RÅ 2005:71

I ansökan hos Skatterättsnämnden om förhandsbesked anförde X AB (bolaget) bl.a. följande. Bolaget producerar betal-TV-kanaler. Bolaget har visningsrättigheter för film från flera stora filmbolag och olika lokala distributörer samt olika sportevenemang. - Kanalerna distribueras marksänt i digitala nät, via satellit och via kabel till tittare. Kanalerna sänds från bolagets anläggning i Stockholm via satellit till de nordiska länderna i form av krypterade signaler. Kanalerna tillhandahålls sedan konsumenterna av de olika distributörerna/operatörerna som en s.k. premium betal-TV-tjänst separat eller tillsammans med distributörens övriga betal-TV-produkter i ett paket. - Bolaget ingår således avtal med, och tillhandahåller tjänster till, olika kabel-TV-operatörer vilka driver kabel-TV-nät. Avtalen innebär att operatören ifråga äger rätt att mot ersättning distribuera de aktuella kanalerna i sitt kabel-TV-nät till dem som abonnerar på tjänsten. Rent fysiskt medför det att kabel-TV-operatören tar ner signalerna via en parabol, dekrypterar signalen, omformaterar, omkrypterar och sänder den i sitt kabelnät till abonnenter med vilka operatören ingått avtal om att tillhandahålla kanalen ifråga. - Bolaget har också ingått avtal med en distributör av digitala satellitdistribuerade TV-tjänster. Det är operatörerna som ansvarar för all försäljning, kundservice m.m. gentemot sina abonnenter. Den ersättning bolaget erhåller av dessa beräknas som en procentsats av operatörens beräknade intäkter från upplåtelse av abonnemang på kanalerna (genomsnittligt antal abonnenter under en månad). - Organisatoriskt har bolaget etablerat filialer i Danmark, Norge och Finland. Det är filialen i respektive land som ingår avtal med och fakturerar kabeloperatörerna i det landet. Avtal och fakturering till satellitdistributörerna sker dock ifrån huvudkontoret i Sverige. - Bolaget överväger att i framtiden koncentrera all fakturering och avtalsslutande med nordiska distributörer till huvudkontoret i Sverige. - Frågeställningar. - Den 1 juli 2003 trädde lagen (2003:220) om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200), ML, i kraft. Lagändringen innebar bland annat att det i 5 kap. 7 § andra stycket ML infördes en ny punkt 11 som tillförde de nya tjänstebenämningarna "radio- och televisionssändningar" bland de i lagrummet uppräknade tjänsterna. - Någon närmare definition av begreppet radio- och tv-sändningar framgår inte av lagtexten. I förarbetena hänvisas till rådets direktiv 89/552/EG i frågan vad som avses med TV-sändning. Av artikel 1 a) i nämnda direktiv framgår att med TV-sändning i det direktivet avses den ursprungliga överföringen av TV-program avsedda för mottagning av allmänheten, per tråd eller genom luften inklusive överföring via satellit, i okodad eller kodad form. Den innefattar överföring av program mellan företag för vidaresändning till allmänheten. - De införda ändringarna är föranledda av rådets direktiv 2002/38/EG om ändring av sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EG). Ändringarna synes ha haft till syfte att förhindra snedvridning av konkurrensen genom att säkerställa att elektroniskt levererade tjänster beskattas inom EU när de levereras från tredje land till EU. - Bolaget har uppfattat att tillämpligt lagrum vid fastställande av omsättningsland för elektroniskt levererade tjänster och telekommunikationstjänster i Sverige som regel var 5 kap. 7 § ML i dess lydelse före den 1 juli 2003. - Bolaget anser att tjänsterna bäst beskrivs som upplåtelse av rättighet för de olika distributörerna att distribuera aktuella TV-kanaler till sina abonnenter. Omsättningsland skall därmed ändå bestämmas utifrån bestämmelserna i 5 kap. 7 § ML. - Sammanfattningsvis anser bolaget att skattskyldighet till mervärdesskatt inte uppkommer vid dess tillhandahållanden till de utländska distributörerna oavsett om avtal ingås och fakturering sker från det svenska huvudkontoret eller respektive nordisk filial. - Mot bakgrund av den ändring av ML som trädde i kraft den 1 juli 2003 och hur bolaget har för avsikt att förändra sin organisation är frågan om bolagets skyldighet till mervärdesskatt av avgörande betydelse för bolaget. - Bolaget önskar därmed få följande frågor besvarade. - 1. Skall bolagets tillhandahållande till de olika operatörerna enligt beskrivning ovan ur momssynpunkt anses utgöra en sådan tjänst som avses i 5 kap. 7 § andra stycket 11 ML eller punkt 10 i samma lagrum, medförande att lagrummet är tillämpligt vid fastställande av omsättningsland? - 2. Förändras bolagets skyldighet att betala mervärdesskatt om avtal med de utländska operatörerna och fakturering till dem sker från bolagets huvudkontor i Sverige istället för från filial i respektive land?

Skatterättsnämnden (2005-03-16, Wingren, ordförande, Edlund, Alhager, Odéen, Ohlson, Peterson, Rabe) yttrade: Förhandsbesked - Fråga 1 - Bolagets överföringar genom televisionsteknik av programkanaler till olika distributörer och operatörer för vidaresändning av programkanalerna helt eller delvis till deras abonnenter eller överföringar direkt till dessa är att hänföra till sådana televisionssändningar som avses i 5 kap. 7 § andra stycket 11 ML. - Motivering - Fråga 1 - För vissa tjänster, bl.a. radio- och televisionssändningar, gäller enligt 5 kap. 7 § ML särskilda regler för att bestämma om tjänsten skall anses omsatt här eller utomlands. I bl.a. det fallet att tjänsterna tillhandahålls härifrån och förvärvaren är en näringsidkare med etablering till vilken tjänsten tillhandahålls i ett annat EG-land eller i ett land utanför EG anses enligt den nämnda paragrafens tredje stycke tjänsterna omsatta utomlands. De nu nämnda bestämmelserna har sin motsvarighet i artikel 9.2 e elfte strecksatsen i det sjätte mervärdesskattedirektivet och följer principen att nu ifrågavarande tjänster bör beskattas på den plats där mottagaren av tjänsterna befinner sig. - Någon definition av begreppet televisionssändning finns varken i ML eller sjätte mervärdesskattedirektivet. I specialmotiveringen (prop. 2002/03:77 s. 62) till bestämmelsen i ML anförs att ledning kan hämtas i rådets direktiv 89/552/EEG som bl.a. gäller samordning av vissa bestämmelser om sändningsverksamhet för television. Enligt artikel 1 a i detta direktiv avses med televisionssändning den ursprungliga överföringen av televisionsprogram avsedda för mottagning av allmänheten, per tråd eller genom luften inklusive överföring via satellit, i okodad eller kodad form och överföring av program mellan företag för vidaresändning till allmänheten. - Mot bakgrund av det nu anförda och då bestämmelserna i 5 kap. 7 § enligt uttalande i förarbetena (prop. 1993/94:99 s. 180) skall ges ett vidsträckt tillämpningsområde eftersom denna bestämmelse i allmänhet innebär den bästa materiella avvägningen när det gäller de verksamhetsområden som berörs, finner nämnden att bolagets tillhandahållanden till de olika distributörerna och operatörerna utgör sådana televisionssändningar som avses i bestämmelserna. - Skatterättsnämnden beslutar följande. Nämnden besvarar fråga 1 i enlighet med det anförda. - Nämnden finner att förhandsbesked inte bör meddelas såvitt avser fråga 2. Ansökningen avvisas därför i den delen.

Skatteverket överklagade förhandsbeskedet och yrkade att det tillhandahållande som avses i frågan inte skulle omfattas av 5 kap. 7 § andra stycket 10 eller 11 ML. Skatteverket ansåg i stället att det var fråga om tjänster som omfattades av 5 kap. 8 § samma lag. Till stöd för sitt överklagande anförde Skatteverket bl.a. följande. De tjänster som bolaget tillhandahåller bör anses utgöra rättigheter att marknadsföra och distribuera aktuella TV-kanaler till abonnenter. Detta kan inte anses vara sådana telekommunikationstjänster som omfattas av punkt 10 eller radio- och televisionssändningar som omfattas av punkt 11 i andra stycket i 5 kap. 7 § ML. Med den tolkning som Skatterättsnämnden har gjort kommer de tjänster som är i fråga i ärendet att antingen dubbelbeskattas eller undgå beskattning med hänsyn till att övriga länder inom gemenskapen enligt uppgift anser att tjänsterna inte omfattas av 5 kap. 7 § ML.

Bolaget bestred bifall till överklagandet och yrkade att förhandsbeskedet skulle fastställas. Till stöd för sin talan anförde bolaget bl.a. följande. Radio- och TV-verket registrerar alla som bedriver sändningsverksamhet enligt radio-_och_TV-lagen (1996:844) samt vilken beteckning de använder för sina sändningar. Bolaget är registrerat hos Radio- och TV-verket med sändningsområde angivet som "rikstäckande och nordiska länder". Granskningsnämnden för radio och TV är en statlig myndighet som granskar innehållet i radio- och TV-program som riktar sig till den svenska allmänheten. Myndigheten har haft synpunkter på bolagets sändningar. Detta innebär att bolagets tillhandahållande ryms inom det område som myndigheten är satt att övervaka, nämligen sändning av TV-program. I rådets direktiv 89/552/EEG finns ett antal definitioner. Enligt artikel 1 a) avses med TV-sändning, den ursprungliga överföringen av TV-program avsedda för mottagning av allmänheten, per tråd eller genom luften inklusive överföring via satellit i okodad eller kodad form. Den innefattar överföring av program mellan företag för vidaresändning till allmänheten. Av det ovanstående framgår tydligt att den verksamhet bolaget bedriver ryms inom begreppet televisionssändning. De två statliga myndigheter vilka är verksamma inom radio- och TV-området anser uppenbarligen att så är fallet. Begreppet televisionssändning i ML och i EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv måste rimligen ha samma språkliga innebörd som inom de angivna myndigheternas verksamhetsområde. Bolaget har varit i kontakt med några av de svenska nätoperatörerna och fått bekräftat att utländska TV-kanaler som operatörerna distribuerar på samma sätt som bolaget gör och som levereras från t.ex. England inte faktureras med utländsk mervärdesskatt. Mot denna bakgrund synes det tvärtom förhålla sig så att medlemsstaterna anser att tillhandahållandet skall beskattas i mottagarlandet.

Regeringsrätten (2005-11-21, Eliason, Stävberg, Kindlund, Lundin, Fernlund) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten gör samma bedömning som Skatterättsnämnden.