RÅ 2003:37

Länsstyrelsen har återkallat ett bolags tillstånd till taxi- och busstrafik. Mot bakgrund av att den kritik som riktats mot bolaget i första hand tagit sikte på förhållanden för vilka den trafikansvarige och en annan i samband med tillståndsbeslutet prövad och godkänd fysisk person ansvarat, har bolaget enligt 5 kap. 4 § yrkestrafiklagen (1998:490) bort ges skälig tid att byta ut dessa personer innan länsstyrelsen avgjorde ärendet.

Länsrätten i Västernorrlands län

Länsstyrelsen i Västernorrlands län återkallade i beslut den 26 april 2000 ett aktiebolags tillstånd till taxi- och busstrafik enligt bestämmelserna i 5 kap.1-3 §§yrkestrafiklagen (1998:490), YTL. Bolaget, den trafikansvarige (L.L.) och den andra i samband med tillståndsbeslutet prövade personen (G.P.) skulle var och en anses olämpliga att driva yrkesmässig trafik under en tid av tre år. Beslutet skulle träda i kraft fyra veckor efter det att bolaget delgivits detta.

Bolaget, L.L. och G.P. överklagade och yrkade i länsrätten att länsstyrelsens beslut skulle upphävas. Vidare yrkades att muntlig förhandling skulle hållas i målet.

Länsstyrelsen bestred bifall till överklagandet. Länsrätten förordnade i beslut den 24 maj 2000 att det överklagade beslutet tills vidare inte skulle gälla.

Till stöd för sin talan anförde klagandena bl.a. följande. Enligt 5 kap. 4 § YTL får ett trafiktillstånd inte återkallas utan att tillståndshavaren har getts skälig tid att byta ut en trafikansvarig eller annan vars lämplighet har prövats (annan prövad). Länsstyrelsen har varken givit bolaget någon frist i enlighet med bestämmelsen eller upplyst bolaget om möjligheten till utbyte av trafikansvarig eller annan prövad. Beslutet är därför ogiltigt. Det råder inte sådana missförhållanden i bolaget att dess trafiktillstånd skall återkallas. Om vad som kan läggas bolaget till last ändå är att betrakta som missförhållanden är de mindre allvarliga varför varning i så fall utgör en tillräcklig åtgärd.

Länsstyrelsen anförde bl.a. följande. Bestämmelsen i 5 kap. 4 § YTL är inte tillämplig då tillståndshavarens - alltså bolagets - lämplighet ifrågasätts. Skyldigheten gäller enbart i fall då en trafikansvarigs eller annan prövad persons lämplighet ifrågasätts. Länsstyrelsen har ifrågasatt bolagets lämplighet med anledning av de missförhållanden i trafikrörelsen som framkommit. Av YTL:s förarbeten framgår att ett systematiskt kringgående av de bestämmelser som gäller för verksamheten måste leda till återkallelse av tillståndet. Av förarbetena framgår inte att det oberoende av återkallelsesituationen skulle föreligga en skyldighet för länsstyrelsen att generellt ge tillståndshavaren skälig tid att byta ut den trafikansvarige eller annan vars lämplighet har prövats. Om bestämmelsen skulle uppfattas som bolaget gör gällande skulle ett bolag som är tillståndshavare alltjämt kunna fortsätta sin trafikverksamhet, oberoende av de missförhållanden som råder inom bolaget, om de prövade personerna byts ut. Regelefterlevnaden skulle därmed återkommande kunna åsidosättas med bibehållet trafiktillstånd vilket skulle medföra en uppenbar snedvridning av transportnäringens konkurrensförhållanden.

Domskäl

Länsrätten i Västernorrlands län (2001-03-08, ordförande Johansson) yttrade:

Länsrätten gör följande bedömning. - Bolaget har gjort gällande att det överklagade beslutet skall upphävas då bolaget inte har getts skälig tid för att byta ut den trafikansvarige eller annan vars lämplighet har prövats innan trafiktillståndet återkallades. Länsstyrelsen har å sin sida gjort gällande att bestämmelsen inte är tillämplig i fall då ett bolags lämplighet ifrågasätts. Bestämmelsen i 5 kap. 4 § YTL bygger på artikel 6.2 i rådets direktiv 96/26/EG om rätt att yrkesmässigt bedriva person- och godstransporter på väg m.m. Bestämmelsen ger uttryck för en strävan att i möjligaste mån undvika en så pass ingripande åtgärd som att återkalla ett trafiktillstånd. Synsättet står i överensstämmelse med den inom Europarätten upprätthållna principen om proportionalitet, dvs. att en åtgärd inte får vara mer långtgående än vad som framstår som rimligt med hänsyn till åtgärdens ändamål. Innebörden av den nu aktuella artikeln i rådets direktiv är att en möjlighet till byte av personer skall ges när det finns anledning till detta. Enligt länsrättens mening kan prövningsmyndigheten underlåta att ge den det gäller tillfälle till utbyte då det framstår som uppenbart att någon annan åtgärd än återkallelse av trafiktillståndet inte kan komma i fråga. Det får därvid anses åligga myndigheten att noggrant utreda vad som brustit i verksamheten och bedöma konsekvenserna av försummelserna samt i förekommande fall tydligt ange de materiella och lagliga grunderna för ett ingripande. - När det gäller juridiska personer kan det vara svårt att bedöma vem som brustit i ansvar. Enligt länsrättens mening är den misskötsamhet som ligger bolaget till last till viss del att hänföra till den trafikansvariges ansvarsområde enligt YTL. Annat framgår inte än att anmärkning även kan riktas mot den verkställande direktörens ledning. Båda två är prövade enligt 2 kap. 6 § andra stycket YTL på grund av sitt inflytande/intresse i bolaget. Länsrätten finner särskilt anmärkningsvärt vara den bristande kunskapen i bolaget om reglerna för brukande av fordon i trafikrörelsen och att trots påpekanden härom fråga om fortsatt misskötsamhet uppkommit i april 2000. Vid en samlad bedömning anser länsrätten emellertid att de av länsstyrelsen påtalade missförhållandena i bolaget inte är av den omfattningen att det framstår som uppenbart att återkallelse skall ske utan att bolaget har beretts tillfälle att byta ut prövade ansvariga personer. Länsstyrelsen borde således ha gett bolaget skälig tid att byta ut L.L. och G.P. innan tillståndet återkallades. Då så inte har skett skall länsstyrelsens beslut undanröjas och målet visas åter till länsstyrelsen för fortsatt handläggning. - Vid denna utgång framstår muntlig förhandling som obehövlig. - Länsrätten avslår yrkandet om muntlig förhandling. - Länsrätten undanröjer det överklagade beslutet och visar målet åter till länsstyrelsen för fortsatt handläggning.

Kammarrätten i Sundsvall

Länsstyrelsen överklagade och yrkade att länsrättens dom skulle upphävas samt anförde följande till stöd för sin talan. Länsrättens tolkning av stadgandet i 5 kap. 4 § YTL är felaktig samt lämnar tillståndshavare som driver trafikrörelse i aktiebolag konkurrensfördelar i en tillsynssituation i förhållande till tillståndshavare som driver trafikrörelse i annan associationsform. Den tillämpning som länsstyrelsen gör av stadgandet är allmänt förhärskande. Länsrättens tolkning möjliggör vidare att ett aktiebolag som är tillståndshavare alltjämt kan fortsätta sin verksamhet trots att grund för återkallelse föreligger bara de prövade personerna byts ut. I förlängningen innebär detta en direkt uppmaning till tillståndshavaren (oftast ett fåmansbolag) att hitta en "godkänd" bulvan, som egentligen bara blir ett namn i bolagets styrelse och som länsstyrelsen inte har lagliga möjligheter att underkänna, utifrån tidigare avgjorda rättsfall. Denna möjlighet finns inte för en tillståndshavare som driver trafikrörelse i annan associationsform, dvs. enskild firma, handels- eller kommanditbolag. Att bereda bolaget möjlighet att byta ut prövade personer innebär att man ger bolaget en betydande och avgörande konkurrensfördel i förhållande till om en tillståndshavare som driver verksamheten i annan associationsform skulle ha haft samma uppenbara missförhållanden i sin rörelse. I förevarande fall är det tillståndshavarens (bolagets) lämplighet som ifrågasätts med anledning av missförhållanden i trafikrörelsen vilket varit huvudskälet till länsstyrelsens tillsynsärende. Länsstyrelsen har bedömt att missförhållandena är så allvarliga att bolagets tillstånd skall återkallas. Med denna åtgärd följer att den prövade, dvs. bolaget, den trafikansvarige och övrig prövad person, skall anses olämpliga att driva yrkesmässig trafik under lägst tre och högst fem år. Länsstyrelsen anser att 5 kap. 4 § YTL hänvisar till en återkallelsesituation då en trafikansvarig eller annan prövad person direkt utpekas för sin olämplighet, exempelvis genom begånget brott eller skulder till det allmänna, eller nämnda persons lämplighet skall omprövas. I ett sådant fall skall bolaget beredas tillfälle att byta ut den prövade personen innan länsstyrelsen återkallar tillståndet. Detta är inte förhållandet i förevarande fall. I övrigt åberopar länsstyrelsen vad som tidigare har anförts i ärendet.

Bolaget yrkade att länsrättens dom skulle fastställas och anförde följande till stöd för sin talan. Av direktiv 96/26/EG om rätt att yrkesmässigt bedriva person- och godstransporter på väg m.m. följer att myndigheterna i förekommande fall skall föreskriva en tillräcklig tidsfrist för utseende av ersättare. - Motsvarande bestämmelse i svensk lagstiftning framgår numera av 5 kap. 4 § YTL. Bestämmelsen ger uttryck för en strävan att i möjligaste mån undvika en så pass ingripande åtgärd som att återkalla ett trafiktillstånd, vilket också står i överensstämmelse med proportionalitetsprincipen innebärande att en åtgärd inte får vara mer långtgående än vad som framstår som rimligt med hänsyn till åtgärdens ändamål. Proportionalitetsprincipen upprätthålls på ett framträdande sätt inom Europarätten och genomsyrar även direktivet. Innebörden av direktivet blir rimligen då bl.a. att det skall ges en möjlighet till utbyte av personer om det finns anledning till detta och utbytet skulle kunna leda till att man undviker en återkallelse. Eftersom det inte heller är uppenbart att återkallelse skall ske av bolagets trafiktillstånd skulle länsstyrelsen ha gett bolaget skälig tid att byta ut L.L. och G.P. innan bolagets tillstånd återkallades. Prövningen beträffande trafiktillstånd till juridisk person skall avse den eller de personer som är trafikansvariga. Den trafikansvariges ansvar förutsätts omfatta hela verksamheten och de krav som ställs är i allt väsentligt desamma vid prövning av en ansökan som i ett tillsynsärende. Återkallelse av trafiktillstånd för en juridisk person torde inte kunna ske utan att prövning sker av den trafikansvarige. I det aktuella fallet är den trafikansvarige L.L. och G.P. dessutom bolagets enda legala företrädare i sina egenskaper av styrelseledamöter. Därtill kommer att G.P. är verkställande direktör i bolaget.

Domskäl

Kammarrätten i Sundsvall (2001-12-28, Sjödin, Waas, referent, Berggren) yttrade: Skälen för kammarrättens avgörande - Handlingarna i målet m.m. - Bolaget registrerades den 12 februari 1996 med ett aktiekapital på 100 000 kr. L.L. och G.P. är styrelseledamöter i bolaget och tecknar firman gemensamt. Därutöver är G.P. verkställande direktör och ensam firmatecknare i bolaget. - Länsstyrelsen meddelade bolaget tillstånd till taxitrafik den 15 februari 1996. Som ansvarig för trafiken godkändes L.L. och som övrig prövad person godkändes G.P. Den 12 augusti 1999 meddelades bolaget tillstånd till beställningstrafik med buss. - I underrättelse till bolaget den 3 december 1999 ifrågasatte länsstyrelsen åtgärder beträffande den yrkesmässiga trafiken samt ifrågasatte lämpligheten av bolaget, den trafikansvarige samt den som i övrigt prövats i bolaget. Länsstyrelsen tog upp frågan om återkallelse av bolagets trafiktillstånd eller meddelande av varning. Anmärkningarna som låg till grund för länsstyrelsens underrättelse - som hade föregåtts av ett flertal anmälningar från allmänheten - bestod i huvudsak av att bolaget brukat fordon i verksamheten som inte anmälts på föreskrivet sätt till länsstyrelsen samt att fler fordon brukats än vad bolaget hade fått tillstånd till. - Av underrättelse till bolaget den 23 februari 2000 framgår att länsstyrelsen på grund av vad som förevarit övervägde att återkalla bolagets tillstånd till taxitrafik och tillståndet till beställningstrafik med buss. Underrättelsen grundade sig på ett flertal anmärkningar mot bolaget; att bolaget vid tidpunkten för skattemyndighetens yttrande i länsstyrelseärendet hade ett underskott på skattekontot, att bolaget under 1999 inte alltid betalat skatter och avgifter i rätt tid även om redovisningen dock alltid lämnats i rätt tid, att bolaget var restfört för skattekontoskuld i september 1999 vilken skuld dock sedermera reglerats samt att kammarkollegiet den 6 december 1999 förelagt bolaget vid vite av 20 000 kr att ställa säkerhet enligt resegarantilagen med 100 000 kr. Därutöver har länsstyrelsen i underrättelsen konstaterat att bolaget samtidigt och under en lång tidsperiod haft brukandeförbud på de fordon som använts i den tillståndspliktiga verksamheten på grund av obetalda fordonsskatter. Av underrättelsen framgår vidare att bolaget i flera fall i kontakter med länsstyrelsen inte företrätts av den som godkänts som trafikansvarig. - Länsstyrelsen återkallade genom beslut den 26 april 2000 bolagets tillstånd till taxitrafik och tillståndet till beställningstrafik med buss. Bolaget, L.L. och G.P. ansågs vidare i återkallelsebeslutet olämpliga att driva yrkesmässig trafik under en tid av tre år. Länsrätten undanröjde i den till kammarrätten överklagade domen länsstyrelsens beslut och visade målet åter till länsstyrelsen för fortsatt handläggning. Länsrätten motiverade sitt beslut med att länsstyrelsen borde ha gett bolaget skälig tid att byta ut L.L. och G.P. innan tillståndet återkallades. - Bestämmelser om tillståndsprövning - Enligt 2 kap. 4 § första stycket YTL är trafikansvariga i aktiebolag den verkställande direktören, om det finns en sådan, eller annars den styrelseledamot som bolaget har utsett. Om det finns särskilda skäl får prövningsmyndigheten enligt andra stycket medge att någon annan än t.ex. den verkställande direktören skall vara trafikansvarig. Av 2 kap. 5 § första stycket samma lag framgår att trafiktillstånd endast får ges till den som med hänsyn till yrkeskunnande, ekonomiska förhållanden och gott anseende bedöms vara lämplig att driva verksamheten. Därutöver skall vissa krav på ekonomiska resurser som framgår av 2 kap. 9 § vara uppfyllda. I fråga om juridiska personer skall enligt 2 kap. 6 § prövningen enligt 5 § första stycket avse den eller de som är trafikansvariga. Kravet på yrkeskunnande gäller enbart de trafikansvariga. När det gäller övriga krav skall prövningen avse dels den juridiska personen, dels en bestämd krets av fysiska personer. Prövningen skall således enligt andra stycket i 2 kap. 6 § förutom den juridiska personen avse den verkställande direktören och annan som genom en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten (punkt 1) samt styrelseledamöter och styrelsesuppleanter som till följd av eget eller närståendes ekonomiska intresse har en väsentlig gemenskap med den juridiska personen som är grundad på andelsrätt eller därmed jämförligt ekonomiskt intresse (punkt 2). Av specialmotiveringen till 2 kap. 6 § andra stycket punkt 1 framgår följande (jfr prop. 1997/98:63 s. 124). Uttrycket "eller på annat sätt" avser exempelvis en majoritetsaktieägare som står utanför styrelsen. Därutöver kan tilläggas att en person med s.k. generalfullmakt att sköta en rörelse torde kunna anses som en person som har en sådan ledande ställning att han eller hon skall prövas. Vid införandet av den utvidgade prövningen anförde departementschefen bl.a. följande (jfr prop. 1987/88:78 s. 41). Genom att en utökad personkrets skall prövas torde de svårigheter som nu finns att komma tillrätta med bulvanförhållanden i stor utsträckning falla bort automatiskt. - Bestämmelser om återkallelse av tillstånd m.m. - Av 5 kap. 1 § första stycket YTL framgår att trafiktillståndet skall återkallas om det i den yrkesmässiga trafiken eller i övrigt vid driften av trafikrörelsen eller i annan näringsverksamhet som tillståndshavaren driver har förekommit allvarliga missförhållanden eller om annars förutsättningarna för tillstånd enligt 2 kap. 5 § inte längre föreligger. Om missförhållandena inte är så allvarliga att tillståndet bör återkallas, kan i stället varning meddelas enligt andra stycket i nämnda bestämmelse. I vissa fall är återkallelse en obligatorisk åtgärd, nämligen i de fall som uppräknas enligt 5 kap. 2 § YTL. - Av 5 kap. 4 § YTL framgår följande:

"Ett ärende som avses i 1-3 §§ får inte avgöras utan att tillståndshavaren har getts skälig tid att byta ut en trafikansvarig eller annan vars lämplighet prövas. Om inte heller den nya personen kan godkännas skall tillståndet återkallas". - Den tidigare regleringen av utbyte fanns intagen i 11 b § yrkestrafikförordningen (YTF) med i princip samma lydelse. 11 b § avsåg dock uttryckligen endast återkallelse av tillstånd för aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska eller ideella föreningar. Bestämmelsen infördes i YTF den 1 januari 1994 i samband med EES-avtalet (SFS 1993:1638). 11 b § YTF ersattes av bestämmelsen i 5 kap. 4 § YTL i samband med att YTL trädde i kraft den 1 oktober 1998. - I samband med införandet av den reformerade yrkestrafiklagen i oktober 1998 uttalade departementschefen följande (prop. 1997/98:63 s. 73). När tillståndshavaren är en juridisk person är det inte lika självklart vem som drabbas av åtgärden, dvs. den juridiska personen i sig eller den eller de fysiska personer som företräder denna. De personer vilkas lämplighet prövas av tillståndsmyndigheten anges emellertid i lagen. Följden av en återkallelse bör därför vara bl.a. att en person som diskvalificeras såsom företrädare för ett bolag även bör underkännas som företrädare för en annan juridisk person, där han har ett motsvarande inflytande. Av direktiv 96/26/EG följer vidare att myndigheterna i förekommande fall skall föreskriva en tillräcklig tidsfrist för utseende av en ersättare (artikel 6.2). Regeln har sin motsvarighet i nuvarande 11 b § YTF. - Av specialmotivering till 5 kap. 4 § YTL framgår följande (prop. 1997/98:63 s. 130). "Paragrafen motsvarar i stort 11 b § gällande YTF. Dock har utbytesmöjligheten nu vidgats så att den omfattar sådana prövade som avses i såväl 2 kap. 6 § som 2 kap. 7 §". - Bestämmelsen i 5 kap. 4 § YTL bygger som tidigare nämnts på artikel 6.2 i rådets direktiv 96/26/EG av den 29 april 1996 om rätt att yrkesmässigt bedriva person- och godstransporter på väg m.m. (jfr prop. 1997/98:63 s. 73). Direktivet sammanför i förtydligande och rationaliserande syfte tidigare direktiv på området till ett dokument. Transportverksamhet kan enligt bestämmelserna i direktivet bedrivas av en fysisk person eller en juridisk person. I direktivet benämns båda kategorierna företag. Artikel 6.2 har följande lydelse. Medlemsstaterna skall se till att de behöriga myndigheterna återkallar tillståndet att yrkesmässigt bedriva transporter på väg, om myndigheterna konstaterar att föreskrifterna i artikel 3.1 a, b, eller c inte längre är uppfyllda, under förutsättning att de i förekommande fall föreskriver en tillräcklig tidsfrist för utseende av en ersättare. Av föreskrifterna i art. 3 framgår följande. Ett företag som önskar yrkesmässigt bedriva transporter på väg skall a) ha gott anseende, b) ha tillräckliga ekonomiska resurser, c) uppfylla kravet på yrkesmässig kompetens. Om sökanden är en fysisk person som inte uppfyller villkoret i c, får de behöriga myndigheterna likväl bevilja honom tillstånd att yrkesmässigt bedriva transporter på väg, förutsatt att han anvisar myndigheterna en annan person som uppfyller villkoren i a och c och som varaktigt och reellt leder företagets transportverksamhet. Om sökanden inte är en fysisk person måste enligt art. 3 villkoret i a) vara uppfyllt av den eller de personer som varaktigt och reellt leder företagets transportverksamhet. Medlemsstaterna får kräva att andra personer i företaget också uppfyller detta krav. Om sökanden inte är en fysisk person måste vidare villkoret i c) vara uppfyllt av den eller de personer som nämns i den första strecksatsen. - Kammarrätten gör följande bedömning - Fråga i målet är på vilket sätt och i vilken omfattning skyldigheten i 5 kap. 4 § YTL skall fullgöras när fråga är om återkallelse av trafiktillstånd för fåmansbolag - en situation som inte torde vara alltför ovanlig - där endast ett fåtal personer är aktiva och har inflytande i bolaget. - Av 5 kap. 4 § YTL framgår att ett ärende om återkallelse inte får avgöras utan att tillståndshavaren har getts skälig tid till utbyte av en trafikansvarig eller annan vars lämplighet prövas. Med "annan" avses t.ex. verkställande direktör och styrelseledamot som skall prövas förutom den juridiska personen vad avser krav på gott anseende och tillräckliga ekonomiska resurser. Av utredningen framgår att både L.L. och G.P. har prövats på grund av sitt inflytande i bolaget enligt 2 kap. 6 § andra stycket YTL. Länsstyrelsen har emellertid i förevarande fall också funnit att bolaget i sig är olämpligt att driva yrkesmässig trafik. Bestämmelsen ger enligt sin ordalydelse tillståndshavaren - oavsett om det är en fysisk person eller juridisk person och omständigheterna i det enskilda fallet - en rätt att byta ut de ifrågasatta personerna innan återkallelse sker och således en längre gående rättighet för den enskilde än vad direktivtexten synes medföra. Regleringen i andra meningen i 5 kap. 4 § YTL ger emellertid ett visst skydd mot bulvanförhållanden och liknande missförhållanden i trafikrörelser genom att föreskriva att återkallelse skall ske om inte heller den nya personen kan godkännas. Med hänsyn till vad som sålunda anförts och då något undantag från regleringen om rätt till utbyte inte finns, finner kammarrätten att bolaget borde ha beretts skälig tid att byta ut L.L. och G.P. innan bolagets tillstånd återkallades. Vad som förevarit i målet, dvs. de två underrättelser som föregått länsstyrelsens beslut om att återkalla ifrågavarande tillstånd, medför inte att länsstyrelsen har berett bolaget sådan skälig tid till utbyte. Länsstyrelsens talan skall således avslås. - Kammarrättens avgörande - Kammarrätten avslår överklagandet.

Länsstyrelsen överklagade kammarrättens dom med yrkande att Regeringsrätten skulle upphäva kammarrättens och länsrättens domar och fastställa länsstyrelsens beslut. Till stöd för sin talan anförde länsstyrelsen bl.a. följande. Vid beslutstillfället saknades anledning att ge bolaget möjlighet att byta ut de prövade personerna eftersom det var uppenbart att någon annan åtgärd än återkallelse inte kunde komma i fråga. Under den tid om nära fem månader som gick sedan bolaget fick del av länsstyrelsens underrättelse om att frågan om återkallelse eller varning hade tagits upp, har bolaget trots detta haft skälig tid att på eget initiativ byta ut prövade personer, utan att länsstyrelsen särskilt påpekat detta. – Den tolkning av 5 kap. 4 § YTL som kammarrätten gjort innebär att en tillståndshavare som är juridisk person får en betydande konkurrensfördel i förhållande till en tillståndshavare som är fysisk person. Bestämmelsen hänvisar enligt länsstyrelsens mening till en återkallelsesituation då en trafikansvarig eller annan prövad person direkt utpekas för sin olämplighet och innebär att bolaget i ett sådant fall skall beredas tillfälle att byta ut den prövade personen innan återkallelse kan ske. När, som i förevarande fall, det är bolagets lämplighet som ifrågasätts, är nämnda lagrum däremot inte tillämpligt.

Prövningstillstånd meddelades.

Bolaget bestred bifall till överklagandet och vidhöll den inställning som redovisats i underinstansernas domar.

Regeringsrätten (2003-05-19, Lindstam, Billum, Hulgaard, Schäder, Melin) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 2 kap. 5 och 6 §§ YTL framgår att det för meddelande av trafiktillstånd uppställs krav på lämplighet i fråga om yrkeskunnande, ekonomiska förhållanden samt gott anseende. Den eller de som är trafikansvariga skall uppfylla samtliga dessa krav. I fråga om juridiska personer skall därutöver dels den juridiska personen, dels vissa angivna personer med bestämmande inflytande i företaget uppfylla kraven beträffande tillfredsställande ekonomiska förhållanden samt gott anseende. Vidare skall sökanden ha tillräckliga ekonomiska resurser.

Av 5 kap. 1 § YTL framgår vidare att trafiktillstånd skall återkallas bl.a. om det förekommit allvarliga missförhållanden i verksamheten eller om annars förutsättningar för tillstånd enligt 2 kap. 5 § inte längre föreligger. Enligt 5 kap. 4 § får dock ett sådant ärende inte avgöras utan att tillståndshavaren har getts skälig tid att byta ut en trafikansvarig eller annan vars lämplighet prövas.

Frågan i målet är i första hand om 5 kap. 4 § YTL har den innebörden att en tillståndshavare alltid skall ges tillfälle att byta ut personer vars lämplighet ifrågasatts eller om man kan underlåta att tillämpa bestämmelsen i det fall kritiken riktas mot företaget som sådant. Denna fråga bör besvaras mot bakgrund av de krav som framgår av 2 kap. 5 och 6 §§. Det är sålunda självklart att bestämmelsen blir tillämplig i det fall den eller de som är trafikansvariga inte längre anses uppfylla samtliga där angivna krav. Den blir även tillämplig i det fall någon av de personer som skall prövas hos en juridisk person inte längre uppfyller kraven på gott anseende eller tillfredställande ekonomiska förhållanden. I den mån kritiken kan riktas enbart mot företaget som sådant i vad gäller tillfredsställande ekonomiska förhållanden, kraven på gott anseende och tillräckliga ekonomiska resurser bör det emellertid inte vara uteslutet att återkalla tillståndet utan att företaget dessförinnan getts skälig tid att byta ut vissa personer. I den situationen kan man inte tala om någon person vars lämplighet prövas och som därför skulle behöva bytas ut. Ett exempel kan vara att företaget inställer sina betalningar. Att bestämmelsen bör tolkas på detta sätt styrks av formuleringen "i förekommande fall" i artikel 6.2 jämfört med artikel 3.1 i rådets direktiv 96/26/EG. Det ligger dock i sakens natur att det ofta inte är möjligt att särskilja kritik mot företaget som sådant från kritik som gäller de fysiska personer som ansvarar för verksamheten. Detta gäller uppenbarligen i särskilt hög grad när det som i detta fall är fråga om ett fåmansbolag. Utrymmet för att i sådana fall underlåta att tillämpa 5 kap. 4 § YTL torde därför vara mycket begränsat.

I det aktuella målet har länsstyrelsens kritik i stor utsträckning riktat sig mot förhållanden som de ansvariga fysiska personerna haft att övervaka. Även om bolaget som sådant kan anses ansvarigt för vissa av de anmärkningar som framställts är det i första hand fråga om en prövning av dessa personers lämplighet att leda verksamheten. Mot denna bakgrund skulle länsstyrelsen, som underinstanserna funnit, innan ärendet avgjordes ha gett företaget skälig tid att byta ut de personer vars lämplighet ifrågasatts. Överklagandet skall därför avslås.

Domslut

Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår överklagandet.

Föredraget 2003-04-02, föredragande Åkerrén, målnummer 524-2002