RÅ 2004 not 161
Ledamöter och föredragande: Se ovan
Uppslagsord: Resning, övriga frågor - aktiebolag som upplösts efter konkurs ansågs inte berättigat till överprövning i förvaltningsdomstol av påförd mervärdesskatt, trots att prövning skett av inkomsttaxering av samma transaktioner; Besvärsrätt - saklegitimation och övriga frågor om partbehörighet - aktiebolag som upplösts efter konkurs ansågs inte berättigat till överprövning i förvaltningsdomstol av påförd mervärdesskatt, trots att prövning skett av inkomsttaxering av samma transaktioner
Lagrum:
37 b § förvaltningsprocesslagen (1971:291)
Not 161. Ansökan av H.Ö. och J.Ö. om resning. - H.Ö. och J.Ö. ägde 50 procent vardera av aktiekapitalet i Barnkläder i Bromma AB (bolaget), som försattes i konkurs den 4 juli 1995. Konkursen avslutades utan överskott den 27 mars 1996. Bolaget hade dessförinnan varit föremål för taxeringsrevision och skattemyndigheten hade genom beslut den 4 april 1995, såvitt nu är i fråga, höjt utgående mervärdesskatt avseende konsultverksamhet med 41 800 kr för redovisningsperioden november- december 1991, med 158 400 kr för redovisningsperioderna under 1992 och med 100 200 kr för redovisningsperioderna under januari-augusti 1993, samt påfört skattetillägg med 20 procent av nämnda skattebelopp och respitränta. Bolaget överklagade skattemyndighetens beslut och gjorde gällande att ifrågavarande belopp inte tillkommit bolaget utan avsåg löneutbetalningar från Lantema Internetwork AB (Lantema) direkt till H.Ö., som varit anställd i Lantema och inte i bolaget. Länsrätten i Stockholms län avslog överklagandet genom domar den 29 februari 1996 (mål nr 2836-95 och 2837-95). Bolaget överklagade länsrättens avgöranden hos Kammarrätten i Stockholm som den 10 december 1996 beslutade att avvisa bolagets överklaganden under hänvisning till att det upplösta bolaget saknade rättskapacitet och partshabilitet (mål nr 3430-- 3431-1996). Sedan bolaget fullföljt sin talan, beslutade Regeringsrätten den 26 maj 1999 att inte meddela prövningstillstånd (mål nr 928-- 929-1997). - H.Ö. och J.Ö. ansökte för bolagets räkning om resning av Kammarrättens i Stockholm beslut den 10 december 1996 och yrkade i första hand att Regeringsrätten skulle besluta att bolaget hade talerätt samt att betald mervärdesskatt om 373 555 kr var felaktig och skulle återbetalas jämte ränta, samt att ersättning medgavs för kostnader i de tidigare målen angående mervärdesskatt och i mål angående prövning av ställföreträdaransvar. I andra hand yrkade bolaget att Regeringsrätten skulle bevilja resning och återförvisa målen till fortsatt handläggning hos underrätt. Bolaget yrkade ersättning för kostnader enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. med 95 893 kr inklusive mervärdesskatt, avseende resningsärendet. Till stöd för sin talan anförde bolaget följande. Kammarrätten i Stockholm hade genom lagakraftvunna domar den 6 september 2001 (mål nr 8520-- 8522-1997) slagit fast dels att bolaget hade talerätt i mål avseende inkomsttaxeringen 1993 och att inga betalningar från Lantema skulle bokföras som konsultintäkter hos bolaget, dels att H.Ö. skulle beskattas för löneinkomst från Lantema och ej från bolaget vid inkomsttaxeringen 1993 och 1994. Grunden för debitering av mervärdesskatt hade därmed bortfallit. - Skatteverket avstyrkte bifall till ansökan om resning och anförde bl.a. följande. Kammarrättens dom i inkomsttaxeringsmålet kunde inte i sig anses utgöra någon sådan omständighet som i väsentlig mån ställde mervärdesskattedomarna i en annan dager. Skatteverket ansåg därtill att kammarrättens dom i inkomsttaxeringsmålet var felaktig när domstolen bedömt att de fakturerade ersättningarna skulle anses utgöra lön till H.Ö. från Lantema, i strid med den avsikt som funnits hos bolagen och de avtal som slutits mellan dem. Bolaget hade, tillsammans med två andra bolag, varit ägare av aktierna i Lantema. Mellan ägarbolagen och Lantema hade slutits avtal innebärande bl.a. att H.Ö. deltagit i Lantemas verksamhet men avlönats av bolaget. De originalfakturor som återfunnits hos Lantema hade utfärdats i bolagets namn. Vid revision hos Lantema hade avtalen och faktureringarna godtagits skattemässigt, vilket inneburit att Lantema medgetts avdrag för ingående mervärdesskatt för fakturorna från bolaget. Bolaget hade däremot inte tagit upp mervärdesskatten i sina deklarationer. Såväl bolagets som Lantemas deklarationer hade undertecknats av H.Ö. Om företrädarna för bolaget nu skulle befrias från de krav på mervärdesskatt som kvarstod skulle det vara synnerligen stötande för den allmänna rättskänslan. Skatteverket anförde att, för det fall Regeringsrätten ansåg att ersättning för kostnader skulle medges, ett skäligt ersättningsbelopp var cirka 10 000 kr. -Regeringsrätten (2004-09-09, Eliason, Wennerström, Ersson, Kindlund, Hamberg): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 37 b § förvaltningsprocesslagen (1971:291) får resning beviljas i mål eller ärende om det på grund av något särskilt förhållande finns synnerliga skäl att pröva saken på nytt. - Av handlingarna framgår att bolaget överklagat skattemyndighetens beslut avseende såväl inkomsttaxeringen 1993 som mervärdesskatten för redovisningsperioder under åren 1991-1993. I dessa mål aktualiserades, såvitt nu är av intresse, frågan om vissa utbetalningar från Lantema utgjort ersättningar från Lantema för av bolaget utförda konsulttjänster. Bolaget hade fakturerat Lantema för konsulttjänsterna, och därvid påfört, men inte redovisat, mervärdesskatt som Lantema sedermera dragit av i sina mervärdesskattedeklarationer. Länsrätten avslog bolagets överklagande i mervärdesskattefrågan den 29 februari 1996 och i inkomstskattefrågan den 26 september 1997. Medan kammarrätten i Stockholm den 10 december 1996, som inledningsvis nämnts, avvisade bolagets överklagande i mervärdesskattemålen, prövade kammarrätten - med hänvisning till Regeringsrättens avgörande i RÅ 2001 ref. 41 - senare målet avseende inkomsttaxeringen i sak och meddelade dom den 6 september 2001. - Sökandena har till stöd för sin ansökan om resning främst åberopat den praxis rörande talerätt för efter konkurs upplösta bolag som kommer till uttryck i Regeringsrättens avgörande RÅ 2000 ref. 41 samt det förhållandet att Kammarrätten i Stockholm år 2001 vid sin prövning av bolagets inkomsttaxering för taxeringsåret 1993 funnit att utbetalningarna från Lantema inte skall inkomstbeskattas hos bolaget. - Ändrad praxis utgör i sig inte skäl för resning (se t.ex. RÅ 1992 not. 58). Inte heller utgör den omständigheten att det numera finns en dom avseende bolagets inkomsttaxering som innefattar en ny bedömning av den inkomstskattemässiga karaktären av de transaktioner som under taxeringsåret 1993 förevarit mellan bolaget, Lantema och H.Ö. personligen, eller vad som i övrigt förekommit i målet, att synnerliga skäl visats föreligga för att på nytt pröva den talerättsfråga som avgjordes av kammarrätten i december 1996. Ansökningen om resning skall därför avslås. - Vid denna utgång saknas skäl att bevilja ersättning för ombudskostnader i resningsärendet. H.Ö:s och J.Ö:s yrkanden om ersättning avseende kostnader i andra mål kan inte prövas av Regeringsrätten. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår ansökningen om resning. - Regeringsrätten avslår yrkandet om ersättning i detta mål enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. och avvisar yrkandena om ersättning för kostnader i andra mål. (fd I 2004-06-09, Hogendoorn)