RÅ 2005 not 24
Ansökan av Å.L. och B.L. om rättsprövning av ett beslut ang. detaljplan. -Kommunfullmäktige i Stenungsunds kommun (2001-09-10) antog ändring av del av stadsplan Hasselbacken II och del av detaljplan för Hasselbackevägen. Ändringen avsåg ny bussgata genom området som förbinder Älvhemsvägen och Hasselbackevägen
Not 24. Ansökan av Å.L. och B.L. om rättsprövning av ett beslut ang. detaljplan. -Kommunfullmäktige i Stenungsunds kommun (2001-09-10) antog ändring av del av stadsplan Hasselbacken II och del av detaljplan för Hasselbackevägen. Ändringen avsåg ny bussgata genom området som förbinder Älvhemsvägen och Hasselbackevägen. - Å.L. och B.L. överklagade beslutet och åberopade bl.a. trafiksäkerhetsskäl. - Länsstyrelsen i Västra Götalands län (2002-02-21) avslog överklagandena. - Å.L. och B.L. överklagade länsstyrelsens beslut. - Regeringen (Miljödepartementet, 2002-10-24) avslog överklagandena med följande motivering: Enligt handlingarna i ärendet skall gång- och cykeltrafiken hållas åtskild från bussgatan. I övergången mellan Hasselbackevägen och Älvhemsvägen skall tekniska anordningar installeras för att hindra annan genomfartstrafik. Det framgår vidare att med buss avses minibuss som skall betjäna området. Bussen skall vara utrustad med erforderlig avgasrening för att tillgodose miljökrav. - Regeringen finner att detaljplanen inte kan anses innebära sådana olägenheter för Å.L. och B.L. att planen av det skälet inte kan godtas. Vad de anfört utgör inte heller i övrigt skäl för regeringen att med anledning av överklagandet upphäva beslutet att anta planen. Överklagandet bör därför avslås. - I ansökningen om rättsprövning anförde Å.L. och B.L. bl.a. följande. Att anlägga en bussgata medför endast en marginell förbättring av kommunikationerna. Älvhemsvägen korsas dagligen av många hundra barn och ungdomar som gående, springande eller cyklande är på väg till eller från skolor, daghem och idrottsanläggning. Älvhemsvägen är smal, krokig och backig. Det finns risk att trafiken ökar ytterligare. Det är även olämpligt att anlägga en bussgata med hänsyn till de markbelastningar som uppkommer. - Kommunen anförde i yttrande att ansökningen om rättsprövning borde avvisas eftersom sökandenas fastighet var belägen mer än 120 meter från närmaste del av planområdet och inte hade anslutning till vare sig Älvhemsvägen eller Hasselbackevägen samt att den inte heller togs i anspråk eller berördes av detaljplanen. - Regeringsrätten höll muntlig förhandling i målet. - Regeringsrätten (2005-03-16, Lavin, Eliason, Wennerström, Almgren, Kindlund): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. - Å.L. och B.L. har varit parter hos regeringen i det aktuella planärendet och äger mot bakgrund härav också rätt att ansöka om rättsprövning av regeringens beslut. - En rättsprövning innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - De i målet tillämpliga bestämmelserna i plan- och bygglagen (1987:10) är allmänt hållna och ger myndigheterna ett förhållandevis stort utrymme för bedömningar. I målet har inte framkommit att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som föreligger i planärenden eller att det vid handläggningen har förekommit något fel som påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som Å.L. och B.L. har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i målet att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 2005-01-27, Svens-Jonsson)