RÅ 2003 not 19

Not 19. Överklagande av Justitiekanslern ang. kameraövervakning. -Länsstyrelsen i Uppsala län (2001-05-20) beslutade att meddela Bror Hjorthstiftelsen tillstånd art använda fyra fast monterade kameror för övervakning av utställningslokalerna i Bror Hjorths Hus under museets öppethållandetider. Tillståndet innefattade även rätt att spela in bilder som förmedlades av kamerorna. Ändamålet med övervakningen var att förebygga brott av stöldbegärliga föremål samt att trygga säkerheten för personalen. - Justitiekanslern överklagade länsstyrelsens beslut och yrkade att tillståndet till allmän kameraövervakning skulle ändras på så sätt att rätten att behandla och bevara bilder som förmedlades av i tillståndet angivna kameror endast fick ske när överfallslarmet utlösts. - Länsrätten i Uppsala län (2001-12-07, ordf. Nilsson) avslog överklagandet med följande motivering: Det är i målet inte ifrågasatt att Bror Hjorthstiftelsen i enlighet med länsstyrelsen beslut skall ha rätt att använda fyra övervakningskameror för att förebygga brott av stöldbegärliga föremål och trygga säkerheten för personalen. Frågan i målet gäller om tillståndet att behandla och bevara bilder bör inskränkas till att omfatta endast de situationer då överfallslarmet har utlösts. - Av utredningen framgår att Bror Hjorths Hus är ett konstnärsmuseum i konstnärens gamla hem och ateljé. Länsrätten har vid syn kunnat konstatera att miljön av hemkaraktär har bevarats, bland annat omfattar samlingarna en mängd värdefulla gipser och bronser samt mindre föremål innefattande böcker, verktyg och vardagsföremål. De egna samlingarna uppgår till stora värden. Värdefull konst inlånas dessutom kontinuerligt till museets olika utställningar. Vid synen framkom också att museet har ett stort antal fönster och en planlösning som delvis gör rummen svåröverskådliga och därmed svårövervakade. Tre nödutgångar får ur brandsäkerhetssynpunkt inte låsas under museets öppethållandetid. - Enligt 6 § lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning, LAK, skall tillstånd meddelas om intresset av allmän kameraövervakning väger tyngre än den enskildes intresse att inte bli övervakad (den s.k. överviktsprincipen). Även frågan om bilder skall få behandlas eller bevaras hanteras inom ramen för den samlade bedömningen. Det poängteras i förarbetena att det bör vara möjligt att ge tillstånd som innefattar rätt att behandla eller bevara bilder vid övervakning av särskilt brottsutsatta platser. - Även om museets konstsamlingar varken i fråga om ekonomiskt värde eller omfattning kan mäta sig med de samlingar som finns hos vissa av landets riksmuseer anser länsrätten att det är av största vikt att ett konstnärsmuseum av nu aktuellt slag och dess samlingar bevaras intakta för framtiden. Samhällsutvecklingen har medfört att bank- och postlokaler liksom många butikslokaler i regel kameraövervakas för att underlätta bekämpningen av brott. Enligt länsrättens mening ökar därmed riskerna för att exempelvis museer i större utsträckning än vad som hittills varit fallet utsätts för kriminalitet. Bror Hjorths Hus har vidtagit ett antal åtgärder för att höja säkerheten. Det faktum att museets anslag är begränsat och att personalneddragningar är planerade måste beaktas vid bedömningen av möjligheten av att öka personalens tillsyn. De stöldskyddsåtgärder i form av larmetiketter eller magnetlarm som Justitiekanslern föreslagit är enligt länsrättens mening mindre lämpliga i ett museum av det slag varom nu är fråga. I skenet av att Bror Hjorths Hus de senaste åren utsatts för både skadegörelse och en stöld anser länsrätten att museer är en särskilt brottsutsatt plats. Museet har ett befogat intresse av att i brottsförebyggande syfte använda övervakningskameror och kontinuerligt spela in och bevara bilderna som förmedlas från kamerorna. Detta syfte kan såvitt framkommit inte uppfyllas på annat sätt. - Allmänhetens integritetsintresse gör sig starkt gällande i ett museum. Vid en avvägning av övervakningsintresset mot integritetsintresset, och med beaktande av hur övervakningen är inrättad samt de säkerhetsrutiner som vidtagits i fråga om hanteringen av bildmaterialet, finner länsrätten emellertid att Bror Hjorths Hus intresse av övervakning genom bildinspelning i enlighet med länsstyrelsens beslut väger tyngre än det intrång i enskilda museibesökares personliga integritet inspelningstillståndet medför. Enligt länsrättens mening är det befogat att i förevarande fall förena tillståndet till kameraövervakning med en rätt att spela in och behandla bilder. Justitiekanslerns överklagande skall därför avslås. - Justitiekanslern överklagade och vidhöll sitt yrkande. - Kammarrätten i Stockholm (2002-04-17, Nylund, Strandberg, Börjesson) avslog överklagandet och anförde som skäl för sitt beslut: Frågan i målet är om Bror Hjorthstiftelsens tillstånd till allmän kameraövervakning skall begränsas på så sätt att rätten att behandla och bevara bilder som förmedlas av i tillståndet angivna kameror endast får ske om överfallslarmet har utlösts. - Det saknas särskilda rekvisit i LAK för bedömningen av när ett tillstånd till allmän kameraövervakning får förenas med en rätt att behandla och bevara bilder. Kammarrätten delar inte Justitiekanslerns uppfattning att sådant tillstånd endast får ges om det är fråga om en särskilt brottsutsatt plats, i vart fall inte i den meningen att platsen frekvent måste ha varit utsatt för brott. Frågan om inspelningsrätt skall medges får således behandlas inom ramen för den samlade bedömning som skall göras vid intresseavvägningen mellan övervakningsintresset och integritetsintresset i varje enskilt fall. - Det får anses ostridigt i målet att Bror Hjorthstiftelsen har ett legitimt behov av att i brottsförebyggande syfte använda kameraövervakning med viss inspelningsrätt. Eftersom brott och förberedelser till brott mycket väl kan äga rum utan att överfallslarm har utlösts får det vidare anses stå klart att en rätt att oavbrutet spela in bilder under museets öppethållande kan förbättra möjligheterna att förebygga brott. Av vad som framkommit beträffande det säkerhetsarbete som i övrigt bedrivs av Bror Hjorthstiftelsen för att skydda den egna konstsamlingen och inlånad konst kan inte den slutsatsen dras att kameraövervakning med inspelningsrätt skulle ersätta eller träda i stället för andra, mindre integritetskränkande åtgärder. Det framstår som om övervakningskamerorna med inspelningsrätt under museets öppethållande skulle utgöra ett värdefullt och oersättligt komplement till andra åtgärder. Enligt kammarrättens bedömning får, med hänsyn till att övervakningen och inspelningsrätten är avsedda att förebygga brott som riktas mot unika, värdefulla och oersättliga föremål, intresset av övervakning med inspelningsrätt under museets öppethållande anses vara mycket starkt. - Mot övervakningsintresset skall dock den enskildes integritetsintresse ställas. Det av länsstyrelsen medgivna tillståndet innefattar rätt att använda fyra kameror för övervakning av museets utställningslokaler under museets öppethållandetider. Tillståndet innefattar även rätt att med vissa villkor spela in bilder som förmedlas av kamerorna, men medger inte ljudupptagningsrätt. Ett museum utgör en plats som allmänheten uppsöker bl.a. för rekreation och avkoppling vilket, enligt praxis, innebär att den enskilde får anses kunna ställa höga krav på sin integritet. - Vid en avvägning av övervakningsintresset mot integritetsintresset finner därför kammarrätten att vad som framkommit i målet visar att intresset av en sådan övervakning av Bror Hjorts Hus som omfattas av det aktuella tillståndet väger tyngre än det intrång i den enskildes personliga integritet som övervakningen innebär. Justitiekanslerns överklagande skall därför avslås. - Justitiekanslern fullföljde sin talan. - Regeringsrätten (2003-02-18, Lindstam, Schäder, Almgren, Melin, Stävberg): Skälen för Regeringsrättensavgörande. Reglerna i LAK --- motsvarande text som i not 18 --- brottsutsatta platser. - Av utredningen i målet framgår att i museet, som är inrättat i konstnären Bror Hjorths gamla hem och ateljé, förvaras värdefulla föremål bestående bl.a. av ca 480 konstföremål. Värdefull konst lånas dessutom in till museets olika utställningar. Museet var år 2001 utsatt för stöld och år 1994 för skadegörelse av större omfattning. - Det är ostridigt i målet att kameraövervakning av utställningslokalerna i Bror Hjorths Hus skall få ske under museets öppethållandetider. Justitiekanslern har emellertid uppfattningen att inspelning av bilder skall få ske endast när överfallslarmet har utlösts. Den avgörande frågan i målet är således om museet bör ha rätt att även i övrigt spela in och under en tid av längst en månad bevara de bilder som förmedlats av övervakningskamerorna. - Regeringsrätten har --- motsvarande text som i not 18 --- verka brottsförebyggande. - Vid en avvägning av övervakningsintresset mot integritetsintresset kan konstateras att Bror Hjorthstiftelsen har vidtagit de övriga säkerhetsfrämjande och brottsförebyggande åtgärder som kan anses ekonomiskt försvarbara. Det står därmed klart att inspelningsrätten inte är avsedd att ersätta eller träda i stället för andra, mindre integritetskänsliga åtgärder. Det är vidare givet att en inspelningsrätt som är begränsad till tid efter det att överfallslarm manuellt har utlösts innebär ett mindre intrång i den enskildes integritet än inspelning under hela den tid museet håller öppet. Med hänsyn till att tillgrepp och skadegörelse kan ske i obevakade ögonblick samt till vad som tidigare sagts om att inspelade bilder kan underlätta en brottsutredning kan dock en så begränsad inspelningsrätt inte tillgodose det behov av övervakning av museets samlingar som finns. - Vid en samlad bedömning finner Regeringsrätten att behovet av övervakning med inspelningsrätt väger tyngre än det intrång i den personliga integriteten som övervakningen innebär. Tillståndet till allmän kameraövervakning av Bror Hjorths Hus bör därför förenas med rätt att under tid museet håller öppet spela in och under en begränsad tid bevara bilder. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår överklagandet. (fd II 2003-01-22, Fredriksson)

*REGI

*INST