten, med ändring av det överklagade beslutet, bestämde att mervärdesskatt skulle tas ut med sex procent på entréavgiften till Tykarpsgrottan. Till grund för yrkandet åberopade han vad han anfört hos Skatterättsnämnden samt tillade följande. Fråga är närmast vad som kan anses ingå i begreppet museiverksamhet enligt mervärdesskattelagen (1994:200), ML. - Begreppet museiverksamhet är inte ett EG-rättsligt begrepp, varför en tolkning av ordet i första hand skall göras utifrån varje medlemsstats nationella lagstiftning. Vad som avses med museiverksamhet är dock inte definierat vare sig i ML eller dess förarbeten. - Av Riksskatteverkets handledning för mervärdesskatt 1999, s. 531 ff., framgår att vägledning i första hand bör sökas i vedertaget språkbruk. Verkets skrivningar är mycket försiktiga och torde ge utrymme för stora möjligheter till en mer extensiv tolkning. - Vid en bedömning av begreppet museiverksamhet bör lämpligen även artikel 3 i stadgarna för ICOM (International Council of Museum) undersökas. - Det sagda visar att det inte finns något som talar för den snäva definition som Skatterättsnämnden gett begreppet museiverksamhet i förhandsbeskedet. Det kan således inte anses följa av vedertaget språkbruk att museiverksamhet endast kan avse verksamhet som innehåller samlingar som utställs för allmänheten. EG-rätten bör kunna gripa in på så sätt att en tolkning inte bör få utmynna i att sådana EG-rättsliga principer som kommit till uttryck i EG-domar bryts. Av det följer att avgörande vid en tolkning aldrig bör kunna vara vem som utför verksamheten. Avgörande bör i stället vara karaktären på verksamheten (se t.ex. EG-domstolens dom i mål C-2/95, SDC-domen). - Grottor, likaväl som andra kulturhistoriska miljöer såsom t.ex. gruvor och historiska industrimiljöer, måste kunna anses utgöra museiverksamhet. En annan tolkning är inte rimlig. Det finns ingen anledning att låta t.ex. förevisning av samlingar av verktyg för allmänheten i en systematisk ordning i en modern lokal utgöra museiverksamhet, men däremot inte förevisning av den kulturhistoriska miljö i vilken verktygen har brukats. Detta synsätt kan inte anses motsägas vare sig direkt eller indirekt av vedertaget språkbruk eller av de av Skatterättsnämnden omnämnda rättsfallen, RÅ 1992 ref. 66, RÅ 1993 ref. 45 och ref. 75. - B.S. åberopade till stöd för sin talan yttranden av Skånes Turistråd, Riksantikvarieämbetet och Arbetets museum i Norrköping samt en broschyr utgiven av ArbetSam - Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd. - Riksskatteverket bestred bifall till överklagandet. - Regeringsrätten (2001-11-05, Ragnemalm, Nilsson, Schäder, Ersson, Dexe) gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden och fastställde nämndens förhandsbesked. (fd I 2001-10-17, Nielsen)

*REGI

*INST