RÅ 2006:54

Kravet i 3 kap. 10 c § lagen om allmän försäkring att en försäkrad skall ha varit anmäld som arbetssökande hos arbetsförmedling för att under studieuppehåll få sjukpenning grundad på en vilande sjukpenninggrundande inkomst har inte ansetts vara uppfyllt när arbetsförmedlingen inte tagit emot någon anmälan från den försäkrade om att hon var arbetssökande.

S.T. studerade och hade beviljats studiestöd för vår- och höstterminen år 2001. Hon begärde sjukpenning för perioden den 14 maj - den 27 maj 2001, vilken tid inföll mellan terminerna. Stockholms läns allmänna försäkringskassa beslutade att inte betala ut sjukpenning till henne.

Länsrätten i Stockholms län

S.T. överklagade försäkringskassans beslut.

Domskäl

Länsrätten i Stockholms län (2001-12-10, ordförande Sturk) yttrade: Av 3 kap. 5 § tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL, framgår att under tid som anges under 1-6 får, om inte första stycket b, c eller d är tillämpligt, den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten sänkas lägst till vad den skulle ha varit närmast dessförinnan om försäkringskassan då känt till samtliga förhållanden. Detta gäller tid då den försäkrade 1. bedriver studier enligt de grunder som fastställs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer - - -. Av fjärde stycket samma paragraf framgår att för en försäkrad som avses i tredje stycket 1 eller deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd skall försäkringskassan, vid sjukdom under den aktuella tiden, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid. Om därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställning, skall årsarbetstiden beräknas på grundval av enbart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i ifrågavarande förvärvsarbete under den aktuella tiden. - Enligt 3 kap. 5 § sjätte stycket AFL skall för en försäkrad som avses i 10 c § första stycket 1 eller 2 dock under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte uppbär studiesocial förmån för studier som avses i tredje stycket 1, sjukpenningen beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första-tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad på den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket. - Personer som avses i nyss nämnda stycke är, enligt 3 kap. 10 c § första stycket 1 AFL, de som är helt eller delvis arbetslösa och anmälda som arbetssökande på arbetsförmedling samt är beredda att anta erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten. - Av Riksförsäkringsverkets Allmänna råd 1998:2 Rätten till sjukpenning enligt lagen om allmän försäkring, s. 63, framgår att en studerande som är sjuk och arbetsoförmögen vid terminens slut och därför inte kan söka arbete jämställs med en person som är arbetslös så länge sjukperioden varar. Sjukpenning betalas i sådant fall trots att den studerande inte faktiskt har behövt avstå från förvärvsarbete. I dessa fall kalenderdagsberäknas sjukpenningen på grundval av den vilande sjukpenninggrundande inkomsten, SGI:n. - Av utredningen i målet framgår bl.a. följande. S.T. är studerande med särskilt vuxenstudiestöd (svux) / särskilt utbildningsbidrag. Studiestöd är beviljat för perioden den 22 januari - den 21 december 2001. Studiestöd utgick för vårterminen till och med den 11 maj 2001. S.T. sjukanmälde sig den 14 maj 2001 och var sjukskriven den 21 maj - den 30 juni 2001. Enligt uppgift från arbetsförmedlingen Globen avaktualiserades hon den 22 januari 2001 på grund av studier och hade ej hört av sig fram till den 6 juni 2001. - Länsrätten gör följande bedömning. - Den tidigare fastställda SGI:n för försäkrade som studerar med studiestöd skall under studietiden vara vilande. I förekommande fall skall SGI:n under studietiden beräknas på inkomst den försäkrade kan antas ha av förvärvsarbete under denna tid. I de fall den studerande är arbetslös under sommarferier skall sjukpenningen beräknas på den vilande SGI:n om denna är högre än sjukpenningen beräknad enligt studietids- SGI:n. En förutsättning härför är att den studerande är anmäld som arbetssökande på arbetsförmedlingen och beredd att anta erbjudet arbete i en omfattning som motsvarar den fastställda SGI:n. - S.T. studerar med studiestöd. Studierna under vårterminen slutade den 11 maj 2001. Hon sjukanmälde sig den 14 maj och var sjukskriven till och med den 30 juni 2001. Såvitt framgår har hon inte anmält sig som arbetssökande. Fråga är sålunda om hon kan anses vara arbetslös i den mening som avses i 3 kap. 10 c § AFL. Av Riksförsäkringsverkets allmänna råd framgår att en studerande som är sjuk och arbetsoförmögen vid terminens slut och därför inte kan söka arbete, skall jämställas med en person som är arbetslös så länge sjukperioden varar. Med hänsyn härtill och vad som framkommit i målet finner länsrätten att S.T. skall anses vara arbetslös i den mening som avses i 3 kap. 10 c § AFL och hennes sjukpenning skall därmed beräknas i enlighet med 3 kap. 5 § sjätte stycket AFL. - Med bifall till överklagandet upphäver länsrätten försäkringskassans beslut och visar målet åter till kassan för erforderlig handläggning.

Kammarrätten i Stockholm

Försäkringskassan överklagade domen och yrkade att kammarrätten skulle upphäva denna och fastställa försäkringskassans beslut. Kassan anförde som skäl härför bl.a. följande. S.T. uppbar studiemedel för tiden den 22 januari - den 21 december 2001. Vårterminen slutade den 11 maj 2001. S.T. sjukanmälde sig den 14 maj 2001 och anmälde sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen den 6 juni 2001. S.T. var enligt kassans mening inte sjuk eller arbetsoförmögen vid terminens slut och därför inte förhindrad att söka arbete. Hon kunde därmed inte jämställas med en arbetslös person under sjukperioden. Det saknas förutsättningar att betala ut sjukpenning till S.T. - S.T. bestred bifall till överklagandet och anförde därvid bl.a. följande. Kassan bygger sina beslut på olika grunder. Man kan inte söka arbete när man är sjuk och arbetsoförmögen. Hon ringde till arbetsförmedlingen i Globen och talade om att hon var sjuk den 14 maj 2001, men fick av kundtjänsten svaret att hon kunde anmäla sig som arbetssökande när hon blev frisk. Hon fick inget studiestöd för perioden den 14 maj - den 19 augusti 2001. Hade hon inte varit sjuk vid terminens slut hade hon varit arbetssökande. Vad kassan påstår är inte sant, utan hon var sjuk vid terminens slut och sjukanmäld hos kassan den 14 maj. Hon anmälde sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen i Globen den 2 juli 2001 och inte den 6 juli 2001 som kassan påstår.

Domskäl

Kammarrätten i Stockholm (2003-11-21, Svensson, Strandberg, Eke, referent, samt nämndemännen Arenander och Nyberg Titialii) yttrade: Fråga i målet är om S.T:s sjukpenning för den aktuella perioden skall beräknas på den s.k. studietids-SGI:n eller om den skall beräknas på den s.k. vilande SGI:n. För att beräkningen skall få ske på den vilande SGI:n krävs enligt 3 kap. 10 c § första stycket 1 AFL bl.a. att S.T. under den i målet aktuella perioden, den 14 maj - den 27 maj 2001, varit helt eller delvis arbetslös och anmäld som arbetssökande på arbetsförmedlingen. - Av utredningen i målet framgår att det inte fanns någon anteckning hos arbetsförmedlingen om att S.T. hade anmält sig som arbetssökande under perioden den 14 maj - den 27 maj 2001. S.T. har dock gjort gällande att hon den 14 maj 2001 varit i kontakt med arbetsförmedlingen för att få klart för sig när hon skulle anmäla sig som arbetssökande och att hon då fått besked om att det skulle hon göra när hon blev frisk. Enbart ett påstående från S.T. om hon haft denna kontakt med arbetsförmedlingen kan enligt kammarrättens mening inte läggas till grund för att anse att hon den 14 maj 2001 anmält sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen. Då S.T. inte under perioden den 14 maj - den 27 maj 2001 varit anmäld som arbetssökande hos arbetsförmedlingen kan sjukpenningen inte beräknas på den vilande SGI:n. Sjukpenningen skall således beräknas på studietids-SGI:n. Av handlingarna i målet framgår dock inte att S.T. hade haft eller kunde antas komma att få någon inkomst av eget arbete under studietiden. Någon sjukpenning skall därmed inte utbetalas. - Med bifall till överklagandet upphäver kammarrätten länsrättens dom och fastställer försäkringskassans beslut.

Försäkringskassan och S.T. överklagade domen. Försäkringskassan yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva kammarrättens dom och fastställa länsrättens dom. Kassan anförde bl.a. följande. S.T., som var beviljad studiestöd för vår- och höstterminen 2001, uppbar för vårterminen 2001 studiestöd t.o.m. fredagen den 11 maj 2001, varefter hon sjukanmälde sig måndagen den 14 maj 2001. Enligt Försäkringskassans bedömning ger utredningen inte stöd för annat antagande än att S.T. den 14 maj 2001, om hon då inte varit sjuk, skulle ha anmält sig hos arbetsförmedlingen och varit beredd att ta erbjudet arbete i en omfattning som svarade mot hennes vilande sjukpenninggrundande inkomst. Med hänsyn till ändamålet med bestämmelsen i 3 kap. 10 c § första stycket AFL bör enligt Försäkringskassans mening S.T. i ett sådant fall anses som en försäkrad som avses i bestämmelsen. Kammarrätten borde därför inte ha upphävt länsrättens dom.

S.T. yrkade sjukpenning för perioden den 14 maj - den 27 maj 2001 och anförde bl.a. följande. Hon fick studiestöd endast för de två terminerna och inte för den tid som låg mellan terminerna. Eftersom hon var arbetssökande fr.o.m. den 2 juli 2001 borde hon få sjukpenning för den tid som hon var sjuk, precis som en vanlig arbetssökande.

Regeringsrätten (2006-10-17, Eliason, Almgren, Stävberg, Kindlund, Lundin) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. S.T. studerade och hade beviljats studiestöd för vår- och höstterminen år 2001. När hon började sina studier hade hon en SGI, som var fastställd på grundval av hennes tidigare förhållanden.

Enligt 3 kap. 5 § AFL får en försäkrads SGI inte sänkas i vissa situationer även om den inte avspeglar aktuella förhållanden. Detta gäller enligt tredje stycket 1 tid då den försäkrade bedriver vissa typer av studier. S.T:s studier var sådana att denna bestämmelse är tillämplig. Detta följer av förordningen (2000:1418) om tillämpningen av vissa skyddsbestämmelser för sjukpenninggrundande inkomst vid studier eller arbetslöshet i den lydelse som är aktuell i målet.

Vid sjukdom under utbildningstiden gäller dock enligt 3 kap. 5 § fjärde stycket AFL att sjukpenningen skall beräknas på ett annat sätt, nämligen på en SGI som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av arbete som den försäkrade kan antas få under utbildningstiden.

Man brukar använda uttrycket vilande SGI respektive studietids-SGI för de nu beskrivna förhållandena.

För S.T. var ingen studietids-SGI fastställd.

För sjukdom under studieuppehåll mellan vår- och höstterminen finns det särskilda regler. Enligt 3 kap. 5 § sjätte stycket AFL skall för vissa försäkrade sjukpenningen beräknas på den SGI som följer av första-tredje styckena, dvs. den SGI som är vilande under utbildningen, om sjukpenningen då blir högre än sjukpenningen beräknad på den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket, dvs. på den försäkrades studetids-SGI. Detta gäller enligt 3 kap. 10 c § första stycket 1 AFL, den som är helt eller delvis arbetslös och anmäld som arbetssökande på arbetsförmedling samt är beredd att anta erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten.

Frågan i målet är om S.T. omfattades av denna bestämmelse när hon sjukanmälde sig den 14 maj 2001.

Regeringsrätten gör följande bedömning.

S.T:s uppgift att hon ringde till arbetsförmedlingen den 14 maj 2001 får godtas. Oavsett vad som utspelades under samtalet, kan konstateras att det inte ledde till att arbetsförmedlingen tog emot någon anmälan från henne om att hon var arbetssökande.

Kravet att den försäkrade skall vara anmäld som arbetssökande på arbetsförmedling är således inte uppfyllt. Ordalydelsen av bestämmelsen ger inte utrymme för att utvidga tillämpningsområdet till att omfatta en försäkrad i S.T:s situation. Överklagandena skall således avslås.

Domslut

Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår överklagandena.

Föredraget 2006-09-20, föredragande Jolfors Detert, målnummer 313-04