RÅ 2005 not 146

Not 146. Ansökan av B.W. och C.W. ang. beslut att inte ta upp deras överklagande av beslut om bygglov för en radiomast och två teknikbodar till prövning. -Byggnadsnämnden i Falu kommun (2002-01-23, § 27) beslutade att bevilja Svenska UMTS-nät AB / Aktelo AB (Aktelo) bygglov för uppförande av en 72 meter hög radiomast samt nybyggnad av två teknikbodar på fastigheten Rensbyn 1:19 i Falu kommun. - Beslutet överklagades bl.a. av B.W. och C.W. - Länsstyrelsen i Dalarnas län (2003-06-16) tog inte upp överklagandena till prövning och anförde som skäl för sitt beslut följande. I PBL anges inte vem som har rätt att överklaga ett beslut enligt lagen. Besvärsrätten får därför bedömas enligt bestämmelsen i 22 § förvaltningslagen, där det anges att ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas. - I praxis (RÅ 1993 ref. 14) har allmänt sett som villkor för besvärsrätt brukat uppställas att beslutet antingen påverkar den enskildes rättsställning eller annars berör ett sådant intresse hos den enskilde som på något sätt erkänts av rättsordningen. - Beslut om bygglov anses enligt fast praxis angå, förutom sökanden, ägare till de fastigheter som gränsar direkt till den fastighet bygglovet gäller och därutöver ägare till fastigheter i nära grannskap som är särskilt berörda med hänsyn till arten och omfattningen av det byggande, som avses med bygglovet, naturförhållandena på platsen m.m. (RÅ 1992 ref. 81). - Länsstyrelsen gör följande bedömning. - När det gäller strålning från radiomaster finns för närvarande inte några vetenskapliga belägg för att det kan finnas skadlig påverkan från sådan strålning annat än på mycket korta avstånd från källan. - Vad gällde överklagandena från B.W. och C.W. m.fl. anförde länsstyrelsen vidare följande. B.W. och C.W. m.fl. äger inte fastigheter som gränsar direkt till den fastighet bygglovet gäller. De äger inte heller fastigheter som ligger på ett sådant avstånd från den tilltänkta masten att de enligt länsstyrelsens uppfattning kan anses vara på annat sätt berörda av det aktuella bygglovsbeslutet. Såvitt länsstyrelsen kunnat finna är de inte heller innehavare av andra rättigheter som kan komma att beröras av beslutet. Ingen av ovan nämnda klagande har därför rätt att överklaga detta beslut. Länsstyrelsen tar inte upp överklagandena till prövning. - B.W. och C.W. m.fl. överklagade länsstyrelsens beslut. - B.W. och C.W. anförde bl.a. följande. Länsstyrelsen har felaktigt avvisat dem eftersom en 72 m hög mast berör fler än dem som äger angränsande mark. Ägaren till marken där masten skall stå har sagt upp arrendet. Detta har ej omnämnts i länsstyrelsens beslut. Svedens samfällighetsförening har inte beretts tillfälle att yttra sig. Påståendet att det inte finns några vetenskapliga belägg för att strålningen är farlig är felaktigt. Översiktsplanen där miljövärden, kulturhistoriska värden, riksintressen, naturvårds- och friluftsintressen beaktats har nonchalerats. - Kammarrätten i Sundsvall hade genom beslut den 29 mars 2004 med eget utlåtande överlämnat ärendet till regeringen för prövning. Kammarrätten anförde därvid att utifrån de synpunkter kammarrätten hade att beakta förelåg inte hinder mot det sökta bygglovet. Beträffande talerätten anförde kammarrätten att handlingarna inte utvisade att de klagande som avvisats berördes på sådant sätt att de hade rätt att överklaga byggnadsnämndens beslut. - B.W. och C.W. m.fl. hade därefter kommit in med ytterligare skrivelser i ärendet och bl.a. begärt inhibition. - Regeringen (2204-06-10, Miljödepartementet), som på talan av annan klagande även hade att pröva ärendet i sak, avslog samtliga överklaganden och anförde vad gällde den talan som förts av bl.a. B.W. och C.W. m.fl. att regeringen inte fann att vad de anfört utgjorde skäl att göra annan bedömning av deras rätt att överklaga byggnadsnämndens beslut. Deras överklaganden borde därför avslås. - Med hänsyn till att regeringen slutligt prövar överklagandena saknades det anledning att särskilt pröva frågan om inhibition. - B.W. och C.W. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut och yrkade att ärendet skulle återremitteras till Byggnadsnämnden i Falu kommun för ny handläggning. De anförde bl.a. att ärendet hade handlagts felaktigt av både byggnadsnämnden och länsstyrelsen. - Regeringsrätten (2005-11-16, Billum, Sandström, Brickman, Knutsson): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. - Såväl länsstyrelsen som kammarrätten i sitt utlåtande till regeringen har funnit att B.W. och C.W. inte varit berörda av byggnadsnämndens beslut på sådant sätt att de hade rätt att föra talan mot beslutet. Av vad som framkommit i målet finner Regeringsrätten inte visat att denna bedömning skulle vara felaktig. Regeringens beslut att avslå deras överklagande strider därför inte mot någon rättsregel. Beslutet skall sålunda stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 2005-10-19, H. Larsson)