RÅ 2003 not 175

Not 175. Ansökan om rättsprövning av Adelsteng AB av ett beslut ang. förköp. - Enligt köpekontrakt den 5 och 6 juli 2001 sålde Postfastigheter AB fastigheten Partille 11:45 i Partille kommun till Adelsteng AB. Partille kommun beslutade att utöva förköpsrätt i anledning av köpet och ansökte den 20 december 2001 om regeringens tillstånd till förköpet. Kommunen uppgav bl.a. att fastigheten behövdes för att förbättra tillgången till parkeringsplatser och tillgängligheten till det köpcentrum som var föremål för detaljplanering. -Regeringen (Miljödepartementet, 2003-06-05) gav kommunen tillstånd till förköp med följande motivering: Regeringen finner att det får anses visat att försäljningen omfattar sådan fast egendom som med hänsyn till den framtida utvecklingen krävs för tätbebyggelse eller därmed sammanhängande anordning. Förutsättningar för förköp enligt 1 § förköpslagen (1987:868) är därmed uppfyllda. Den omständigheten att endast en del av fastigheten kommer att omfattas av det ändamål som förköpet avser eller att köparen är beredd att godta den detaljplan som är under utarbetande i kommunen utgör inte skäl att vägra förköp. Det finns inte heller något hinder att utnyttja förköpsrätten även om en kommande detaljplan skulle ge möjlighet att lösa in nödvändig mark. I ärendet har inte framkommit att det skulle vara oskäligt att förköp sker med hänsyn till förhållandena mellan köpare och säljare eller villkoren för eller omständigheterna vid försäljningen. Det har inte heller framkommit att försäljningspriset satts lågt med hänsyn till att säljaren särskilt velat gynna köparen. Regeringen finner inte heller eljest att det har framkommit någon omständighet som medför att tillstånd skall vägras enligt 9 § förköpslagen. Kommunens ansökan om tillstånd till förköp av Partille 11:45 i kommunen bör därför bifallas. - I ansökningen om rättsprövning anförde bolaget bl.a. följande. Kommunens förköp strider mot förköpslagen, i första hand oskälighetsregeln i 9 § första stycket 4. Omständigheterna och villkoren vid bolagets köp var sådana att priset inte var marknadsmässigt vilket också framgår av den av bolaget åberopade värderingsutredningen. Förköpet är inte heller förenligt med den så kallade proportionalitetsprincipen eftersom det endast är en mindre del av fastigheten som erfordras för att tillgodose behovet av den parkeringsanläggning som förköpet handlar om och där erforderlig åtkomst ändå garanteras via den detaljplan som är under utarbetande. Förköpet framstår därför som innebärande en orimlig intresseavvägning då det leder till ett klart stötande resultat eftersom egendom med betydande värden avhänds bolaget helt i onödan. Bolaget ifrågasätter även om inte förköpet står i strid med det grundlagsfästa egendomsskyddet i 2 kap. 18 § regeringsformen. - Regeringsrätten (2003-11-03, Nordborg, Eliason, Wennerström, Dexe): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - Enligt 1 § första stycket 1 förköpslagen gäller att en kommun har förköpsrätt till fast egendom som med hänsyn till den framtida utvecklingen krävs för tätbebyggelse eller därmed sammanhängande anordning. Av motiven till förköpslagen framgår att det inte är någon ovillkorlig förutsättning för förköp att kommunen har behov av all den fasta egendom som ingår i försäljningen. Det är tillräckligt att någon del av egendomen är av sådan beskaffenhet för att förköp skall få ske (prop. 1967:90 s. 120). Tillstånd till förköp skall dock enligt 9 § första stycket 4 förköpslagen vägras, om det är oskäligt att förköp sker med hänsyn till förhållandet mellan säljare och köpare eller villkoren för eller omständigheterna vid försäljningen. - Såvitt gäller fastighetens marknadsvärde ger de värderingsintyg som kommunen och bolaget gett in inte vid handen att detta värde varit väsentligt högre än den avtalade köpeskillingen eller att denna bestämts med särskild hänsyn tagen till något särskilt förhållande mellan köpare och säljare. Med beaktande av de allmänna intressen som ligger bakom kommunens beslut om förköp är inte heller visat att kommunens förköp är oförenligt med den proportionalitetsprincip som skall iakttas i bl.a. förköpsärenden eller att det står i strid med den av sökanden åberopade bestämmelsen i regeringsformen. - I målet har inte heller i övrigt framkommit att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som föreligger i förköpsärenden eller att det vid handläggningen har förekommit något fel som påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som sökanden har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i ärendet att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 2003-10-15, T. Lindvall)

*REGI

*INST