RÅ 2005:75

I ansökan om bostadsbidrag för år 2000 uppgav K.K. och hans hustru M.K. sina bidragsgrundande inkomster till 63 500 kr respektive 54 000 kr. Preliminärt bostadsbidrag för året beviljades med 33 600 kr. Med ledning av 2001 års taxering beräknade Uppsala läns allmänna försäkringskassa K.K:s inkomst av näringsverksamhet till 112 079 kr och M.K:s inkomst till 10 747 kr. Slutligt bostadsbidrag för år 2000 fastställdes till 24 457 kr. Makarna befanns återbetalningsskyldiga med 9 143 kr samt skyldiga att betala en avgift om 543 kr.

Länsrätten i Uppsala län

K.K. överklagade försäkringskassans beslut och yrkade att detta skulle upphävas. Till stöd för sitt yrkande anförde han att försäkringskassans beräkningar baserade sig på en inkomst som avsåg perioden augusti 1999 t.o.m. december 2000. Hans inkomst för år 2000 var 79 115 kr (112 079 kr / 17 månader = 6 593 kr per månad x 12 månader). Alla inkomster för hans hustru måste också divideras med 17 för att sedan multipliceras med 12.

Försäkringskassan bestred bifall till överklagandet.

Domskäl

Länsrätten i Uppsala län (2003-04-07, ordförande Eriksson) yttrade: Enligt försäkringskassans redovisning av uppgifter de erhållit från Riksskatteverket har K.K. för år 2000 haft 101 616 kr i inkomst av näringsverksamhet och 3 249 kr i inkomst av kapital. M.K. har för år 2000 haft 10 453 kr i inkomst av näringsverksamhet och 9 kr i inkomst av kapital. - I skrivelse till länsrätten daterad den 10 februari 2003 har Jan-Olof Lewin vid Skutskärs Redovisningsbyrå uppgett att K.K:s deklaration vid taxering för år 2001 avseende inkomst från rörelse avsett perioden den 1 augusti 1999 till den 31 december 2000. - Enligt 8 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag, BoL, skall bidragsgrundande inkomst avse samma kalenderår som bostadsbidraget och skall anses vara lika fördelad på varje månad i kalenderåret. - K.K. har uppgett att han och hans hustrus inkomster från näringsverksamhet avser perioden augusti 1999 till december 2000. Detta styrks även av utredningen i målet. Försäkringskassan har inte ifrågasatt K.K:s uppgift. Enligt BoL skall den bidragsgrundande inkomsten avse samma kalenderår som bostadsbidraget. Detta medför att om någon haft en inkomst avseende mer än ett kalenderår så skall denna inkomst fördelas jämt över den period den avser och enbart den delen som avser samma kalenderår som bostadsbidraget skall räknas som bidragsgrundande inkomst. - Mot bakgrund av vad som ovan anförts skall de inkomster som för K.K. och M.K. är hänförliga till deras näringsverksamhet beräknas med hänsyn till att de avser en period om 17 månader. Detta medför att det endast är den del av inkomsten som är hänförlig till kalenderåret 2000 som skall utgöra grund för den bidragsgrundande inkomsten. Den bidragsgrundande inkomsten som är hänförlig till näringsverksamhet skall således medräknas med tolv sjuttondelar av den redovisade inkomsten för taxeringsåret 2001 (jfr Riksförsäkringsverkets vägledning 2001:13 s. 43). Överklagandet skall därför bifallas på så sätt att försäkringskassans beslut upphävs och handlingarna i målet återförvisas till försäkringskassan för handläggning i enlighet med denna dom. - Länsrätten bifaller överklagandet på så sätt att försäkringskassans beslut upphävs och handlingarna i målet återförvisas till försäkringskassan för handläggning i enlighet med denna dom.

Kammarrätten i Stockholm

Försäkringskassan överklagade länsrättens dom och yrkade att kammarrätten skulle upphäva domen och fastställa försäkringskassans beslut. Till stöd för sin talan anförde försäkringskassan i huvudsak följande. Vid införandet av de nuvarande reglerna för bostadsbidrag uttalades bl.a. (prop. 1995/96:186) att bidragsreglerna måste konstrueras så att bättre kontroll underlättas och att administrationen blir effektiv. Det ansågs nödvändigt att införa ett system för inkomstprövningen med realistiska möjligheter att göra definitiva avstämningar. Därmed infördes regeln om att bostadsbidrag fastställs slutligt på grundval av de inkomstuppgifter som skattemyndigheten fastställer vid taxeringen avseende det kalenderår då preliminärt bostadsbidrag har betalats ut, med vissa tillägg och justeringar. Försäkringskassan har utifrån taxeringsbeslutet fastställt den bidragsgrundande inkomsten till 112 079 kr för K.K. och till 10 747 kr för M.K. Taxeringen för inkomståret 2000 avser perioden augusti 1999 - december 2000, dvs. 17 månader. Försäkringskassan anser att taxeringen för inkomståret 2000 skall läggas till grund för bestämmandet av den bidragsgrundande inkomsten utan avseende på att inkomsten avser perioden augusti 1999 - december 2000. Den taxerade inkomsten skall fördelas lika på kalenderåret, dvs. på 12 månader. Det finns inte anledning att frångå taxeringen i ett fall som detta eftersom det i bostadsbidragssammanhang inte går att öka respektive minska inkomsten för olika år beroende av hur bidragstagaren väljer att lägga räkenskapsåret (jfr 4 § BoL). Uttalandena i prop. 1995/96:186 och bestämmelserna i 4, 8 och 21 b §§ BoL ger inte utrymme för den tolkning som länsrätten gjort. Om länsrättens tolkning är riktig blir konsekvensen att det slutliga bostadsbidrag som makarna uppburit under bidragsåret 1999 kan komma att påverkas eftersom fem sjuttondelar av inkomsten av näringsverksamhet inkomståret 2000 i så fall skall påföras inkomståret 1999.

K.K. bestred bifall till överklagandet och invände att det borde beaktas att hans inkomst uppgick till endast 57 000 kr samt att förutsättningar för eftergift av det återkrävda beloppet förelåg.

Riksförsäkringsverket anförde i yttrande följande. Verket anser numera att det vid tillämpning av bestämmelserna i 4-4 b §§ BoL inte finns utrymme för att frångå taxeringen oavsett om räkenskapsåret är längre än 12 månader. Enligt verkets mening skall alltså den taxerade inkomsten inte fördelas på en längre tidsperiod än 12 månader när den bidragsgrundande inkomsten fastställs (jfr Vägledning 2001:13 Bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar, s. 43 i lydelse beslutad den 28 mars 2003 samt uttalandet i prop. 1995/96:186 s. 50: "Beträffande allt som har varit föremål för beslut vid taxeringen gäller att taxeringsbeslutet är bindande vid beräkning av den bidragsgrundande inkomsten.").

Domskäl

Kammarrätten i Stockholm (2004-05-03, Strandberg, Olsson, referent, Hermansson samt nämndemännen Smedman och Båvner) yttrade: K.K. och hans hustru M.K. har under år 2000 uppburit preliminärt bostadsbidrag med sammanlagt 33 600 kr. Huvudfrågan i målet är om vid avstämning av det preliminära bidraget mot det slutliga bidraget hänsyn skall tas till att den inkomst av näringsverksamhet för vilken K.K. taxerats vid 2001 års taxering omfattat ett räkenskapsår som är längre än tolv månader (för M.K:s del saknar denna fråga betydelse eftersom hennes inkomster, oavsett hur frågan besvaras, ändå inte påverkar bostadsbidragets storlek). - Enligt 4 § första stycket BoL, i lagrummets lydelse vid 2001 års taxering, gäller såvitt nu är av intresse att bidragsgrundande inkomst utgörs av summan av inkomst av näringsverksamhet och inkomst av tjänst enligt kommunalskattelagen (1928:370) och inkomst av kapital enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, med vissa närmare angivna tillägg. Enligt andra stycket 4 i paragrafen skall beloppet ökas med belopp varmed inkomst av näringsverksamhet har minskats genom avdrag för bl.a. avsättning till periodiseringsfond och utgift för egen pension intill ett belopp motsvarande ett halvt prisbasbelopp enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Av 8 § BoL framgår att bidragsgrundande inkomst skall avse samma kalenderår som bostadsbidraget och skall anses vara lika fördelad på varje månad i kalenderåret. Av 21 b § BoL framgår att slutligt bostadsbidrag bestäms för varje kalenderår under vilket preliminärt bidrag har betalats ut. - Vad först gäller K.K:s invändning i kammarrätten att det bör beaktas att hans disponibla inkomst för det aktuella året uppgått till endast 57 000 kr konstaterar kammarrätten att K.K:s vid 2001 års taxering fastställda inkomst av näringsverksamhet uppgått till 57 038 kr. Detta belopp har, i enlighet med bestämmelserna i 4 § BoL, ökats med gjord avsättning till periodiseringsfond, 30 982 kr, och med utgift för pensionsförsäkring, 13 596 kr, samt med inkomst av kapital, 3 249 kr. Härutöver har, enligt bestämmelserna i 5 § BoL, visst tillägg gjorts för förmögenhet. Kammarrätten finner att några sådana fel i beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten som K.K. gör gällande inte framkommit. - Frågan i målet gäller härefter huruvida den vid taxeringen fastställda inkomsten - justerad i enlighet med vad som ovan anförts - i sin helhet skall beaktas vid fastställandet av det slutliga bostadsbidraget eller, såsom länsrätten beslutat, endast tolv sjuttondelar av inkomsten. Kammarrätten gör i denna del följande bedömning. - Det nuvarande systemet med preliminärt bostadsbidrag som årligen stäms av mot ett slutligt bidrag, fastställt med utgångspunkt i bidragstagarens taxerade inkomst, infördes genom lagstiftning år 1996 (SFS 1996:441). Enligt den proposition som låg till grund för lagändringen (1995/96:186 s. 15) var bakgrunden till förändringen bl.a. att det vid den efterkontroll som sedan slutet av mars 1995 gjorts av bostadsbidrag som utbetalats enligt de då gällande bestämmelserna befunnits dels att i drygt 30 procent av de fall som granskats hade bostadsbidrag betalats ut med för högt belopp, dels att återkrav gjorts endast i mindre än hälften av dessa fall. Orsaken till felutbetalningarna hade, enligt propositionen, till övervägande del varit icke rapporterade förändringar av hushållens bidragsgrundande inkomster. - I det nya systemet för inkomstprövning skulle bostadsbidrag fastställas slutligt på grundval av de inkomstuppgifter som skattemyndigheten fastställer vid taxeringen avseende det kalenderår då preliminärt bostadsbidrag har betalats ut, med vissa tillägg och justeringar (prop. s. 21). I specialmotiveringen till den nya lydelsen av 4 § BoL anfördes bl.a. följande. "Beträffande allt som har varit föremål för beslut vid taxeringen gäller att taxeringsbeslutet är bindande för beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten. Anknytningen till den inkomst som fastställs i inkomsttaxeringsförfarandet innebär att avstämningen och fastställandet av det slutliga bidraget alltid görs per bidragstagarens beskattningsår, som alltid är detsamma som kalenderår" (s. 50). I specialmotiveringen till ändringen i 8 § anfördes vidare bl.a. följande. "Beskattningsåret är för alla fysiska personer lika med kalenderår. Den tolvmånadersperiod för vilken preliminärt bidrag normalt beviljas kommer regelmässigt att avvika från beskattningsåret, men avstämningen och fastställandet av det slutliga bidraget görs alltid per beskattningsår. Vid nybeviljning och upphörande av bostadsbidrag kan dock även perioden för det slutliga bidraget avvika från beskattningsåret, genom att vara kortare än detta. I sådana fall skall den bidragsgrundande inkomsten anses vara lika fördelad över beskattningsårets månader. Regeln innebär att det är hushållets ekonomiska situation sedd över hela året som är avgörande även i fråga om bidrag som bara avser en del av året." (s. 51). - Av det som redovisats framgår att avsikten med de nya bestämmelserna varit att vid den slutliga avstämningen av bostadsbidraget jämföra den inkomst som legat till grund för det preliminära bostadsbidraget under kalenderåret med den inkomst som fastställs vid taxeringen närmast efter utgången av samma kalenderår, med korrigering för vissa poster. Av uttalandena i förarbetena framgår emellertid klart att bestämmelserna utformats med utgångspunkt i den felaktiga förutsättningen att beskattningsåret alltid sammanfaller med kalenderåret. Under nu angivna förhållanden finner kammarrätten att när, som i det aktuella fallet, inkomsten av näringsverksamhet avser ett beskattningsår som omfattar en längre period än ett kalenderår, inkomsten måste proportioneras på det sätt som länsrätten beslutat. En sådan tillämpning av bestämmelserna får anses bäst visa hushållets ekonomiska ställning för det kalenderår under vilket det preliminära bostadsbidraget utbetalats. Det förhållandet att en sådan fördelning innebär att bostadsbidraget för ett tidigare år bort påverkas medför ingen annan bedömning. - Frågan om eftergift har inte varit föremål för behandling i länsrätten och kan inte prövas av kammarrätten i förevarande sammanhang. - Kammarrätten avslår försäkringskassans överklagande. Kammarrätten avvisar K.K:s yrkande om eftergift.

Försäkringskassan (tidigare Riksförsäkringsverket) överklagade kammarrättens dom och yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva kammarrättens och länsrättens domar samt fastställa Uppsala läns allmänna försäkringskassas beslut. Till stöd härför anförde Försäkringskassan följande. Huvudfrågan i målet är om vid en avstämning av det preliminära bostadsbidraget mot det slutliga bidraget hänsyn skall tas till att den inkomst av näringsverksamhet för vilken K.K. taxerats vid 2001 års taxering omfattat ett räkenskapsår som är längre än tolv månader. Länsrätten och kammarrätten har ansett att inkomsten skall proportioneras och att endast den del av inkomsten som är hänförlig till kalenderåret 2000, i detta fall tolv sjuttondelar, skall beaktas. Försäkringskassan anser att avfattningen av 4 § BoL hindrar att inkomst av näringsverksamhet som fastställts vid taxeringen frångås på så sätt att endast en del av inkomsten beaktas. Att bestämmelsen skall uppfattas på detta sätt stöds av följande uttalande i specialmotiveringen till 4 § i prop. 1995/96:186 s. 50: "Beträffande allt som har varit föremål för beslut vid taxeringen gäller att taxeringsbeslutet är bindande för beräkning av den bidragsgrundande inkomsten." Försäkringskassan anser att bestämmelsen och förarbetena bör tolkas på angivet sätt även om det skulle vara så att - såsom kammarrätten anfört - bestämmelserna utformats med den felaktiga förutsättningen att beskattningsåret alltid sammanfaller med kalenderåret. Det bör även framhållas att om proportionering av inkomsten skall ske i fall där räkenskapsåret är längre än tolv månader den del av inkomsten som till följd av proportioneringen hänförs till kalenderåret före det år som avstämningen avser inte kan beaktas vid bedömningen av rätten till bostadsbidrag. Hur stor del av inkomsten som kan beaktas blir alltså en följd av hur näringsidkaren valt att lägga räkenskapsåret. Proportionering av inkomsten skulle också innebära ett avsteg från strävan efter att frångå den manuella hanteringen. Dessa effekter kan inte ha varit avsedda med den aktuella lagstiftningen bl.a. med hänsyn till att vikten av en bättre kontroll och effektiv administration betonas i förarbetena (a. prop. bl.a. s. 20 och 24 f.).

K.K. delgavs överklagandet m.fl. handlingar men hördes inte av.

Regeringsrätten (2005-12-21, Lavin, Schäder, Almgren, Stävberg, Kindlund) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Frågan i målet är om den för K.K. vid 2001 års taxering fastställda inkomsten av näringsverksamhet i sin helhet eller till endast tolv sjuttondelar skall bilda utgångspunkt för fastställande av det slutliga bostadsbidraget.

I BoL har såväl den bidragsgrundande inkomsten som det slutliga bostadsbidraget getts en tidsmässig anknytning till kalenderåret. Således föreskrivs i 8 § att bidragsgrundande inkomst skall avse samma kalenderår som bostadsbidraget och skall anses vara lika fördelad på varje månad i kalenderåret och i 21 b § att slutligt bostadsbidrag bestäms för varje kalenderår under vilket preliminärt bidrag har betalats ut. Den bidragsgrundande inkomst med vilken det preliminära bostadsbidraget skall jämföras bör då rimligtvis också hänföra sig till samma kalenderår som bostadsbidraget, eftersom jämförelsen eljest skulle bli haltande.

I det nu aktuella målet medför detta att endast tolv sjuttondelar av K.K:s vid 2001 års taxering fastställda inkomst av näringsverksamhet skall beaktas vid beräkningen av det slutliga bostadsbidraget. Härav följer att Försäkringskassans överklagande skall avslås.