RÅ 2003:41
Studiebidrag som utbetalats i slutet av ett år har inte ansetts ingå i den bidragsgrundande inkomsten vid bestämmandet av det slutliga bostadsbidraget för samma år, när studiebidraget varit avsett för studier utomlands nästföljande år.
Länsrätten i Jönköpings län
Jönköpings läns allmänna försäkringskassa beslutade att ålägga J.H. återbetalningsskyldighet för bostadsbidrag som utgivits under 1997. Sedan J.H. begärt omprövning beslutade kassan den 9 juni 1999 att inte ändra beslutet om återbetalning.
J.H. överklagade omprövningsbeslutet och yrkade att studiebidrag om 7 869 kr som utbetalats i december 1997 men som avsåg vårterminen 1998 inte skulle beaktas vid beräkningen av slutligt bostadsbidrag för 1997.
Domskäl
Länsrätten i Jönköpings län (1999-10-13, ordförande Robsahm) yttrade: I 22 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag, BoL, sägs bl.a. att om det slutliga bostadsbidraget bestäms till lägre belopp än vad som för samma år har betalats ut i preliminärt bidrag, skall skillnaden betalas tillbaka. Av utredningen i målet framgår att slutligt bostadsbidrag för J.H. har bestämts till 90 kr för 1997, att jämföra med preliminärt utbetalat bidrag om 4 600 kr. Beräkningen av preliminärt respektive slutligt bidrag är korrekt gjord utifrån de uppgifter som rapporterats till kassan vad gäller taxerade inkomster och utbetalda studiemedel i form av studiebidrag. - Av handlingarna i målet framgår att J.H. uppburit studiemedel för år 1997. Av dessa studiemedel utgjorde 17 708 kr studiebidrag. Vidare framgår att J.H. beviljats studiemedel för studier i Kanada under vårterminen 1998. Hela beloppet för vårterminen, 31 469 kr, utbetalades i december 1997. Av beloppet utgjorde 7 869 kr studiebidrag. Detta studiebidrag beaktades av kassan vid beräkning av bidragsgrundande inkomst för 1997. - Länsrätten gör följande bedömning. - Länsrätten instämmer i kassans ståndpunkt att kontantprincipen skall tillämpas, dvs. att inkomster som uppburits eller varit tillgängliga för lyftning ett visst år skall hänföras till det året vid beräkning av bidragsgrundande inkomst. Tillämpningen av den principen kan emellertid i vissa fall leda till ett uppenbart obilligt resultat. I förevarande fall har det varit rent slumpartat huruvida studiemedlen för vårterminen 1998 skulle utbetalas före eller efter ingången av det år för vilket de är avsedda att förbrukas. Vid det förhållande finns det enligt länsrättens mening fog för att inte medräkna studiebidraget om 7 869 kr vid bestämmande av bidragsgrundande inkomst för år 1997. - Länsrätten bifaller överklagandet och förklarar att studiebidraget om 7 869 kr avseende vårterminen 1998 inte skall beaktas vid beräkning av bidragsgrundande inkomst för 1997 års bostadsbidrag. Det ankommer på försäkringskassan att göra de ändringar av slutligt bostadsbidrag för 1997 som föranleds av länsrättens dom.
Kammarrätten i Jönköping
Försäkringskassan överklagade och yrkade att kammarrätten skulle undanröja länsrättens dom och fastställa försäkringskassans beslut. Försäkringskassan anförde bl.a. följande. Enligt 4 § BoL utgörs den bidragsgrundande inkomsten av summan av inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet och inkomst av kapital med i BoL angivna tillägg och avdrag. Inkomst av tjänst och vanligen även inkomst av kapital skall beräknas enligt kontantprincipen. Denna innebär att en intäkt skall redovisas det år den blivit tillgänglig för lyftning eller uppburits. Studiemedel är inte skattepliktig inkomst och ingår således inte i något av inkomstslagen ovan. Enligt 4 § BoL skall dock tillägg till den bidragsgrundande inkomsten göras för studiemedel i form av studiebidrag. Enligt förarbetena (prop. 1995/96:186 s. 50) skall denna inkomst hänföras till det kalenderår som den skulle ha förts om den varit skattepliktig. Några undantag för uppenbart obilliga konsekvenser har inte gjorts i lagstiftningen.
J.H. avstyrkte bifall till överklagandet.
Domskäl
Kammarrätten i Jönköping (2000-11-24, Alkman, Lindgren, Tired, referent) yttrade: Enligt 4 § BoL, i för målet aktuell lydelse, utgörs bidragsgrundande inkomst av summan av inkomst av näringsverksamhet och inkomst av tjänst enligt kommunalskattelagen (1928:370), KL, och inkomst av kapital enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, med tillägg bl.a. av studiemedel i form av studiebidrag. - Av förarbetena (prop. 1995/96:186 s. 50) framgår bl.a. följande. Anknytningen till den inkomst som fastställs i inkomsttaxeringsförfarandet innebär att avstämningen och fastställandet av det slutliga bidraget alltid görs per bidragstagarens beskattningsår, som alltid är detsamma som kalenderår. Tillägg i form av icke skattepliktiga intäkter får hänföras i tiden på samma sätt som skulle ha skett om intäkterna hade varit skattepliktiga. - Enligt J.H:s egen utsago har ifrågavarande studiebidrag om 7 869 kr utbetalats i december 1997. Studiebidraget skall därför inräknas i den bidragsgrundande inkomsten för 1997. Den omständigheten att studiebidraget avser att möjliggöra studier under vårterminen 1998 kan inte föranleda annan bedömning. Överklagandet skall därför bifallas. - Kammarrätten upphäver länsrättens dom och fastställer försäkringskassans beslut.
J.H. överklagade och vidhöll att studiebidraget om 7 869 kr som utbetalats i december 1997 men som avsåg studier vårterminen 1998 inte skulle beaktas vid beräkningen av hennes slutliga bostadsbidrag för 1997.
Prövningstillstånd meddelades.
Riksförsäkringsverket bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. Kontantprincipen skall gälla vid bestämmande av bidragsgrundande inkomst. Det finns inte utrymme för att frångå kontantprincipen och bortse från studiebidrag som utbetalats under bidragsåret vid beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten för det året.
Regeringsrätten (2003-06-18, Billum, Schäder, Almgren, Stävberg, Kindlund) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Frågan i målet gäller om studiemedel i form av studiebidrag som utbetalats i slutet av ett år skall ingå i den bidragsgrundande inkomsten vid bestämmande av det slutliga bostadsbidraget för samma år, när studiebidraget är avsett för sökandens studier utomlands nästföljande år.
Av 4 § BoL, i för målet aktuell lydelse, framgår att bidragsgrundande inkomst utgörs av summan av inkomst av näringsverksamhet och inkomst av tjänst enligt KL och inkomst av kapital enligt SIL, med tillägg av bl.a. studiemedel i form av studiebidrag.
I förarbetena till den aktuella bestämmelsen i BoL (prop. 1995/96:186 s. 50) uttalas bl.a. att anknytningen till den inkomst som fastställs i inkomsttaxeringsförfarandet innebär att avstämningen och fastställandet av det slutliga bidraget alltid görs per bidragstagarens beskattningsår, som alltid är detsamma som kalenderår. Vidare framgår att tillägg i form av icke skattepliktiga intäkter får hänföras i tiden på samma sätt som skulle ha skett om intäkterna hade varit skattepliktiga.
Regeringsrätten gör följande bedömning.
Av redovisade bestämmelser och förarbeten följer att den i KL fastslagna kontantprincipen, dvs. att en intäkt skall hänföras till det beskattningsår under vilken den blivit tillgänglig för lyftning, som huvudregel är tillämplig även i fråga om beräkning av bidragsgrundande inkomst vid bestämmande av slutligt bostadsbidrag. Detta innebär att studiebidrag som utbetalas ett visst år som regel skall beaktas vid beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten för samma år. När studiemedel, som i J.H:s fall, betalas ut i förskott i slutet av ett år för att finansiera studier utomlands nästföljande år, får emellertid nämnda tillämpning orimliga konsekvenser.
Om studiebidraget i stället hänförs till det år som det är avsett för, dvs. det kommande året, kan den bidragsgrundande inkomsten bestämmas på ett mera rättvisande sätt för båda de aktuella åren. Avfattningen av 4 § BoL synes inte hindra en viss flexibilitet i tillämpningen när det gäller icke skattepliktiga intäkter som utbetalas i nära anslutning till ett årsskifte. Enligt Regeringsrättens mening saknas skäl att i sådant fall inte beakta att intäkten rätteligen hänför sig till kommande år.
Regeringsrätten finner på grund av det anförda att J.H:s studiebidrag för vårterminen 1998 inte skall ingå i hennes bidragsgrundande inkomst för 1997.
Domslut
Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver kammarrättens dom och fastställer det slut länsrättens dom innehåller.
Handlingarna i målet överlämnas till Jönköpings läns allmänna försäkringskassa för erforderliga åtgärder.