RÅ 2005 not 134

Saklegitimation och övriga frågor om partsbehörighet / Aktiebolag som upplösts efter konkurs ansågs sakna partshabilitet i mål om resning (avvisning) / Aktiebolag som upplösts efter konkurs ansågs inte ha partshabilitet i mål om resning (avvisning)

Not 134. Ansökan av Megalit Aktiebolag (numera upplöst) om resning i mål ang. mervärdesskatt m.m. - Megalit Aktiebolag (bolaget) försattes i konkurs den 23 november 2000. Konkursen avslutades den 25 juli 2002 utan överskott och bolaget var därmed upplöst. Skattemyndigheten i Stockholm beslutade dessförinnan, den 22 december 1998 och den 26 januari 1999, att inte medge bolaget avdrag för ingående mervärdesskatt med sammanlagt 5 455 776 kr för redovisningsperioderna oktober 1997, november 1997, december 1997 och januari 1998. Bolaget påfördes vidare skattetillägg. Besluten motiverades med att bolaget yrkat avdrag för ingående mervärdesskatt avseende inköp av guld. Guldet hade dock inhandlats utan mervärdesskatt från annat EG-land, vilket bolaget genom olika skenrättshandlingar hade försökt att dölja. - Bolaget ansökte om anstånd med betalning av mervärdesskatten för ovan nämnda perioder. Skattemyndigheten avslog i två beslut den 31 maj 1999 ansökningen. Bolaget överklagade besluten hos Länsrätten i Stockholms län som i dom den 8 juli 1999 avslog överklagandet. Bolaget fullföljde sin talan. Kammarrätten i Stockholm beslutade den 16 september 1999 att inte meddela prövningstillstånd. Regeringsrätten beslutade därefter den 9 augusti 2001 att inte meddela prövningstillstånd (mål nr 6401-1999). - Bolaget överklagade även skattemyndighetens beslut angående avdrag för ingående mervärdesskatt. Länsrätten i Stockholms län avslog i dom den 28 september 2000 överklagandena. Bolaget fullföljde sin talan hos Kammarrätten i Stockholm som i dom den 12 juni 2001 inte gjorde någon annan bedömning än den länsrätten gjort och därför inte ändrade den överklagade domen. Regeringsrätten beslutade därefter den 19 september 2001 att inte meddela prövningstillstånd (mål nr 4051--4052-2001). - Bolaget ansökte om resning och anförde bl.a. följande. Till grund för skattemyndighetens beslut låg en revisionspromemoria, i vilken påstods att bolaget köpt guld från utlandet och genom skenrättshandlingar i Sverige tillskansat sig mervärdesskatt man inte var berättigad till. Under år 1998 häktades ställföreträdaren för bolaget, P.W., såsom på sannolika skäl misstänkt för grova skattebedrägerier och grova skattebrott. Efter viss tid försattes han dock på fri fot. I oktober 2003 fick han besked om att förundersökningen lagts ned. Som skäl angavs att brott inte kunde styrkas och att ytterligare utredningsåtgärder inte kunde förväntas leda till någon annan bedömning. Den brottsmisstanke som skattebeslutet grundade sig på föreligger således inte längre. Detta utgör ett synnerligt skäl för att pröva saken på nytt. -Regeringsrätten (2005-11-07, Eliason, Stävberg, Fernlund): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 37 b § förvaltningsprocesslagen (1971:291) får resning beviljas i mål eller ärende om det på grund av något särskilt förhållande finns synnerliga skäl att pröva saken på nytt. - Bolag som upplösts efter avslutad konkurs anses som huvudregel sakna rättskapacitet och därmed också partshabilitet, dvs. förmåga att uppträda som part i rättegång. Vissa undantag från denna huvudregel har dock gjorts i praxis. Förhållandena har då i regel varit sådana att det av särskilda skäl bedömts ligga i bolagets eller dess motparts intresse att en tvist får prövas av domstol efter det att bolaget formellt upplösts. Exempel härpå kan vara att ett bifall till bolagets talan i en skatteprocess skulle kunna innebära att skatt återbetalas till bolaget och därmed medföra en ny utdelning i konkursen (RÅ 1996 not. 192 och RÅ 1999 ref. 34). Särskilda skäl har också ansetts föreligga när ställföreträdare för bolaget har haft ett betydande intresse för egen del av att få skattefrågan överprövad i förvaltningsdomstol (RÅ 2000 ref. 41). - Vad bolaget anfört utgör inte skäl för att tillerkänna bolaget partshabilitet i förevarande mål om resning. Ansökningen om resning skall därför inte tas upp till prövning. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avvisar ansökningen. (fd I 2005-10-25, Bjurman)