RÅ 2004 not 58

Not 58. Överklagande av Skatteverket av förhandsbesked ang. inkomstskatt. - I en ansökan om förhandsbesked anförde X AB (sökandebolaget) bl.a. följande. X AB var dotterbolag till Z AB som ingick i Y-koncernen. - Koncernen bedrev verksamhet i 50 länder. Koncernens verksamhet bestod i huvudsak av tillverkning av mineralbaserade byggmaterial och handel med byggmaterial. - Sökandebolagets verksamhet bestod i handhavande av den finansiella verksamheten i koncernen. Verksamheten omfattade stora volymer och transaktionerna som genomfördes hade stor betydelse för resultatet. Finansverksamheten var i olika avseenden kopplad till koncernens övriga verksamheter. Kopplingen kunde t.ex. bestå i värdesäkring av lån eller fordringar i utländsk valuta samt av vinstnivåer i USA och Canada. - Som exempel på olika derivatinstrument som nyttjades av bolaget för att genomföra riskelimineringar kunde nämnas följande. Utländska och svenska dotterbolag inom Y-koncernen finansierade aktieförvärv med eget och upplånat kapital i annan valuta än svenska kronor och för att säkerställa lånet eller förvärvet tecknades s.k. equity hedge, varmed avsågs att viss del av eller hela beloppet valutasäkrades. De aktuella förvärven respektive lånen kunde finnas i annat koncernbolag. Det gick att i vissa fall koppla en säkringsåtgärd med ett förvärv respektive lån medan det i andra fall inte mer än indirekt gick att göra en sådan koppling. - För att minska riskexponeringen och öka förutsebarheten tecknades terminskontrakt i form av FRA-kontrakt (forward rate agreement). Detta instrument innebär antingen en rätt att placera pengar (FRA sälj) till en i förväg bestämd ränta eller att låna pengar (FRA köp) till en i förväg bestämd ränta. Vidare ingicks ränteterminskontrakt, vilka innebar en rätt att i framtiden få köpa eller sälja ett räntebärande finansiellt instrument. Terminsaffären avslutades i regel genom en avräkning. Även i dessa fall kunde lånen eller tillgångarna finnas i annat koncernbolag. Den räntetermin som ingicks (hedgen) var i regel på ett år men det förekom även kortsiktiga placeringar. Däremot kunde lånet eller tillgången som säkrades genom kontraktet utgöra ett långsiktigt innehav. Vid olika tidsperioder skedde nettning och nya kontrakt ingicks, varvid vinst eller förlust realiserades. Sådan reglering kunde ske med tre månaders intervall. Vidare förvärvades respektive utställdes ränteoptioner. En ränteoption kunde ha en löptid på tre år, men var tredje månad skedde avstämning, varvid nettning kunde komma till stånd. Var tredje månad beräknades en fixing rate. Om kursen understeg "fixing rate" fick sökandebolaget betala. Även en av sökandebolaget förvärvad eller utställd ränteoption kunde vara kopplad till ett externt lån men behövde inte nödvändigtvis vara det. I redovisningen periodiserades den premie som erhölls vid utställande av en option (put option) liksom den premie som betalades för förvärv av en ränteoption (call option). - För att säkerställa nivåer av vinster i USA och Canada tecknades valutaswappar och valutaoptioner. Genom dessa instrument reducerades valutarisken i utländsk upplåning eller värdesäkrades vinstnivåer avseende valutaexponering inom Y-koncernen. - Vid den skatterättsliga bedömningen skiljer man mellan verksamhet som kan klassificeras som värdepappersrörelse respektive kapitalplacering. Gränsdragningen var i vissa avseenden inte alldeles klar liksom inte heller rekvisitet yrkesmässighet för tolkning av vad som utgör näringsverksamhet. Med hänsyn till att derivatinstrumenten ingåtts som ett led i den rörelseverksamhet som bedrevs inom koncernen kunde viss tveksamhet anses föreligga om derivatinstrumentens skatterättsliga karaktär. - X AB ställde följande frågor. 1 a. Kan bolagets verksamhet anses utgöra handel med värdepapper (värdepappersrörelse)? - 1 b. Äger bolaget rätt att redovisa tillgångar avseende derivatinstrument enligt bokföringsmässiga grunder oaktat att verksamheten inte utgör handel med värdepapper (värdepappersrörelse)? - 2. Är det förenligt med skattelagstiftningen att betrakta de ingångna avtalen, derivatinstrumenten, som separata transaktioner innebärande att dessa för bolaget skall anses utgöra omsättningstillgångar i verksamhet som avser handel med värdepapper? - 3. Förändras svaret på fråga 2 om derivatinstrumentet är kopplat ("öronmärkt") till en skuld eller tillgång av långsiktig karaktär (näringsbetingade innehav som utgör anläggningstillgångar) vilket innehas av annat bolag inom koncernen på så sätt att derivatinstrumentet i sådant fall skall anses utgöra anläggningstillgång för bolaget? - 4. Äger bolaget vid beskattningen rätt att erhålla avdrag för under löptiden orealiserade värdeförändringar på derivatkontrakt som utgör omsättningstillgångar vilka värderas till balansdagens kurs? - 5 a. Om kursvinst uppkommer på derivatinstrument som utgör omsättningstillgång äger bolaget rätt att underlåta att kvitta denna kursvinst mot kursförlust på annat derivatinstrument som utgör omsättningstillgång om de avser samma valuta? - 5 b. Om kursvinst uppkommer på derivatinstrument som utgör omsättningstillgång äger bolaget rätt att underlåta att kvitta denna kursvinst mot kursförlust på annat derivatinstrument som utgör omsättningstillgång om de avser olika valutor? - 5 c. Om kursvinst uppkommer på derivatinstrument som utgör lagertillgång skall orealiserad vinst upptas till beskattning oaktat den överstiger motsvarande kursförluster på derivatinstrument som utgör lagertillgångar? - 6. Skall den premie som erläggs respektive erhålls vid förvärv av ränteoption anses utgöra ett förvärv av finansiellt instrument som är att karakterisera som omsättningstillgång till följd varav värdering skall ske såsom för varulager av värdepapper? -Skatterättsnämnden (2003-06-19, André, ordf., Wingren, Brydolf, Silfverberg, Ståhl, Tollerz, Virin): Förhandsbesked. Sökandebolagets innehavda finansiella tillgångar skall vid inkomstbeskattningen behandlas som lagertillgångar. - Motivering. Bolaget ingår i Y-koncernen, som bedriver verksamhet i ca 50 länder. Bolaget är s.k. internbank för koncernen, som år 2000 omsatte ca 7 miljarder euro med en balansomslutning om ca 11 miljarder euro. - I bolagets verksamhet ingår att säkra koncernens valuta- och ränterisker genom transaktioner med olika finansiella instrument och liknande, såsom ränteterminskontrakt, FRA-kontrakt, ränteoptioner, valutaswappar och valutaoptioner. Därtill kommer in- och utlåning gentemot koncernbolag och viss finansiell rådgivning. - Verksamheten bedrivs i eget namn på uppdrag av andra koncernbolag. Bolaget är alltså part mot såväl koncernbolag som utomstående parter. Det ställer ett antal frågor avseende beskattningen av de olika instrumenten. - Nämnden gör följande bedömning. - Ett fastighetsförvaltande aktiebolags vinster och förluster på enstaka transaktioner med finansiella instrument och liknande, som det företagit som ett led i sin näringsverksamhet, har i praxis behandlats enligt de inkomstskatteregler som gäller för kapitalvinster och kapitalförluster (RÅ 1997 ref. 5 I). Ett liknande synsätt har tillämpats för ett varuproducerande företag, som bedrivits av en fysisk person (RÅ 1997 ref. 5 II). - I förevarande fall är bolagets verksamhet helt inriktad på att vara en s.k. internbank för koncernen. En sådan verksamhet kan inte anses utgöra kapitalförvaltning (jfr RÅ 1999 not. 34) och omfattas därmed i inkomstskattehänseende inte av de regler som gäller för kapitalvinster och kapitalförluster. Den får i stället likställas med sådan verksamhet som bedrivs av banker. En följd av detta är att bolagets finansiella tillgångar vid inkomstbeskattningen skall behandlas som lagertillgångar. - I överklagande yrkade Skatteverket att Regeringsrätten skulle överpröva och fastställa förhandsbeskedet. - Även X AB ansåg att förhandsbeskedet skulle fastställas. - Regeringsrätten (2004-03-24, Ragnemalm, Nordborg, Hulgaard, Almgren, Kindlund): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten instämmer i Skatterättsnämndens bedömning att de finansiella tillgångarna skall behandlas som lagertillgångar. Nämndens beslut avser endast denna fråga och Regeringsrättens prövning begränsas därför härtill. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked. (fd I 2004-03-03, Kristiansson)

*REGI

*INST