RÅ 2003 not 115

Not 115. Överklagande av Riksskatteverket ang. inkomsttaxering m.m. - Balton AB (bolaget) bedriver produktion av egendesignade möbler och inredningssystem för butiker. - Skattemyndigheten i Jönköpings län (1996-04-03) beslutade sedan revision hade företagits hos bolaget att, såvitt nu är ifråga, höja bolagets taxering med av bolaget kostnadsförda fakturor om 125 914 kr avseende uppförande av nya verkstadskontor. Därtill påförde skattemyndigheten skattetillägg med 20 procent med höjningen som underlag. - Bolaget överklagade beslutet och yrkade att avdraget om 125 914 kr skulle beviljas bolaget. Bolaget anförde i huvudsak följande. Kostnader för ombyggnad av fastighet som är normalt påräkneliga med hänsyn till verksamheten, skall enligt punkten tre av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:379), KL, behandlas som avdragsgilla reparationskostnader. Omständigheter att beakta i detta fall är följande. I bolagets produktionslokaler finns s.k. förmanshytter. Dessa hytter är små inbyggda rum som används av arbetstagare med tjänstemannaliknande arbetsuppgifter. Ändamålet med hytterna är att skapa utrymme och att avskärma från buller för den som utför kontorsgöromål. Hytternas tak har tidigare utnyttjats som lagerutrymme. Ytterligare utrymme för kontorsgöromål har byggts till ovanpå de ursprungliga förmanshytterna. Det har inte varit frågan om något omfattande byggnadsarbete i förhållande till byggnadsanläggningen i sin helhet (jfr RÅ85 1:32). Förändringarna måste hänföras till sådant som är normalt påräkneligt inom verksamheten. Tillbyggnaden medför inte att ändring av det befintliga utrymmet eller ett mer effektivt utnyttjande av lokalerna i sin helhet. Liknande utrymmen torde förekomma i de flesta tillverkningsindustrier. Det kan inte heller vara ovanligt att sådana hytter flyttas omkring eller att fler uppförs inom produktionslokalerna. Förändringen har samma syfte som t.ex. en omflyttning av väggar och inredning. - Skattemyndigheten vidhöll i omprövningsbeslut den 24 september 1996 sitt beslut. Som skäl härför angavs bl.a. följande. I det aktuella fallet har nybyggnad skett av kontor inom bolagets produktionslokaler. Ett grundläggande krav för att avdrag skall kunna medges såsom för reparation och underhåll enligt punkten tre av anvisningarna till 23 § KL är att det skall vara frågan om ändringsarbeten och inte nyinstallationer. Vidtagna ändringsarbeten kan inte anses vara sådana ändringsarbeten som är normalt påräkneliga i verksamheten. - I målet förekom ytterligare skriftväxling varvid bolaget anförde bl.a. följande. De angivna exemplen i den aktuella lagregeln inte är uttömmande. Mellan rena reparationer och en väsentlig förändring av en byggnad finns enligt regeln ett ganska stort utrymme för allehanda avdragsgilla förändringar. Skattemyndigheten har anfört att i målet är fråga om en utökning eller tillbyggnad som inte faller under varken vanliga reparations- och underhållskostnader eller det utvidgade reparationsbegreppet. -Länsrätten i Jönköpings län (1998-02-24, ordf. Robsahm) yttrade: Enligt punkten tre av anvisningarna till 23 § KL får avdrag som för reparation och underhåll göras för kostnader för sådana ändringsarbeten på byggnad som kan normalt påräknas i den bedrivna verksamheten, som upptagande av nya fönster- och dörröppningar samt flyttning av innerväggar och inredning i samband med omdisponering av lokaler. Ätgärder som innebär en väsentlig förändring av fastigheten, som då ett djurstall eller en verkstadsbyggnad byggs om för att i stället användas för ett helt annat ändamål, hänförs inte till reparation och underhåll. - Länsrätten gör följande bedömning. - De i målet aktuella åtgärderna får anses utgöra sådana ändringsarbeten som kan normalt påräknas i verksamheten. Åtgärderna innebär inte en väsentlig förändring av fastigheten. Mot bakgrund härav skall bolagets överklagande bifallas. - Länsrätten bifaller överklagandet. - Skattemyndigheten överklagade och yrkade att kammarrätten skulle undanröja länsrättens dom och fastställa skattemyndighetens beskattningsåtgärder, innebärande att bolaget skulle påföras ytterligare 125 914 kr som inkomst av näringsverksamhet, samt att skattetillägg skulle påföras med 20 procent av den skatt som belöpte på samma belopp som underlag. Skattemyndigheten anförde i huvudsak följande. Bolaget har i den befintliga byggnaden uppfört nya verkstadskontor i form av s.k. förmanshytter. Uppförandet har skett genom en påbyggnad med en våning med nya hytter ovanpå tidigare befintliga förmanshytter. Genom påbyggnaden har bolaget således tillskapat ett nytt våningsplan och nya rum i produktionslokalerna. Fråga är om en ren utökning av lokalytan inom den befintliga byggnaden. Det utvidgade reparationsbegreppet innefattar enligt lagens utformning endast ändringsarbeten som normalt kan påräknas i den bedrivna verksamheten. Bl.a. kan avdrag medges vid omdisponeringar av lokalerna. En omdisponering innefattar emellertid inte någon utvidgning av lokalytan, utan omdisponeringen måste ske inom de befintliga lokalytorna i byggnaden för att kunna karaktäriseras som omdisposition. Rena tillbyggnader eller ombyggnader som innebär att ytterligare byggnads- eller lokalytor tillskapas faller sålunda utanför begreppet. Detta bekräftas av t.ex. RÅ 1987 ref. 87. Förmanshytter motsvarande de ytterligare förmanshytter som bolaget tillskapat genom att bygga på ett våningsplan med hytter ovanpå tidigare befintliga hytter har tidigare inte funnits i byggnaden. Genom åtgärderna utökas dessutom lokalytan i byggnaden. Fråga är därför inte om sådana ändringsarbeten eller omdisponeringar som faller inom det utvidgade reparationsbegreppet utan om en med ren tillbyggnad jämförbar ombyggnad. Direktavdrag kan då inte medges. - Bolaget bestred bifall till överklagandet och anförde i huvudsak följande. Det är inte fråga om en tillbyggnad utan om ändringsarbeten inom den redan befintliga byggnadskroppen. Det kan då inte vara fråga om annat än ombyggnad. - Bolaget vidhåller att det utvidgade reparationsbegreppet är tillämpligt och hänvisar till tidigare kommunicering i målet. - Kammarrätten i Jönköping (2000-12-18, Nordling, Stridbeck, Hanö) yttrade: Fråga i målet är om kostnaderna för de ändringar som Balton AB gjort genom att uppföra nya s.k. förmanshytter ovanpå redan befintliga skall vara direkt avdragsgilla eller om de skall läggas till byggnadens anskaffningsvärde och dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. - I förarbetena till lagstiftningen anges beträffande det utvidgade reparationsbegreppet i punkten 3 av anvisningarna till 23 § KL bl.a. följande. "För att på detta område anpassa de skatterättsliga reglerna efter vad som från företagsekonomisk synpunkt kan anses riktigt föreslår utredningen, att med reparation och underhåll i vedertagen bemärkelse skall jämställas sådana ändringsarbeten, som normalt kan förväntas bli vidtagna någon eller några gånger under, en byggnads användningstid. Härmed avses dock endast åtgärder vidtagna inom ramen för byggnadens avsedda huvudsakliga användningsområde, dvs. för dess fortsatta begagnande för affärs, kontors-, verkstads-, lagrings- eller liknande ändamål och inte åtgärder av sådan omfattning att byggnadens karaktär på ett mera väsentligt sätt förändras … Jag föreslår därför att avdrag får ske för mindre ändringsarbeten som normalt vidtas i en rörelsebyggnad tid efter annan inom ramen för den bedrivna verksamheten. Däremot bör kostnaderna för sådana ändringsarbeten som tillsammantagna är av mer genomgripande art, som t.ex. i samband med en omläggning av verksamheten, inte berättiga till avdrag" (prop. 1969:100 s. 53 och 132). - Kammarrätten gör följande bedömning. - De ändringar som bolaget har företagit i sin verkstadslokal genom att uppföra fler förmanshytter på utrymme som tidigare använts för lagerutrymme är betingade av den i bolaget bedrivna verksamheten. Ändringarna har inte varit av sådan omfattning att byggnadens karaktär har förändrats på ett mera väsentligt sätt och inte heller har de medfört någon omläggning av verksamheten. Ändringarna får därför, såsom länsrätten har funnit, anses ingå i det utvidgade reparationsbegreppet och kostnaderna i samband härmed är därför direkt avdragsgilla. Skattemyndighetens överklagande bör därför avslås. - Kammarrätten avslår överklagandet. - Riksskatteverket fullföljde skattemyndighetens talan. - Bolaget bestred bifall till överklagandet och yrkade ersättning för sina biträdeskostnader i målet med 2 550 kr. - Riksskatteverket hemställde att Regeringsrätten inte skulle bevilja bolaget någon ersättning för kostnader i målet. - Regeringsrätten (2003-06-16, Lindstam, Schäder, Melin, Stävberg, Kindlund): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten gör samma bedömning som kammarrätten. - Bolaget får anses skäligen ha haft behov av att anlita biträde i målet i Regeringsrätten och har vunnit bifall till sitt yrkande. Det är på grund härav berättigat till ersättning för sina kostnader. Det begärda beloppet är skäligt. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår överklagandet. - Regeringsrätten beviljar Balton System AB ersättning av allmänna medel för bolagets kostnader i Regeringsrätten med 2 550 kr. (fd II 2003-05-28, Heinefors)

*REGI

*INST