RÅ 2001:68

Hos Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) begärde Danisco Sugar AB (bolaget) att få ut en kopia av verkets adressregister över mjölkproducenter för att kunna marknadsföra sina foderprodukter.

Jordbruksverket avslog i beslut den 26 april 2000 bolagets begäran. Verket anförde som skäl för sitt ställningstagande bl.a. följande. De efterfrågade personuppgifterna avses att behandlas på sätt som anges i personuppgiftslagen (1998:204), PuL. De omfattas inte av sekretess enligt 8 kap. 6 § sekretesslagen (1980:100). Enligt 7 kap. 16 § sistnämnda lag gäller sekretess för personuppgift, om det kan antas att ett utlämnande medför att uppgifter behandlas i strid med PuL. - Enligt 10 § PuL får personuppgift behandlas bara om den registrerade lämnat sitt samtycke till behandlingen eller om behandlingen är nödvändig t.ex. för att ett ändamål som rör ett berättigat intresse hos den personuppgiftsansvarige eller hos en sådan tredje man till vilken personuppgifterna lämnas ut skall kunna tillgodoses, om detta intresse väger tyngre än den registrerades intresse av skydd mot kränkning av den personliga integriteten. - De efterfrågade uppgifterna möjliggör för bolaget att effektivt marknadsföra sina foderprodukter mot landets mjölkproducenter. Mot detta skall emellertid ställas producenternas berättigade intresse av skydd för den personliga integriteten. - Verket anser i detta fallet att det allmänna marknadsföringsintresset får träda tillbaka för den enskildes intresse av skydd för den personliga integriteten, i synnerhet som den enskilde producenten då denne ansökte om eller tilldelades mjölkkvot inte hade anledning räkna med att uppgifterna skulle komma att användas för marknadsföring.

Bolaget överklagade beslutet hos kammarrätten och anförde i huvudsak följande. Bolaget har under många år fått del av Jordbruksverkets register över mjölkproducenter. Mjölkproducenterna är näringsidkare, som samtliga är mervärdesskatte- och bokföringspliktiga. Tack vare registret har bolaget kunnat komma i kontakt med lantbrukare som kan förmodas vara intresserade av bolagets foderprodukter för att förbättra sin lönsamhet. Då en näringsidkare vill använda sig av personuppgifter för kommersiella ändamål skall en intresseavvägning göras mellan företagets kommersiella intresse och de registrerades intresse av att deras personuppgifter inte behandlas. Frågan får avgöras efter en helhetsbedömning av det enskilda fallet. Datalagskommittén ansåg att intresset hos de registrerade, som inte har motsatt sig behandling av personuppgifter för direkt marknadsföring, ofta kan antas väga ganska lätt i jämförelse med den personuppgiftsansvariges kommersiella intressen. Ingenting nämns i förarbetena till PuL om att någon skärpt bedömning skall göras enligt 10 § PuL jämfört med 3 § datalagen (1973:289). Dessutom gäller målet personuppgifter som rör näringsidkares verksamhet, inte sådana uppgifter som av PuL betraktas som känsliga. Att de registrerade har en ovillkorlig rätt att motsätta sig sådan behandling talar också för att intresseavvägningen normalt sett bör utfalla till bolagets förmån. Mjölkproducenterna har möjlighet att när som helst anmäla att de inte önskar bolagets information och de kan själva ha ett kommersiellt intresse av att erhålla informationen. De har även möjlighet att till det centrala "NIX-registret" generellt motsätta sig att personuppgifter används vid direkt marknadsföring. Bolaget har tidigare under fem år haft tillgång till motsvarande personuppgifter, vilka använts för ifrågavarande ändamål, och de registrerade är således medvetna om att de till Jordbruksverket lämnade uppgifterna används vid marknadsföring. Sammantaget väger bolagets intresse av registret tyngre än producenternas intresse av att inte bli kränkta varför bolagets begäran bör bifallas.

Jordbruksverket anförde i yttrande följande. PuL har sin grund i skyddet för enskilda personers fri- och rättigheter (jfr Europaparlamentets och Rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter). Vidare har Kammarrätten i Jönköping i dom den 16 november 1999 (mål nr 3865-1999) bl.a. utgått från vad den registrerade kan anses ha haft för anledning att räkna med att lämnade uppgifter kan komma att användas för annat ändamål, t.ex. marknadsföring, än det som gett upphov till den ursprungliga registreringen. Denna bedömningsgrund diskuteras särskilt i Datalagskommitténs betänkande (SOU 1997:39 s. 350-351 m.fl.) med utgångspunkt i EG-direktivet. Den registrerades möjlighet att enligt 11 § PuL motsätta sig behandling för ändamål som rör direkt marknadsföring blir i ljuset av 24 § tredje stycket PuL en verkningslös åtgärd. Jordbruksverket anser att prövningen enligt 3 a § datalagen skiljer sig från prövningen enligt 10 § PuL. I förarbetena till ändringar i datalagen (prop. 1976/77:27 s. 25) uttalas särskilt att såvitt gäller enskilda register kan av punkten 1 i paragrafen motsättningsvis dras den slutsatsen att t.ex. register för reklamändamål vilket upptar personer som inte redan trätt i affärsförbindelse med det registeransvariga företaget kan tillåtas endast i särskilda undantagsfall. Fortsättningsvis gällde för tillstånd enligt äldre regler att dessa förenades med villkor för hur uppgifterna skulle handhas m.m., just för att trygga mot eventuella intrång i den personliga integriteten. Datainspektionen hade också enligt datalagen bemyndigande att utfärda föreskrifter för ofta förekommande register. PuL saknar överhuvudtaget några kontrollelement som nu angetts. Lämnas personuppgiften till tredje man står den enskilde i praktiken utan vidare skydd. Följaktligen måste nivån på skyddet vara hög vid avvägningen mellan vems intresse som kan få företräde enligt 10 § f PuL.

Datainspektionen anförde i inhämtat yttrande följande. Enligt 3 a § datalagen fick tillstånd att inrätta och föra personregister som omfattade andra än medlemmar, anställda eller kunder hos den registeransvarige eller personer som hade därmed jämställd anknytning till denne meddelas endast om särskilda skäl förelåg. När det gällde personregister för direktreklamändamål fick vid tillståndsprövningen en intresseavvägning göras från fall till fall. Mot integritetsintresset stod därvid det kommersiella intresset. Bolaget har tidigare haft Datainspektionens tillstånd att inrätta och föra personregister benämnt Mjölkkvotsregistret. Enligt Datainspektionens mening var det vid tillståndsprövningen fråga om samma slags prövning som den som idag görs enligt 10 § f PuL. Datainspektionen anser att förhållandena inte i något väsentligt ändrats genom PuL. Det finns därför inte orsak att av integritetsskäl hindra den aktuella behandlingen. Anledningen härtill är att de registrerade personuppgifterna avser näringsidkare i denna deras egenskap, att uppgifterna inte är känsliga i PuL:s mening samt den strykningsrätt som finns enligt 11 § PuL.

Kammarrätten i Jönköping (2000-10-26, Alkman, Berg, Flyme Ahlstrand, referent) gjorde, efter redogörelse för bl.a. innehållet i tillämpliga bestämmelser, följande bedömning. Kammarrätten har i dom den 16 november 1999 (mål nr 3865-1999) prövat frågan huruvida visst affärsdrivande företags behandling i kommersiellt syfte av uppgifter ur Jordbruksverkets nu aktuella adressregister stred mot PuL. Vid prövning enligt 10 § f PuL fann kammarrätten att företagets intresse av att behandla efterfrågade uppgifter inte vägde tyngre än den enskildes intresse av skydd för den personliga integriteten, i synnerhet som den enskilde i sin kontakt med Jordbruksverket inte haft anledning att räkna med att uppgifterna skulle komma att användas för av företaget avsett ändamål. - Kammarrätten finner att en enahanda bedömning bör göras i nu förevarande mål. - Sålunda finner kammarrätten att det kan antas att ett utlämnande av personuppgifterna skulle medföra att uppgifterna behandlas i strid med PuL. Sekretess enligt 7 kap. 16 § sekretesslagen gäller därmed för begärda uppgifter. - Kammarrätten avslår överklagandet.