RÅ 2004 not 112

Ny praxis i mål om mervärdesskatt utgjorde inte skäl för resning

Not 112. Ansökan av Moragatans Förvaltnings AB om resning i mål om skattskyldighet till mervärdesskatt för uthyrning av verksamhetslokal. - Moragatans Förvaltnings AB (bolaget) förvärvade den 21 oktober 1992 fastigheten Tviksta 1 i Falu kommun. Skattemyndigheten i Kopparbergs län beslutade att medge skattskyldighet till mervärdesskatt för uthyrning av en verksamhetslokal på fastigheten fr.o.m. den 2 december 1992, vilket var den dag då ansökan om skattskyldighet kom in till skattemyndigheten. Skattemyndigheten beslutade om skattskyldighet för uthyrning av ytterligare verksamhetslokaler på fastigheten fr.o.m. den 2 februari 1993. I sin deklaration för redovisningsperioden november-december 1992 yrkade bolaget avdrag för ingående mervärdesskatt med 2 700 000 kr. Skattemyndigheten medgav i beslut den 23 februari 1993 avdrag för den ingående skatt som belöpte på den lokal som omfattades av det första beslutet om skattskyldighet men inte för den ingående skatt om 932 213 kr som belöpte på de lokaler som omfattades av det senare beslutet. Myndigheten påförde vidare skattetillägg med tio procent av det inte medgivna avdragsbeloppet. Sedan bolaget överklagat skattemyndighetens beslut avslog Länsrätten i Kopparbergs län den 16 november 1994 bolagets överklagande. Kammarrätten i Sundsvall avslog bolagets överklagande av länsrättens dom den 31 augusti 1995. Bolaget fullföljde sin talan hos Regeringsrätten, som den 25 november 1997 beslutade att inte meddela prövningstillstånd. - Bolaget ansökte om resning och anförde bl.a. följande. Efter beslutet att vägra prövningstillstånd hade Regeringsrätten i rättsfallet RÅ 1999 ref. 2 ansett att det är möjligt att retroaktivt erhålla frivillig registrering till mervärdesskatt vid lokaluthyrning. Omständigheterna i målet var sådana att bolaget uppenbarligen hade varit berättigat att, genom den kompletterande ansökningen i februari 1993 om utvidgning av den frivilliga registreringen, få en retroaktiv registrering till stånd med verkan från den 21 oktober 1992. Rättelsen torde inte kunna uppfattas på annat sätt än ett yrkande om retroaktiv registrering. Bolaget hade redovisat utgående mervärdesskatt på hyrorna och det nu aktuella avdraget yrkades för den första period då bolaget lyfte ingående skatt. Således fanns inte heller sådana skatteadministrativa olägenheter som skulle ha inneburit att retroaktivt avdrag inte skulle kunna medges. Eftersom den praxis som skattemyndigheterna då tillämpade beträffande tidpunkten för skattskyldighetens inträde ändrats genom Regeringsrättens dom, hade förutsättningarna för att påföra skattetillägg i den aktuella situationen ändrats. Reglerna om skattskyldighetens inträde hade inte ändrats i tiden mellan den aktuella redovisningsperioden och Regeringsrättens dom. Således gällde den tolkning som domen gav uttryck för redan vid tiden för bolagets rättelse av sin ansökan om frivillig registrering. Hade rättsfallet varit känt redan vid denna tidpunkt skulle registrering ha erhållits retroaktivt, avdrag medgetts och något skattetillägg aldrig blivit aktuellt. Bolaget ansåg att det med hänsyn till skattetilläggets storlek, som för bolaget avsåg ett väsentligt belopp, och till det klargörande om rättsreglernas innehåll som kommit genom rättsfallet RÅ 1999 ref. 2, förelåg särskilda skäl att åter ta upp ärendet till prövning. -Regeringsrätten (2004-06-07, Hulgaard, Kindlund, Hamberg): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 37 b § förvaltningsprocesslagen (1971:291) får resning beviljas i mål eller ärende om det på grund av något särskilt förhållande finns synnerliga skäl att pröva saken på nytt. Ändrad praxis - i förevarande fall med utgångspunkt i rättsfallet RÅ 1999 ref. 2 - utgör inte i sig skäl för att bevilja resning. Inte heller i övrigt har framkommit att skäl föreligger för resning. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår ansökningen. (fd I 2004-05-12, Hogendoorn)

*REGI

*INST