RÅ 2003 not 170

Not 170. Överklagande av S.O. ang. prövningstillstånd i kammarrätt i mål om arbetsskadeförsäkring. - Skåne läns allmänna försäkringskassa beslöt den 22 augusti 2001 att S.O. inte var berättigad till livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, LAF. Kassan motiverade sitt beslut med att S.O. varit utsatt för sådan skadlig inverkan som anges i LAF men att det inte fanns något samband mellan det olycksfall som hon den 17 maj 1994 råkat ut för på väg hem från arbetet och hennes kvarstående besvär. S.O. överklagade beslutet hos Länsrätten i Skåne län och yrkade att hon skulle beviljas livränta. Länsrätten fann att det inte förelåg övervägande skäl som talade för ett orsakssamband mellan färdolycksfallet och den bestående nedsättning av arbetsförmågan som föranlett att S.O. beviljats helt sjukbidrag under tiden januari 2001 - december 2002. Länsrätten avslog därför överklagandet i dom den 19 augusti 2002. S.O. överklagade domen hos Kammarrätten i Göteborg som i beslut i protokoll den 14 november 2002 beslöt att inte meddela prövningstillstånd. - S.O. fullföljde sin talan hos Regeringsrätten. - Riksförsäkringsverket tillstyrkte att prövningstillstånd meddelades i kammarrätten. -Regeringsrätten (2003-10-21, Billum, Sandström, Almgren, Melin, Nord): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 34 § andra stycket 2 förvaltningsprocesslagen (1971:291) skall kammarrätten meddela prövningstillstånd om anledning förekommer till ändring i det slut vartill länsrätten kommit. - Målet i sak rör frågan om övervägande skäl, enligt 2 kap. 2 § LAF, talar för ett samband mellan en trafikolycka som S.O. råkat ut för på väg hem från arbetet den 17 maj 1994 (färdolycksfall) och de besvär som föranlett att hon beviljats helt sjukbidrag fr.o.m. januari 2001. - Av den utredning som legat till grund för beslutet att bevilja S.O. sjukbidrag framgår bl.a. att den ansvarige överläkaren vid Rehabcentrum i Lund i en sammanfattande bedömning den 25 september 1998 angett att S.O. varit "sjukskriven sedan 9506 pga. whiplashskada 9405" och att "påtagliga röntgenologiska förändringar i halsryggen förenliga med whiplashskada" förelåg samt att försäkringsläkare vid samråd den 29 september 2000 med försäkringskassan uttalat att hennes diagnos var klarlagd och kunde anges som "besvär ifrån nacke och huvud efter trafikolycka (whiplashskada)". Inför det därpå följande ställningstagandet till frågan om livränta samrådde försäkringskassan med en försäkringsläkare som var specialist i ortopedi. Kassan ställde därvid bl.a. frågan om det förelåg hög grad av sannolikhet för att olyckshändelsen kunde anses ha förorsakat, försämrat eller påverkat den typ av nackbesvär som S.O. hade. Försäkringsläkaren, som noterade att han saknade viss dokumentation, uttalade bl.a. att det inte fanns skäl att anta att S.O:s besvär, enligt det medicinska underlag som förelåg, med hög grad av sannolikhet var förorsakade av olyckstillbudet. Det kan vidare anmärkas att det av utredningen i målet hittills inte framkommit något som kunde tyda på andra orsaker till S.O:s besvär. - Mot nu angiven bakgrund finner Regeringsrätten att det för kammarrätten borde ha framstått som osäkert om länsrätten i sitt avgörande kommit till ett riktigt slut. Kammarrätten borde därför enligt 34 a § andra stycket 2 förvaltningsprocesslagen ha meddelat tillstånd till prövning av S.O:s överklagande. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver det överklagade beslutet och meddelar S.O. prövningstillstånd för prövning i kammarrätten av hennes överklagande av Länsrättens i Skåne län dom den 19 augusti 2002 i mål nr 9872-01. Handlingarna överlämnas till Kammarrätten i Göteborg för fortsatt handläggning. (fd I 2003-10-01, Malmgren)

*REGI

*INST