RÅ 2005 not 83

Ledamöter och föredragande: Se nedan

Uppslagsord: Arbetsgivaravgifter - saken i en process rörande avgiftsunderlag; Taxeringsprocess - saken i en process rörande underlag för arbetsgivaravgifter

Lagrum:

62 § tredje stycket och 77 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare; 6 kap. 18 § och 19 §taxeringslagen (1990:324)

Not 83. Överklagande av Perstorp AB i mål ang. arbetsgivaravgifter och avgiftstillägg. - Skattemyndigheten i Kristianstads län höjde i beslut den 30 respektive 31 maj 1995 bolagets underlag för arbetsgivaravgifter för utgiftsåren 1991 och 1992 med vissa belopp som uppburits av en anställd i ett dotterbolag. Bolaget påfördes också avgiftstillägg. Sedan bolaget överklagat besluten undanröjde skattemyndigheten dessa den 3 november 1995 med motiveringen att de fattats på formellt felaktig grund. I beslut den 6 december 1995 om efterprövning höjde skattemyndigheten bolagets underlag för arbetsgivaravgifter och påförde avgiftstillägg, på samma sätt som skett genom besluten i maj 1995. I dom den 21 oktober 1998, som vunnit laga kraft, avslog Länsrätten i Skåne län bolagets överklagande av besluten den 3 november 1995. Länsrätten avslog härefter i dom den 6 september 2000 bolagets överklagande av skattemyndighetens beslut den 6 december 1995. Bolaget överklagade sistnämnda dom hos Kammarrätten i Göteborg och yrkade i första hand att skattemyndighetens beslut skulle undanröjas med hänsyn till att två efterprövningsbeslut fattats avseende samma fråga och i andra hand att underlagen skulle sättas ned och avgiftstilläggen undanröjas. -Kammarrätten i Göteborg (2002-05-31, Rispe, Otto, Gester) yttrade. Bolaget har först i kammarrätten yrkat att skattemyndighetens beslut skall undanröjas på formell grund med hänsyn till att två efterprövningsbeslut har fattats avseende samma fråga. Detta yrkande får anses innebära att en ny fråga förs in i målet. Kammarrätten är därmed förhindrad att pröva yrkandet. - I fråga om underlaget för arbetsgivaravgifter delar kammarrätten länsrättens bedömning att förutsättningar föreligger för att, på sätt som skett, höja bolagets underlag för arbetsgivaravgifter samt att bolaget genom att inte redovisa korrekt underlag har lämnat en oriktig uppgift som utgör grund för påförande av avgiftstillägg. Förutsättningar för eftergift av avgiftstillägget föreligger inte. - Kammarrätten avslår överklagandet. - Perstorp AB överklagade och yrkade att kammarrättens dom skulle undanröjas och målen återförvisas till kammarrätten för ny behandling. Till stöd för sin talan anförde bolaget bl.a. följande. Skattemyndigheten har fattat beslut om efterprövning med stöd av bestämmelserna i 60 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, USAL. Härvid hade skattemyndigheten också att beakta de formella krav som gäller enligt 62-64 §§ USAL, bl.a. att efterprövning inte får ske om skattemyndigheten tidigare har fattat beslut om efterprövning avseende samma fråga. En bedömning av de formella förutsättningarna för efterprövning torde ankomma på såväl skattemyndigheten som, efter överklagande, domstolar oavsett invändningar eller yrkanden från den skattskyldige. Om det brister i de formella förutsättningarna har domstol att undanröja beslutet. Den omständigheten att invändningen om tidigare beslut i samma fråga har gjorts först i kammarrätten innebär inte att en ny fråga som inte kan prövas har förts in i målet. - Skatteverket medgav bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. Utifrån praxis och teoretiska utgångspunkter, tillämpade på bolagets yrkande om undanröjande, kan det med visst fog hävdas att en ny sak förts in i processen i kammarrätten. Verket vill dock betona tyngden av de praktiska synpunkter som också gör sig gällande i målet. Det finns starka skäl för att inte betrakta varje processuell invändning som en egen sak. En ordning där ett flertal processer rörande ett och samma beskattningsbeslut möjliggörs - genom nya processuella invändningar - framstår som en processekonomiskt och praktiskt mycket svårhanterlig väg. I ett fall som det förevarande bör det finnas utrymme för Regeringsrätten att knyta processföremålet till en yrkad rättsföljd. Med ett sådant synsätt skall Regeringsrätten upphäva kammarrättens dom och återförvisa målet till kammarrätten för förnyad prövning. - Regeringsrätten (2005-06-28, Sandström, Dexe, Nord, Kindlund, Brickman): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 62 § tredje stycket USAL får efterprövning inte ske om skattemyndigheten tidigare fattat beslut om efterprövning avseende samma fråga. I 77 § USAL föreskrivs att bestämmelserna i 6 kap.10-24 §§taxeringslagen (1990:324), TL, gäller för mål enligt USAL. Av 6 kap. 18 § första stycket TL framgår att en talan inte får ändras i andra fall än som anges i bl.a. 19 §. Som ändring av talan anses enligt 18 § andra stycket inte när klaganden, utan att frågan som är föremål för prövning ändras, åberopar en ny omständighet till stöd för sin talan. Enligt 19 § första stycket får klaganden framställa ett nytt yrkande om inte en ny fråga därigenom förs in i målet. - Regeringsrätten lämnade därefter den inledningsvis intagna redogörelsen för målets bakgrund och anförde vidare följande. - Vad som aktualiseras i målet är om bolaget genom att i kammarrätten åberopa 62 § tredje stycket USAL hänfört sig till en annan fråga eller sak än den som tidigare varit föremål för prövning. - Den tvistiga frågan eller saken gäller konsekvenserna för bolaget med avseende på arbetsgivaravgifter i anledning av dess mellanhavanden med en anställd i ett dotterbolag. Bolagets yrkande i kammarrätten att besluten om efterprövning skulle undanröjas med hänvisning till 62 § tredje stycket USAL innebar inte att saken förändrades utan endast att bolaget till stöd för sin talan åberopade en grund som inte bedömts tidigare (jfr RÅ 2003 ref. 15). Kammarrätten borde således ha prövat den nya grunden. Bolagets talan skall därför bifallas. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten undanröjer kammarrättens dom och visar målet åter till kammarrätten för ny handläggning. (fd I 2005-06-01, Perttu)