RÅ 2005 not 125

Not 125. Ansökan av J.S. och A.S. om resning alternativt återställande av försutten tid i ärende rörande beslut om antagande av detaljplan. - Kommunfullmäktige i Burlövs kommun beslöt den 21 januari 2002, § 5 att anta detaljplan för del av Åkarp 7:25 och 8:1, Harakärrsparken i Åkarp, i Burlövs kommun. Detaljplanens syfte var att medge småhusbebyggelse i den östra delen av parken. Kommunfullmäktiges beslut överklagades av andra än J.S. och A.S. hos Länsstyrelsen i Skåne län som enligt beslut den 13 juni 2002 avslog överklagandena. Efter det att vissa av klagandena fullföljt sin talan hos regeringen ändrade regeringen genom beslut den 13 mars 2003 kommunfullmäktiges beslut på så sätt att bestämmelsen om byggnadsarea i procent av fastighetsarean skulle vara e1 00 i planbestämmelserna och e130 på plankartan men avslog överklagandena i övrigt. - J.S. och A.S. ansökte om resning i detaljplaneärendet alternativt återställande av försutten tid för att överklaga kommunfullmäktiges beslut och anförde bl.a. följande. När utställning och samråd av förslaget till detaljplan ägde rum utgjorde en och samma plankarta del av planhandlingarna. Plankartan har också utgjort underlag för kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplanen. På plankartan anges att byggnadsarean i procent av fastighetsarean är 0,3 procent. Såsom skäl för att ändra kommunfullmäktiges beslut anger regeringen att den instämmer i kommunens bedömning att det bör ha stått klart för klagandena och övriga av planen berörda att den angivna utnyttjandegraden uppenbarligen är ett skrivfel. Det torde utgöra en allmänt veterlig omständighet att en lekman som saknar erfarenhet av att läsa och tolka planhandlingar och som söker avgöra vad som är bestämt genom planhandlingar, vilka är oförenliga till sitt innehåll, inte i första hand drar slutsatsen att det måste vara fråga om något skrivfel utan i stället antar att det måste vara fel på deras läs- och tolkningsförståelse av planhandlingarna. De svävade i villfarelse om vilken utnyttjandegrad som faktiskt var bestämd genom detaljplanen och saknade därmed förutsättningar att inse att de skulle göra en rättsförlust om de inte överklagade fullmäktiges antagandebeslut hos länsstyrelsen och regeringen. De bor i anslutning till mynningen av den lokalgata som enligt planhandlingarna skall trafikmata den omvandlade Harakärrsparken med den följd att en stor negativ påverkan på deras närmiljö uppkommer. - Regeringsrätten (2005-10-07, Lavin, Ersson, Fernlund): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 37 b § förvaltningsprocesslagen (1971:291) får resning beviljas i mål eller ärende om det på grund av något särskilt förhållande finns synnerliga skäl att pröva saken på nytt. I målet har inte framkommit några sådana förhållanden som kan utgöra skäl för resning. - Enligt 8 § första stycket 4 lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar skall en ansökan om återställande av försutten tid för överklagande till en förvaltningsmyndighet prövas av kammarrätt. Länsstyrelsen, som kommunfullmäktiges beslut skall överklagas till, är en förvaltningsmyndighet. Det ankommer således inte på Regeringsrätten att pröva ansökningarna om återställande av försutten tid. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår ansökningarna om resning. - Regeringsrätten avvisar ansökningarna om återställande av försutten tid. (fd I 2005-05-30, J. Svensson) - Samma dag avgjorde Regeringsrätten ytterligare två mål där omständigheterna var likartade och utgången densamma; mål nr 8858-03 och 7774-04.