RÅ 2005 not 65

Not 65. Ansökan av E.P. och K.P. om rättsprövning av ett beslut om detaljplan. -Kommunfullmäktige i Nacka kommun (2004-03-08, § 8) beslutade att anta en detaljplan för del av Boo och Lännersta, Djurgårdsvägen (område X) i Boo. Av planbeskrivningen framgick bl.a. följande. Planområdet, som uppgår till ca 12,5 ha, utgörs för närvarande av ett fritidshusområde med ca 35 fastigheter, varav några bebos året runt. Fastighetsstorlekarna varierar mellan ca 800 m2 och 4800 m2. Planens syfte är att genom ökade byggrätter möjliggöra bebyggelse för permanentbosättning inom området samt att integrera detta i kommunens verksamhetsområde för VA. När området är utbyggt kommer ca 40 villor att finnas. Nuvarande tomtindelning avses i stort bibehållas. Kommunen skall vara huvudman för gator och andra allmänna platser. Befintligt vägnät behålls. - K.P. samt E.P. överklagade beslutet och yrkade att det skulle upphävas. Som skäl anfördes i huvudsak följande. Detaljplanen redovisar inte gata och gatas gränser till fastigheten Bo 1:962. Planområdets avgränsning tar inte heller hänsyn till detta förhållande. Planen borde redovisa att fastigheten Bo 1:962 har anslutning till det kommunala gatunätet. Skälen till att fastigheten saknar sådan anslutning har inte redovisats. De har påpekat detta före utställning och beslut, men deras brev om detta har inte bilagts planenhetens utlåtande 2003-11-17 och deras synpunkter på hanteringen av denna fråga saknas i utlåtandet. De har begärt besked om vilka villkor som kommer att gälla för fastighetens anslutning till det allmänna gatunätet, men deras önskemål om fullödig information har inte tillgodosetts innan planen förts vidare för ställningstagande och beslut. De anser att utlåtandet efter utställningen innehåller så stora brister att det inte kunnat utgöra grund för kommunfullmäktiges beslut. Fastigheten Bo 1:962 ansluter till kommunal mark som i sin tur ansluter till det kommunala gatunätet. Den kommunala marken utnyttjas i dag av allmänheten som gångstråk. Allmänhetens utnyttjande kommer inte påverkas av att en kommunal gata byggs där. Kostnaden för att anlägga en kommunal gata över denna mark till Bo 1:962 torde bli minimal om anläggandet sker i samband med upprustningen av det övriga kommunala gatunätet och de va-anläggningar som ska utföras där. Nackdelarna för ägaren till Bo 1:962 om en sådan gata inte byggs är uppenbara. Förutom kostnaden att själv anlägga en väg till närmaste gata får denne kostnader för det fortlöpande underhållet m.m. vilka annars skulle belasta det kommunala skattekollektivet. De anser att alla fastighetsägare inom planområdet bör behandlas lika och att följaktligen även Bo 1:962 skall vara ansluten till det kommunala gatunätet. - Länsstyrelsen i Stockholms län (2004-06-17)avslog överklagandet och fastställde med stöd av 13 kap. 8 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL, beslutet att anta detaljplanen. - Som skäl för sitt beslut anförde länsstyrelsen följande. Av handlingarna framgår att fastigheten Bo 1:962 för närvarande inte har någon direkt anslutning till områdets vägnät, utan fastigheten nås från Korta vägen via grannfastigheten Bo 1:540. Vidare framgår att fastigheten kan nås via en stig från Stockstigen. - I miljö- och stadsbyggnadskontorets utlåtande efter utställningen anges i huvudsak följande angående fastigheten Bo 1:962:s möjligheter till anslutning till det kommunala gatunätet. En planeringsförutsättning har varit att utnyttja det befintliga vägnätet så långt detta har varit möjligt. För att nå fastigheten Bo 1:962 från Stockstigen krävs ett servitut eller ett s.k. skaft via en grannfastighet. Detta är en fråga som inte regleras i detaljplan, varför planförslaget inte har någon markering för detta ändamål. Eftersom vägförbindelse utgör en fastighetsbildningsfråga hanteras denna tillsammans med fastighetsägaren av lantmäterimyndigheten. Servitut och fastighetsgränser regleras ej i detaljplanen. - Länsstyrelsen konstaterar att det naturligtvis hade varit möjligt att anta en plan som redovisar en kommunal gata ända fram till tomtgränsen till Bo 1:962. Mot bakgrund av klagandenas klart framförda önskemål om en sådan anslutning hade det varit önskvärt med en bättre redovisning av skälen till att planen inte getts en sådan utformning. Länsstyrelsen finner dock inte att redovisningen av klagandenas synpunkter skett så bristfälligt i vare sig samrådsredogörelsen eller i utställningsutlåtandet att detta förhållande motiverar att antagandebeslutet upphävs. - Mot bakgrund av att fastigheten Bo 1:962 för närvarande inte har någon direkt anslutning till områdets vägnät och att någon sådan vägförbindelse inte heller finns redovisad i gällande områdesbestämmelser kan konstateras att fastigheten genom den antagna detaljplanen inte kommer i någon sämre situation än tidigare. Kommunen kan inte anses ha någon skyldighet att utforma planen med en kommunal gata ända fram till fastighetsgränsen när det uppenbarligen finns goda möjligheter att ändå ordna tillfart till fastigheten, även om det medför merkostnader för fastighetsägaren. Den olägenhet som detta medför för ägaren till Bo 1:962 är inte större än vad som får tålas. I ärendet har inte framkommit att fastighetsägarna inom området behandlats olika genom att vissa som i dag saknar direkt väganslutning skulle få sådan medan andra i samma situation inte skulle få sådan anslutning. - Länsstyrelsen finner sammanfattningsvis inte skäl att upphäva detaljplanen på grund av den formella handläggningen. Länsstyrelsen finner vidare att kommunens avvägning mellan berörda motstående intressen inte heller medfört att klagandenas enskilda intressen åsidosatts på ett sådant sätt att planen skall upphävas av denna anledning, De uteblivna fördelarna med en kommunal gata direkt till fastigheten Bo 1:962 utgör inte större olägenheter för de klagande än vad de är skyldiga att tåla. Inte heller i övrigt har framkommit någon omständighet som motiverar att antagandebeslutet upphävs. Överklagandena skall därför avslås. - K.P. och E.P. överklagade länsstyrelsens beslut. De vidhöll vad de tidigare framfört och yrkade att antagandebeslutet skulle upphävas och ärendet överlämnas till kommunen för förnyad beredning och handläggning. Som alternativ yrkades att berörd del av beslutet skulle upphävas och ändras på ett sådant sätt att kommunal gata till fastigheten Bo 1:962 kom att ingå i planen. De anförde bl.a. följande. Till Bo 1:962 finns knutet ett servitut som anger att vägförbindelse får anläggas på platsen för den stig som utgör en förlängning av Stockstigen. Stigen ligger på kommunal mark. Dessa omständigheter har inte beaktats i ärendet. Det har inte heller beaktats att det finns möjlighet att tillgodose deras önskemål om en kommunal gata till Bo 1:962. De framförde också kritik mot kommunens handläggning vad gäller bl.a. samråd och det underlag som legat till grund för kommunens antagandebeslut. Dessutom framfördes kritik mot länsstyrelsens bedömningar. - Regeringen (2004-11-25, Miljödepartementet) avslog överklagandet och anförde som skäl för sitt beslut följande. Av handlingarna framgår att E.P. och K.P. haft möjlighet att framföra synpunkter på detaljplanen innan denna antogs och att det av samråds- och utställningsutlåtandena över inkomna erinringar också framgår att de framfört invändningar mot planförslaget. Regeringen finner inte att det framkommit sådana omständigheter som innebär att kommunens planbeslut inte tillkommit i laga ordning. - Vid ärendets prövning i övrigt kan konstateras att det av plankartan framgår att den kvartersmark inom vilken Bo 1:962 är belägen ansluter till gatumark utom i den södra delen och att möjlighet finns att indela kvarteret i tomter på så sätt att samtliga får anslutning till gatumark i planen. Vidare framgår att Bo 1:962 genom servitut har rätt att ta väg på mark söder om fastigheten fram till den i planen redovisade gatumarken. Vad E.P. och K.P. framfört utgör enligt regeringens mening inte tillräckliga skäl för att i förevarande detaljplan redovisa deras befintliga servitut som allmän plats, gata. Regeringen finner mot bakgrund av bl.a. att nuvarande förhållanden för Bo 1:962 inte påverkas av detaljplanen och att det vid genomförandet finns möjlighet att ansluta fastigheten till gata att detaljplanen inte kan anses medföra olägenheter av sådan betydelse för E.P. och K.P. att planen av det skälet inte kan godtas. E.P:s och K.P:s invändningar i övrigt utgör inte heller skäl att ändra länsstyrelsens beslut. Överklagandet bör därför avslås. - E.P. och K.P. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut och anförde bl.a. följande. Vid samrådsmöte presenterades en karta som innehöll felaktig och vilseledande information vad gällde fastigheten Bo 1:962 med avseende på fastighetens utseende och dess möjligheter att nå det kommunala gatunätet. Dessutom bereddes planärendet med utgångspunkt i den felaktiga informationen på ett sådant sätt att vare sig de faktiska förhållanden som framgick av förrättning eller de skäl som de framfört under utställningstiden redovisades. Fastighetsägaren har, utan att sakliga skäl och överväganden anförts, fråntagits rätten att i samband med detaljplaneläggningen erhålla kommunal gata till sin fastighet i likhet med vad som skett för andra kommunmedlemmar i samma eller likartad situation vid detaljplaneläggning av andra områden inom kommunen. Förfaringssättet visar på brist på saklighet och opartiskhet och bryter därmed mot gällande regelverk. Kommunfullmäktige hade härigenom vid sitt beslut att fastställa detaljplanen inte tillgång till ett tillförlitligt och allsidigt belyst underlag där rationella skäl och sakliga överväganden presenterades för varför önskemålet om kommunal gata över kommunal mark till Bo 1:962 inte skulle tillgodoses. - Regeringsrätten (2005-05-31, Nordborg, Eliason, Wennerström, Almgren, Hamberg): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som fakta- bedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - Vad som förekommit i målet ger inte vid handen att beslutsunderlaget skulle ha varit otillräckligt eller att principen om likabehandling trätts för när. Det har inte framkommit att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det bedömningsutrymme som föreligger i planärenden eller att det vid handläggningen har förekommit något fel som påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som sökandena har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i målet att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 2005-05-04, Lindvall)