RÅ 2003 not 102

Överklagande av C.M. av beslut om beredande av vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga

Not 102. Överklagande av C.M. av beslut om beredande av vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. - Skol- och fritidsnämnden i Helsingborgs kommun ansökte den 8 augusti 2002 om att C.M:s barn R, I och T skulle beredas vård enligt 1 § andra stycket och 2 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Till stöd för sin talan anförde nämnden bl.a. följande. Barnen, som är elva, fem och ett år gamla, har bott hos C.M., som ständigt flyttat runt med dem till olika bostäder och inte klarat deras dagliga omvårdnad. På grund av C.M:s röriga och stökiga liv har barnen under långa perioder bott hos mormodern. Vid placering av C.M. och barnen R och I på Lucerngården 1997 ifrågasattes hennes förmåga att ta hand om barnen med hänsyn till att hon var omogen och satte sina egna behov före barnens. Under perioden den 4 december 1997 - den 31 oktober 1998 var modern och I placerade på Grödbygården. R var också placerad där till en början men han vantrivdes och flyttade efter en tid till sin far. Efter placeringen på Grödbygården pågick eftervårdsinsatser i form av kontaktperson, stödteaminsatser i hemmet och familjebehandling av C.M. och hennes familj. Ingen del av dessa behandlingar fullföljdes av C.M. I hemmet förekommer också missbruksproblem såväl beträffande C.M. som T:s far A.A., som tidvis bor tillsammans med C.M. och barnen. För C.M:s del gäller det ett missbruk av bensodiazepiner. Redan 1997 försökte hon trappa ned sitt missbruk men detta misslyckades. Nu har hon påbörjat en ny nedtrappning av sitt missbruk. Det finns även misstanke om annat missbruk från hennes sida. Vidare visar hon missbrukarbeteende genom att hålla sig undan och utebli från avtalade möten. T.ex. visar journalerna hos BUP det mönstret att C.M. tar kontakt för att få hjälp men sedan uteblir och avslutar kontakten. - R har varit aktuell hos socialtjänsten sedan tidig ålder. När R vistas hos sin far har han emellertid en fungerande situation och nämnden föreslog därför att han enligt vårdplanen skulle placeras hos fadern. Något hållbart samtycke till den föreslagna placeringen av R synes dock inte föreligga från C.M:s sida. Beträffande I och T är den största och viktigaste förändringen som måste ske att ge dem trygga och stabila hemförhållanden som tillgodoser barnens behov av daglig omvårdnad och känslomässig trygghet. När det särskilt gäller I har förskolan signalerat oro för hennes utveckling. Hos T syns ännu inga oroande tecken bortsett från att han haft ett misskött sår och varit smutsig och ovårdad. Det är därför nödvändigt att placera även dem utanför C.M:s hem. - C.M. bestred nämndens ansökan och anförde bl.a. följande. En förutsättning för vård enligt LVU är att hemförhållandena är sådana att det föreligger en påtaglig risk för att barnens hälsa eller utveckling skadas. Den bedömningen skall göras på grundval av konkreta fakta. Nämndens utredning är undermålig och bygger på andra- eller tredjehandsuppgifter samt antaganden. De enda som kan bedöma familjens situation och henne som förälder är familjebehandlingsteamet Dynamis och de nämns inte i utredningen. Vad angår uppgiften att hon skulle vara missbrukare förhåller det sig så att hon endast medicinerar enligt läkarordination. Hon tar Stesolid men håller på att trappa ned bruket av den medicinen. Något missbruk förekommer inte vilket visas av de urinprov hon lämnat sedan sommaren. T:s far A.A. är endast välkommen att bo med henne och barnen om han bryter sitt missbruk och är drogfri. Beträffande I och T har det inte framkommit något som talar för att det skulle föreligga någon risk för dem. I har haft kontinuerlig kontakt med samma dagis/förskola och man har därifrån inte uttryckt någon oro för henne. R har stora problem i skolan och hon har därför gått med på den föreslagna vården av honom. - R:s far T.S. tillstyrkte bifall till nämndens ansökan beträffande R. T:s far A.A. bestred ansökningen beträffande T och anförde att inget framkommit om att ett vårdbehov skulle föreligga. Barnens offentliga biträde anförde att de dittills företagna åtgärderna visat sig otillräckliga och tillstyrkte därför bifall till nämndens ansökan. -Länsrätten i Skåne län (2002-08-30, ordf. Hinn), som höll muntlig förhandling i målet, avslog ansökan och yttrade: Enligt 1 § första stycket LVU skall insatser inom socialtjänsten för barn och ungdom göras i samförstånd med den unge och hans vårdnadshavare enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen (1980:620). Enligt 1 § andra stycket LVU skall den som är under 18 år dock beredas vård med stöd av lagen, om någon av de situationer som anges i 2 § eller 3 § föreligger och det kan antas att behövlig vård inte kan ges den unge med samtycke av den som har vårdnaden om honom och, när den unge fyllt 15 år, av honom själv. Enligt 2 § LVU skall vård beslutas om det på grund av misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. - Länsrätten gör följande bedömning. - Av utredningen i målet framgår att C.M. sedan lång tid har haft problem i form av läkemedelsberoende. Såvitt framkommit är det fråga om av läkare ordinerad medicin (bensodiazepiner). Att C.M. skulle ha något missbruk av annat slag har inte visats i målet. Utredningen visar inte enligt länsrättens mening att C.M. skulle brista i omsorgen om I och T på sådant sätt att det finns en påtaglig risk för att deras hälsa och utveckling skadas om de vistas i hennes hem. Länsrätten finner således inte att hemförhållandena är sådana som anges i 2 § LVU. Förutsättningar för att bereda I och T vård enligt LVU föreligger därför inte. Ansökningarna om att de skall beredas vård enligt LVU skall därför avslås. Beträffande R finner emellertid länsrätten att utredningen visar att det finns allvarliga brister hos C.M. vad avser omsorgen om honom vad avser gränssättning och vad gäller omvårdnaden om honom i samband med skolgången. Enligt länsrättens mening är problemen så allvarliga att det finns en påtaglig risk för att R:s hälsa och utveckling skadas. Hemförhållandena är därför sådana som anges i 2 § LVU och som enligt 1 § andra stycket LVU utgör en av förutsättningarna för att vård enligt LVU skall kunna ges. Länsrätten finner emellertid inte skäl att ifrågasätta det samtycke till den av socialnämnden planerade vården av R i faderns hem som C.M. har lämnat. Den planerade vården av R kan därför enligt länsrättens mening ges med stöd av socialtjänstlagen. Även beträffande R saknas således förutsättningar för att bereda honom vård enligt LVU. Även denna ansökan skall därför avslås. - Skol- och fritidsnämnden överklagade och yrkade att kammarrätten, med ändring av länsrättens dom, skulle bifalla ansökan om vård enligt LVU av barnen R, I och T. Nämnden anförde bl.a. följande. Det vidhålls att det finns så allvarliga brister i omsorgen samt annat förhållande i hemmet att barnens hälsa och utveckling utsätts för en påtaglig risk att allvarligt skadas. Föräldrarnas egna problematik och behov är styrande och barnens grundläggande behov tillgodoses inte. R och I har tidigare varit omhändertagna med stöd av LVU 1997. En barnpsykiatrisk utredning då visade att C.M. hade påtagliga svårigheter att strukturera sin vardag vilket fick allvarliga konsekvenser för barnen. Hon hade ett omoget och självcentrerat beteende och ett begränsat samspel med barnen. Under den nu aktuella utredningstiden har det varit ständigt kaos. Många anmälningar har kommit in om att barnens föräldrar varit påverkade och att barnen farit illa. T:s farfar och andra närstående till familjen har vid upprepade tillfällen anmält att båda föräldrarna uppträtt i drogpåverkat tillstånd när de haft barnen med sig. Det har även förekommit anmälningar om att barnen stannat i sin utveckling och att det förekommer brister i omsorgen i form av att det inte finns mat och blöjor samt att hygienen är eftersatt. Det förekommer även uppgifter om att mormor åter är den som har föräldraansvaret för framför allt I. Vid ett flertal tillfällen har socialjouren fått göra oanmälda hembesök. Föräldrarna har då inte varit anträffbara vare sig på telefon eller tänkbara adresser. Det har därför inte gått att kontrollera hur barnen haft det eller vem som haft hand om dem. Det finns uppgifter om att C.M. lämnat I och T till sina respektive fäder som båda är inne i ett aktivt heroinmissbruk. Det har även förekommit, till viss del motstridiga,uppgifter om att C.M. varit borta från barnen i 1-3 dygn. Hon har också missuppfattat tider och kommit fel tid och dag till socialförvaltningen, beroendesjukvården och vuxenbasen. C.M. har uppgett att hon vill ha hjälp med barnen och att hon inte orkar eller klarar dem under rådande omständigheter. Hon efterfrågar för egen del en utredning om hon lider av ADHD eller liknande problematik. Runt T föreligger många anmälningar. Det finns uppgifter om att han blivit bortlämnad, det finns misstankar om misshandel och det finns uppgifter om att har varit ovårdad. I är väldigt osäker känslomässigt. Enligt skolan och förskolan är det mest mormor som har hand om barnen. I vet inte om hon bor hos sin mamma eller hos sin mormor. I förskolan har man uppmärksammat att I inte mår bra. C.M. har till förskolans personal uppgett att hon har panikångest och att hon har svårt att lämna och hämta både I och T. Förskolan har inte kunnat ha utvecklingssamtal med henne. - Barnens offentliga biträde yrkade att kammarrätten skulle bifalla ansökan om vård av I och T men att ansökan skulle avslås beträffande R. Han anförde följande. Beträffande I och T åberopade han samma grunder som Skol- och fritidsnämnden uppgett. Han har följt R under en lång period. Utvecklingen har gått framåt. R är nu införstådd med att han skall bo hos sin pappa. Han anser därför att C.M:s lämnade samtycke skall accepteras och respekteras. R har varit hos sin pappa sedan juni 2002. Hans boende och skola är nu väldigt väl ordnat. R har rotat sig hos sin pappa och vill bo där. - R:s far T.S. yrkade att kammarrätten skulle bifalla ansökan om vård enligt LVU av R och anförde att behövlig vård inte kunde ske med samtycke. - Såväl C.M. som T:s far A.A. bestred bifall till överklagandet. - Kammarrätten i Göteborg (2002-12-03, Nyström, Hansson, Palm samt nämndemännen Henriksson och Martås) biföll överklagandet och yttrade: Enligt 2 § LVU skall vård enligt den lagen beslutas om det på grund av misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. - I förarbetena till LVU (prop. 1989/90:28 s. 61-63 och s. 107-108) anfördes bl.a. följande. En lag, som är avsedd att utgöra ett skydd för barn och ungdomar, får aldrig bygga på förutsättningen att den unge skall ha varit utsatt för en redan konstaterad skada för att lagen skall vara tillämplig. En så allvarlig åtgärd som ett tvångsomhändertagande av unga bör inte få vidtas utan tungt vägande skäl. Uttrycket "en påtaglig risk för skada" innebär att det skall vara fråga om en klar och konkret risk för skada på den unges hälsa och utveckling. Det skall kunna gå att konstatera att risken för skada har en sådan inverkan på barnets hälsa eller utveckling att barnet har ett tydligt vårdbehov. Konkreta omständigheter måste alltså föreligga som talar för en risk för skada. Uttrycket "hälsa och utveckling" avser en persons fysiska eller psykiska hälsa eller sociala utveckling. Begreppet innefattar även psykiska lidanden som barnet utsätts för genom föräldrarnas beteende, t.ex. genom ständigt återkommande uppträden i hemmet till följd av missbruk av alkohol eller narkotika eller på grund av föräldrarnas psykiska särart eller psykiska tillstånd. Också den unges utveckling i socialt hänseende kan skadas genom brister i hemmiljön. Med "brister i omsorgen" avses situationer då barnet utsätts för vanvård. Det kan vara fråga om att barnet allvarligt missköts i fråga om hygien, kläder eller mat men det kan även innefatta situationer då föräldrarna utsätter barnets hälsa för en påtaglig risk att skadas genom att inte se till att barnet får lämplig sjukvård eller nödvändig behandling. "Brister i omsorgen" föreligger också om barnets behov av känslomässig trygghet och stimulans allvarligt eftersätts t.ex. på grund av missbruk eller psykiska störningar hos föräldrarna. Det kan också vara fråga om djupgående konflikter mellan föräldrarna, där barnet får sitta emellan på ett sådant sätt att dess hälsa eller utveckling riskerar att skadas. Med uttrycket "något annat förhållande i hemmet" avses bl.a. fall då missförhållanden i hemmet inte i första hand beror på vårdnadshavaren utan på t.ex. en sambo till denne. - Utredningen i målet utvisar att R, I och T till följd av i första hand missbruks- och beroendeproblematik hos C.M. och A.A. levt i en kaotisk, konfliktfylld och oförutsägbar tillvaro med många uppbrott. C.M. har saknat insikt i problemens omfattning och konsekvenser och inte förmått tillgodogöra sig något av det otal försök med stödinsatser som erbjudits henne och hon har inte heller, trots ett flertal försök, lyckats genomföra en nedtrappning av sitt tablettberoende. A.A., som trots uppgiven separation från C.M. alltjämt vistas i barnens hem, har inte heller haft förmåga att komma till rätta med sitt missbruk. Förhållandena har lett till en avsaknad av struktur, en otrygghet för barnen och även vissa brister i den fysiska omvårdnaden av dem. Dessa förhållanden är att hänföra till brister i omsorgen om barnen och medför en påtaglig risk för skada i deras hälsa och utveckling. Såsom länsrätten konstaterat har R redan visat tecken på att han tagit skada av den miljö han levt i. Detta framstår än mer tydligt genom den förändring till det bättre i hans beteende som kunnat iakttas sedan han placerades hos sin fader. Såvitt gäller I är skadan ännu inte lika uppenbar men de iakttagelser som rapporterats bl.a. från förskolan ger anledning till allvarlig oro. T har ännu inte visat tecken på någon skada men är med hänsyn till sin låga ålder i en särskilt utsatt position. Risken för att även I:s och T:s hälsa och utveckling tar skada av förhållandena i hemmet är påtaglig. Det föreligger därför ett vårdbehov för alla tre barnen. A.A. har inte lämnat sitt samtycke till vårdplanen såvitt gäller T. C.M. har inte samtyckt till vårdplanerna såvitt gäller de två yngsta barnen men har uppgivit att hon samtycker till att R bor hos sin fader T.S. Mot bakgrund av hennes tidigare ambivalens i fråga om R:s boende garanterar dock inte detta samtycke att R får erforderlig vård. Alla tre barnen måste därför beredas vård enligt LVU. - I överklagande yrkade C.M. att Regeringsrätten skulle undanröja kammarrättens dom och lämna socialnämndens ansökan om beredande av vård enligt LVU av barnen I och T utan bifall. - Till utveckling av sin talan anförde C.M. bl.a. följande. Socialförvaltningen har i utredningen påstått att hon inte "ser" barnens behov. Detta påstående görs utan att någon utredning skett beträffande henne och hennes förmåga att utöva föräldraskap. Utredarna har inte träffat henne tillsammans med barnen, inte heller någon annan som de hänvisar till. Föräldraförmågan har iakttagits av personal på familjebehandlingsteamet Dynamis, som har uttalat att hon är en varm och kompetent förälder. I och T är friska och välmående barn. Detta stöds av den utredning som åberopats i såväl länsrätt som kammarrätt. Kammarrätten har i sin motivering angett att hon inte förmått tillgodogöra sig någon av de otal stödinsatser som erbjudits henne. Detta är inte sant. De stödinsatser som hon påbörjat har hon fullföljt. Insatserna har dock varit kortvariga. Hon har upplevt att man inte beviljat de stödinsatser hon bett om. Hon har inte heller fått någon vägledning av handläggande socialsekreterare i fråga om vilka insatser som hon skulle behöva utan i stället har man valt att starta en utredning. Hon är beroende av läkarförskriven medicin, nämligen Stesolid. Detta är inte något som är ovanligt i sig och skall inte benämnas missbruk utan tablettberoende. Hon lever under ordnade förhållanden och har stort stöd av sin mor och sin väninna P.O. - Socialnämnden bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. I enlighet med gällande lagar och barnkonventionen skall barnens bästa vara grundläggande i all bedömning. I det här fallet gäller det I:s och T:s rätt till skydd och god utveckling. Materialet visar att deras behov inte blivit tillgodosedda och att det föreligger en påtaglig risk för att deras hälsa och utveckling kommer att skadas. Barnen uppvisar även dokumenterade skador, vilka är hänförliga till uppväxtförhållandena. Det föreligger brister i omsorgen med följden att I och T inte fått känslomässig trygghet, stabilitet och förutsägbarhet i sin vardag och inte heller nära och kontinuerlig kontakt och stimulans. De har inte kunnat skyddas från att dras in i de vuxnas konflikter. C.M. har för egen del problem avseende bl.a. läkemedelsberoende. Vård med stöd av LVU i form av placering i familjehem bedöms vara en nödvändig åtgärd för att garantera genomförandet av behövlig vård. I avvaktan på en placering i familjehem vistas I och T på behandlingshemmet Villa Lindö. Behandlingshemmet skickar veckorapporter till socialtjänsten. Av dessa rapporter framgår barnens avsaknad av rutiner och deras ovana vid struktur. Rapporterna visar även att C.M. sätter sina egna behov före barnens och att hon har stora svårigheter att hantera sin egen ångest utan att denna förs över till barnen och får konsekvenser för deras välbefinnande. - T:s far A.A. motsatte sig inte att T bereddes vård med stöd av LVU. - Barnens offentliga biträde och ställföreträdare ansåg att kammarrättens dom skulle stå fast. - Regeringsrätten höll den 14 maj 2003 muntlig förhandling inom stängda dörrar. Vid förhandlingen hölls på C.M:s begäran vittnesförhör med P.O. - Regeringsrätten (2003-05-30, Lavin, Nordborg, Ersson, Dexe, Nord): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 1 § andra stycket LVU skall den som är under 18 år beredas vård om någon av de situationer som anges i 2 eller 3 § föreligger och det kan antas att behövlig vård inte kan ges den unge med samtycke av den eller dem som har vårdnaden om honom och, när den unge har fyllt 15 år, av honom själv. Enligt 2 § skall vård beslutas om det på grund av misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. I uttrycket "påtaglig risk" ligger att det skall vara fråga om en klar och konkret skaderisk. - Frågan i målen är om utredningen visar att det på grund av brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet föreligger förutsättningar för vård av barnen I och T med stöd av LVU. - Omständigheterna vid tidpunkten för domstolens prövning är avgörande i mål angående vård enligt LVU (jfr RÅ 1983 2:102). Länsrätten fann att utredningen inte hade tillräcklig substans för att kunna läggas till grund för en så ingripande åtgärd som beredande av vård med stöd av LVU utgör. Under handläggningen i kammarrätten konkretiserades utredningen, men innehöll fortfarande en del otydligheter. - I Regeringsrätten har C.M. anfört att utredningen alltjämt är bristfällig. De invändningar hon framfört har bemötts av socialnämnden. Trots att en del anmärkningar kan riktas mot utredningen i dess detaljer har denna numera blivit så mycket fylligare att en helhetsbild framträder av barnens hemförhållanden och dessas påverkan på barnen. Det framgår att C.M. sedan lång tid använder ett ångestdämpande läkemedel och numera är ostridigt beroende av detta. Vidare är belagt att C.M. vid ett flertal tillfällen sökt hjälp och stöd från socialtjänsten och att hon också har fått hjälp och erbjudanden om stödinsatser. En gemensam nämnare för de framåtsyftande stödinsatserna har varit att de förutsatt en viss långsiktighet innan de kunnat förväntas ge något påtagligt resultat. Emellertid visar utredningen att C.M. saknat den nödvändiga uthålligheten, i följd varav hon avbrutit insatser, för att sedermera ibland vilja försöka på nytt, men på egna villkor. Det står vidare klart att C.M. har haft svårt att kontrollera humörsvängningar och att hålla barnen utanför hennes konflikter med andra vuxna. - Regeringsrätten sätter inte i fråga att C.M. har en vilja att komma till rätta med sin situation. Omständigheterna avseende hemförhållandena visar emellertid att C.M. periodvis saknar förmåga att sätta barnens behov framför sina egna, vilket i barnens perspektiv medför en bristande kontinuitet och struktur. Detta leder i sin tur till en så oförutsebar och otrygg situation för barnen att det kan konstateras att det föreligger brister i omsorgen. - Vad därefter gäller frågan om det på grund av det nyss sagda finns en påtaglig risk för att barnens hälsa och utveckling skadas har socialnämnden gett in två utlåtanden av den 24 mars 2003 från psykologkonsulten Johanna Hector. I utlåtandet om I sägs att hennes känslomässiga utveckling inte kan betraktas som åldersadekvat, vilket gör att hon får svårt att på ett ändamålsenligt sätt använda sin förmåga på de kognitiva, perceptuella, motoriska och språkliga områdena. Vidare har hon en distanslöshet i sitt sätt att förhålla sig till andra, framför allt vuxna. Hon anses behöva mycket stöd och positiv bekräftelse. I utlåtandet om T sägs bl.a. att testresultaten främst visar en försenad språkutveckling och att han är något sen i utvecklingen av den perceptuella förmågan. Han anses behöva en närvarande vuxenkontakt. - Regeringsrätten finner sammanfattningsvis att det numera står klart att I:s och T:s psykiska hälsa och utveckling löper en påtaglig risk att skadas på grund av brister i omsorgen. Samtycke till behövlig vård har inte lämnats. Förutsättningarna för vård med stöd av LVU föreligger därför. Överklagandet skall således avslås. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår överklagandet. (fd I 2003-05-14, M. Larsson)

*REGI

*INST