RÅ 2004:12
Utfallande försäkringsbelopp från grupplivförsäkring med försäkringstagarens dödsbo som förmånstagare ingår i den skattepliktiga kvarlåtenskapen.
I bouppteckning efter M.O. uppgavs H.O. som ende dödsbodelägare. Den skattepliktiga kvarlåtenskapen upptogs till 682 028 kr. Det antecknades att i boet fanns en kapitalförsäkring (tjänstegrupplivförsäkring) med bl.a. dödsboet efter M.O. insatt som förmånstagare för ett belopp om 18 450 kr avseende begravningshjälp.
Skattemyndigheten i Göteborg beslutade den 19 oktober 2001 att utfallande försäkringsbelopp om 18 450 kr skulle ingå i boets skattepliktiga kvarlåtenskap.
Länsrätten i Vänersborg
H.O. överklagade skattemyndighetens beslut.
Domskäl
Länsrätten i Vänersborg (2002-01-15, ordförande Williamson) yttrade: Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 2001 s. 401 förklarat att vid försäkringstagarens död skall utfallande belopp på en grupplivförsäkring utan förmånstagarförordnande gällande begravningshjälp anses ingå i försäkringstagarens skattepliktiga kvarlåtenskap. Vad dödsboet anfört om förmånstagarförordnandet föranleder inte någon annan bedömning då ett dödsbo inte kan betraktas som förmånstagare. (Se 102 § lag, 1927:77, om försäkringsavtal, FAL.) Skattemyndigheten har således haft fog för sitt beslut att ta med begravningshjälpen i boets behållning. - Länsrätten avslår överklagandet.
Kammarrätten i Göteborg
H.O. fullföljde sin talan.
Skattemyndigheten bestred bifall till överklagandet.
Domskäl
Kammarrätten i Göteborg (2003-02-13, Nordberg, Öhvall, Ståhl, referent) yttrade: Enligt 102 § FAL kan försäkringstagaren om han vill att försäkringsbeloppet skall tillfalla annan, insätta denne såsom förmånstagare. - I 104 § första stycket FAL anges att försäkringsbelopp som utfaller efter försäkringstagarens död inte skall ingå i dennes kvarlåtenskap om förmånstagare är insatt. Dödsboet efter M.O. är insatt som förmånstagare till försäkringsbelopp avseende begravningshjälp. Frågan i målet är om detta förordnande är att anse som ett förmånstagarförordnande i den mening som avses i 102 § FAL. Ett dödsbo inträder vid dödsfallet i utövandet av den avlidnes rättigheter och har inte något självständigt syfte utöver att avveckla boet. Med hänsyn härtill kan dödsboet enligt kammarrättens mening inte anses skilt från försäkringstagaren på ett sådant sätt att det är att betrakta som annan enligt 102 § FAL. Det utfallande försäkringsbeloppet skall således ingå i boets behållning såsom skattemyndigheten och länsrätten funnit. - Kammarrätten avslår överklagandet.
H.O. fullföljde sin talan och anförde bl.a. följande. Det framgår inte av 102 § FAL att dödsbo inte kan vara förmånstagare. Försäkringsbolagen sätter regelmässigt in dödsboet som förmånstagare. Fram till dess att skatteförvaltningen tog över ansvaret för skattläggning av bouppteckningar har detta regelmässigt accepterats.
Skatteverket bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. Ett dödsbo utgör ett eget rättssubjekt. Dödsboet inträder vid dödsfallet i utövandet av den avlidnes rättigheter och skyldigheter och har inte något självständigt syfte utöver att avveckla boet. I förhållande till tredje man föreligger alltså en förmögenhetsmassa som tillfälligt är underkastad särskild förvaltning i avvecklingssyfte. När kvarlåtenskapen slutgiltigt övergått till successorerna upphör dödsboförvaltningen. Med uttrycket "annan" i 102 § FAL avses annan än försäkringstagarens eget blivande dödsbo. En försäkringstagare kan inte anses ha förfogat över försäkringen på ett sådant sätt som avses i 102 § FAL genom att sätta in sitt eget dödsbo som förmånstagare. Det utfallande försäkringsbeloppet skall därför tas upp som en tillgång i bouppteckningen.
Regeringsrätten (2004-03-03, Ragnemalm, Hulgaard, Wennerström, Almgren, Kindlund) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten gör samma bedömning som kammarrätten.
Domslut
Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår överklagandet.