RÅ 2001 not 2

Not 2. Överklagande av Riksskatteverket av ett förhandsbesked ang. inkomstskatt. - I ansökan om förhandsbesked i fråga rörande inkomsttaxering i samband med utflyttning uppgav A följande. Hon ägde för närvarande förutom div. bankmedel en bostadsrätt, bil och ridhäst i Sverige. Härtill kommer att hon ägde två värdepapper, som kunde ge henne rätt till framtida ägande i ett fåmansföretag i Sverige. De aktuella innehaven var dels ett konvertibelt skuldebrev i X AB (Bolaget) på nominellt 10 251 500 kr som gav henne rätt att teckna 505 aktier i Bolaget för samma belopp. Konvertering skall påkallas senast den 30 december 1999. Efter en konvertering motsvarade detta innehav 8,67 procent av kapitalet i Bolaget, dels en köpoption utställd av hennes far (ägare till alla nuvarande aktier i bolaget) och förvärvad för 2 milj. kr efter marknadsvärdering vid företaget. - Optionen gav henne rätt att köpa 385 aktier i Bolaget senast vid utgången av 2006 för ett lösenpris om 664 000 kr per aktie. Ett utnyttjande av optionen skulle ge henne ett ytterligare innehav i Bolaget om 6,6 procent. Hon skulle före sin utflyttning komma att ha avyttrat sin bostadsrätt, bil och häst. Däremot avsåg hon att behålla konvertibeln (resp. de nya aktier hon kan erhålla vid konvertering) och köpoptionen. Bolaget är ett holdingbolag för det tidigare börsnoterade Y AB. Bolaget hade numera avvecklat flertalet av de verksamheter, som fanns i det börsnoterade bolaget och bedrev nu huvudsakligen handel med värdepapper i form av en större obligationsportfölj. Kvar fanns dock ett par svenska rörelsedrivande bolag. - I övrigt innehöll koncernen utländska dotterbolag och intressebolag med verksamhet utanför Sverige. Det totala marknadsvärdet på aktierna i Bolaget uppgick f.n. till ca 2,5 miljarder kr, vilket medförde att marknadsvärdet på konvertibeln låg på ca 220 milj. kr. Marknadsvärdet på köpoptionen var 2 milj. kr. Hon ägde inte rätt att överlåta optionen på utomstående. Vidare var aktierna i Bolaget förenade med hembudsklausul, vilket gjorde att hon inte fritt kan överlåta de aktier, som hon kunde förvärva genom konverteringsrätten respektive optionsrätten. Innehaven gav således varken nu eller senare henne något väsentligt inflytande i Bolaget. Hon hade inte heller något uppdrag i styrelsen för Bolaget eller annat uppdrag/anställningsförhållande i Sverige. - Med hänvisning till ovanstående bakgrund hemställdes om förhandsbesked på följande frågor.Fråga 1. Kommer A efter avyttring av sin bostad m.m. och utflyttningen att anses skattemässigt bosatt i Sverige enligt intern svensk rätt? Fråga 2. Om nämnden skulle besvara fråga 1 med ja, anses A efter utflyttningen ha hemvist i Sverige enligt dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och det land hon flyttar till? - Skatterättsnämnden (2000-04-06, Ersson, Wingren, Brydolf, Johansson, Svensson, Tollerz, Virin): Förhandsbesked. A kommer inte efter avyttringen av bostadsrätten m.m. och utflyttningen utomlands att anses skattemässigt bosatt i Sverige. - Motivering. Enligt punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370), KL, skall den som tidigare haft "sitt egentliga bo och hemvist i Sverige" anses bosatt här om han har väsentlig anknytning hit. - A kommer inte att ha någon annan anknytning till Sverige av betydelse än den som följer av innehavet av 8,67 procent av kapitalet i hennes fars bolag och en köpoption som ger henne rätt att köpa ytterligare aktier i bolaget motsvarande 6,6 procent. Av handlingarna framgår vidare att A inte bedriver näringsverksamhet i Sverige. Hon har inte något uppdrag i styrelsen för bolaget eller annat uppdrag/anställningsförhållande i Sverige. Att bolaget ägs av hennes far saknar betydelse för bedömningen sett mot bakgrund av att hon inte deltagit i bolagets verksamhet. Mot bakgrund härav framstår A:s ifrågavarande kapitaltillgångar inte som sådana tillgångar som ger henne väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige. Innehavet innebär således inte att A har sådan väsentlig anknytning till Sverige att hon skall anses bosatt här (fråga 1). - Med hänsyn till svaret på fråga 1 förfaller fråga 2. - I överklagande yrkade Riksskatteverket (RSV) att Regeringsrätten skulle förklara att A efter utflyttningen fortfarande skulle anses bosatt i Sverige och anförde bl.a. följande. Vid bedömningen av om någon som inte stadigvarande vistas i Sverige ändå skall anses bosatt här var ett mycket starkt anknytningsmoment att den berörde bedrev näringsverksamhet här eller hade ett ekonomiskt engagemang genom innehav av tillgångar som direkt eller indirekt gav ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet. - Att även större fordringar som kunde anses ge borgenären inflytande i ett svenskt företag kunde innebära ett väsentligt ekonomiskt anknytningsmoment framgick av förarbeten till nuvarande lagstiftning (prop. 1984/85:175 s. 28). Detta medförde att även konvertibla skuldebrev, optionsrätter och reverser på större belopp kunde påverka bedömningen. - Av praxis kunde också utläsas att det förhållandet att den skattskyldige inte avsåg att direkt delta i ledningen av företaget eller t.o.m. saknade möjligheter till detta inte uteslöt att väsentlig anknytning ansåg föreligga (RÅ 1977 Aa 217 och RÅ 1982 Aa 141). Oavsett graden av engagemang från den skattskyldige torde innehavet av viss andel av aktiekapitalet i ett fåmansbolag konstituera ett väsentligt inflytande, oberoende av i vilken utsträckning inflytandet utnyttjades. Även ett så lågt aktieinnehav som tio procent har godtagits i sådana sammanhang (RÅ 1979 Aa 58). - Makes fastighet och aktieinnehav har enligt praxis beaktats vid bedömning av om väsentlig anknytning förelegat och i vissa fall jämförts med eget innehav. Minderåriga barns innehav av tillgångar har också spelat roll vad gäller föräldrarnas bosättning. I två rättsfall har Regeringsrätten tagit ställning till om myndiga barns tillgångar skulle vägas in vid bedömningen. I RÅ 1989 ref. 118 uttalade domstolen att de myndiga utomlands boende barnens intressen inte borde påverka bedömningen. Enligt RSV:s mening fanns det inte stöd i praxis för att närståendekretsen var begränsad till de personer som nämnts ovan. - A:s anknytning till Sverige efter utflyttningen skulle komma att bestå av innehavet av 8,67 procent av kapitalet i ett bolag som till resterande del ägdes av hennes far. Dessutom innehade hon en köpoption som gav rätt till framtida köp av aktier i detta bolag motsvarande ytterligare 6,6 procent. RSV ansåg mot denna bakgrund att A skulle komma att ha sådan anknytning till Sverige att hon skulle anses bosatt här. - A bestred bifall till RSV:s ändringsyrkande och anförde bl.a. följande. Optionen löpte till utgången av år 2006 och det innehav av aktier som ett eventuellt framtida utnyttjande av optionen kunde leda till skall inte anses som ett innehav i bolaget vid prövningen av om hon har en väsentlig anknytning till Sverige. Det var lika orimligt som att, i samband med att någon flyttar utomlands, beakta omständigheter i form av aktieförvärv som skedde långt efter utflyttningen. Dessutom innebar lösenpriset att hon sannolikt aldrig skulle få råd att begära lösen. Skulle detta ske måste hon sälja samtliga aktier hon nu innehade, varför hennes innehav i bolaget ändå aldrig skulle komma att öka. - Aktieinnehavet i bolaget gav henne inte något som helst inflytande. Inte heller var innehavet betydande eller väsentligt. Hon hade aldrig, varken som anställd eller som styrelseledamot, varit verksam i bolaget. Av praxis framgick att ett så litet och passivt ägande inte i sig kunde medföra väsentlig anknytning för ägaren. - Hon var myndig och levde sitt eget liv. Att beakta även hennes fars innehav var inte förenligt med gällande praxis. Av RÅ 1987 not. 829 framgick att myndiga barn i detta hänseende skall behandlas som från föräldrarna fristående personer. I RÅ 1989 ref. 118 påverkade inte myndiga, i USA boende, barns tillgångar i Sverige föräldrarnas anknytning efter en utflyttning men väl omyndiga barns tillgångar. Föräldrarna ansågs i rättsfallet ha väsentlig anknytning till Sverige på grund av innehav av en jordbruksfastighet och aktier i det bolag som bedrev jordbruket på fastigheten. Om föräldrarna däremot avyttrade fastigheten och driftbolaget till de myndiga barnen ansågs föräldrarna inte ha väsentlig anknytning till Sverige. Härav framgick att föräldrars och myndiga barns tillgångar inte skall sammanläggas vid prövningen av om endera har en väsentlig anknytning till Sverige. - Regeringsrätten (2000-01-09, Swartling, Rundqvist, Eliason, Nilsson): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten gör samma bedömning som Skatterättsnämnden. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked. (fd II 2000-12-13, Ocklind)

*REGI

*INST