RÅ 2003 not 187

Not 187. Överklagande av L-E.A. ang. prövningstillstånd i kammarrätt i mål om skatt för privat införda alkoholdrycker. - Tullverket beslutade den 19 mars 1999 att för beskattningsmyndighetens räkning påföra L-E.A. skatt för privat införda alkoholdrycker med 2 469 kr och särskild avgift med 1 234 kr. Till stöd för beslutet åberopades 4 och 7 §§ lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel (privatinförsellagen). - L-E.A. överklagade beslutet hos Länsrätten i Göteborg som i dom den 23 maj 2000 (mål nr 1830-99) biföll överklagandet på så sätt att skatten nedsattes till 2 273 kr och den särskilda avgiften till 1 136 kr. Som skäl för beslutet om särskild avgift anförde länsrätten bl.a. följande. Införseln hade skett vid en bemannad tullplats varför det ankommit på L-E.A. att kontakta tullmyndigheten vid införseln. Sådan kontakt hade kunnat etableras genom den telefon som fanns vid tullfiltret eller genom att han passerat genom den röda filen. L-E.A. hade genom att passera den blå EU-filen inte fullgjort den anmälningsskyldighet som ålåg honom. Särskild avgift skulle därför påföras honom. - L-E.A. överklagade länsrättens dom hos Kammarrätten i Göteborg och anförde att det aktuella tullfiltret var obemannat vid införseltillfället. Han hade för avsikt att fullgöra sin deklarationsskyldighet vid tullstationen Nordstan. Han stoppades innan han passerat utgången av civilklädda tulltjänstemän som varit dolda för honom. Den skylt som fanns intill en telefon angav endast att man kunde ringa till tullmyndigheten. Det stod inte att en korrekt anmälan eller deklaration av privatinförsel skulle ske via telefonen. - Kammarrätten i Göteborg beslöt i protokoll den 5 februari 2001 att inte meddela prövningstillstånd. - L-E.A. överklagade kammarrättens beslut och anförde att det inte fanns lagstöd för den tolkning av begreppet bemannad tullstation som gjorts av Tullverket och länsrätten. - Riksskatteverket ansåg att det kunde vara av vikt för ledning av rättstillämpningen att frågan om vad som skulle anses vara en bemannad tullplats i enlighet med 4 § privatinförsellagen prövades av högre rätt. -Regeringsrätten (2003-11-17, Lavin, Eliason, Dexe, Kindlund): Skälen för Regeringsrättens avgörande. I 17 § andra stycket privatinförsellagen föreskrivs att prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Enligt 34 a § andra stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291) får kammarrätten meddela prövningstillstånd bl.a. om det finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. - Den i målet aktuella införseln skedde den 17 december 1998. - I 4 § privatinförsellagen, i dess i målet aktuella lydelse, föreskrivs att den som för in en vara för vilken skatt skall betalas enligt lagen vid införseln självmant skall deklarera detta. Om införseln görs på bemannad tullplats skall deklarationen lämnas till tulltjänsteman. I andra fall skall deklarationen lämnas till beskattningsmyndigheten och ha kommit in senast fem dagar efter det att införseln gjordes. Enligt 7 § andra stycket skall en särskild avgift påföras en resande om denne fört in en vara för vilken skatt skall betalas enligt lagen utan att deklarera detta. - Som skäl för sitt beslut anför länsrätten att införseln skedde vid en bemannad tullplats och att det därför ankom på L-E.A. att kontakta tullmyndigheten vid införseln samt att han genom att inte fullgöra den anmälningsskyldighet som ålåg honom skulle påföras särskild avgift. Till grund för denna bedömning har länsrätten bl.a. lagt 5 § privatinförsellagen och anfört att enligt den bestämmelsen den som för in en vara för vilken skatt skall betalas skall anmäla detta till Tullverket vid införseln, när den sker vid en bemannad tullplats. - Bestämmelserna i privatinförsellagen ändrades i väsentliga delar genom SFS 1998:508 med ikraftträdande den 1 juli 1998. Den anmälningsskyldighet som dessförinnan föreskrevs i 5 § slopades och ersattes av en deklarationsskyldighet för den som förde in sådana varor i landet som omfattas av privatinförsellagen. Länsrätten synes ha tillämpat de aktuella bestämmelserna i en lydelse som inte gällde när införseln skedde. Regeringsrätten finner därför att kammarrätten enligt 34 a § andra stycket 3 förvaltningsprocesslagen borde ha meddelat tillstånd till prövning av L-E.A:s talan. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver det överklagade beslutet såvitt avser särskild avgift och meddelar L-E.A. prövningstillstånd för prövning i Kammarrätten i Göteborg av hans överklagande av Länsrättens i Göteborg dom den 23 maj 2000 i mål nr 1830-99. - Handlingarna överlämnas till kammarrätten för fortsatt handläggning. (fd II 2003-10-29, Perttu)

*REGI

*INST