RÅ 2004 not 39

Not 39. Överklagande av dödsboet efter S.J. ang. prövningstillstånd i kammarrätt i mål ang. registrering av tilläggsbouppteckning och återvinning av arvsskatt. - Makarna A.J. och S.J. upprättade den 28 maj 1974 ett testamente enligt vilket den av dem som överlevde den andre skulle med full äganderätt erhålla den avlidnes kvarlåtenskap med undantag för bröstarvinges laglott. I testamentet fanns också förordnanden om kvarlåtenskapens fördelning efter den efterlevandes frånfälle, utformade som förordnande av var och en av makarna för det fall att denne avled sist. Båda förordnandena innebar att deras gemensamma dotter och A.J:s två söner i ett tidigare äktenskap skulle erhålla närmare angivna andelar av kvarlåtenskapen. A.J. avled den 10 januari 1976 och arvskifte efter honom förrättades i enlighet med bestämmelserna i testamentet. - S.J. upprättade den 2 oktober 1992 ett testamente, vari förordnades att A.J:s söner skulle erhålla var sitt legat och kvarlåtenskapen i övrigt skulle tillfalla makarnas dotter. S.J. avled den 12 mars 2000. Bouppteckning förrättades den 25 november 2000 och registrerades den 18 december 2000 av Göteborgs tingsrätt. I bouppteckningen angavs makarnas dotter samt, på grund av arvsavståenden, hennes barn som enda dödsbodelägare. Såvitt framgick hade A.J:s son och hans dåmera avlidne sons arvingar inte kallats till förrättningen och var inte heller närvarande vid denna. Sedan dessa gjort anspråk på del i dödsboet träffades en överenskommelse av innebörd att S.J:s den 2 oktober 1992 upprättade testamente inte skulle tillämpas såvitt avsåg legaten och den del av kvarlåtenskapen som motsvarade vad hon fått i arv efter A.J. Tilläggsbouppteckning förrättades den 18 april 2002. I denna upptogs som dödsbodelägare, förutom de personer som tagits upp i den ursprungliga bouppteckningen, A.J:s son och, på grund av arvsavståenden, hans barn samt A.J:s avlidne sons barn. - Dödsboet ansökte om registrering av tilläggsbouppteckningen och återvinning av arvsskatt.Skattemyndigheten i Göteborg (2002-10-04) beslutade den 4 oktober 2002 att lämna ansökningen utan bifall. - Sedan dödsboet överklagat skattemyndighetens beslut avslog Länsrätten i Vänersborg (2003-01-31) överklagandet. - Sedan dödsboet överklagat beslutade Kammarrätten i Göteborg (beslut i protokoll 2003-03-26) att inte meddela prövningstillstånd. - Dödsboet efter S.J. yrkade hos Regeringsrätten att beviljas prövningstillstånd i kammarrätten. - Skatteverket avstyrkte yrkandet. Verket anför bl.a. att någon sådan felaktighet som avses i 20 kap. 10 § ärvdabalken, ÄB, inte förelåg och att det inte heller i övrigt förelåg förutsättningar för återvinning av arvsskatt. - Regeringsrätten (2004-03-02, Hulgaard, Wennerström, Almgren, Kindlund): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 34 a § andra stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291), FPL, skall prövningstillstånd meddelas om 1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, 2. anledning förekommer till ändring i det slut vartill länsrätten kommit eller 3. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. - Målet i Regeringsrätten gäller huruvida kammarrätten bort meddela tillstånd för prövning av dödsboets efter S.J. överklagande av länsrättens dom i fråga om registrering av tilläggsbouppteckning m.m. - Till bouppteckning efter avliden skall enligt 20 kap. 2 § ÄB kallas bl.a. samtliga dödsbodelägare. För det fall att en felaktighet upptäcks efter det att bouppteckningen förrättats, t.ex. om en dödsbodelägare inte blivit kallad till och inte heller varit närvarande vid bouppteckningen, skall enligt 20 kap. 10 § ÄB rättelse ske genom upprättande av en tilläggsbouppteckning. - Innan testamente blivit ståndande anses enligt 18 kap. 1 § fjärde stycket ÄB såsom delägare såväl arvinge, vilken uteslutits från arv, som ock den, vilken insatts som universell testamentstagare. Av rättsfallet NJA 1971 s. 109 framgår vidare att den som har ett tvistigt anpråk på arvsrätt även i andra situationer än sådana som regleras i 18 kap. 1 § fjärde stycket under speciella omständigheter kan anses som delägare i ett dödsbo. Av rättsfallet NJA 1945 s. 312 framgår att även sådan i tidigare inbördes testamente upptagen universell testamentstagare - vilkens rätt i boet efter den sist avlidne är oviss och beroende av tolkningen av samma testamente - bör kallas till bouppteckningen efter den sist avlidne. - Enligt Regeringsrättens mening är omständigheterna i förevarande mål sådana att det framstår som osäkert om länsrätten i sitt avgörande kommit till ett riktigt slut när den fann att förutsättningar inte förelåg för att registrera den tilläggsbouppteckning som upprättats efter S.J. Mot bakgrund härav och med hänsyn till det samband som råder mellan frågan om registrering av en tilläggsbouppteckning och möjligheten till återvinning av skatt bör tillstånd till prövning i kammarrätten meddelas med avseende på hela det till kammarrätten fullföljda målet. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver det överklagade beslutet och meddelar dödsboet efter S.J. prövningstillstånd för prövning i Kammarrätten i Göteborg av dödsboets överklagande av Länsrättens i Vänersborg dom den 31 januari 2003. Handlingarna överlämnas till kammarrätten för fortsatt handläggning. (Regeringsrådet Ragnemalm var skiljaktig och ansåg att kammarrättens beslut skulle fastställas.). (fd I 2004-02-04, Kristiansson)

*REGI

*INST