RÅ 2001:47

C.H. överklagade beslutet och yrkade att det skulle upphävas. Han bestred att han uppträtt på ett sätt som kunde betecknas som rasistsikt.

BUN bestred bifall till överklagandet.

BUN överklagade och yrkade att kammarrätten med ändring av länsrättens dom skulle fastställa nämndens beslut att förvisa C.H.

C.H. bestred bifall till överklagandet.

Skolverket avgav yttrade. Verket anförde följande angående sakfrågan.

Beslut om avstängning alternativt förvisning måste föregås av en noggrann utredning. Detta är inte minst viktigt när det är fråga om grundlagsskyddade rättigheter. Trots skolans skyldighet att motverka rasism/nazism och ingripa i särskilda fall har eleven kvar sina grundlagsskyddade rättigheter. Men det sätt som eleven utövar dessa rättigheter på får dock inte inverka menligt på skolverksamheten och andra elevers rätt till skydd och trygg skolgång. Vid bedömning av om disciplinära åtgärder skall tillgripas får man därför ställa sig frågan om elevens sätt att utöva sina grundlagsskyddade rättigheter lett till eller riskerar att leda till sådana effekter för andra elever. Om så är fallet kan mera ingripande disciplinära åtgärder tillgripas. - Skolverket vill i sammanhanget framhålla att skolan inte får acceptera att brott begås inom dess område vare sig av elever eller av skolpersonal. Om så förekommer är det viktigt att skolan redan har upparbetade samarbetskanaler med polis, socialtjänst och andra samhällsorgan så att direkta och adekvata åtgärder kan vidtas av behörig instans. - Det är inte Skolverkets uppgift att bedöma om det var korrekt att i aktuellt fall förvisa eleven från gymnasieskolan. Skolverket vill dock betona att i det fall avstängning eller förvisning diskuteras måste det med hänsyn till elevs rätt till utbildning stå klart för skolledningen att eleven i fråga varit skyldig till det som ligger till grund för avstängningen eller förvisningen. Det räcker inte med misstankar och rykten. Enbart företeelsen att elever samlas i en elevs hem för aktiviteter som ur skolans synpunkt är olämpliga kan inte anses utgöra grund för disciplinära åtgärder, även om det sker på skoltid. Det skulle dock kunna tänkas att en elev systematiskt lockar andra elever från skolverksamheten i så stor utsträckning att dessa elevers skolgång allvarligt försummas. I ett sådant fall är det rimligt att skolan reagerar med sådana åtgärder. - Det är vidare enligt Skolverkets mening i enlighet med bestämmelserna att förvisa en elev från gymnasieutbildning även om inte skadlig inverkan visats. Det är enligt författningen tillräckligt att man kan anta att ett visst uppförande kan komma att inverka skadligt på andra elever. Det bör vara möjligt att förvisa en elev i preventivt syfte för att förhindra att skadlig inverkan uppstår. Det måste däremot, som anförts ovan, vara visat att den aktuella eleven är orsak till det som kan antas ha sådan skadlig inverkan.

C.H. överklagade och yrkade att Regeringsrätten skulle ändra kammarrättens dom och upphäva det av BUN fattade beslutet att förvisa honom från Katedralskolan. Till stöd för sin talan anförde C.H. i huvudsak följande. Det är inte visat i målet att han aktivt medverkat till att skapa den akuta och allvarliga situationen på Katedralskolan genom rasistiskt eller annat beteende och att han därmed har haft skadlig inverkan på andra elever och att grund för förvisning enligt 6 kap. 23 § gymnasieförordningen förelegat. Han har vitsordat att han tillhör en nationalsocialistisk organisation, men hävdar samtidigt att han inte aktivt propagerat för sina åsikter. Det kan i sammanhanget konstateras att han har en grundlagsskyddad förenings- och yttrandefrihet och således inte enbart på grund av medlemskap i en viss organisation kan förvisas från skolan. Skolan har också anfört att han har en tatuering med nazistiskt/rasistiskt motiv. Han bestrider att tatueringen har denna innebörd. Parterna är dock ense om att denna tatuering tillkommit efter det att han avstängts från skolan. Som länsrätten funnit kan därför inte tatueringen tillmätas särskild betydelse för den fråga rätten har att bedöma. Av utredningen i målet framgår att det bl.a. inom Katedralskolans område förekommit affischering, klotter och sprayfärgsmålning med rasistiska budskap. Skolan har ingripit genom att polisanmäla det inträffade och förundersökning har inletts. Han bestrider att han skulle vara delaktig i det inträffade. De personer som sett när affischerna sattes upp kan inte heller identifiera de ansvariga. Det kan således inte mot hans bestridande och med den hittillsvarande utredningen som grund anses klarlagt att han är ansvarig för den rasistiska/nazistiska åsiktsspridningen inom skolan. Han kan därmed inte, då erkännande eller lagakraftvunnen dom saknas, stängas av från skolan på denna grund. Beträffande påståendet att hans beteende har kunnat inverka skadligt på andra elever vid Katedralskolan kan konstateras att han inte tycks ha erhållit någon skriftlig varning. Sådana omständigheter utgör därför inte grund för avstängning då han inte ens beretts möjlighet att bättra sig och dessa omständigheter knappast kan hänföras till en akut situation. Då utredningen i målet inte visar att han kan anses ha haft skadlig inverkan på andra elever har grund för att förvisa honom från skolan inte förelegat.

Prövningstillstånd meddelades.

BUN bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. Det är inte på grund av sitt medlemskap i våldsorganisationen Blood and Honour som C.H. förvisats från Katedralskolan. Kommunen är medveten om att det inte är visat att C.H. personligen är skyldig till olaga affischering, klotter och sprayfärgsmålning av rasistiska budskap. Men det finns en mängd olika fakta som vid en samlad bedömning ger vid handen att C.H. aktivt medverkat till att skapa den akuta och allvarliga situationen vid Katedralskolan hösten år 2000. Dessa fakta är att C.H. har varit propagandachef i våldsorganisationen Blood and Honour, att hans svar på en skolskrivning innehöll nazistiska symboler och slagord, att elever och personal sagt att det var han som låg bakom propagandaspridningen och att han har en nazistidentitet, som han tydligt visat bl.a. genom hemmiljön och tatueringen. Hans beteende har kunnat antas inverka skadligt på andra elever och kommunen har därför enligt skollagen varit skyldig att ingripa. Något som ytterligare styrker detta är att propagandaspridningen i kommunens skolor har upphört efter det att C.H. förvisades från Katedralskolan. Kommunen anser att den situation som uppstod vid Katedralskolan vid höstens terminsstart år 2000 var akut och allvarlig och att kommunen enligt skollagen var skyldig att ingripa på det sätt som gjordes. När det gäller frågan om C.H. har beretts möjlighet att bättra sig före beslutet om förvisning kan nämnas att han kallades till nämndens sammanträde vid beslutstillfället för att där föra sin talan men valde att utebli. Kommunen vidhåller att den bild som C.H. låtit tatuera på sin underarm för de flesta torde uppfattas som nazistisk. Den har formen av sammanflätade hakkors och varghaken. Han bar den vid tiden för nämndens beslut vilket man tydligt kan se på fotografiet i tidningen Aftonbladet samma dag. Tatueringen styrker således kommunens ståndpunkt att hans beteende kan antas inverka skadligt på andra elever.

Regeringsrätten (2001-12-21, Ragnemalm, Nilsson, Schäder, Dexe, Nord) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Målet gäller disciplinär åtgärd mot en elev vid en gymnasieskola. Regeringen har i 6 kap.gymnasieförordningen meddelat föreskrifter om åtgärder för elevers tillrättaförande. Enligt 21 § i detta kapitel skall, om en elev begått en mindre förseelse eller uppträtt olämpligt, läraren på lämpligt sätt uppmana honom att ändra sitt uppförande och, om eleven inte bättrar sig, försöka utreda orsaken till beteendet. Läraren får också visa ut eleven från undervisningslokalen för högst återstoden av pågående undervisningspass. Enligt 22 § skall, om en elev gjort sig skyldig till upprepade förseelser eller fortsatt olämpligt uppträdande eller en allvarligare förseelse, rektor försöka utreda orsaken till beteendet och med ledning av vad som framkommit vid utredningen försöka få eleven att bättra sig. Rektor får därvid tilldela eleven en skriftlig varning. Om syftet med åtgärder enligt 22 § inte uppnås eller om elevens uppförande kan antas inverka skadligt på andra elever eller det finns andra särskilda skäl, får eleven enligt 23 § stängas av från undervisningen helt eller delvis under högst två veckor av terminen eller förvisas från skolan för en viss tid, dock högst tre terminer utöver den termin när beslutet meddelas. Enligt 24 § avgörs fråga om avstängning eller förvisning av en elev av styrelsen för utbildningen. Om det bedöms nödvändigt med hänsyn till risken för andra elever och skolans personal får dock rektor, i avvaktan på att styrelsen skall avgöra ett sådant ärende, besluta att med omedelbar verkan interimistiskt avstänga en elev. Det åligger enligt 25 § styrelsen för utbildningen att se till att det i ärenden om avstängning eller förvisning finns en utredning som allsidigt klarlägger de omständigheter som är av betydelse för ärendets bedömning.

Av handlingarna i målet framgår följande. C.H. påbörjade hösten 2000 gymnasieutbildning på livsmedelsprogrammet vid Katedralskolan i Skara. I samband med terminsstarten började en nationalsocialistisk organisation sprida propaganda och värva medlemmar i Skara, framförallt på Katedralskolan och i dess omgivning. Detta tog sig uttryck bl.a. i en våg av olaga affischering, klotter och sprayfärgsmålning av rasistiska och nazistiska budskap i form av text eller symboler på skolan och på andra platser i Skara kommun. Kommunen polisanmälde affischeringen och klottret. Affischer påträffades även i anslutning till C.H:s bostad och längs vägen från bostaden till Katedralskolan. Många elever på skolan reagerade kraftigt och kände sig djupt kränkta och skrämda av de budskap de möttes av. För att söka kartlägga vilka personer som ägnat sig åt den rasistiska verksamheten bildades en arbetsgrupp bestående av företrädare för skolan, kommunen och polisen. Några elever har lämnat uppgifter om iakttagelser de gjort i samband med affischering och klotter. Eleverna vill vara anonyma och är rädda för att framträda med namn. Efter hand har C.H:s namn omnämnts. Han tillhör den nationalsocialistiska organisationen Blood and Honour och har varit organisationens propagandachef, vilket han bekräftat i samtal med skolans företrädare. Under de två månader som C.H. var elev vid livsmedelsprogrammet hade han närmare 50 procents frånvaro. När skolan sökte påverka hans höga frånvaro genom elevvårdskonferenser fick dessa delvis genomföras i hans bostad på grund av att han inte infann sig i skolan. När personalen kom dit fann man honom tillsammans med andra elever från Katedralskolan som under skoltid uppehöll sig där. Hans bostadsmiljö är klart influerad av antidemokratisk propaganda med uppsatta affischer, flaggor m.m. C.H. har på en skrivning i skolan avgett ett svar innehållande nazistiska symboler och slagord. Rektor vid Katedralskolan beslutade den 16 oktober 2000 att med stöd av 6 kap. 24 § gymnasieförordningen interimistiskt avstänga C.H. från undervisningen i avvaktan på BUN:s prövning av ärendet.

Möjligheterna för skolan att ingripa mot åsiktsyttringar av nu aktuellt slag begränsas i hög grad av de i 2 kap.regeringsformen (RF) inskrivna grundläggande fri- och rättigheterna varigenom varje medborgare gentemot det allmänna tillförsäkrats en långtgående opinions- och åsiktsfrihet. Bland dessa fri- och rättigheter kan nämnas den i 2 kap. 1 § RF skyddade yttrandefriheten innebärande frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Vidare kan nämnas den i samma lagrum stadgade föreningsfriheten innebärande frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften. Begränsning av de grundläggande fri- och rättigheterna får endast ske genom föreskrift i lag i den omfattning som anges i 2 kap. 12 § RF.

Bestämmelserna i RF utgör således hinder för styrelsen för utbildningen att ingripa med disciplinära åtgärder enligt 6 kap. 23 § gymnasieförordningen, om åtgärderna tar sin utgångspunkt i t.ex. elevens åsiktsyttringar eller medlemskap i en viss organisation, även om dessa yttringar skulle framstå som oriktiga, motbjudande eller antidemokratiska. Däremot är ett ingripande möjligt, om det betingas uteslutande av ordningshänsyn.

Regeringsrätten gör följande bedömning.

Beslutet om förvisning av C.H. från Katedralskolan fram till höstterminen 2002 innebär att BUN vidtagit den mest ingripande disciplinära åtgärden mot en elev som föreskrivs i gymnasieförordningen. Innan en sådan åtgärd vidtas måste det enligt 6 kap. 25 § gymnasieförordningen finnas en utredning som allsidigt klarlägger de omständigheter som är av betydelse för ärendets bedömning.

Av vad som förekommit i målet framgår att de händelser med bl.a. propagandaspridning och klotter som inträffade vid terminsstarten hösten år 2000 skapat allvarlig oro och misstämning bland Katedralskolans elever och personal. Även om misstankar kan riktas mot C.H. kan det inte genom vad som är utrett i målet och mot hans bestridande anses klarlagt att han varit delaktig i händelseförloppet eller någon del därav. Såvitt framkommit har inte heller den polisutredning som initierats vid tillfället givit något resultat härvidlag. Det saknas därmed förutsättningar för disciplinärt ingripande på grund härav.

Beträffande det avgivna svaret på skrivningen framgår av till utredningen fogad kopia att slagord och vissa - inte särskilt tydliga - symboler antecknats på handlingen. Förekomsten av dessa anteckningar, som inte gärna kan härröra från någon annan än C.H., skulle i och för sig kunna motivera ett ingripande från ordningssynpunkt men inte en så ingripande åtgärd som BUN beslutat. Regeringsrätten fäster därvid avseende vid det faktum att anteckningarna gjorts i ett svar på en skolskrivning och därmed inte kan antas inverka skadligt på andra elever.

Vad slutligen beträffar C.H:s tatuering, vars innebörd inte kunnat klarläggas i målet, framgår inte annat än att denna tillkommit efter rektors beslut om avstängning av honom. Eftersom han efter avstängningen rimligen inte varit kvar på skolan har skäl saknats för BUN att beakta densamma.

Mot bakgrund av det anförda och då C.H:s nationalsocialistiska sympatier och organisationsmedlemskap, enligt vad som sagts ovan, inte i sig kan tillmätas någon betydelse från ordningssynpunkt finner Regeringsrätten att hans talan skall bifallas.