RÅ 2001 not 165

Not 165. Överklagande av V.P. och Riksförsäkringsverket ang. bostadsbidrag. Örebro läns allmänna försäkringskassa beslutade den 14 april 2000 efter omprövning att inte ändra ett beslut den 6 mars 2000 om skyldighet för V.P. och P.P. att återbetala för mycket utbetalat bostadsbidrag 2 400 kr och att inte heller medge eftergift av återbetalningsskyldigheten. - V.P. överklagade beslutet. Till stöd för sin talan anförde han bl.a. följande. Han har, efter det att han fått kassans beslut daterat den 14 april 2000, kontrollerat uppgifterna däri mot vad en anställd inom försäkringskassan fått fram i kassans dator. Ingenting av påståendena i beslutet stämmer. Han har inte gjort något fel. Det var socialtjänsten som ville att han skulle söka bostadsbidragen. Han uppbar bostadsbidrag under tiden den 1 januari - den 30 juni1998. Under samma tid hade han socialbidrag samt inkomster om 53 944 kr. Han började arbeta den 26 maj samma år. När han fick första riktiga lön den 27 juli 1998 hade han inte längre bostadsbidrag eller socialbidrag. Nu lever han under socialnormen. Han hade rätt till bostadsbidrag under tiden den 1 januari - den 30 juni 1998, eftersom han levde under socialtjänstens normer under denna tid. - Försäkringskassan bestred bifall till överklagandet och anförde i huvudsak följande. Huvudargumentet för överklagandet är att V.P. och P.P. saknar förmåga att återbetala kravet och att de under våren 1998 hade behov av bostadsbidraget pga. inkomsterna som de hade då. Bostadsbidragsgrundande inkomst är 161 314 respektive 61 859 kr och högsta anmälda inkomst var 110 000 respektive 92 000 kr. Bostadsbidraget har lämnats felaktigt under tiden januari-juni 1998 då den bidragsgrundande inkomsten i slutligt bostadsbidrag skall anses vara lika fördelad på varje månad. I bostadsbidragssystemet ingår förutsättningen att inkomsten skall anses vara lika fördelad på varje månad under bidragsåret-kalenderåret. Försäkringskassan har, på grund av att bostadsbidrag efter inkomstavstämning är ett reguljärt inslag i systemet och därmed något i viss mån förutsägbart, bedömt att sökanden, i lagens mening inte fullgjort sin uppdragsskyldighet, detta särskilt med beaktande av att det i ansökningsblanketter och beslut framgår vilka inkomster som ligger till grund för rätten till bostadsbidrag. Eftergift kan inte beviljas när uppgiftsskyldigheten inte fullgjorts. -Länsrätten i Örebro län (2000-06-26, ordförande Lundborg): Enligt 24 § lagen om bostadsbidrag är den som får eller har fått preliminärt bostadsbidrag skyldig att omgående till försäkringskassan anmäla sådana ändringar i fråga om inkomst och andra förhållanden, som kan antas innebära att slutligt bostadsbidrag inte kommer att beviljas eller kommer att beviljas med lägre belopp än det preliminära bidraget. - I 28 § samma lag föreskrivs bl.a. att försäkringskassan skall besluta om återbetalning av bostadsbidrag som har lämnats felaktigt eller med för högt belopp. Om det finns särskilda skäl för det får kassan efterge krav på återbetalning helt eller delvis. Vid bedömning av om sådana skäl föreligger skall särskilt beaktas sökandens och dennes medsökandes förmåga att kunna betala tillbaka bidraget. Om dessa inte fullgjort sin uppgiftsskyldighet enligt denna lag eller medvetet eller av oaktsamhet lämnat felaktiga uppgifter till grund för bedömningen av rätten till bostadsbidrag, får kravet på återbetalning inte efterges. - Av handlingarna i målet framgår bl.a. följande. Bostadsbidragsgrundande inkomst för makarna P. för år 1998 uppgick till 161 314 kr resp. 61 859 kr och högsta anmälda inkomst för dem var 110 000 kr resp. 92 000 kr. - Länsrättens bedömning. - Av utredningen i målet framgår bl.a. att V.P. uppbar bostadsbidrag och socialbidrag under januari-juni 1998 och under samma tid hade en inkomst på 53 944 kr. Han började efter arbetslöshet arbeta den 26 maj och fick sin första riktiga lön den 27 juli 1998. - Preliminärt bostadsbidrag skall årligen stämmas av mot inkomstuppgifter som Riksskatteverket lämnar för att bestämma det slutliga bostadsbidraget. Om bostadsbidrag utgivits med för lågt belopp skall försäkringskassan betala ut mellanskillnaden och om bostadsbidrag betalats ut med för högt belopp skall försäkringskassan besluta om återbetalning. - Länsrätten delar försäkringskassans bedömning att V.P. är återbetalningsskyldig för det bostadsbidrag som utgivits med för högt belopp. Vad sedan gäller frågan om eftergift anser länsrätten att det i målet saknats anledning för V.P. att efter juni 1998 anmäla ändrad inkomst till försäkringskassan, eftersom det redan utgivna preliminära bostadsbidraget inte längre kunde påverkas. Han kan därför inte anses ha brustit i sin uppgiftsskyldighet. Han bör därför få en sakprövning i eftergiftsfrågan. En sådan prövning bör i första instans göras av försäkringskassan, varför målet i den delen skall visas åter till kassan. - Länsrätten avslår överklagandet i vad avser återbetalningsskyldighet. - Länsrätten upphäver försäkringskassans beslut vad avser eftergift av återbetalningsskyldigheten och överlämnar handlingarna i målet till kassan för ny prövning av den frågan. - Försäkringskassan yrkade i kammarrätten att kammarrätten skulle upphäva länsrättens dom och fastställa kassans beslut att V.P. är skyldig återbetala felaktigt utbetalt bostadsbidrag för 1998 med 2 400 kr jämte dröjsmålsränta samt yrkade att eftergift inte skulle beviljas. - V.P. motsatte sig ändring och hänvisade till att han och hans fru levde på socialbidrag. - Kammarrätten i Jönköping (2000-10-25, Falkelius, Strokirch, Fagerholm): Försäkringskassan har i kammarrätten anfört bland annat följande. Enligt länsrättens dom har sökanden inte brustit i sin uppgiftsskyldighet då sökanden saknat anledning att efter juni 1998 anmäla ändrad inkomst till kassan, eftersom det redan utgivna preliminära bostadsbidraget inte längre kunde påverkas. Uppgiftsskyldigheten regleras i 24 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag där det framgår att sökande som får eller har fått preliminärt bostadsbidrag är skyldig att omgående till försäkringskassa anmäla sådana ändringar i fråga om inkomst som kan antas innebära att slutligt bostadsbidrag inte kommer att beviljas eller kommer att beviljas med lägre belopp än det preliminära bidraget. Av 28 § samma lag framgår att kravet på återbetalning inte får efterges om sökanden inte har fullgjort sin uppgiftsskyldighet enligt denna lag. - Kammarrätten gör följande bedömning. - När det slutliga bostadsbidraget för år 1998 bestämdes beaktades sökandenas ökade inkomster som de underlåtit att anmäla. Den till följd härav uppkomna återbetalningsskyldigheten i sig synes inte ha ifrågasatts av länsrätten. Kammarrätten skall pröva om det föreligger särskilda skäl att efterge kravet på återbetalning. - Förutsättningarna för eftergift preciserades genom lagändring som trädde i kraft den 15 maj 1999. Övergångsregeln anger att de nya bestämmelserna skall tillämpas på bidrag som lämnats från och med den 1 januari 1997. Vid bedömning av om särskilda skäl för eftergift föreligger skall särskilt beaktas sökandens och medsökandens förmåga att kunna betala tillbaka bidraget. Om dessa inte fullgjort sin uppgiftsskyldighet enligt lagen eller medvetet eller av oaktsamhet lämnat felaktiga uppgifter till grund för bedömningen av rätten till bostadsbidrag, får kravet på återbetalning inte efterges. Eftersom uppgiftsskyldigheten inte fullgjorts kan återbetalningsskyldigheten därför inte efterges. - Med ändring av länsrättens dom fastställer kammarrätten försäkringskassans beslut. - Hos Regeringsrätten yrkade V.P. att Regeringsrätten skulle upphäva kammarrättens dom och fastställa länsrättens dom. Till stöd härför anförde han bl.a. följande. Han har inte medvetet underlåtit att anmäla några inkomster till försäkringskassan. Anledningen till att han inte anmälde att han hade fått arbete var att han vid denna tidpunkt inte längre uppbar bostadsbidrag. - Riksförsäkringsverket yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva kammarrättens dom och fastställa länsrättens dom. Till stöd härför anfördes bl.a. följande. Riksförsäkringsverket anser att en person som uppburit bostadsbidrag i princip är skyldig att enligt 24 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag anmäla även inkomständringar som inträffat efter det att bostadsbidraget upphört att utges. Däremot menar verket att det i sådana fall kan anses att bidragstagaren inte skäligen bort inse att anmälningsskyldighet föreligger även för den inkomst eller inkomsthöjning som han eller hon fick efter det att bostadsbidraget upphört att utgå. Möjlighet finns då att pröva om särskilda skäl föreligger för att efterge kravet. V.P. hade beviljats bostadsbidrag t.o.m. juni 1998. Han började arbeta i slutet av maj samma år. Han borde omedelbart när han fick arbetet ha gjort anmälan härom till försäkringskassan. Verket anser dock att han inte skäligen bort inse att han var skyldig att göra detta, eftersom han först i juli, dvs. då han inte längre uppbar bostadsbidrag, fick lön som översteg det belopp som han anmält till kassan när han ansökte om bostadsbidrag. Enligt verkets mening har V.P. inte brustit i sin anmälningsskyldighet i sådant hänseende att möjligheten att få eftergift inte kan prövas. Verket anser därför i likhet med länsrätten att rätten till eftergift borde prövas av försäkringskassan. - Regeringsrätten (2001-11-30, Ragnemalm, Lavin, Nordborg, Schäder, Dexe): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Frågan i målet är om eftergift av krav på återbetalning av bostadsbidrag kan medges när den som uppburit preliminärt bostadsbidrag underlåtit att anmäla inkomsthöjning som inträffat efter det att bidraget upphört att utgå. - Av handlingarna i målet framgår bl.a. följande. V.P. ansökte i november 1997 tillsammans med sin hustru om bostadsbidrag fr.o.m. januari 1998. Årsinkomsten för 1998 beräknades till 110 000 kr respektive 62 000 kr. V.P. började arbeta den 26 maj 1998 och fick sin första månadslön den 27 juli samma år då han inte längre uppbar bostadsbidrag. Han anmälde inte de ändrade förhållandena till försäkringskassan. Försäkringskassan fastställde efter avstämning de bidragsgrundande inkomsterna till 161 314 kr respektive 61 859 kr och beslutade att makarna P. var återbetalningsskyldiga med 2 400 kr för utbetalt bostadsbidrag under tiden januari-juni 1998. - Regeringsrätten gör följande bedömning. - I 24 § lagen om bostadsbidrag föreskrivs att den som får eller har fått preliminärt bostadsbidrag är skyldig att omgående till försäkringskassan anmäla sådana ändringar i fråga om inkomst och andra förhållanden, som kan antas innebära att slutligt bostadsbidrag inte kommer att beviljas eller kommer att beviljas med lägre belopp än det preliminära bidraget. Vidare föreskrivs i 28 § att kravet på återbetalning inte får efterges bl.a. om sökanden och dennes medsökande inte fullgjort sin uppgiftsskyldighet enligt denna lag. Den sistnämnda regeln gäller obetingat och lämnar således inte något utrymme för att meddela eftergift i det fall att uppgiftsskyldigheten inte skulle ha fullgjorts. - I målet är ostridigt att V.P. inte fullgjort sin uppgiftsskyldighet enligt 24 § lagen om bostadsbidrag. Vid sådant förhållande föreligger inte lagliga förutsättningar att medge eftergift av kravet på återbetalning av utbetalt bostadsbidrag. V.P. och Riksförsäkringsverkets överklaganden skall därför avslås. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår V.P:s och Riksförsäkringsverkets överklaganden. (fd I 2001-10-31, Malmgren)

*REGI

*INST