Propositionens huvudsakliga innehåll

För att komma till rätta med brister vad gäller kompensationsnivån inom den obligatoriska sjukförsäkringen föreslås i propositionen ett nytt sätt att beräkna sjukpenning och tillfällig föräldrapenning för försäkrade, vars sjukpenninggrundande inkomst helt eller delvis utgörs av inkomst av an- ställning.

För dessa försäkrade införs enligt förslaget en timberäkning av sjukpen- ning och tillfällig föräldrapenning. Därvid anpassas ersättningen till den ordinarie arbetstid eller motsvarande normala arbetstid då den försäkrade skulle ha utfört förvärvsarbete om han inte hade blivit sjuk. Ersättningen utges enbart för de dagar då den försäkrade avstår från förvärvsarbete. Nuvarande regler om att sjukpenning inte utges för insjuknandedagen eller för vissa fridagar föreslås slopade.

Timberäknad sjukpenning skall utges för sjukperioder som varar högst 14 dagar samt för de första 14 dagarna i sjukperioder som varar längre tid. Timberäkningen av tillfällig föräldrapenning skall omfatta all tid för vilken denna förmån utges.

Den timberäknade ersättningen fastställs med den sjukpenninggrun— dande inkomsten som utgångspunkt. Ersättningen per timme beräknas som kvoten av 90% av den sjukpenninggrundande inkomsten och den försäkrades ärsarbetstid. Denna årliga arbetstid är den ordinarie tid som den försäkrade beräknas utföra förvärsarbete mätt i timmar per år. För vissa försäkrade skall ett förenklat beräkningssätt kunna tillämpas.

För dem som har en sjukpenninggrundande inkomst av enbart annat

1 Riksdagen 1986/87. ] saml. Nr 69

• Sida 2
•  Original

förvärvsarbete än anställning — t. ex. egenföretagare — skall sjukpenning och tillfällig föräldrapenning beräknas enligt nuvarande regler. Förslaget om ändrade regler beträffande sjukpenning för insjuknandedagen och vissa fridagar får dock betydelse för dessa försäkrade.

Det nya beräkningssättet för sjukpenning från den allmänna försäkring- en föreslås i motsvarande mån även omfatta sjukpenning från arbetsskade- försäkringen och det statliga personskadeskyddet. Den som uppbär s.k. smittbärarersättning omfattas också av de nya beräkningsreglerna.

Av de ökade kostnaderna för sjukförsäkringen med anledning av refor- men föreslås 85 % finansieras med en höjning av sjukförsäkringsavgiften. Resterande 15 % finansieras genom statsbidrag.

De ändrade reglerna föreslås träda i kraft den 1 december 1987.

• Sida 3
•  Original

1. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962: 381) om allmän försäkringl dels att 3 kap. 4—6. 8, 10, 11, 16 och 17%. 4kap. 60ch 1455 samt 21 kap. l & skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas sex nya paragrafer, 3 kap. 2b, 10a— 100 och 14 % samt 4kap. 14a 5, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

2 b 5? Årsarbetstid fastställs av försäk- ringskassan för försäkrade som har ' en sjukpenninggrundande inkomst som helt eller delvis är att hänföra till anställning. Årsarbetstiden är det antal timmar för år som en för- säkrad kan- antas komma att tills vidare ha i ifrågavarande förvärvs- arbete som ordinarie arbetstid eller däremot svarande normal arbets- tid. Via' beräkningen av årsarbetsti- den inräknas även ledighet för se- mester.

Årsarbetstiden avrundas till när- maste hela timtal. varvid halv tim- me avrundas uppåt.

Beräkningen av årsarbetstiden skall, där förhållandena inte är kända för försäkringskassan, grun- das på de upplysningar som kassan kan inhämta från den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller upp- dragsgivare.

Regeringen eller, efter regering- ens bemyndigande, riksförsäk- ringsverketfär meddela föreskrifter om schablonberäkning av årsar-

betstid.

452

Hel sjukpenning utgör för dag 90 procent av den fastställda sjukpen- ninggrundande inkomsten, delad med 365. Sjukpenningen avrundas till närmaste hela krontal.

' Lagen omtryckt 1982: 120. 2 Senaste lydelse 1985: 1082.

Om inte annat följer av 10— 10b9'9' utgör hel sjukpenning för dag 90procent av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365. Sjukpenningen av- rundas till närmaste hela krontal.

kb)

• Sida 4
•  Original

Nuvarande lydelse

För varje dag då den försäkrade får sjukhusvård skall sjukpenning- en minskas med 55 kronor, dock med högst en tredjedel avsjukpen— ningens belopp. Därvid skall det belopp varmed minskning sker av- rundas till närmast lägre hela kron- tal.

Föreslagen lydelse

För varje dag då den försäkrade får sjukhusvård skall sjukpenning enligt denna lag minskas med 55 kronor. dock med högst en tredje- del av sjukpenningens belopp. Där- vid skall det belopp varmed minsk- ning sker avrundas till närmast läg- re hela krontal.

553

Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av en försäkrad besluta om den försäk- rades tillhörighet till sjukpenning- försäkringen. I fråga om en försäk- rad som avses i 1 & skall kassan samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete. Beslut om tillhörighet till sjukpenningförsäk- ringen skall omprövas

a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhål- landen undergått ändring av bety- delse för rätten till sjukpenning el- ler för sjukpenningens storlek.

Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av en försäkrad besluta om den försäk- rades tillhörighet till sjukpenning- försäkringen. I fråga om en försäk- rad som avses i 1 & skall kassan samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst och. om inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställning, dennes årsarbetstid. Av beslutet skall framgåi vad mån den sjukpen- ninggrundande inkomsten är att hänföra till anställning eller till an- nat förvärvsarbete. Sjukpenning- försäkringen skall omprövas

a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhål- landen, arbetstid eller andra om- ständigheter har undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpen- ning eller för sjukpenningens stor- lek,

b) när förtidspension enligt denna lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete.

c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades arbets- och inkomstförhållanden, samt

d,) när tjänstepension beviljas den försäkrade.

Ändring skall i fall som avses i första stycket a) ej ske förrän 30 dagar efter det försäkringskassan fått kännedom om inkomständring- en. Ändring skall i annat fall ske så snart anledning till ändringen upp- kommit.

3 Senaste lydelse 1986: 248.

Ändring skall i fall som avses i första stycket a) inte ske förrän 30 dagar efter det försäkringskassan fått kännedom om de ändrade om- ständigheterna. Ändring skall i an- nat fall ske så snart anledning till ändringen uppkommit.

• Sida 5
•  Original

l...-_.l -

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten får ej i annat fall än som avses i första stycket b). c) eller (1) sänkas under tid då den försäkrade

1. bedriver studier. för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (19,73: 349), studiestöd en- ligt lagen (1983: 1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller bidrag enligt förordningen (1976: 536) om utbildningsbidrag för doktoran- der,

2. genomgår grundutbildning för vuxna (grundvux) eller grundläggande svenskundervisning för invandrare och uppbär timersättning för studierna,

3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller efter förmedling av en arbetsmarknadsmyndighet genomgår yrkesutbildning,

4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,

5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt l 5 lagen (1978: 410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. och barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård.

För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 skall försäkrings- kassan, vid sjukdom under utbild- ningstiden. beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande in- komst som har fastställts på grund- val av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan an- tas få under denna tid. Under stu- dieuppehåll mellan vår- och höst- termin, då den försäkrade inte upp- bär studiesocial förmån som anges i tredje stycket 1, skall dock sjukpen- ningen beräknas på den sjukpen- ninggrundande inkomst som följer av första—tredje styckena, om den blir högre än sjukpenning beräknad enligt detta stycke.

För en försäkrad som avses i tredje stycketl skall försäkrings- kassan, vid sjukdom under utbild- ningstiden, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande in- komst som har fastställts på grund- val av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan an- tas få under denna tid. Om därvid den sjukpenninggrundande inkoms- ten helt eller delvis är att hänföra till anställning, skall årsarbetstia'en beräknas på grundval av enbart det antal arbetstimmar som den för- säkrade kan antas ha i ifrågavaran- de förvärvsarbete under utbild- ningstiden.

Under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte uppbär studiesocial förmån som anges i tredje stycket 1, skall dock sjukpenningen för tid efter ut- gången av en sådan period om 14 dagar som anges i 10,6 beräknas på den sjukpenninggrundande in- komst som följer av första—tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad på den sjukpenninggrundande inkoms- ten enligtfjärde stycket.

• Sida 6
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5115"

För en försäkrad. till vilken tjän- stepension utges i form av ålders- pension eller annan därmed jäm- ställd pension före utgången av den månad under vilken han fyller 65 år, skall sjukpenninggrundande in- komst fastställas om han har ett för- värvsarbete som beräknas pågå un— der minst sex månader i följd. Den sjukpenninggrundande inkomsten beräknas därvid enligt 2 &.

För en försäkrad. till vilken tjän- stepension utges i form av ålders- pension eller annan därmed jäm- ställd pension före utgången av den månad under vilken han fyller 65 år, skall sjukpenninggrundande in- komst och. om inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställ- ning, årsarbetstid fastställas om han har ett förvärvsarbete som be- räknas pågå under minst sex måna-

der i följd. Den sjukpenninggrun— dande inkomsten beräknas därvid enligt 2å och årsarbetstiden enligt 2 b 5.

Är en försäkrad med sådan tjänstepension som avses i första stycket helt eller delvis arbetslös samt arbetssökande, skall sjukpenninggrundande in- komst fastställas endast om tjänstepensionen understiger 60procent av lönen närmast före pensionsavgången. Den sjukpenninggrundande in- komsten beräknas därvid på grundval av lönen närmast före pensionsav- gången eller. om den försäkrade inte har för avsikt att förvärvsarbeta i samma omfattning som tidigare, den inkomst han kan antas få av arbete som svarar mot det föreliggande arbetsutbudet. Vid beräkningen skall iakttas att inkomsten inte får överstiga sju och en halv gånger basbeloppet. Vidare skall inkomsten minskas med tjänstepensionen. Minskningen får dock inte ge till resultat att en försäkrad som är endast delvis arbetslös erhåller lägre sjukpenninggrundande inkomst än om beräkning skett enligt första stycket.

6.5

Försäkrad är skyldig att så snart ske kan och senast inom två veckor till den allmänna försäkringskassan anmäla sådan ändring i sina in- komstförhållanden, som påverkar rätten till sjukpenning eller sjuk- penningens storlek.

Allmän försäkringskassa skall i den utsträckning det skäligen på- kallas genom förfrågningar hos de försäkrade eller på annat lämpligt sätt inhämta uppgifter om den för- säkrades inkomstförhållanden och andra omständigheter som ha bety- delse för sjukpenningförsäktingen.

** Senaste lydelse 1986: 247.

En försäkrad är skyldig att så snart det katt ske och senast inom två veckor till den allmänna försäk- ringskassan anmäla sådan ändring i sina inkomstförhållanden eller av sin arbetstid eller andra omständig- heter. som påverkar rätten till sjuk- penning eller sjukpenningens stor- lek.

Allmän försäkringskassa skall i den utsträckning det skäligen på- kallas genom förfrågningar hos de försäkrade eller på annat lämpligt sätt inhämta uppgifter om den för- säkrades inkomstförhållanden. ar- betstid och andra omständigheter som har betydelse för sjukpenning- försäkringen.

• Sida 7
•  Original

Nuvarande lydelse

Vid bedömande huruvida full- ständig nedsättning av arbetsförmå- gan föreligger skall. om sjukdomen kan antagas vara kortvarig. särskilt beaktas huruvida den försäkrade på grund av sjukdomen är urständsatt att utföra sitt vanliga eller därmed jämförligt arbete.

Föresläg'ilh lydelse

85

. Vid bedömande huruvida full- ständig nedsättning av arbetsförmå- gan föreligger skall. om sjukdomen kan antas vara kortvarig. särskilt beaktas huruvida den försäkrade på grund av sjukdomen är ur stånd att utföra sitt vanliga eller därmed jäm- förligt arbete. Om den försäkrade på grund av sjukdomen behöver av— stå från förvärvsarbete under minst hälften av sin normala arbetstid en viss dag. skall hans arbetsförmåga anses nedsatt i minst motsvarande mån den dagen.

Är den försäkrade föremål för åtgärd av beskaffenhet. som angives i 2kap. 11 5. skall arbetsförmågan anses nedsatt i den mån den försäkrade på grund av åtgärden är hindrad att utföra förvärvsarbete.

Ätnjuter den försäkrade förtidspension enligt denna lag, skall vid pröv- ning av den försäkrades rätt till sjukpenning bedömningen av hans arbets- förmåga ske med bortseende från den nedsättning av arbetsförmågan, som ligger till grund för utgående pension.

Som sjukperiod anses tid, under vilken en försäkrad i oavbruten

följd lider av sjukdom som avses i 7.3.

10 55

För den dag då sjukdomsfallet in- träffade utgår sjukpenning endast om den försäkrade på grund av sjukdomen gått miste om dagpen- ning från erkänd arbetslöshetskas- sa eller kontant arbetsmarknads- stöd enligt lagen (1973:37ll om kontant arbetsmarknadsstöd eller sjukperioder: börjar inom tjugu da- gar efter föregående sjukperiods slut.

5 Senaste lydelse 1985: 87.

För den dag då anmälan om sjuk- domsfallet gjordes hos den all- männa försäkringskassan och de följande 13 dagarna i sjukperioden utges sjukpenning som svarar mot sjukpenninggrundande inkomst av anställning endast underförutsätt- ning att den försäkrade skulle ha utfört förvärvsarbete om han inte hade varit sjuk.

Utges sjukpenning för tid före anmälan skall dock vad som före- skrivs i första stycket gälla som om den första ersättningsdagen var sjukanmälningsdag.

• Sida 8
•  Original

Nuvarande lydelse

Varar sjukperioden högst sex da- gar utöver den dag då sjukdomsfal- let inträffade, utgår sjukpenning för dag, då den försäkrade icke skulle hava utfört förvärvsarbete i sin huvudsakliga sysselsättning, endast i den mån antalet sådana dagar, den dag då sjukdomsfallet inträffade oräknad, överstiger två.

Utan hinder av andra stycket ut- går

a) sjukpenning för semesterdag;

b) sjukpenning tillförsäkrad som vid sjukperiodens början äger upp- bära dagpenning från erkänd ar- betslöshetskassa eller kontant ar- betsmarknadsstöd enligt lagen (1973: 371) om kontant arbetsmark- nadsstöd.

Sjukpenning må ej utgivas för tid. innan anmälan om sjukdoms- fallet gjorts hos den allmänna för- säkringskassan. där ej hinder mött för sådan anmälan eller eljest sär- skilda skäl föranleda att sjukpen- ning bör utgå.

Såsom sjukperiod anses tid, var- under försäkrad i oavbruten följd lider av sjukdom som avses i 75.

Föreslagen lydelse

Med tidförförvärvsarbete enligt första stycket jämställs

). ledighetför semester,

2. ledighet under studietid för vilken oavkortade löneförmåner utges, och

3. ledighet under tid då den för- säkrade genomgår sådan utbild- ning eller undervisning som anges i 5 ? tredje stycketZ eller uppbär tim- eller dagstudiestöd enligt studie- stödslagen (1973: 349).

10a .5

Om denförsäkrades sjukpenning ifall som avses i 105 svarar mot sjukpenninggrundande inkomst av enbart anställning, skall till grund för beräkningen av beloppet av hel sjukpenning för dag läggas det tal som erhålls när 90procent av den sjukpenninggrundande inkomsten delas med årsarbetstiden.

Skall sjukpenning utges för en- dast en dag multipliceras det enligt första stycket erhållna talet med antalet timmar av ordinarie arbets- tid eller däremot svarande normal arbetstid. Produkter: utgör hel sjuk- penning för dagen.

Skall sjukpenning utges för mer än en dag multipliceras det enligt första stycket erhållna talet med

• Sida 9
•  Original

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

det sammanlagda antalet timmar av ordinarie arbetstid eller däremot svarande normal arbetstid som be- löper på dagarna. Det tal som där- vid erhålls delas med antalet dagar med sjukpenning. Kvoten utgör be- loppet av hel sjukpenning för dag.

Det enligtförsta stycket erhållna talet avrundas till närmaste hela krontal. Om antalet timmar enligt andra stycket eller det samman- lagda antalet timmar enligt tredje stycket inte uppgår till ett helt tim- tal skall avrundning ske till när- maste hela timtal, varvid halv tim- me avrundas uppåt. Sjukpenning avrundas till närmaste hela kron- tal.

Regeringen eller, efter regering- ens bemyndigande. riksförsäk- ringsverket får meddela föreskrifter om schablonberäkning av ordinarie arbetstid och däremot svarande normal arbetstid.

lObå

Om den försäkrades sjukpenning ifall som avses i 105 svarar mot sjukpenninggrundande inkomst av såväl anställning som annat för- värvsarbete beräknas beloppet av hel sjukpenning för dag enligt föl- jande. Den del av sjukpenningen som svarar mot inkomst av anställ- ning beräknas enligt 10a åförsta— fjärde styckena. Den del som sva- rar mot inkomst av annatförvärvs- arbete beräknas enligt 49" första stycket.

10cå

Utan hinder av föreskrifterna i lO—lObåå beräknas sjukpenning enligt 4 åförsta stycket när denför- säkrade

1. är helt eller delvis arbetslös och anmäld som arbetssökande på arbetsförmedling samt är beredd att anta erbjudet arbete ien omfatt— ning som svarar mot den fast- ställda sjukpenninggrundande in- komsten,

2. skall uppbära sjukpenning för

• Sida 10
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tid då annars havandeskapspen- ning ellerföräldrapenning skulle ha uppburits,

3. skall uppbära sjukpenning med tillämpning av 8.6 andra stycket, eller

4. är inskriven vid arbetsmark- nadsinstitut eller efter förmedling av en arbetsmarknadsmyndighet genomgår yrkesutbildning.

Vid beräkning av sjukpenning på en sjukpenninggrundande inkomst som omfattar ersättning för sådan vård som avses i 125 skall sjukpen- ning som svarar mot denna ersätt- ning beräknas enligt 4 å första stycket.

ut6

Om en försäkrad gör anmälan till den allmänna försäkringskassan skall sjukpenning som svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete inte utgå för de första 3 eller 30 dagarna av varje sjukperiod, den dag då sjukdomsfallet inträffade in- räknad (karenstid). Ifråga om sådan sjukpenning tillämpas inte 105 första—tredje styckena. Vid beräkning av karenstid skall, om en sjukperiod börjar inom 20 dagar ef- ter föregående sjukperiods slut, de båda perioderna anses såsom en sjukperiod.

Om en försäkrad gör anmälan till den allmänna försäkringskassan skall sjukpenning som svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete inte utges för de första 3 eller 30 dagarna av varje sjukperiod, den dag då sjukdomsfallet inträffade in- räknad (karenstid). Vid beräk- ning av karenstid skall, om en sjuk- period börjar inom 20 dagar efter föregående sjukperiods slut, de båda perioderna anses såsom en sjukperiod.

En försäkrad, som gjort anmälan enligt första stycket, får övergå till försäkring med kortare karenstid eller utan karenstid, om han inte har fyllt 55 år. En sådan ändring skall bli gällande 30 dagar efter den, då framställ- ningen gjordes hos kassan, men får ej tillämpas vid sjukdom som inträffat innan ändringen blivit gällande.

” Senaste lydelse 1985: 87.

14 å

Sjukpenningfår inte utges för tid innan anmälan om sjukdomsfallet har gjorts hos den allmännaförsäk- ringskassan, där inte hinder mött för sådan anmälan eller annars sär- skilda skäl föranleder att sjukpen- ning bör utges.

• Sida 11
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslägén lydelse

16 s7

Om en arbetstagare har rätt till lön under sjukdom'enligt statliga. kom- munala eller landstingskommunala bestämmelser. kan regeringen föreskri- va undantag helt eller delvis från bestämmelserna om rätt till sjukpenning.

] den mån sådant undantag inte har föreskrivits får arbetsgivaren i den ordning regeringen bestämmer uppbära arbetstagarens sjukpenning till den del den inte överstiger den utbetalda lönen.

En överenskommelse, som innebär att en arbetsgivare som har utgivit lön till en arbetstagare under sjukdom har rätt att uppbära dennes sjukpen- ning, är bindande för försäkringskassan om den har form av kollektivavtal och på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av en organisation som är att anse som huvudorganisation. Ett sådant kollektivavtal får en arbetsgi- vare som är bunden av avtalet efter överenskommelse åberopa även i fråga om arbetstagare som inte omfattas av avtalet men sysselsätts i arbete som avses i det. Regeringen får meddela föreskrifter om sjukpenningberäkning och handläggning av sjukfall för arbetstagare hos staten som omfattas av sådant avtal.

Regeringen får även meddela före- skrifter om sjukpenningberäkning för arbetstagare med statligt regle- rad anställning som är anställda hos en annan arbetsgivare än sta- ten och som omfattas av sådant kollektivavtal som anges i tredje stycket.

Har en försäkrad drabbats av sjukdom utom riket och därvid erhållit underhåll genom utrikesförvaltningens försorg får förvaltningen i den ord- ning regeringen bestämmer frän försäkringskassan erhålla den försäkrades sjukpenning i den mån den inte överstiger vad som har utgivits i underhåll.

17 58

Sjukpenning får. om omständigheterna motiverar det, dras in eller sättas ned om en försäkrad

a) vägrar att ta emot besök av en person, som fått i uppdrag av försäk- ringskassan att utreda rätten till sjukpenning eller behovet av rehabilite- ringsåtgärd.

bl underlåter att meddela försäkringskassan sin vistelseadress när han under sjukdomsfall vistas annat än tillfälligt på annan adress än den som angetts till kassan,

c) underlåter att enligt 65 första stycket anmäla sådan ändring i sina inkomstförhållanden, som är av be- tydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek.

c) underlåter att enligt 65 första stycket anmäla sådan ändring. som är av betydelse för rätten till sjuk- penning eller för sjukpenningens storlek.

Angående nedsättning eller indragning i andra fall av ersättning som här avses stadgas i 20 kap. 3 ä.

7 Senaste lydelse 1984: 685. 3 Senaste lydelse 1985: 999.

• Sida 12
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap. 6 59 Hel föräldrapenning utgör lägst 60 kronor om dagen ( garantinivå).

Föräldrapenning för de första 180 dagarna utges med belopp motsva- rande förälderns sjukpenning, be— räknad enligt 3 kap. med undantag av Så fjärde stycket. om föräldern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför har varit försäk- rad för en sjukpenning över garan- tinivån.

Utöver vad som anges i andra stycket utges föräldrapenning för varje barn för 90 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpen- ning, beräknad enligt 3kap. med undantag av 55 fjärde stycket, och 90 dagar med be10pp enligt garan- tinivån.

Föräldrapenning för de första 180 dagarna utges med belopp motsva- rande förälderns sjukpenning, be- räknad enligt 3kap. med undantag av 55 fjärde och femte styckena samt 10a och Mb 55, om föräldern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför har varit försäk- rad för en sjukpenning över garan- tinivån.

Utöver vad som anges i andra stycket utges föräldrapenning för varje barn för 90 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpen— ning, beräknad enligt 3kap. med undantag av Så fjärde och femte styckena samt lön och 10båå, och 90 dagar med belopp enligt garan- tinivån.

Föräldrapenning vid Herbarnsbörd enligt 3.5 andra stycket beräknas enligt tredje stycket.

Utan hinder av vad som föreskrivs i andra—fjärde styckena skall, om förälderns sjukpenninggrundande inkomst har sänkts enligt 3 kap. S% tred- je stycketS. föräldrapenningen till dess barnet fyller två år beräknas lägst på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som gällde innan sänk- ningen skedde eller den högre inkomst som löneutvecklingen inom yrkes- området därefter föranleder. om föräldern avstår från förvärvsarbete för vård av barn. Är kvinnan gravid på nytt vid utgången av denna tid och beräknas barnets födelse ske inom sex månader eller föds barnet inom nämnda tid. skall hennes föräldrapenning även fortsättningsvis beräknas på motsvarande sätt.

14 510 Tillfällig föräldrapenning utges med belopp som motsvarar förälderns sjuk- penning enligt 3 kap.

Hel tillfällig föräldrapenning utges till en förälder som avstår från för- värvsarbete. Halv eller fjärdedels tillfällig föräldrapenning utges till en förälder som arbetar högst hälften respektive högst tre fjärdedelar av den tid han skulle ha arbetat om han inte vårdat barnet. Bestämmelserna i 7? andra stycket gäller i tillämpliga delar även i fråga om tillfällig föräldrapen- ning.

9 Senaste lydelse 1986: 384. '” Senaste lydelse 1985: 87.

• Sida 13
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Tillfällig föräldrapenning beräk- nas. för den tid som förmånen avser, enligt 3kap. 10a5 när den skall utges på grundval av sjukpen- ninggrundande inkomst av anställ- ning och enligt 10b5 nämnda kapi- tel när den skall utges på grundval av sjukpenninggrundande inkomst av såväl anställning som annatför- värvsarbete. 1 fall som avses i 3 kap. 5 5femte stycket beräknas till- fällig föräldrapenning dock inte på grundval av den sjukpenninggrun- dande inkomst som följer av förs- ta—tredje styckena i den paragra- fen.

Tillfällig föräldrapenning som utges på grundval av enbart in- komst av annat förvärvsarbete be— räknas enligt 3kap. 45 första stycket.

l4a5

Utan hinder av föreskrifterna i 145 andra stycket beräknas tillfäl- lig föräldrapenning enligt 3 kap. 4 5 första stycket

1. när den försäkrade skall upp- bära tillfällig föräldrapenning för tid då annars havandeskapspen- ning eller föräldrapenning skulle ha uppburits, eller

2. ifall som avses i3kap. 10c5 första stycket I och 4 samt andra stycket.

21 kap. 1511

Den som är inskriven hos en all- män försäkringskassa, men inte är försäkrad för en sjukpenning som uppgår till garantinivån enligt 4 kap. 6 5, skall kunna genom frivilliga av- gifter försäkra sig för erhållande av sjukpenning eller sjukpenningtill-

lägg.

” Senaste lydelse 1985: 87.

Den som är inskriven hos en all- män försäkringskassa, men inte är försäkrad för en sjukpenning som, beräknad enligt 3kap. 45 första stycket, uppgår till garantinivån en- ligt 4kap. 65, skall kunna genom frivilliga avgifter försäkra sig för er- hållande av sjukpenning eller sjuk- penningtillägg.

• Sida 14
•  Original

Nuvarande lydelse

Den som inte har rätt till sjukpen- ning enligt 3 kap. 1 & får försäkra sig för sjukpenning som uppgår till lägst 20 kronor och högst till garan- tinivån enligt 4kap. 6å. Den som har rätt till sjukpenning enligt 3 kap. 1 5 får försäkra sig för sjukpenning- tillägg, som tillsammans med den sjukpenning som han är berättigad till uppgår till lägst 20 kronor och högst till garantinivån.

Föreslagen lydelse

Den som inte har rätt till sjukpen- ning enligt 3 kap. 1 & får försäkra sig för sjukpenning som uppgår till lägst 20 kronor och högst till garan- tinivån enligt 4kap. 65. Den som har rätt till sjukpenning enligt 3 kap. 1 % får försäkra sig för sjukpenning- tillägg. som tillsammans med den sjukpenning som han är berättigad till enligt 3kap. 45 första stycket uppgår till lägst 20 kronor och högst till garantinivån.

En frivillig försäkring påverkas inte av att denförsäkrades sjukpen- ning enligt 3kap., under där an- givna förutsättningar. beräknas med tillämpning av 5 é' femte stycket eller 10 a eller 10 b 5 nämnda kapitel.

Försäkringen skall efter den försäkrades val gälla utan karenstid eller med en karenstid av 3 eller 30 dagar.

Rätt till inträde i den frivilliga försäkringen eller förkortning av gällande karenstid enligt tredje stycket tillkommer endast den som är under 55 år.

Ersättning enligt denna paragraf utges inte för tid efter den månad då den försäkrade börjar uppbära hel förtids- eller ålderspension.

Ersättning enligt denna paragraf utges inte för tid efter ingången av den månad då den försäkrade bör- jar uppbära hel förtids- eller ålders- pension.

1. Denna lag träderi kraft den 1 december 1987.

2. De nya föreskrifterna i 3 kap. 2 b &, 5 & fjärde och femte styckena samt 10—10cåå tillämpas första gången på sjukdomsfall som inträffar efter ikraftträdandet. Äldre bestämmelser i 3 kap. 10% andra och tredje styckena tillämpas fortfarande på sjukdomsfall som inträffat före ikraftträdandet.

3. De nya föreskrifterna i 4 kap. 14 och 14 a %% tillämpas första gången på föräldraledighet som börjar efter ikraftträdandet.

4. När en försäkrads årsarbetstid fastställs första gången efter ikraftträ- dandet skall den, såvida inte fråga är om fastställande av årsarbetstid i samband med inskrivning hos försäkringskassan, gälla från och med den dag då kassan fick kännedom om den försäkrades arbetstidsförhållanden.

5. Är årsarbetstid inte fastställd för en försäkrad när sjukdomsfall eller föräldraledighet anmäls till försäkringskassan första gången efter ikraftträ- dandet, skall kassan genom den gjorda anmälan anses ha fått kännedom om arbetstidsförhållandena.

6. När försäkringskassan första gången efter ikraftträdandet fastställer den försäkrades årsarbetstid skall kassan ompröva den sjukpenninggrun- dande inkomsten. Om därvid denna inkomst skall ändras skall ändringen ske med verkan från och med den dag då årsarbetstiden blir gällande.

7. Får försäkringskassan under november 1987 kännedom om att in- komstförhållandena för en försäkrad, som har en sjukpenninggrundande inkomst som helt eller delvis är att hänföra till anställning, har undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek skall ändringen av den sjukpenninggrundande inkomsten ske med verkan från och med den 1 december 1987.

• Sida 15
•  Original

2. Förslag till Lag Om ändring i lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976: 380) om arbetsskadeför- säkringl

dels att 3 kap. 5—8 ss skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skal] införas tre nya paragrafer, 3 kap. 5 a—5 c åå, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 5 5

Vid sjukdom som efter samordningstidens slut sätter ned den försäkra- des förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete med minst hälften utgår sjukpenning från arbetsskadeförsäkringen.

Saknar den försäkrade förmåga att skaffa sig inkomst, utges hel sjukpen- ning. I annat fall utges halv sjukpenning.

Hel sjukpenning utgör för dag en Om inte annat följer av 5a» trehundrasextiofemtedel av den 5 c 55 utgör hel sjukpenning för dag försäkrades sjukpenningunderlag en trehundrasextiofemtedel av den enligt 65. Sjukpenningen avrundas försäkrades sjukpenningunderlag till närmaste hela krontal. enligt 65. Sjukpenningen avrundas

till närmaste hela krontal.

Som sjukperiod anses tid, under vilken en försäkrad i oavbruten följd lider av sjukdom som avses i första stycket.

5as$

Medför arbetsskada att den för- säkrade insjuknar efter samord- ningstidens slut utges sjukpenning, som svarar mot sjukpenningunder- lag iform av inkomst av anställ- ning, för den dag då anmälan om sjukdomsfallet gjordes hos den all- männa försäkringskassan och de följande 13 dagarna i sjukperioden endast under förutsättning att den försäkrade skulle ha utfört för- värvsarbete om ltan inte hade varit sjuk.

Utges sjukpenning för tid före anmälan skall dock vad som före- skrivs i första stycket gälla som om den första ersättningsdagen var sjukanmälningsdag.

Med tid för förvärvsarbete enligt första stycket jämställs

]. ledighetför semester,

' Lagen omtryckt 1977: 264.

• Sida 16
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. ledighet under studietid för vilken oavkortade löneförmåner utges. och

3. ledighet under tid då den för- säkrade genomgår sådan utbild- ning eller undervisning som anges i 3kap. 55 tredje stycket 2 lagen ( 1962: 381) om allmän försäkring el— ler uppbär tim- eller dagstudiestöd enligt studiestödslagen (1973: 349).

Har en påbörjadperiod om högst 14 dagar som avses i 3kap. 105 första stycket lagen om allmän för- säkring inte avslutats före sam- ordningstidens utgång, skall sjuk- penning som utges från arbetsska- deförsäkringenjör sjukperioden be- räknas med tillämpning av före- skrifterna idenna paragrafsamt 5 b och 5 c 55, dock för högst det antal dagar som återstod vid samord- ningstidens utgång.

5b9

Om den försäkrades sjukpenning ifall som avses 15 (15 svarar mot ett sjukpenningunderlag iform av en- bart inkomst av anställning, skall till grundför beräkningen av belop- pet av hel sjukpenning för dag läg- gas det tal som erhålls när sjukpen- ningunderlaget delas med den för- säkrades årsarbetstid enligt 3kap. lagen (1962:381) om allmänförsäk- ring.

Skall sjukpenning utges för en- dast en dag multipliceras det enligt första stycket erhållna talet med antalet timmar av ordinarie arbets- tid eller däremot svarande normal arbetstid. Produkten utgör hel sjuk- penning för dagen.

Skall sjukpenning utges för mer än en dag multipliceras det enligt första stycket erhållna talet med det sammanlagda antalet timmar av ordinarie arbetstid eller däremot svarande normal arbetstid som be- löper på dagarna. Det tal som där- vid erhålls delas med antalet dagar med sjukpenning. Kvoten utgör be- loppet av hel sjukpenning för dag.

Det enligt första stycket erhållna

• Sida 17
•  Original

Nuvarande lydelse

Sjukpenningunderlag utgöres av

1. för den som är sjukpenning- försäkrad enligt 3kap. lagen (1962: 381) om allmän försäkring:

hans sjukpenninggrundande in- komst enligt 3 kap. 25 nämnda lag,

2 Senaste lydelse 1981: 693.

Föreslagen lydelse

talet avrundas till närmaste hela krontal. Ont antalet timmar enligt andra stycket eller det samman- lagda antalet timmar enligt tredje stycket inte uppgår till ett helt tim- tal skall avrundning ske till när- maste hela timtal. varvid halv tim- me avrundas uppåt. Sjukpenning avrundas till närmaste hela kron- tal.

Regeringen eller. efter regering- ens bemyndigande. riksförsäk- ringsverket får meddela föreskrifter om schablonberäkning av ordinarie arbetstid och däremot svarande normal arbetstid.

5 ('$

Om den försäkrades sjukpenning ifall som avses 15 a 5 svarar mot ett sjukpenningunderlag iform av itt- komst av såväl anställning som an- nat förvärvsarbete beräknas belop- pet av hel sjukpenning för dag en- ligt följande. Den del av sjukpen- ningen som grundar sig på inkomst av anställning beräknas enligt 5 bä första —_Ö'ärde styckena. Den del som grundar sig på inkomst av an- natförvärvsarbete beräknas enligt 5 ä' tredje stycket.

Utan hinder av föreskrifterna i första stycket samt 5a och 5båå beräknas sjukpenning enligt 5 ä' tredje stycket

1. när den försäkrade skall upp- bära sjukpenning med tillämpning av 6kap. 55. och

2. ifall som avses i3kap. 10cå första stycket 1, 2 och 4 samt andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring.

stl

Sjukpenningunderlag utgörs av

1. för den som är sjukpenning- försäkrad enligt 3kap. lagen (1962: 381) om allmän försäkring:

hans sjukpenninggrundande in- komst enligt nämnda kapitel.

• Sida 18
•  Original

Nuvarande lydelse

2. för den som ej är sjukpenning- försäkrad enligt 3 kap. lagen om all- män försäkring men likväl har in- komst av förvärvsarbete:

den inkomst som skulle ha ut- gjort sjukpenninggrundande in- komst för honom enligt 3kap. 2.5 nämnda lag, om han hade varit sjukpenningförsäkrad. dock lägst 6000 kronor,

Föreslagen lydelse

2. för den som ej är sjukpenning- försäkrad enligt 3 kap. lagen om all- män försäkring men likväl har in- komst av förvärvsarbete:

den inkomst som skulle ha ut- gjort sjukpenninggrundande in- komst för honom enligt nämnda ka- pitel. om han hade varit sjukpen- ningförsäkrad. dock lägst 6000 kro- nor,

3. för försäkrad som avses i 1 kap. 1 & andra stycket eller som i annat fall genomgick yrkesutbildning när skadan inträffade:

hans livränteunderlag enligt 4 kap. Sjukpenningunderlaget får ej beräknas till högre belopp än som motsva- rar sju och en halv gånger det basbelopp enligt 1 kap. 6.5 lagen om allmän försäkring som gällde vid årets början.

7å

Medför arbetsskada som har för- anlett livränta enligt 4kap. på nytt sjukdom, har den försäkrade rätt till sjukpenning, om sjukdomen sät- ter ned hans kvarstående förmåga att skaffa sig inkomst genom arbe- te. Därvid skall 5och ååå gälla i tillämpliga delar.

Medför arbetsskada som har för- anlett livränta enligt 4kap. på nytt sjukdom. har den försäkrade rätt till sjukpenning, om sjukdomen sät- ter ned hans kvarstående förmåga att skaffa sig inkomst genom arbe- te. Därvid skall 5—6 åå gälla i till- lämpliga delar.

8.53

För dag då den försäkrade erhåller sjukhusvård eller konvalescentvård minskas sjukpenningen med belopp som framgår av 3kap. 4å andra stycket lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

Bestämmelserna i 3kap. 15.6 la- gen om allmän försäkring skall till- lämpas även beträffande sjukpen- ning som utgår från arbetsskadeför- säkringen.

Bestämmelserna i 3kap. 14 och 1555 lagen om allmän försäkring skall tillämpas även beträffande sjukpenning som utges från arbets- skadeförsäkringen.

1. Denna lag träderi kraft den ldecember 1987. 2. De nya föreskrifterna i 5—5c och 7åå tillämpas första gången på sjukdomsfall som inträffar efter ikraftträdandet.

3 Senaste lydelse 1979: 1127.

• Sida 19
•  Original

3. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare

Härigenom föreskrivs att 3.5 lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbä- rare skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3å'

Ersättningen för inkomstbortfall åt den som omfattas av sjukförsäk- ring enligt lagen (1962: 381) om all- män försäkring utgår för dag räknat med det högsta belopp som han vid sjukdom är berättigad att uppbära i sjukpenning och sjukpenningtillägg på grund av försäkring enligt nämnda lag eller med stöd därav meddelade bestämmelser; dock att ersättning åt den som åtnjuter an- nan inkomst av förvärvsarbete än inkomst av anställning alltid skall bestämmas till det belopp för dag räknat som skulle hava utgått till honom, därest hela hans årsin- komst av förvärvsarbete utgjort in- komst av anställning.

Ersättningen för inkomstbortfall åt den som omfattas av sjukförsäk- ring enligt lagen (1962: 381) om all- män försäkring utgår för dag räknat med det högsta belopp som han vid sjukdom är berättigad att uppbära i sjukpenning och sjukpenningtillägg på grund av försäkring enligt nämnda lag eller med stöd därav meddelade bestämmelser.

I annat fall än i första stycket avses skall ersättningen åt tillfällig smitt- bärare för inkomstbortfall med tillämpning av de i nämnda stycke angivna grunderna utgå med det belopp för dag räknat som han skulle hava ägt uppbära från allmän försäkringskassa, därest han varit sjukpenningförsäk- rad jämlikt 3 kap. lagen om allmän försäkring.

Den som ej fyllt sexton år må ej åtnjuta ersättning med mindre han visar att han genom ingripandet går miste om arbetsinkomst.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1987 och tillämpas första gången vid myndighets ingripande som sker efter ikraftträdandet.

' Senaste lydelse 1973: 469.

• Sida 20
•  Original

4. Ny metod för beräkning av sjukpenning vid kortare sjukfall

4.1. Timberäkning av sjukpenning

Mitt förslag: Sjukpenningen per timme framräknas genom att 90% av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst delas med hans årsarbetstid uttryckt i timmar. För vissa försäkrade skall ett förenk- lat beräkningssätt kunna tillämpas.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Arbetsgrup- pen nämner behovet av en schablon men har inte utvecklat hur en sådan skulle kunna utformas och tillämpas.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till förslaget. Riksförsäkringsverket, riksrevisionsverket och TCO förordar förenklad sjukpenningberäkning i form av en schablon för vissa grupper försäkrade. Försäkringskasseförbundet och Försäkringsanställdas förbund föreslår en 100-procentig kompensationsnivå. Landstingsförbundet, Svenska kom- munförbundet och statens arbetsgivarverk befarar att förslaget kommer att innebära stora administrativa och kostnadsmässiga problem för de offent- liga arbetsgivarna.

Skälen för mitt förslag: Som framgår av vad jag tidigare anfört bör beräkningen av sjukpenning ändras för att komma till rätta med den nuva- rande läga kompensationsnivån i korta ersättningsfall. Den låga ersättning- en gäller de flesta korta sjukfall men effekterna av gällande beräkningssätt är mest påtagliga för dem som inte har regelbundet dagtidsarbete. För att de försäkrade mer generellt skall kunna få avsedd kompensation vid korta- re sjukperioder bör sjukpenningen beräknas på grundval av det antal timmar den försäkrade skulle ha utfört förvärvsarbete om han inte blivit sjuk (se vidare härom under avsnitt 4.3).

För att åstadkomma den avsedda kompensationen tas en sjukpenning per timme fram. Denna framräkning bör ske utifrån den försäkrades SGI och den årliga arbetstid som han tills vidare kan antas komma att ha. 90% av SGl:n divideras därvid med årsarbetstiden angiven i timmar. På detta sätt erhåller man den genomsnittliga sjukpenningen per timme. Denna sjukpenning multipliceras med det antal timmar per dag som den försäkra- de skulle ha förvärvsarbetat om han inte hade blivit sjuk.

För att kunna beräkna sjukpenningen enligt det nya systemet behöver försäkringskassan — utöver nuvarande inkomstuppgift för fastställande av SGI — även uppgift om den försäkrades årliga arbetstid. Denna uppgift skall den försäkrade kunna lämna på motsvarande sätt som för närvarande gäller för inkomstuppgiften. Kassan bör fatta beslut om årsarbetstid och SGI samtidigt. Om enbart inkomsten eller enbart arbetstiden ändras bör beslutet likväl alltid omfatta både SGI och årsarbetstid.

Flertalet anställda har endast en anställning och en fastställd ordinarie arbetstid och inkomsten de får för denna arbetstid utgör deras SGI. Det bör inte medföra några större svårigheter att timberäkna sjukpenningen för

• Sida 29
•  Original

denna grupp försäkrade. För de personer som har en oregelbunden förlägg- ning av arbetstiden eller flera anställningar kan fastställandet av den årliga arbetstiden ibland bli mer komplicerat. Principen bör även i dessa fall vara att den ordinarie arbetstid som beaktas vid bestämmande av SGI utgör årsarbetstiden.

Det finns stora grupper anställda som arbetar lika många timmar varje arbetsdag eller som har avtalade löneförmåner som bl. a. innebär enhetliga inkomstavdrag vid sjukfrånvaro oberoende av arbetstidsförläggningen. För dessa anställda är det inte nödvändigt att använda den föreslagna beräkningstekniken i detalj för att ersättningen från den allmänna försäk- ringen skall bli i princip 90% av inkomstbortfallet även vid kortare sjukfall. Schablonberäkningar bör i stället kunna användas. En schabloniserad dagersättning räknas därvid fram med hjälp av den försäkrades SGI och årsarbetstid. Den schabloniserade dagersättningen utges med lika stort belopp varje dag som den försäkrade avstår från förvärvsarbete på grund av sjukdom.

Schablonberäkning bör tillämpas för alla försäkrade som har lika stort inkomstbortfall varje dag. Det innebär att alla som har lika lång arbetstid varje dag bör ingåi schablongruppen oavsett tjänstgöringsgrad. Schablon- beräkning bör också kunna tillämpas för försäkrade som har ett inkomst- bortfall vid sjukdom som är lika stort varje arbetsdag i månaden oberoende av arbetstidens förläggning. dvs. lika stort löneavdrag görs för varje dag. Även här bör schablon tillämpas på såväl heltids- som deltidsarbetande.

Schablonberäkningen kan i vissa fall leda till att en försäkrad för en arbetsdag med ett litet antal arbetstimmar kan få ett högre ersättningsbe- lopp för den dagen än som skulle ha utgetts utan schablonberäkning. För en arbetsdag med ett större antal arbetstimmar kan det motsatta uppstå. dvs. den schabloniserade dagersättningen blir lägre än den ersättning som skulle ha utgetts utan schablonberäkning. Den avsedda effekten — att den försäkrade skall få en ersättning per dag som motsvarar i princip 90 % av inkomstbortfallet för den dagen — uppnås dock.

För de arbetstagare med statligt reglerade anställningar som omfattas av arbetsgivarinträde utges sjukpenningen till arbetsgivaren. ] de fall där staten är arbetsgivare utges redan idag en schabloniserad ersättning. Er- sättningen till övriga arbetsgivare med arbetstagare som har statligt regle- rade anställningar bör också sehabloniseras.

Det nya beräkningssättet innebär att ersättningen från sjukförsäkringen skall uppgå till i princip 90 %. Beräkningssättet skall inte leda till någon ytterligare kompensation från sjukförsäkringen.

För att detta syfte skall kunna uppnås erfordras vissa ändringar av de regler för avdrag som enligt avtal görs från lönen vid sjukdom. Det nu föreslagna systemet förutsätter att dessa ändringar görs. Av administrativa skäl måste ändringarna vara genomförda före den 1 juli 1987.

Det bör ankomma på regeringen eller, efter regeringens bemyndigande. riksförsäkringsverket att ge de närmare föreskrifter om förenklat beräk- ningssätt som kommer att behövas.

Jag återkommer i specialmotiveringen (avsnitt 12) med närmare beskriv- ning av hur beräkningssättet bör utformas för olika grupper av försäkrade.

• Sida 30
•  Original

4.2. Beräkning av årsarbetstid

Mitt förslag: Årsarbetstiden fastställs av försäkringskassan på grundval av det årliga antal arbetstimmar i ordinarie arbetstid eller motsvarande normala arbetstid som den försäkrade kan antas kom- ma att ha tills vidare.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Arbetsgrup- pen anser att den årsarbetstid som skall användas för att fastställa den timberäknade sjukpenningen bör vara den som den försäkrade kan antas komma att tills vidare ha under minst sex månader i följd.

Remissinstanserna: LO, SAF. riksförsäkringsverket, försäkringskasse- förbundet och Försäkringsanställdas förbund är positiva till eller har inte något att erinra mot förslaget. Flera remissinstanser befarar emellertid att det kan uppstå tillämpningsproblem när årsarbetstiden skall fastställas. Försäkringsrätten för Mellansverige ansluter sig till förslaget att övertid, mertid, tid i jour och beredskap inte skall tas med i årsarbetstiden. Rätten anser att den valda lösningen att så långt som möjligt endast ta med ordinarie arbetstid i beräkningen är att föredra. Riksförsäkringsverket anser sig ha skäl att anta att fastställande av årsarbetstid kommer att medföra stora problem för ett flertal kategorier av anställda. Verket avser därför att ta initiativ till att i en arbetsgrupp med representanter för arbets- marknadens parter analysera och lösa dessa problem. Försäkringsanställ- das förbund. LO och TCO tar i detta sammanhang också upp frågan om att slopa den regel, som innebar att SGI ändras i samband med ändrade inkomstförhållanden först då den nya inkomsten beräknas vara minst sex månader.

Skälen för mitt förslag: Enligt arbetstidslagen (1982:673) får ordinarie arbetstid uppgå till högst 40 timmar per vecka. Arbetstidslagen komplet- teras genom ett stort antal. ofta mycket ingående överenskommelser mel- lan arbetsmarknadens centrala organisationer. Eftersom lagen är disposi- tiv kan överenskommelserna också innehålla avvikelser från lagen. På arbetsplatserna styrs hanteringen av arbetstidsfrågorna i stor utsträckning av dessa överenskommelser.

Jag anser att den ordinarie arbetstid som anges i respektive överenskom- melse skall kunna tjäna till ledning vid beräkningen av årsarbetstid för bestämmande av sjukpenning. Vidare finns i regel i anställningsavtal eller arbetstidsschema uppgift om den ordinarie arbetstid som gäller för den enskilde försäkrade. När uppgift om ordinarie arbetstid inte finns att tillgå bör vad som i övrigt gäller som normal arbetstid för den försäkrade kunna beaktas när årsarbetstid skall fastställas. Som villkor bör gälla att den försäkrade kan antas komma att ha arbetstiden tills vidare och att inkoms- ten från arbetet beaktas vid beräkning av SGI.

Ersättning för regelbundet återkommande övertid och mertid, tid i jour och beredskap och liknande räknas enligt gällande regler med vid faststäl- lande av SGI. Sådan tid bör dock i princip inte räknas in i årsarbetstiden vid timberäkning av sjukpenning. Ersättningen för jour och beredskap är

• Sida 31
•  Original

ofta väsentligt lägre än genomsnittlig timersättning för ordinarie arbetstid. Beträffande övertid och mertid kan det vara svårt att fastställa när och i vilken utsträckning denna arbetsinsats skulle ha utförts. I vissa fall kan mertiden vara så regelbundet utlagd att den mer liknar ordinarie arbetstid t.ex. inom handelsanställdas arbetsområde. Den arbetsgrupp, som jag närmare redogör för senare i detta avsnitt, bör mera ingående se över denna fråga. Årsarbetstiden bör så långt som möjligt beräknas med ledning av den ordinarie arbetstiden. Tid för semesterledighet bör räknas in i årsarbetstiden.

Årsarbetstiden kommer ofta att svara mot den enligt kollektivavtal inom respektive bransch gällande ordinarie arbetstiden, vartill skall läggas tid för semesterledighet om sådan inte ingår i vad som anses vara ordinarie arbetstid. Detta innebär att årsarbetstiden blir (40 x 52) 2080 timmar inklusive semester för den som arbetar heltid i genomsnitt 40 timmar per vecka. Den vars ordinarie arbetstid t. ex. är i genomsnitt 35 timmar per vecka får i motsvarande grad lägre årsarbetstid. För den som arbetar enbart del av året multipliceras den genomsnittliga veckoarbetstiden med antalet arbetsveckor. För de grupper som omfattas av ett förenklat beräk- ningssätt tillämpas en schabloniserad årsarbetstid.

För den som har två eller flera anställningar bör årsarbetstiden faststäl- las på grundval av den sammanlagda ordinarie arbetstiden.

När årsarbetstiden på detta sätt i första hand fastställs med stöd av den ordinarie arbetstiden fås en för flertalet försäkrade lättkontrollerad och tämligen otvistig beräkning av årsarbetstiden. Vissa inkomster som får räknas in i SGI saknar dock motsvarande arbetstimmar. Detta leder för den som har extra ersättning för obekväm arbetstid. helgersättning e. d. inräknad i underlaget för SGI till att den timberäknade sjukpenningen vid sjukdom på en arbetstimme utan tillägg blir något högre än 90% av den timberäknade lönen för den arbetstimmen. Den timberäknade sjukpen- ningen blir i stället något lägre än 90% av arbetsersättningen vid sjukdom under tid då särskilda avlöningsförmåner annars skulle ha utgått. t. ex. vid en storhelg såsom påsk eller pingst. Fullständig anpassning till olika ar- betstimmars varierande ersättning uppnås således inte. Den föreslagna timberäkningen ger dock i de allra flesta fall det underlag som behövs för att uppnå en mera rättvis kompensation än nuvarande regler. Med detta beräkningssätt som grund kan sjukpenningen ge avsedd ersättning vid de flesta kortare sjukfall.

För att timberäkningen skall bli så rättvisande som möjligt bör någon högsta gräns inte sättas för den årsarbetstid som får beaktas. Detta sam- manhänger med att det antal arbetstimmar som krävs för att nå en viss årsinkomst kan variera betydligt mellan olika arbeten.

Inkomst av olika former av bisysslor och uppdrag räknas i regel som inkomst av anställning vid beräkning av SGI. Den årsarbetstid i dessa arbeten som kan anses motsvara ordinarie arbetstid bör räknas med när årsarbetstiden fastställs. I de fall då ersättning utges i form av såväl årsarvoden för olika slag av förberedelsearbeten som sammanträdesarvo- den bör endast tiden för sammanträden räknas in i årsarbetstiden. Jag återkommer till detta ("avsnitt 5.4).

• Sida 32
•  Original

För vissa grupper som förvärvsarbetar som anställda kan det vara svårt att fastställa vad som skall anses utgöra den ordinarie arbetstiden. Det gäller bl. a. den som har olika former av säsongarbete, den som arbetar som vikarie mer eller mindre regelbundet eller den som kallas in för att arbeta under perioder med stor arbetsbelastning. För dessa försäkrade fastställs idag SGI på samma sätt som för mer regelbundet arbetande försäkrade. Försäkringskassan fastställer SGI med stöd av den försäkra- des uppgifter och uppskattningar utifrån tidigare och nuvarande inkoms- ter.

Den årsarbetstid som skall fastställas för försäkrade med arbetsförhål- landen av nyss nämnda slag bör enligt min mening på motsvarande sätt kunna beräknas med hjälp av vissa uppskattningar. Arbetstiden per vecka kan t. ex. multipliceras med beräknat antal arbetsveckor. Alternativt kan den beräknade årsinkomsten delas med timersättningen där den är känd. Den på detta sätt fastställda årsarbetstiden bör därvid i regel motsvara den ordinarie arbetstid som beaktas i samband med bestämmande av SGI. I vissa fall får försäkrad som del av året är arbetslös. räkna om sin inkomst till helårslön. Vid beräkning av årsarbetstid bör i så fall motsvarande omräkning ske.

Av AFL framgår att SGI är den årliga inkomst som den försäkrade kan antas komma att tills vidare få för eget arbete. Riksförsäkringsverket har i en kungörelse (RFFS 1981:5) om sjukpenninggrundande inkomst angett att endast sådan inkomst skall beaktas som en försäkrad kan antas komma att tills vidare åtnjuta av eget arbete under minst sex månader i följd eller av eget årligen återkommande arbete. Regeln i kungörelsen tar fasta på behovet av att inte behöva göra alltför täta SGI-ändringar med anledning av förhållandevis små förändringar i förvärvsinkomsten. Vid bedömningen av om en inkomst kommer att bestå tillräckligt länge har tillämpande myndigheter utnyttjat sexmånadersregeln som ett kriterium av flera som skall läggas till grund för avgörandet. SGI kan fastställas för den som t.ex. efter avslutad utbildning påbörjar en anställning. även om det står klart att anställningen inte kommer att bestå sex månader. Detta förutsätter dock att den försäkrades avsikt är att fortsätta förvärvsarbeta i motsvarande omfattning. SGI baseras alltså på den inkomst som den försäkrade kan antas få under minst sex månader i följd.

På motsvarande sätt som nu nämnts för inkomstens varaktighet bör bedömningen ske när det gäller varaktigheten av arbetstid. En årsarbetstid som den försäkrade räknar med att ha minst sex månader i följd bör anses vara tills vidare. Enbart det faktum att tiden för det vid anmälningstillfället aktuella arbetet inte uppgår till sex månader bör däremot inte innebära att årsarbetstid inte skall kunna fastställas eller ändras. Det är den försäkrades avsikt som bör vara avgörande. Det är av betydelse att reglerna tillämpas på samma sätt vid fastställande av årsarbetstid som vid fastställande av SGI. SGI och årsarbetstid bör, somjag tidigare framhållit, alltid fastställas samtidigt för att säkerställa att den försäkrade skall få avsedd kompensa- tion.

Enligt gällande bestämmelser är den försäkrade skyldig att inom två veckor anmäla sådan ändring i sina inkomstförhållanden som kan påverka

• Sida 33
•  Original

sjukpenningens storlek. Denna skyldighet bör'utvidgas till att också avse anmälan om ändring i arbetstid eller annat förhållande som kan påverka rätten till eller beräkningen av sjukpenningen.

Flera remissinstanser befarar att det kan uppstå tillämpningsproblem när årsarbetstiden skall fastställas. För att utröna omfattningen av bl.a. så- dana problem genomförde riksförsäkringsverket en försöksverksamhet i september 1986 hos några försäkringskassor. Försöket genomfördes vid fyra lokalkontor och omfattade ca 2 000 försäkrade. Dessa fick bl.a. uppge vilken årsarbetstid de hade och hur de tagit fram den uppgiften. Enkäten visade att flertalet av de tillfrågade själva kände till sin årsarbetstid.

Riksförsäkringsverket har i sitt remissyttrande framhållit att verket avser att ta initiativ till att i en arbetsgrupp med representanter för arbets- marknadens parter analysera och lösa problem som uppstår i samband med beräkning och fastställande av årsarbetstid. Behovet av ett nära samarbete mellan försäkringsadministrationen och de fackliga organisatio- nerna när det gäller fastställande av årsarbetstid har också påtalats av LO och TCO.

Det är angeläget att det föreslagna beräkningssättet för sjukpenning får genomslag så snart som möjligt. Jag välkomnar därför riksförsäkringsver- kets initiativ som jag ser som ett led i detta arbete.

Mot bakgrund av det anförda bedömerjag att fastställandet av årsarbets- tid inte skall leda till större tillämpningsproblem än att den nu avsedda reformen skall kunna genomföras och den nya beräkningsmetoden tilläm- pas på ett tillfredsställande sätt.

4.3. Ersättningsbar arbetstid och sjukpenningens storlek

Mitt förslag: Timberäknad sjukpenning bestäms med hänsyn till den ordinarie arbetstid eller motsvarande normala arbetstid per dag då den försäkrade skulle ha utfört förvärvsarbete om han inte varit sjuk. Sjukpenningen per timme multipliceras med det antal timmar | per dag som den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat om han inte ' hade blivit sjuk.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer huvudsakligen med mitt för— slag.

Remissinstanserna: SAF och Försäkringsanställdas förbund är positiva till förslaget. Flera remissinstanser befarar svårigheter när det gäller fast- ställandet av ersättningsbar tid. Försäkringsrätten för Norra Sverige anser att det i vissa fall kan vara svårt att skilja ordinarie tid från övertid. mertid och liknande. Försäkringsrätten för Södra Sverige tar upp frågan om beviskravet beträffande avsett förvärvsarbete under frånvarotiden.

Skälen för mitt förslag: En förutsättning för att få sjukpenning enligt de nya reglerna bör vara att den försäkrade faktiskt avstått från förvärvsarbe- te. Skulle han inte ha utfört förvärvsarbete om han inte blivit sjuk bör inte heller någon sjukpenning utges.

• Sida 34
•  Original

Den arbetstid som skall tas med vid beräkning av årsarbetstid bör också vara den tid som kan beaktas när sjukpenningbeloppet räknas fram. När det gäller ersättningsbar arbetstid bör alltså endast ordinarie arbetstid eller motsvarande kunna beaktas. Skälen för att tid ijour och beredskap samt övertid och mertid inte beaktas är desamma som jag anfört i samband med årsarbetstidens beräkning. Jag erinrar om att vissa frågor om avgränsning av ersättningsbar arbetstid kommer att behandlas i en särskild arbetsgrupp på riksförsäkringsverket initiativ (avsnitt 4.2).

Storleken av sjukpenningen per dag blir med det föreslagna beräknings- sättet beroendc av det antal timmar i ordinarie arbetstid som den försäkra- de skulle ha arbetat om han inte hade varit sjuk. Hel sjukpenning för en viss dag blir då sjukpenningens timbelopp multiplicerat med antalet ordina- rie arbetstimmar under dagen. I—lalv sjukpenning blir hälften därav. Storle- ken av den hela resp. halva sjukpenningen för den enskilde försäkrade blir alltså beroende av hur många timmar hans ordinarie arbetspass omfattar.

När sjukpenning för mer än en dag skall beräknas multipliceras det sammanlagda antalet ordinarie arbetstimmar med sjukpenningen per tim- me. Sjukpenningen per dag erhålls genom att antalet timmar delas med antalet ersättningsdagar.

För de flesta anställda bör det vara möjligt att utan större svårigheter överblicka den ordinarie arbetstiden för en kortare period om exempelvis 14 dagar. För anställda som arbetar oregelbundet. t.ex. i olika slag av vikariatsanställningar, kan det däremot vara svårt att ange hur arbetet skulle ha utförts under en sjukperiod. I dessa fall bör en jämförelse kunna göras med hur den försäkrade arbetat under en tidigare jämförbar period. I undantagsfall bör även en jämförelse kunna göras med hur en annan arbetstagare med samma arbetsuppgifter har sin arbetstid förlagd.

4.4. Avgränsning av timberäkningsperioden

Mitt förslag: Timberäkning av sjukpenning skall ske vid sjukperiod som varar högst 14 dagar samt för de första 14 dagarna av sjukperiod som varar längre tid.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. 1 situationer då den försäkrade inte förvärvsarbetat mellan två sjukfall bör det enligt arbetsgruppen ankomma på försäkringskassan att med ledning av omstän— digheterna i resp. ärende bedöma huruvida ett senare sjukfall skall anses vara att hänföra till föregående timsjukpenningperiod eller om två sjukpe- rioder skall anses föreligga.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som kommenterat förslaget är positiva eller har inte något att erinra mot det. Centrala studiestöds- nämnden och Sveriges förenade studentkårer önskar längre timberäk- ningsperiod än 14 dagar. Riksförsäkringsverket anser att det bör krävas att den försäkrade förvärvsarbetat minst en dag mellan två sjukperioder för att en ny timberäkningsperiod skall anses föreligga. Om den försäkrade av

• Sida 35
•  Original

annan anledning än sjukdom inte återgått i förvärvsarbete mellan två sjuk- perioder bör dock, enligt verket, timberäknad sjukpenning kunna utges om det inte föreligger ett uppenbart samband mellan de båda sjukdomsfallen.

Skälen för mitt förslag: Systemet med timberäknad sjukpenning för tid då den försäkrade har avstått från förvärvsarbete på grund av sjukdom ger i princip 90-proeentig kompensation från försäkringen för såväl yrkesgrup- per som har inkomstbortfall timme för timme som för dem som har in- komstbortfall dag för dag.

En ordning med timberäknad sjukpenning har alltså stora fördelar ge- nom att kompensationsnivån förbättras särskilt påtagligt vid sjukfall som varar kortare tid. Det skulle dock medföra svårigheter både för de försäk- rade och för försäkringskassan om man helt ersatte nuvarande beräknings- regler med ett system där sjukpenningen utges för de timmar den försäkra- de skulle ha arbetat om han inte hade blivit sjuk. När ett sjukfall sträcker sig över en längre tidsperiod kan anknytningen till den tjänstgöring som gällde före sjukskrivningen gå förlorad. Det kan då bli mycket svårt att fastställa vilka dagar den försäkrade skulle ha arbetat om sjukfallet inte inträffat. Den period för vilken timberäknad sjukpenning utges bör därför avgränsas.

Timberäkningsperioden bör enligt min mening vara tillräckligt lång för att motverka ojämnheter i kompensationen vid övergången i samband med att sjukpenningen efter viss tid skall beräknas efter nuvarande regler. Den bör däremot inte vara så lång att det. inför varje sjukpenningutbetalning, fordras stora utredningsinsatser för att fastställa hur den försäkrade skulle ha arbetat om han inte hade blivit sjuk.

Jag instämmer i arbetsgruppens förslag som innebär att sjukpenningen timberäknas för en period av 14 dagar och beräknas enligt nuvarande regler fr.o.m. den 15:e dagen i ett sjukfall. Därmed bör fördelarna med timberäkningssystemet kunna tas till vara utan att det blir några påtagliga nackdelar vid övergången mellan de båda beräkningssätten.

Cirka 85% av alla sjukfall avslutas inom 14 dagar. Det nya beräknings- sättet kommer således att tillämpas i flertalet sjukfall. Av min fortsatta redogörelse (avsnitt 4.6) kommer att framgå vilka undantag från timberäk- ningen som bör göras.

Om timberäkningen tillämpas under de första 14 sjukdagarna blir kom- pensationsnivån jämn för deltidsanställda med arbetstiden utlagd över högst två veckor. Överkompensation kan dock uppstå för den som är fortsatt sjukskriven efter 14 dagar och har särskilt oregelbunden utläggning av arbetstiden med en eller flera friveckor i följd direkt efter timberäk- ningsperioden. Om den sjukpenning som i sådant fall utges enligt nuvaran- de regler för t.ex. den tredje och arbetsfria sjukskrivningsveckan inte motsvaras av någon inkomstförlust leder detta till överkompensation. Denna minskar dock om sjukfallet blir ännu längre. Det saknas samlade uppgifter i befmtlig statistik över hur arbetstiden är utlagd i olika arbeten. Med ledning av de uppgifter som ändå finns tillgängliga kan uppskattas att mindre än 0,5 % av totala antalet anställda har sin arbetstid utlagd med två eller flera friveckor i följd. Det är alltså ett ringa antal försäkrade som. vid en ur förmånssynpunkt maximalt gynnsam förläggning av en sjukperiod,

• Sida 36
•  Original

blir överkompenserade om perioden med timberäkning begränsas till de första 14 dagarna i varje sjukfall. Enligt min mening bör man kunna bortse härifrån.

Timberäknad sjukpenning skall, som jag förut sagt. under de första 14 dagarna av ett sjukfall utges endast för de dagar den försäkrade skulle utfört förvärvsarbete om han inte blivit sjuk. Det kommer därför att krävas att den försäkrade vid varje sjukfall lämnar en försäkran om vilka av dessa dagar och hur många timmar han skulle ha arbetat. Svårigheter att lämna en sådan uppgift kan uppstå om en försäkrad har särskilt oregelbundna eller varierande arbetsförhållanden. En 14-dagarsperiod torde dock vara möjlig att överblicka.

I vissa fall skulle det kunna vara ekonomiskt fördelaktigt för den försäk- rade att omvandla ett långt sjukfall till två eller flera kortare sjukfall. Det kan t. ex. gälla då förvärvsarbetet är koncentrerat till heltid under vissa delar av året. I sådana fall kommer den ersättning som utges fr.o.m. 15:e dagen ofta att innebära betydligt lägre ersättning än vad timberäknad sjukpenning ger.

Arbetsgruppen anser att det inte bör ställas något absolut krav på att den försäkrade skall ha förvärvsarbetat en eller flera dagar för att en ny period med timberäknad sjukpenning skall kunna anses föreligga. Vid sjukfall som inträffar under en arbetsperiod anser arbetsgruppen att det är rimligt att kräva att den försäkrade varit i arbete i vart fall en dag för att en ny timberäkningsperiod skall anses föreligga. När uppehållet mellan två sjuk- perioder infaller under arbetsfri tid ställer arbetsgruppen inte något sådant krav. I stället föreslås att försäkringskassan i dessa fall utifrån de i sjukfal- len angivna diagnoserna och eventuell erforderlig ytterligare utredning skall avgöra om sådant samband finns mellan sjukfallen att de bör läggas samman till ett sjukfall.

Några remissinstanser har tagit upp de tillämpningsproblem som de befarar att förslaget i denna del kan komma att leda till. Alternativa lösningar har föreslagits. Ett alternativ är ett undantagslöst krav på att förvärvsarbete skall ha utförts för att en ny timberäkningsperiod skall kunna anses föreligga. Ett annat förslag innebär att en ny timberäknings- period skall anses föreligga om den försäkrade varit i förvärvsarbete minst en dag mellan två perioder. Om den försäkrade på grund av arbetsfri tid inte kunnat återgå i förvärvsarbete mellan två perioder bör enligt samma förslag en ny timberäkningsperiod anses föreligga om det inte föreligger ett uppenbart samband mellan de två sjukfallen. Ytterligare ett förslag är att bedömningen skall göras med stöd av begreppet sjukperiod.

1 AFL definieras sjukperiod som den tid varunder den försäkrade i oavbruten följd lider av sjukdom som förorsakar nedsättning av arbetsför- mågan med minst hälften. Såsom sjukdom anses även sådant tillstånd av nedsatt arbetsförmåga. som förorsakats av sjukdom för vilken sjukpenning utgetts och som alltjämt kvarstår efter sjukdomens upphörande. När ar- betsförmågan inte längre är nedsatt med minst hälften har även sjukperio- den upphört. Detta kommer vanligtvis till uttryck genom att den försäkra- de friskanmäler sig hos försäkringskassan men det kan i undantagsfall även ske genom beslut av kassan. Om den försäkrade insjuknar på nytt börjar en ny sjukperiod.

• Sida 37
•  Original

Oftast råder det inte någon tvekan om när en sjtikperiod är avslutad och när nästa period börjar. Den försäkrade är vanligtvis arbetsför så lång tid att han återgår i förvärvsarbete mellan sjukperioderna. Det är då självklart att en ny timberäkning skall påbörjas i det senare sjukfallet. Då tiden mellan en friskanmälan och en ny sjukanmälan är kort kan tveksamhet uppstå huruvida en eller två sjukperioder skall anses föreligga och därmed också om en ny period med timberäkning skall inledas. I sådana fall skulle det naturligtvis vara av värde med en speciell reglering av det slag några remissinstanser har förordat för att ange när timberäkning skall ske. Emel- lertid bedömer jag att en sådan reglering riskerar att bli alltför stel och knappast kan på ett enkelt sätt fånga upp skilda situationer där behov av att förhindra missbruk av försäkringen kan tänkas uppstå. Jag är inte beredd att nu föreslå särskilda lagregler i ämnet.

Jag anser därför att bedömningen av huruvida i här berörda situationer en eller två timberäkningsperioder skall anses föreligga bör göras med stöd av regeln för bestämmande av sjukperiod. En sådan ordning knyter på ett naturligt sätt an till de regleri AFL som styr bedömningen av sjukpenning- rätten och som inte föreslås ändrade i detta sammanhang. Om det vid tillämpningen skulle visa sig att det uppkommer påtagliga problem med att avgränsa timberäkningsmetodens användning får man senare överväga fastare regler mot bakgrund av då föreliggande erfarenheter.

4.5. Beräkning av sjukpenning vid semester

Mitt förslag: Ledighet för semester jämställs med arbetad tid. Vid sjukdom under semesterledighet skall timberäknad sjukpenning utges för de dagar den försäkrade skulle ha arbetat om han inte hade haft semester.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte särskilt kommenterat för- slaget i denna del.

Skälen för mitt förslag: Enligt nuvarande regler utges sjukpenning när den försäkrade blir sjuk under sin semester.

1 det nu föreslagna timberäkningssystemet skall rätten till ersättning under de första 14 dagarna i ett sjukfall knytas till de dagar då den försäkrade skulle ha utfört förvärvsarbete om han inte blivit sjuk. Jag anser att sjukpenning enligt de nya reglerna skall kunna utges också vid sjukdom under ledighet för semester.

Det innebär att timberäknad sjukpenning skall kunna utges under de första 14 dagarna i ett sjukfall. även om de infaller under semester. Sjuk- penning utges då för den ordinarie arbetstid eller motsvarande normala arbetstid som den försäkrade skulle ha arbetat om han inte haft semester när han var sjuk. Fr.o.m. 15:e dagen utges, även i dessa fall, sjukpenning enligt nuvarande regler.

För vissa grupper försäkrade med avtalsreglerade sjuklöneförmåner har rätten till sjuklön under semester kopplats till att den försäkrade begär att

• Sida 38
•  Original

få semestern utbytt mot sjukledighet. Jag förutsätter att motsvarande utbyte vanligtvis sker även när det gäller andra anställda som blir sjuka under semestertid.

För det fall den försäkrade har arbetstider som inte är bestämda på förhand eller arbetar i ett företag som stänger under semesterperioden kan det vara svårt att fastställa hur han skulle ha arbetat om han inte hade haft semester då han blev sjuk. Bedömningen av hur den försäkrade skulle ha arbetat får då göras utifrån den försäkrades uppgifter om hur han vanligen arbetar. En uppskattning kan också göras med stöd av de uppgifter som kan erhållas om de vanliga arbetstidsförhållandena vid den aktuella arbets- platsen eller inom den försäkrades yrkesområde.

4.6. Beräkning av sjukpenning vid viss annan arbetsfri tid

Mitt förslag: Skall sjukpenning utges för tid då annars rätt till havan- deskapspenning eller föräldrapenning skulle ha förelegat. beräknas sjukpenningen i samma utsträckning på nuvarande sätt. För den som är arbetslös skall sjukpenning utges enligt nuvarande regler. Detsamma skall gälla försäkrad som genomgår rehabilitering enligt 2 kap. ll & lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i princip med mitt förslag. Arbetsgruppen tar emellertid inte upp vilka regler som skall gälla när en försäkrad uppbär halv havandeskapspenning, halv eller en fjärdedels föräl- drapenning eller är arbetslös och förvärvsarbetar till viss del.

Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket anser att den försäkrade alltid bör ha rätt att om arbetsgivaren så tillåter byta ut kompensations- eller vcderlagsledighet mot sjukledighet och på så sätt få rätt till sjukpenning under sjukledigheten.

Skälen för mitt förslag: Enligt nuvarande regler krävs för rätt till sjukpen- ning inte att den försäkrade skulle ha arbetat om han inte blivit sjuk. Att arbetsförmågan är nedsatt med minst hälften på grund av sjukdom är tillräckligt för att rätt till sjukpenning skall föreligga.

Enligt den sjukpenningreform som jag nu föreslår skall det vara en förutsättning för rätt till sjukpenning under de första 14 dagarna i ett sjukfall att den försäkrade avstått från förvärvsarbete på grund av sjukdo- men. Det får till följd att sjukpenning inte utges vid sjukdom under dagar då den försäkrade inte skulle ha arbetat eller då han är kompensationsledig eller tjänstledig av annan orsak. I vissa fall finns det dock skäl att utge sjukpenning även för dagar då den försäkrade inte skulle ha arbetat. Detta -

gäller tid då den försäkrade uppbär havandeskapspenning. föräldrapenning eller är arbetslös och anmäld som arbetssökande på arbetsförmedling. Den ersättning som uppbärs i dessa situationer träder i stället för arbetsinkomst och detta motiverar att sjukpenning utges vid sjukdom. Det kan emellertid i sådana fall vara svårt för den försäkrade att avgöra hur han skulle ha arbetat om han inte hade varit sjuk eftersom han inte var i arbete när sjukdomen inträffade. Den sjukpenning som skall utges i dessa fall bör

• Sida 39
•  Original

enligt min mening beräknas enligt nuvaranderegler. Eftersom gällande regler om begränsning i ersättningen för insjuknandedag föreslås slopade kan sjukpenning i dessa fall utges redan från första sjukdagen.

Havandeskapspenning kan också utges som halv förmån medan föräl- drapenning kan utges som halv eller fjärdedels förmån och kan tas i anspråk samtidigt som den försäkrade förvärvsarbetar. Det finns även tillfällen då den försäkrade förvärvsarbetar deltid och är arbetslös till en del. Under sådana omständigheter finns en anknytning till förvärvsarbete som inte föreligger när den försäkrade uppbär hel förmån eller är helt arbetslös. Det finns därför anledning att särskilt överväga vilka beräk- ningsregler som skall tillämpas i fall där den försäkrade till någon del utför förvärvsarbete när han blir sjuk.

När en försäkrad förvärvsarbetar till en del och dessutom uppbär halv havandeskapspenning eller halv eller en fjärdedels föräldrapenning anser jag att anknytningen till förvärvsarbete är sådan att timberäknad sjukpen- ning skall kunna utges för vad som motsvarar arbetstiden i förvärvsarbe- tet. Om den försäkrade i sådant fall blir helt sjukskriven bör sjukpenningen beräknas enligt timberäkningsmetoden i den utsträckning som svarar mot förvärvsarbetet och enligt nuvarande regler för resterande del.

När det gäller den som förvärvsarbetar deltid och är arbetslös till en del är det svårare att avgöra den sammantagna arbetssituationen. Den natur- liga anknytning till visst förvärvsarbete, som finns när det gäller försäkrade med halv havandeskapspenning eller halv föräldrapenning. saknas ofta för försäkrade som är delvis arbetslösa. Jag anser därför att sjukpenning skall utges enligt nuvarande beräkningsregler till den som är helt eller delvis arbetslös. Av samma skäl bör sjukpenning som utges med tillämpning av 3 kap. Så andra stycket AFL under rehabilitering beräknas enligt hittillsva- rande regler.

I sitt remissvar framhåller riksförsäkringsverket att den försäkrade alltid bör ha rätt att om arbetsgivaren så tillåter byta ut kompensations- eller vederlagsledighet mot sjukledighet och på så sätt få rätt till sjukpenning under sjukledigheten. Verket går därmed längre än arbetsgruppen, vars förslag innebär att sjukpenning vid arbetsfri tid utges endast i de fall jag nyss behandlat. Jag godtar riksförsäkringsverkets förslag att timberäknad sjukpenning skall kunna utges till den som hos sin arbetsgivare fått sin kompensations- eller vederlagsledighet utbytt mot sjukledighet. En sådan tillämpning bör kunna ske utan särskild lagregel härom.

• Sida 40
•  Original

5. Det nya beräkningssystemets tillämpning på olika försäkrade

5.1. Allmänt

Mitt förslag: Det nya beräkningssystemet skall omfatta försäkrade vars sjukpenninggrundande inkomst helt eller delvis utgörs av in- komst av anställning. För dem som har en sjukpenninggrundande inkomst som grundas enbart på inkomst av annat förvärvsarbete än anställning skall sjukpenningen beräknas enligt nuvarande regler.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: De flesta av de remissinstanser som är positiva till förslaget i stort har inte särskilt kommenterat förslaget i denna del. SAF anser att en lämplig avvägning gjorts beträffande förslagets tillämpning på olika försäkrade. Några remissinstanser anser att reformen bör begränsas till att omfatta dem som har störst fördel av förslaget medan det stora kollektivet försäkrade skulle stå kvar i den ordning som nu gäller.

Skälen för mitt förslag: Bristerna i det nuvarande sjukpenningsystemet drabbar främst dem som förvärvsarbetar som anställda. De har oftast på förhand fastställda arbetstider och inkomster som är beroende av arbetsti- derna. Jag anser därför att det nya beräkningssättet skall omfatta alla vars sjukpenninggrundande inkomst helt eller delvis utgörs av inkomst av än- ställning.

Egenföretagarna är i likhet med anställda obligatoriskt försäkrade för förlorad förvärvsinkomst vid sjukdom. föräldraledighet m.m. Fr.o.m. år 1985 gäller delvis nya regler för egenföretagares sjukpenningförsäkring. En försäkrad med inkomst av annat förvärvsarbete än anställning får välja en sjukpenning utan karenstid eller med en karenstid av 3 eller 30 dagar.

Den som arbetar som egen företagare omfattas inte av arbetstidslagen. Han har själv möjlighet att förlägga sina arbetstider på ett för honom lämpligt sätt. Det är därför. enligt min mening, inte möjligt att utge ersätt- ning för det antal timmar per dag som en egenföretagare skulle ha förvärvs- arbetat om han inte hade blivit sjuk. För egna företagare bör därför även i fortsättningen sjukpenning utges enligt nuvarande beräkningsregler.

Egenföretagarna omfattas dock av reformen genom att gällande regler som hindrar att sjukpenning utges för insjuknandedag och fridagar tas bort. Detta får betydelse för de egenföretagare som inte har karenstid i sin sjukpenningförsäkring.

• Sida 41
•  Original

5.2. Försäkrade med inkomst av såväl'änställning som annat förvärvsarbete än anställning

Mitt förslag: För den som har sjukpenninggrundande inkomst av såväl anställning som annat förvärvsarbete än anställning skall sjuk- penning bestämmas till en del med timberäkningsmetoden och till den andra delen på nuvarande sätt, varefter delarna läggs samman.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket har pekat på vissa effekter av tillämpningen av de föreslagna reglerna på personer med blandad inkomst.

Skälen för mitt förslag: Det finns ca 65 000 försäkrade som har inkomst av såväl anställning som annat förvärvsarbete. Det kan t. ex. förekomma att en lantbrukare har delårs- eller deltidsanställning vid sidan avjordbru- ket. Det finns också heltidsanställda med en mindre del inkomst av annat förvärvsarbete. För sådana försäkrade skall enligt arbetsgruppens förslag två beräkningssätt tillämpas. Detta förslag innebär att för försäkrade med blandad inkomst skall en timberäknad sjukpenning tas fram för den in- komstdel som ligger till grund för den sjukpenninggrundande inkomsten av anställning, medan nuvarande sjukpenningregler tillämpas för den del av inkomsten som har sitt ursprung i annat förvärvsarbete än anställning.

Jag ansluter mig i huvudsak till arbetsgruppens förslag. Jag vill emeller- tid framhålla att det alltjämt måste vara den sammanlagda förvärvsinkoms- ten som skall läggas till grund för sjukpenningberäkningen. Det får till följd att sjukpenning per dag för en person med blandad inkomst kommer att bestå av en timberäknad sjukpenningdel som framräknats enligt timberäk- ningssystemet och en sjukpenningdel som beräknats enligt nuvarande regler. Dessa delar läggs samman. Hel sjukpenning för en viss dag utgörs av den timberäknade sjukpenningdelen för den dagen plus sjukpenningde- len enligt nuvarande regler. Halv sjukpenning utgörs av hälften av den för dagen framräknade hela sjukpenningen.

Det nu föreslagna sättet att beräkna ersättningen för personer med blandad inkomst kan i enstaka fall leda till att ersättningen till försäkrade vars sammanlagda SGI helt eller delvis överstiger sju och en halv gånger basbeloppet blir låg eller uteblir helt. Detta kan inträffa när en försäkrad med förhållandevis hög inkomst av anställning på grund av sjukdom måste avstå från förvärvsarbete under en dag då han inte skulle ha utfört för— värvsarbete i anställningen men väl i sin andra sysselsättning.

Att ha regler som i sådana situationer garanterar en viss ersättning skulle komplicera administrationen betydligt. Dessutom är det svårt att skapa sådana regler utan att olyckliga tröskeleffekter uppkommer eller utan att fall med betydande överkompensation inträffar. Jag är därför inte beredd att nu föreslå några särskilda regler som alltid garanterar dessa försäkrade en viss lägsta ersättning. '

De förändringar som jag föreslår är även när det gäller blandad inkomst enbart förändringar i beräkningstekniken. Det innebär att bedömning av

• Sida 42
•  Original

rätten till sjukpenning och av huruvida hel eller halv sjukpenning skall utges i grunden skall göras på samma sätt som för närvarande.

5.3. Studerande

Mitt förslag: Det nya systemet för att beräkna sjukpenning skall i samma utsträckning som för andra försäkrade omfatta studerande vars sjukpenninggrundande inkomst helt eller delvis utgörs av in- komst av anställning. Timberäknad sjukpenning skall utges på grundval av studietids-SGI. Vid sjukdom under sommarferier utges sjukpenning på grundval av den aktiverade vilande SGI:n fr.o.m. den 15:e sjukdagen.

Studerande som uppbär oavkortad lön under studietid och som på grund av sjukdom går miste om sin inkomstjämställs med förvärvs- arbetande.

Studerande med sjukpenninggrundande inkomst av anställning, som genomgår grundutbildning för vuxna (grundvux') eller grundläg- gande svenskundervisning för invandrare, och studerande med dag- eller timstudiestöd skall vid sjukdom uppbära timberäknad sjukpen- ning, varvid beräkningen görs efter den tid den studerande annars skulle ha förvärvsarbetat.

För försäkrade som är inskrivna vid arbetsmarknadsinstitut eller genomgår yrkesutbildning efter förmedling av en arbetsmarknads- myndighet skall sjukpenningen beräknas enligt nuvarande regler.

Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen anser att timberäknad sjukpen- ning bör utges till studerande efter den SGI som gäller vid sjukfallet oberoende av om det är en studietids-SGI eller en aktiverad vilande SGI.

Remissinstanserna: De remissinstanser som kommenterat förslaget är positiva till detta. Riksförsäkringsverket föreslår att en försäkrad som studerar med tim- eller dagstudiestöd blir berättigad till ersättning enligt timberäkningstekniken vid sjukdom eller tillfällig vård av barn. Vid sjuk- dom under arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering an- ser verket att sjukpenning bör utges enligt nuvarande beräkningsregler.

Skälen för mitt förslag: Som jag tidigare redovisat (avsnitt 2.6) gäller särskilda sjukpenningregler för de studerande som uppbär olika former av studiestöd under utbildningstiden. För studerande som hade en SGI innan studierna påbörjades blir denna SGI gällande, aktiverad, under sommar- ferierna enligt de regler som infördes fr.o.m. den 1 juni 1986. Dessa studerande har därigenom fått förbättrad kompensation vid sjukdom och föräldraledighet med tillfällig föräldrapenning under sommarlovet. Den aktiverade SG1:n blir åter vilande fr. o. m. den första dag på vilken studie- stödet för höstterminen belöper eller beräknas komma att belöpa. Vid sjukdom eller föräldraledighet med tillfällig föräldrapenning därefter under studietid beräknas ersättningen på grundval av eventuell studietids-SGI.

• Sida 43
•  Original

För en studerande som förvärvsarbetar enbart under sommarferierna och inte har någon vilande SGI att aktivera under sommarferier innebär nuvarande regler att ersättningen vid sjukdom eller ledighet för tillfällig vård av barn under sommarloven blir betydligt lägre än det aktuella in- komstbortfallet. Denna låga kompensation berör i varierande utsträckning också dem som förvärvsarbetar parallellt med studierna.

Timberäknad sjukpenning bör därför utges till studerande, vars sjukpen- ninggrundande inkomst helt eller delvis utgörs av inkomst av anställning, i samma utsträckning som till andra försäkrade.

Det innebär att timberäknad sjukpenning utges vid sjukfall som varar högst 14 dagar samt för de första 14 dagarna av sjukfall som varar längre tid. Den timberäknade sjukpenningen ger en i princip 90-procentig kom- pensation för inkomstförlust även för den som arbetar under enbart vissa delar av året. Den ger alltså avsedd kompensation för det faktiska inkomst- bortfallet även när sjukpenningen beräknas på studietids-SGI. Aktivering av vilande SGI behövs alltså inte vid kortare sjukfall. Mot denna bakgrund anser jag att timberäknad sjukpenning bör utges enbart på grundval av studietids-SGI.

I de fall då en försäkrad som har rätt att aktivera sin vilande SGI under sommarferierna är sjuk längre tid än 14 dagar bör sjukpenning grundad på den aktiverade vilande SGI:n kunna utges fr.o.m. den 15:e dagen. Rätten att aktivera den vilande SGI:n bör således finnas kvar så att den kan tas i anspråk vid sjukfall som varar längre än 14 dagar.

Det föreslagna beräkningssättet innebär en väsentlig förbättring av sjuk- penningskyddet för de studerande som förvärvsarbetar under ferier eller jämsides med studierna. Detta är av stor betydelse framför allt för de studerande som enbart har en SGI fastställd på de vanliga reglerna, dvs. som inte omfattas av systemet med studietids-SGI och vilande SGI. Vid kortare sjukfall får även dessa studerande en betydligt förbättrad ersätt- ning som är anpassad till deras verkliga arbetstids- och inkomstbortfall.

Vissa studerande har lön även under studietiden. Det kan vara anställda som deltar i utbildning, kurser c. d. i arbetsgivarens regi, och erhåller full lön under utbildning med hänsyn till att utbildningen har ett starkt sam- band med det normala arbetet. Utbildningen ses som ett led i arbetet och den anställde får löneavdrag om han är frånvarande från utbildningen t. ex. på grund av sjukdom. Vid vissa längre utbildningar, där den studerande är tjänstledig för att vidareutbilda sig inom sitt yrkesområde, utges även full lön.

Om den studerande blir sjuk under utbildningstiden görs i regel löneav- drag. Enligt huvudregeln för timberäknad ersättning skulle inte sjukpen- ning utges eftersom den studerande inte anses ha behövt avstå från för- värvsarbete. Om den studerande under tjänstledigheten går miste om sin lön vid frånvaro från utbildningen föreligger emellertid ett starkt samband mellan utbildningen och arbetet. Det är därför enligt min mening rimligt att i sådant fall jämställa utbildningen med förvärvsarbete när man avgör om reglerna om timberäknad sjukpenning skall bli tillämpliga.

När det gäller studerande med SGI av anställning som genomgår grund- utbildning för vuxna (grundvux), studerande som genomgår grundläggande

• Sida 44
•  Original

svenskundervisning för invandrare och studerande med dag- eller timstu- diestöd anser jag att timberäknad sjukpenning skall utges för den tid de skulle ha förvärvsarbetat om de inte hade studerat. Dessa studier bedrivs ofta under en del av dagen eller veckan av försäkrade som i övrigt för- värvsarbetar. I de fall då den försäkrade är arbetslös och studerar på detta sätt skall vid sjukdom sjukpenning enligt nuvarande regler utges till honom enligt vad som avses gälla för arbetslösa (avsnitt 5.5).

Jag vill här nämna att chefen för utbildningsdepartementet senare idag kommer att föreslå att dag- och timstudiestödet fr.o.m. den 1 juli 1987 skall ersättas av ett nytt stöd som kallas korttidsstudiestöd.

Försäkrade som är inskrivna vid arbetsmarknadsinstitut eller genomgår utbildning efter förmedling av en arbetsmarknadsmyndighet bör enligt min mening få sjukpenning enligt nuvarande regler om de blir sjuka under utbildningen eller motsvarande. Anknytningen till direkt förvärvsarbete är i dessa fall ofta svagare än när det gäller studerande med olika tim- eller dagstudiestöd. Den ersättning de erhåller under utbildning eller motsva- rande är också sådan att timberäknad sjukpenning inte behövs för att förbättra kompensationsnivån för dem som blir sjuka.

5.4. Uppdragstagare

Mitt förslag: Uppdragstagare med sjukpenninggrundande inkomst

av anställning skall omfattas av reglerna om timberäknad sjukpen- ning.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: SAF och Försäkringsanställdas förbund är positiva till förslaget. Landstingsförbundet pekar på att samma regler inte gäller för alla landsting när det gäller ersättning till förtroendevalda. Försäkringsrät- ten för Södra Sverige befarar så stora tillämpningsproblem att rätten ifrå- gasätter förslaget att uppdragstagare med sjukpenninggrundande inkomst av anställning skall omfattas.

Skälen för mitt förslag: Med uppdragstagare förstås den som utför arbete för annans räkning utan att anställningsförhållande föreligger. Vid beräk- ning av sjukpenninggrundande inkomst skall ersättning för uppdrag i regel anses som inkomst av anställning. En förutsättning är att ersättningen uppgår till minst 1000 kr. per år.

Som uppdragstagare räknas bl. a. de som har förtroendeuppdrag av olika slag, t. ex. som ledamot i privata eller offentliga styrelser, förmyndare eller övervakare. eller som har tillfälligt uppdrag att förrätta bouppteckning, verkställa besiktning och värdering eller att utföra uppgifter såsom före- dragshållare, översättare, tolk m.fl.

Antalet uppdragstagare är svårt att uppskatta. Den dominerande grup- pen torde vara de som har politiska eller fackliga förtroendeuppdrag. Dessa har i regel uppdraget vid sidan av sin huvudverksamhet som vanligt- vis är en anställning. I riksförsäkringsverkets rapport 1984 ”Delpension

• Sida 45
•  Original

och rörlig pensionsålder" uppskattades antalet förtroendevalda inom kom- mun och landsting till ca 33000 år 1980.

Den ersättning de förtroendevalda får för sina uppdrag består ofta av dels årsarvoden för olika slag av förberedelsearbeten. dels sammanträdes- arvoden. Årsarvodet kan förbli oförändrat även om den förtroendevalde är sjuk under kortare perioder. Sammanträdesarvoden förutsätter däremot att den förtroendevalde deltar i sammanträden. Den tid en förtroendevald förväntas delta i sammanträden är förhållandevis lätt att tidsmässigt upp- skatta. Det bör inte heller medföra några större svårigheter att fastställa hur lång tid den förtroendevalde skulle ha deltagit i ett sammanträde om han inte blivit sjuk. Det har alltså stora administrativa fördelar att enbart ta med sammanträdestid när årsarbetstid och ersättningsbar arbetstid fast- ställs för förtroendevalda. Huruvida denna beräkning leder till att den timberäknade sjukpenningen kompenserar 90% av inkomstbortfallet är avhängigt av hur stort sammanträdesarvodet per timme är i förhållande till den försäkrades ersättning för övriga arbetstimmar. eftersom det är en genomsnittlig timersättning som läggs till grund för den timberäknade sjukpenningen.

Vid fastställande av den årsarbetstid som skall ligga till grund för timbe- räkning av sjukpenning skall enligt min mening av de förtroendevaldas uppdragstid endast sammanträdestiden anses somjämförbar med ordinarie arbetstid vid anställning. Också vid beräkningen av sjukpenningen per dag skall endast sammanträdestid beaktas.

De förtroendevalda har i detta sammanhang fått tjäna som exempel på en typ av uppdragstagare som skall omfattas av reglerna om timberäknad sjukpenning. Andra uppdragstagare med liknande arbetstidsförhållanden bör behandlas på motsvarande sätt vid beräkning av årsarbetstid och ersättningsbar arbetstid.

Det finns också uppdragstagare som har arbetstidsförhållanden som är mera lika dem som gäller för anställda. Vid bedömningen av hur årsarbets- tid och ersättningsbar arbetstid skall fastställas för dessa uppdragstagare kan jämförelser göras med de grupper av anställda som har liknande arbetsförhållanden.

Som nämnts förut kommer behov att finnas av kompletterande föreskrif- ter från regeringen eller riksförsäkringsverket om sehablonberäkning av årsarbetstid och ersättningsbar arbetstid.

5.5. Arbetslösa

Mitt förslag: Sjukpenning enligt nuvarande regler skall utges till den som är arbetslös och anmäld som arbetssökande på arbetsförmed- ling och är beredd att anta erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i princip med mitt förslag. Arbetsgruppen har dock en något snävare definition av vem som skall betraktas som arbetslös. Arbetsgruppen anser att den som uppbär arbets-

• Sida 46
•  Original

löshetsersättning eller kontant arbetsmarknadsstöd samt den som är än- mäld som arbetssökande på arbetsförmedling men som inte uppbär ersätt- ning på grund av karenstidsregel eller 5. k. utförsäkn'ng bör få sjukpenning enligt nuvarande regler från första dagen.

Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket och arbetsmarknadsstyrelsen tillstyrker förslaget men vill ha en något annorlunda definition av vilka som skall anses som arbetslösa.

Skälen för mitt förslag: Som jag tidigare nämnt är möjligheten att få sjukpenning vid tillämpning av det nya beräkningssättet knuten till förut- sättningen att förvärvsarbete skulle ha utförts om sjukdom inte hindrat detta. Arbetslösa skulle därmed inte vara berättigade till timberäknad sjukpenning. Enligt nuvarande praxis jämställs emellertid dagar då dag- penning utges enligt arbetslöshetsförsäkringen eller det kontanta stödet vid arbetslöshet med dagar då förvärvsarbete skulle ha utförts. Sjukpenning utges för närvarande med bortseende från reglerna om insjuknandedag och fridagar till arbetslösa som skulle ha haft rätt till arbetslöshetsersättning om de inte blivit sjuka. Redan nuvarande regler ger därmed ca 90% i kompensation i förhållande till den arbetslöses SGI. Ändrade regler be- hövs inte för att förbättra kompensationsnivån för dem som blir sjuka när de uppbär arbetslöshetsersättning. För den som har uppburit arbetslös- hetsersättning under en längre period kan det också vara svårt att uppge hur han skulle ha arbetat om han inte hade varit arbetslös när han blev sjuk.

En försäkrad som är arbetslös får behålla och höja sin SGI om han är anmäld som arbetssökande på arbetsförmedling samt är beredd att anta erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot fastställd SGI. Jag anser i likhet med riksförsäkringsverket att det är denna kategori arbetslösa som skall få sjukpenning enligt nuvarande regler från första dagen vid sjukdom. Härigenom undviks att vissa arbetslösa — som inte innefattas i arbetsgrup- pens något snävare definition men som ändå är att anse som arbetslösa när det gäller rätten att behålla SGI — blir helt utan sjukersättning under de första 14 dagarna av en sjukperiod.

Jag har i det föregående (avsnitt 4.6) berört vilka regler som bör gälla för den som är delvis arbetslös.

5.6. Försäkrade med ersättning för vård av barn i familjehem m.m.

Mitt förslag: När timberäknad sjukpenning fastställs skall det göras med bortseende från den del av den sjukpenninggrundande inkoms- ten som avser ersättning för vård av fosterbarn. När sjukpenning utges även för denna del av inkomsten skall sjukpenningen i denna del beräknas enligt nuvarande regler.

Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen tar inte upp denna fråga. Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket har pekat på svårigheten att fastställa årsarbetstid och ersättningsbar tid för den som har ersättning för vård av fosterbarn.

• Sida 47
•  Original

Skälen för mitt förslag: I likhet med riksförsäkringsverket bedömer jag att det inte är möjligt att fastställa årsarbetstid eller ersättningsbar arbets- tid när det gäller fosterbarnsvården. Jag anser därför att timberäknad sjukpenning skall fastställas med bortseende från den del av SGI:n som avser ersättning för vård av fosterbarn. Om anställningsinkomsten i ett sådant fall endast består av ersättning för vård av fosterbarn får det till följd att timberäknad sjukpenning inte utges. ] de fall då den försäkrade också har annan inkomst av anställning anser jag emellertid att timberäk- ning skall kunna ske på denna del av SGI:n. När den försäkrade vid sjukdom avstår också från vård av fosterbarnet bör sjukpenningdelen som svarar mot ersättningen beräknas enligt nuvarande regler och läggas sam- man med den sjukpenningdel för resp. sjukdag som i övrigt skall faststäl- las.

6. Andra förmåner som berörs av det nya beräkningssystemet

6.1. Allmänt

Inom socialförsäkringsområdet finns det ett antal förmåner som på olika sätt är relaterade till nuvarande sjukpenningberäkning. Den tillfälliga föräl- drapenningen är en sådan förmån som bör omfattas av det föreslagna förändrade beräkningssättet. Beräkningsreglerna för föräldrapenning och havandeskapspenning förändras däremot inte. Andra förmåner påverkas direkt av den nya sjukpenningberäkningen och kräver en anpassning till det föreslagna systemet. Exempel härpå är sjukpenning enligt den frivilliga sjukpenningförsäkringen och enligt arbetsskadeförsäkringen. Det finns också förmåner som inte behöver påverkas av förslaget utan kan beräknas på samma sätt som tidigare. Ett exempel på detta är dagpenning enligt värnpliktsförmånsförordningen.

6.2. Tillfällig föräldrapenning

Mitt förslag: För den som har en sjukpenninggrundande inkomst av anställning skall tillfällig föräldrapenning som svarar mot anställ- ningsinkomsten bestämmas med tillämpning av timberäkningsmeto- den. Timberäkningen skall omfatta all tid för vilken tillfällig föräl- drapenning utges.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: De remissinstanser som har kommenterat förslaget är positiva till detta.

Skälen för mitt förslag: Den tillfälliga föräldrapenningen beräknas på samma sätt som sjukpenningen. De ogynnsamma effekter som den nuva- rande beräkningen av sjukpenningen leder till accentueras än mer när det gäller den tillfälliga föräldrapenningen eftersom denna utges endast för

• Sida 48
•  Original

dagar då föräldern skulle ha förvärvsarbetat. Detta gäller oavsett ersätt- ningsperiodens längd. Den tillfälliga föräldrapenningen ger alltså inte heller förbättrad kompensation vid längre ersättningsperioder.

Problemen i kompensationshänseende med den tillfälliga föräldrapen- ningen bör enligt min mening lösas genom att denna beräknas enligt tim- beräkningsmetoden. Genom att beräkningen knyts till den försäkrades ordinarie arbetstid för dag. uppgår ersättningen i princip till 90% av in- komstförlusten.

Jag anser det vara av stort värde att timberäkningsreformen på detta sätt leder till större överensstämmelse mellan fall då den försäkrade inte för— värvsarbetar på grund av tillfällig vård av barn resp. på grund av egen sjukdom. Ett krav på att den försäkrade behöver avstå från förvärvsarbete kommer vanligen att gälla i båda fallen. När samma beräkningsregler skall tillämpas uppnås att den allmänna försäkringen kompenserar inkomstför- lust i lika hög grad antingen ersättning utges iform av tillfällig föräldrapen- ning eller i form av sjukpenning.

Det är för närvarande i ytterst få fall som någon förälder uppbär tillfällig föräldrapenning för sammanhängande perioder som varar längre än 14 dagar. Antalet dagar med tillfällig föräldrapenning är begränsat till 60 dagar per barn och år. De annorlunda förutsättningar som alltså finns när det gäller tillfällig föräldrapenning innebär. enligt min mening. att det bör vara möjligt att låta all sådan ersättning vara beräknad enligt det nya systemet utan att sådana svårigheter uppstår som skulle bli fallet vid längre sjuk- skrivningspcrioder. Jag anser således att det nya beräkningssättet för tillfällig föräldrapenning skall gälla utan begränsning till kortare vårdpe- rioder.

När det gäller sjukpenningen harjag i det föregående redogjort för vilket beräkningssätt som jag anser bör tillämpas i vissa fall då den försäkrade blir sjuk under tid då han uppbär andra förmåner. t. ex. havandeskapspen- ning eller föräldrapenning. eller då han är arbetslös eller studerar. Motsva- rande beräkningssätt bör enligt min mening gälla då den försäkrade behö- ver utnyttja den tillfälliga föräldrapenningen. Det är alltså samma principer som avses gälla för sjukpenning och tillfällig föräldrapenning i likartade situationer.

Försäkrade som studerar har i vissa fall rätt till tillfällig föräldrapenning. Rätten därtill är bl.a. beroende av i vilken form studierna bedrivs. I de fall den försäkrade har rätt till tillfällig föräldrapenning under studierna bör denna utges efter det beräkningssätt som gäller om den försäkrade blir sjuk under samma tid, men utan begränsning till 14 dagar. Studerande som omfattas av systemet med studietids-SGI och vilande SGI kan också uppbära tillfällig föräldrapenning under sommarferier. I sådana fall bör den timberäknade tillfälliga föräldrapenningen utges på grundval av studie- tids-SGI även när ersättningsperioden varar längre än 14 dagar. Skälen härför framgår av avsnitt 5.3.

• Sida 49
•  Original

6.3. Föräldrapenning och havandeskäpSpenning

Min bedömning: Föräldrapenning och havandeskapspenning bör utges enligt nuvarande beräkningsregler.

Arbetsgruppens bedömning: Överensstämmer med min bedömning.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte något att invända mot bedömningen. Försäkringsrätten för Södra Sverige anser dock att frågan om timberäkning av havandeskapspenning bör övervägas på nytt.

Skälen för min bedömning: Föräldrapenning utges under högst 360 dagar sammanlagt för föräldrarna. Ersättningen betalas till den förälder som vårdar barnet. Till skillnad från den tillfälliga föräldrapenningen, som utnyttjas vid särskilda tillfällen, är föräldrapenningen en ersättning som i regel tas i anspråk för längre planerade perioder.

För 270 av de 360 dagarna är hel föräldrapenning lika stor som sjukpen- ningen. Den är aldrig lägre än garantinivån (fr. o. m. är 1987 60 kr./dag) och utges även för arbetsfria dagar. För återstående 90 dagar utges föräldra- penning med garantinivån lika för alla.

Havandeskapspenning utges under högst 50 dagar till kvinna, vars ha- vandeskap har satt ned hennes förmåga att utföra sina arbetsuppgifter med minst hälften. under förutsättning att kvinnan inte kan omplaceras till mindre ansträngande arbete. Havandeskapspenningen utges med samma belopp som sjukpenningen.

Havandeskapspenning utges. liksom föräldrapenningen, för såväl arbe- tade som arbetsfria dagar när försäkringskassan funnit att kvinnans förrnå- ga att utföra uppgifterna i sitt förvärvsarbete är nedsatt med minst hälften. Havandeskapspenningen utges oftast för längre perioder än 14 dagar. Den tid som den försäkrade kvinnan uppbär havandeskapspenning övergår i regel direkt i tid då hon uppbär föräldrapenning. Frånvaro från arbetet under havandeskap då havandeskapspenning utges eller under föräldrale- dighet med föräldrapenning är inte av samma kortvariga och tillfälliga natur som frånvaro från arbetet på grund av tillfällig vård av barn eller kortare sjukdom.

De förutsättningar som motiverar att den tillfälliga föräldrapenningen skall beräknas på samma sätt som sjukpenningen vid kortare sjukfall finns därför inte enligt min mening när det gäller föräldrapenning och havande- skapspenning.

Jag anser därför att beräkningen av föräldrapenning och havandeskaps- penning bör ske efter nuvarande regler.

• Sida 50
•  Original

6.4. Frivillig sjukpenningförsäkring

Mitt förslag: Sjukpenning och sjukpenningtillägg enligt den frivilliga sjukpenningförsäkringen skall inte samordnas med timberäknad sjukpenning.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte kommenterat förslaget.

Skälen för mitt förslag: Den 1 januari 1986 infördes nya bestämmelser för den frivilliga sjukpenningförsäkringen och hemmamakar, studerande och andra med ingen eller låg förvärvsinkomst erbjöds ett förbättrat försäk- ringsskydd. Avsikten var att inom den allmänna försäkringens ram göra det möjligt att erbjuda en försäkring med villkor som inte kunde införas generellt i en obligatorisk försäkring under rådande statsfinansiella förhål- landen.

Den frivilliga sjukpenningförsäkringen innebär att den som inte har en obligatorisk sjukpenning som uppgår till garantinivån enligt 4 kap. 6å AFL (60 kr. per dag fr.o.m. år 1987) genom frivilliga avgifter kan försäkra sig för att få sjukpenning eller sjukpenningtillägg som tillsammans med den obligatoriska sjukpenningen får vara för dag lägst 20 kr. och högst garanti- nivån. Försäkringen kan tecknas utan karenstid eller med 3 eller 30 dagars karenstid.

Den obligatoriska sjukpenningen och det frivilliga sjukpenningtillägget får således enligt nuvarande regler tillsammans inte vara högre än garanti- nivån. I de fall den försäkrade har ett sjukpenningtillägg och en ojämnt fördelad arbetstid kan det uppstå problem om denna begränsningsregel behålls oförändrad. Det skulle då kunna inträffa att ersättningen från den obligatoriska försäkringen i form av timberäknad sjukpenning för viss dag ger högre ersättning än vad som sammanlagt får utges per dag enligt nuvarande regler.

En lösning på det nämnda problemet bör enligt min mening sökas genom att man avstår från att samordna förmånen från den frivilliga försäkringen med sjukpenning från den obligatoriska försäkringen så länge den sist- nämnda beräknas enligt den nya metoden. Under den period om högst 14 dagar för vilken de nya beräkningsreglerna tillämpas bör sjukpenningtill- lägg kunna utges med det belopp som den frivilliga försäkringen omfattar även om ersättningen per dag från den obligatoriska försäkringen blir högre än garantinivån. Sjukpenningtillägget skall också kunna utges för sådana dagar då rätt till sjukpenning från den obligatoriska försäkringen inte föreligger på grund av att den försäkrade inte behövt avstå från förvärvsarbete med anledning av sin sjukdom.

På detta sätt blir förmånen från den frivilliga sjukpenningförsäkringen för dem som omfattas av timberäkningssystemet under de första 14 dagar- na av ett sjukfall oberoende av den obligatoriska sjukpenningförsäkringen. Även för dessa försäkrade skall vid sjukfall som varar längre än 14 dagar förmån från den frivilliga försäkringen samordnas med den obligatoriska försäkringens sjukpenning fr.o.m. den 15:e dagen.

• Sida 51
•  Original

6.5. Arbetsskadeersättning och motsvarande

6.5.1 Allmänt

Mitt förslag: Vid tillämpning av lagen (1976: 380) om arbetsskadeför- säkring och lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd skall timberäkning av sjukpenning ske på motsvarande sätt som vid sjuk- penning från den allmänna försäkringen.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i princip med mitt förslag. Arbetsgruppen anser att även sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring skall omfattas av det nya beräkningssättet.

Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket tillstyrker förslaget. Verket har samtidigt framfört vissa synpunkter som redovisas i det följande.

Skälen för mitt förslag: Arbetsskadeförsäkringen ger i princip full ersätt- ning för inkomstbortfall till den som drabbas av skada i sitt arbete. Med hänsyn till att de flesta arbetsskador är av sådan natur. att den skadade ganska snart är fullt återställd. har arbetsskadeförsäkringen samordnats med sjukförsäkringen enligt AFL. Samordningstiden omfattar i regel de 90 närmast följande dagarna efter det att skadan inträffade. Sjukpenning under samordningstiden utges enligt AFL till försäkrad. som är berättigad till sådan sjukpenning. Vid sjukdom som efter samordningstiden med minst hälften nedsätter den försäkrades förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete utges sjukpenning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF). LAF-sjukpenningen skall i princip täcka den försäkrades hela inkomstbortfall. Sjukpenningunderlaget får dock inte beräknas till högre belopp än vad som motsvarar sju och en halv gånger basbeloppet. Om den beräknade årsinkomsten inte uppgår till 6000 kr.. skall den ändå beräknas till detta belopp.

LAF-sjukpenningen beräknas med samma delningstal som sjukpenning- en enligt AFL och har därmed samma brister som denna i kortare sjukfall.

Jag anser att överensstämmelsen i sättet att beräkna sjukpenning mellan AFL och LAF bör behållas även när den föreslagna timberäkningsmeto- den införs. Vid sjukfall som är att hänföra till arbetsskada utges som nämnts ersättning enligt AFL under samordningstiden. Därvid kommer timberäknad sjukpenning att utges för de första 14 dagarna av sjukperio- den. Ersättning enligt LAF kan också utges under samordningstiden för försäkrad som inte har rätt till sjukpenning enligt AFL. I dessa fall utges ersättning med tillämpning av AFL:s bestämmelser. Samma beräknings- regler skall tillämpas vid dessa tillfällen.

Om en försäkrad på grund av arbetsskada insjuknar efter samordningsti- dens utgång eller om han insjuknar på nytt och sjukfallet godkänns som recidiv av tidigare godkänd arbetsskada skall LAF-sjukpenning utges. Även i dessa fall skall, om den försäkrade har ett sjukpenningunderlag som är att hänföra till anställning. sjukpenningen beräknas enligt timberäk- ningsmetoden under de första l4dagarna av sjukperioden. Det innebär att timberäknad sjukpenning skall utges för den tid under 14-dagarsperioden

• Sida 52
•  Original

som den försäkrade behövt avstå från förvärvsarbete på grund av sjuk- dom. I de fall då den försäkrade inte avstått från förvärvsarbete på grund av sjukdomen utges inte sjukpenning. Bortsett från den skillnad som ligger i att LAF-sjukpenningen i motsats till AFL- sjukpenningen syftar till full kompensation för inkomstbortfall skall de regler som föreslås gälla för timberäknad sjukpenning enligt AFL i motsvarande mån gälla vid timbe- räknad sjukpenning enligt LAF.

Riksförsäkringsverket påpekar att de nya beräkningsreglerna bör gälla även när en arbetsskadad person insjuknar före samordningstidens utgång och samordningstidens sista dag infaller under de första 14 dagarna av sjukdomsfallet. Jag ansluter mig till verkets uppfattning i denna del. Tim- beräknad sjukpenning bör även i dessa fall utges för högst 14 dagar av sjukperioden. Det innebär att timberäknad sjukpenning enligt AFL utges för den del av 14-dagarsperioden som faller inom samordningstiden och timberäknad sjukpenning enligt LAF för den del av 14-dagarsperioden som ligger efter samordningstidens utgång.

Det som här föreslås gälla vid sjukpenning enligt LAF bör i tilllämpliga delar även gälla sjukpenning enligt lagen om statligt personskadeskydd (LSP).

Arbetsgruppen har anfört att även sjukpenning enligt lagen om yrkesska- deförsäkring (YFL) borde omfattas av förslaget. YFL upphörde att gälla den 30juni 1977 men gäller fortfarande övergångsvis för fall där yrkesska- da visat sig före LAFzs ikraftträdande. Enligt uppgift från riksförsäkrings- verkets yrkesskadebyrå meddelas ca tio beslut per år om sjukpenning enligt YFL där denna sjukpenning är högre än AFL-sjukpenningen. Anta- let sådana beslut kommer att minska ytterligare för att så småningom upphöra helt. Mot denna bakgrund föreslår jag inte någon förändring av övergångsregleringen av YFL i förevarande sammanhang.

Mitt förslag: Samma krav på sjukanmälan som finns i lagen om allmän försäkring införs i arbetsskadeförsäkringen och det statliga personskadeskyddet.

Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen tar inte upp denna fråga. Den har däremot behandlats av arbetsskadeutredningen (S 1984101) i dess betänkande Översyn av arbetsskadeförsäkringen (SOU 1985: 54). Arbets- skadeutredningens förslag överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket anser att samma krav på sjuk- anmälan som finns i AFL bör införas i LAF. Vid remissbehandlingen av arbetsskadeutredningens förslag har majoriteten av remissinstanserna inte framfört några invändningar på denna punkt.

Skälen för mitt förslag: Enligt 3 kap. 105 fjärde stycket AFL får som huvudregel sjukpenning inte utges för tid innan anmälan om sjukdomsfallet gjorts hos försäkringskassan.

För rätt till sjukpenning under samordningstiden fordras att den skadade

• Sida 53
•  Original

gör anmälan till kassan i enlighet med reglerna i AFL. 1 LAF föreskrivs däremot inte någon sådan anmälningsskyldighet. Det innebär att rätt till arbetsskadesjukpenning efter samordningstiden kan föreligga även om an- mälan om sjukdomsfallet inte gjorts till kassan.

I likhet med arbetsskadeutredningen och riksförsäkringsverket anserjag att skyldighet att göra sjukanmälan bör införas inom arbetsskadeförsäk- ringen. Till stöd för detta kan anföras samma argument som motiverar regeln i sjukförsäkringen. nämligen att försäkringskassornas bevakning i sjukfallen underlättas. Som ytterligare skäl för att införa sådan anmäl- ningsskyldighet i LAF vill jag nämna att olikheterna mellan försäkrings- grenarna beträffande anmälningsskyldighet kan medföra vissa administra- tiva svårigheter med det nya timberäkningssystemet. Jag anser att kravet på sjukanmälan också skall införas i det statliga personskadeskyddet.

6.6. Värnpliktsförmåner och motsvarande

Min bedömning: Den dagpenning motsvarande hel sjukpenning en- ligt lagen om allmän försäkring som utges till värnpliktiga och civil- försvarspliktiga m.fl. skall beräknas enligt nuvarande regler.

Arbetsgruppens bedömning: Överensstämmer med min bedömning.

Remissinstanserna: Av de remissinstanser som kommenterat frågan är riksförsäkringsverket och Försäkringsanställdas förbund positiva medan försäkringsrätten för Mellansverige anser att timberäkningsreformen skall gälla även dagpenning till värnpliktiga.

Skälen för min bedömning: Värnpliktig som genomgår repetitionsutbild- ning, som inte sker i direkt anslutning till grundutbildning, har rätt till ersättning för inkomstbortfall i form av dagpenning enligt Värnpliktsför- månsförordningen (1976: 1008). Dagpenningen motsvarar hel sjukpenning enligt AFL. Om den värnpliktiges sjukpenning är lägre än 55 kr. utges alltid lägst 55 kr.

Ersättning utges för in- och utryckningsdagar samt för alla mellanlig- gande dagar. Repetitionsutbildning varar oftast 2-4 veckor. Sådana brister i kompensationsnivån som uppstår i korta sjukfall torde inte aktualiseras i samma utsträckning när det gäller ersättning under repetitionsutbildning.

Dagpenning enligt värnpliktsförmånsförordningen bör därför. enligt min mening, även framdeles beräknas enligt nuvarande regler. Det ankommer på regeringen att besluta om den jämkning i värnpliktsförmånsförordning- en som kan behövas för att klargöra att timberäkningsmetod inte skall tillämpas på dagpenningen.

Motsvarande regler beträffande dagpenning som i värnpliktsförmånsför- ordningen gäller för den som är civilförsvarspliktig enligt förordningen (1976: 1011) om förmåner till civilförsvarspliktiga samt för vapenfria tjän- stepliktiga enligt kungörelsen (1966:414) med vissa bestämmelser om va- penfria tjänstepliktiga. Vad som nyss sagts beträffande beräkningen av dagpenningen för värnpliktiga gäller således också för dagpenning till civilförsvarspliktiga och vapenfria tjänstepliktiga.

I frågan om förmånerna till värnpliktiga m. fl. harjag samrått med chefen för försvarsdepartementet.

• Sida 54
•  Original

6.7. Ersättning åt smittbärare

Mitt förslag: Ersättningen till tillfällig smittbärare. som har en sjuk- penninggrundande inkomst som helt eller delvis är att hänföra till anställning. skall under de första 14 dagarna i ett ersättningsfall motsvara sjukpenningen i det nya beräkningssystemet.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket anser att s.k. smittbärarpen- ning enligt smittskyddskommitténs betänkande (SOU 1985: 37) skulle kun- na utges under de första 14 dagarna av ett ingripande enligt smittskyddslag- stiftningen. Övriga remissinstanser har inte kommenterat förslaget.

Skälen för mitt förslag: Ersättning till tillfällig smittbärare utges enligt lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare under längst 90 dagar i följd. För den som omfattas av sjukförsäkring enligt AFL utges ersättningen för dag räknat med det högsta belopp som smittbäraren vid sjukdom har rätt att uppbära i form av sjukpenning och eventuellt frivilligt sjukpenningtill- lägg på grund av försäkring enligt AFL.

Jag anser att de tillfälliga smittbärare som har en sjukpenninggrundande inkomst som helt eller delvis är att hänföra till anställning också bör få del av en förbättrad kompensation genom att smittbärarersättningen knyts till den sjukpenning som beräknas enligt det nya systemet. Smittbärarersätt- ningen i dessa fall bör således under de första 14 dagarna i ett ersättnings- fall motsvara sjukpenningen i det nya beräkningssystemet. För tid därefter bör smittbärarersättningen motsvara sjukpenning enligt nuvarande regler. Om den försäkrade har ett sjukpenningtillägg höjs smittbärarersättningen i motsvarande mån.

I betänkandet från smittskyddskommittén föreslås att den nuvarande uppdelningen i smittskyddslagstiftningen på tillfälliga resp. kroniska smitt- bärare skall upphöra. Likaså föreslås att försäkringskassan skall utge s.k. smittbärarpenning till samtliga smittbärare som blir föremål för ingripande. Smittskyddskommitténs betänkande bereds för närvarande inom rege- ringskansliet. Ställning tillförslaget om smittbärarpenning tas således inte i förevarande sammanhang.

7. Avdragsregler som påverkas av timberäkningssystemet

7.1. Allmänt

De allmänna försäkringskassorna betalar ut dagersättning högst var 14:e dag om inte ersättningsperioden tar slut dessförinnan. Från ersättningen görs vissa avdrag som är beräknade efter de belopp som utges per dag. Dessa avdrag skall göras även i det nu föreslagna systemet med timberäk- nad ersättning. Arbetsgruppens förslag innebär att avdragen skall göras utifrån en beräknad genomsnittsersättning per ersättningsdag under tim- beräkningsperioden. Detta innebär att timberäkningsperioden måste vara avslutad innan utbetalning av ersättning kan ske. 1 det följande redovisar jag mina förslag och bedömningar i detta avseende.

• Sida 55
•  Original

7.2. Avdrag för sjukhusvård

Mitt förslag: När timberäknad sjukpenning utbetalas skall avdrag för sjukhusvård göras utifrån genomsnittsersättningen per ersättnings- dag.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Har inte något att erinra mot förslaget.

Skälen för mitt förslag: För varje dag då den försäkrade får sjukhusvård eller bereds vård i ett sådant hem för vård eller boende enligt socialtjänstla- gen (1980: 620) som ger vård och behandling åt missbrukare av alkohol eller narkotika skall sjukpenningen minskas med 55 kr.. dock med högst en tredjedel av sjukpenningens belopp. Därvid skall det belopp varmed minskning sker avrundas till närmast lägre hela krontal.

För att systemet inte skall bli onödigt svåradministrerat bör avdraget för sjukhusvård göras från en beräknad genomsnittsersättning per ersättnings- dag. Om en sjukperiod är längre än 14 dagar bör en genomsnittsberäkning göras på ersättningsdagarna under de första 14dagarna. Vad jag förordat uppnås som följd av det beräkningssätt som föreslagits i det föregående för fall då timberäknad sjukpenning skall utges för mer än en dag (avsnitt 4.3). För tiden efter timberäkningsperiodens slut bör nuvarande ordning för sjukhusvårdsavdrag gälla.

7.3. Skatteavdrag

För närvarande görs avdrag för preliminär skatt på utbetald dagersättning med belopp som anges i gällande skattetabell. Avdraget fastställs av riks- skatteverket efter samråd med riksförsäkringsverket.

De nuvarande skattetabellerna kan inte utan vidare användas vid utbe- talning av ersättning i ett sjukfall med timberäknad sjukpenning. Arbets- gruppen föreslår därför att skatteavdraget från ersättningen skall göras utifrån en för sjukperioden beräknad genomsnittsersättning per ersätt- ningsdag. Det står emellertid klart att även om skatteavdraget görs utifrån en på sådant sätt beräknad genomsnittsersättning kan dock avdragets storlek — på grund av progressiviteten i skattesystemet — i vissa fall bli helt otillfredsställande.

Beräkning av skatteavdrag bör i stället kunna göras på följande sätt. Skattetabeller upprättas där skatteavdragets storlek inte anges i belopp per ersättningsdag utan i procent. vars storlek är beroende av den sjukpen- ninggrundande inkomsten. Oberoende av om sjukpenningen utges enligt nuvarande regler eller i form av timberäknad ersättning görs alltid samma procentuella avdrag från ersättningen så länge den sjukpenninggrundande inkomsten inte ändras. Denna modell har klara administrativa fördelar jämfört med den av arbetsgruppen föreslagna modellen och torde dessut- om ge ett mer korrekt skatteavdrag.

Frågan kräver viss ytterligare beredning. Jag avser att samråda med chefen för finansdepartementet och återkomma till frågan i annat samman- hang.

• Sida 56
•  Original

7.4. Införsel och utmätning

Arbetsgruppen föreslår att den genomsnittliga dagersättningen skall utgöra ersättningen per dag vid bestämmande av införsel- och förbehållsbelopp samt utmätningsbelopp och utmätningsfritt belopp per dag.

Riksskatteverket har i sitt remissvar anfört att de löneexekutiva konse- kvenserna av arbetsgruppens förslag bör utredas närmare innan förslaget genomförs. Riksskatteverket och riksförsäkringsverket har under ärendets fortsatta beredning haft gemensamma överläggningar i frågan. Verken har därvid diskuterat förslag till vissa ändringari utsökningsbalken i samband med införsel och utmätning i de fall då ersättningen från försäkringskassan är timberäknad.

För egen del vill jag framhålla att den utformning som timberäkningssy- stemet getts enligt mitt förslag innebär att uttryckliga regler kommer att finnas för hur timberäknad ersättning bestäms per dag även när ersättning skall utges för flera dagar. Därigenom är en grundförutsättning uppfylld när det gäller att tillämpa införsel- och utmätningsreglerna. Jag anser emellertid det angeläget att frågan om införsel och utmätning i timberäknad ersättning löses på ett sätt som underlättar en smidig administrativ hante- ring. Efter samråd med cheferna för justitie- och finansdepartementen finner jag att ytterligare beredning fordras i detta avseende. Jag avser att återkomma med förslag i frågan i ett senare sammanhang.

8. Övriga ändringar som föranleds av det nya beräkningssystemet

8.1. Sjukpenningrätten

Mitt förslag: Kravet på att arbetsförmågan skall vara nedsatt med minst hälften på grund av sjukdom för att rätt till sjukpenning skall föreligga skall gälla oförändrat. En kompletterande regel införs som innebär att en försäkrad som på grund av sjukdom behöver avstå från förvärvsarbete under minst hälften av sin normala arbetstid en viss dag skall få rätt till sjukpenning den dagen.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer väsentligen med mitt förslag. Arbetsgruppen anser dock att bedömningen av arbetsförmågans nedsätt- ning inte bör göras utifrån varje enskild dag under sjuktiden utan för en längre tidsperiod än en dag.

Remissinstanserna: Flera remissinstanser anser att sjukpenning bör utges för hela den tid den försäkrade faktiskt avstår från förvärvsarbete, förutsatt att hans arbetsförmåga varit nedsatt med minst hälften under sjukperioden. Riksförsäkringsverket anser t.ex. att en förutsättning för den föreslagna periodbedömningen av arbetsförmågans nedsättning är att den faktiska frånvarotiden ersätts fullt ut.

Skälen för mitt förslag: Sjukpenning utges vid sjukdom som förorsakar

• Sida 57
•  Original

nedsättning av arbetsförmågan med minst hälften. _Vid fullständig nedsätt- ning av arbetsförmågan utges hel sjukpenning. I annat fall utges halv sjukpenning.

Ersättningsnivåerna inom sjukpenningförsäkringen är för närvarande föremål för utredning. Kommittén (S 1985: 02) för översyn av sjukförsäk- ringens roll när det gäller förebyggande åtgärder och i samband med rehabilitering (rehabiliteringsberedningen) skall bl. a. ta ställning till frågan om fler ersättningsnivåer än för närvarande inom sjukpenningförsäkring- en.

En försöksverksamhet med bl. a. flexiblare sjukpenningersättning pågår också för närvarande inom tre försäkringskassor. Två nya ersättningsni- våer prövas, nämligen en fjärdedels och tre fjärdedels sjukpenning. Erfa- renheterna från försöksverksamheten skall utgöra underlag för de övervä- ganden som rehabiliteringsberedningen har att göra.

Mot denna bakgrund anser jag att det inte bör göras några principiella förändringar i villkoren för rätt till sjukpenning med anledning av den förändring av sjukpenningberäkningen som jag nu föreslår. För rätt till sjukpenning bör alltså även vid det nya beräkningssättet krävas att arbets- förmågan på grund av sjukdom är nedsatt med minst hälften.

Vissa frågor som hänger samman med Sjukpenningrätten och som har direkt anknytning till det förändrade beräkningssättet bör dock tas upp här. Det gäller främst rätten till halv sjukpenning.

För rätt till sjukpenning för en viss dag gäller enligt långvarig praxis att det tillstånd som skall kunna ge sjukpenning skall ha varat hela dagen. Enligt praxis gäller vidare att sjukpenning inte utges för en kalenderdag under vilken en försäkrad arbetat mer än hälften av sin normala arbetstid.

Från dessa principer har i tillämpningen gjorts vissa undantag. Sjukpen- ning kan således under vissa förutsättningar utges för dag då den försäkra- de avbrutit arbetet inom en fjärdedel av arbetstiden, räknat från dess början. Vidare gäller att om en försäkrad arbetar nattskift skall vid bedöm- ningen av hans rätt till sjukpenning skiftarbetet anses utfört den kalender- dag då han arbetat den längsta tiden. Till följd härav kan i vissa fall sjukpenning betalas ut för kalenderdag då den försäkrade arbetat mer än hälften av sin faktiska arbetstid den dagen.

Under den senaste tiden har en förändring skett av praxis som innebär att sjukpenning även i vissa andra situationer kan utges för dagar då en försäkrad arbetar mer än hälften av sin normala arbetstid.

Denna utveckling har kommit till stånd genom två domar som försäk- ringsöverdomstolen meddelat den 29 november 1985 (FÖD 86: 11). I båda fallen var den försäkrade halvt sjukskriven. Det arbete som utfördes under den halva sjukskrivningen hade koncentrerats så att de försäkrade under vissa arbetsdagar arbetade mer än hälften av vad som skulle ha varit normalt om de varit friska. Försäkringsöverdomstolen uttalade i domarna att försök till rehabilitering i vissa fall kan utgöra motiv för att utge halv sjukpenning enligt 3 kap. 76 AFL även vid sådan förläggning av arbetsti- den att arbete utförs vissa dagar i en större omfattning än hälften av den försäkrades normala arbetstid. En grundläggande förutsättning härför är emellertid enligt domstolen att den sammanlagda arbetstiden under den

• Sida 58
•  Original

period som omfattas av det aktuella försöket till rehabilitering inte över- stiger hälften av den försäkrades normala arbetstid och att arbetstidsför- läggningen är medicinskt motiverad.

Arbetsgruppen har föreslagit att kravet på att arbetsförmågan skall vara nedsatt med minst hälften på grund av sjukdom för att rätt till sjukpenning skall föreligga bör gälla oförändrat. Bedömningen av arbetsförmågans nedsättning bör dock inte längre göras dag för dag, eftersom detta skulle leda till att de avsedda förbättringarna inte skulle kunna genomföras fullt ut för grupper med oregelbundna arbetstider. Vidare framhålls bl.a. att en beräkning dag för dag medför att ersättning i vissa fall inte heller med det föreslagna systemet skulle kunna utges för insjuknandedagen. Enligt ar- betsgruppen bör bedömningen av arbetsförmågans nedsättning ta sikte på hela den period för vilken timberäknad sjukpenning skall utges.

Ett par remissinstanser har framhållit att de av arbetsgruppen i detta hänseende föreslagna reglerna får till följd att enstaka arbetsförsök. eller återgång till hälften i arbete i slutet av en sjukperiod med hel sjukskrivning leder till att endast halv sjukpenning kan utges för hela sjukperioden. Riksförsäkringsverket påpekar att när schabloniserad dagersättning utges bör den kunna utges endast i form av hel eller halv sjukpenning. När det gäller timberäknad sjukpenning som beräknas utan schablon anser verket dock att ersättning skall utges för den tid den försäkrade faktiskt avstår från förvärvsarbete förutsatt att han varit arbetsoförmögen till minst hälf- ten under sjukperioden.

För egen del är jag inte beredd att följa arbetsgruppens förslag i denna fråga. En periodbedömning enligt den av arbetsgruppen föreslagna model- len är svår att förena med ett bibehållande av reglerna om uppdelning i halv eller hel ersättning. En förutsättning för att införa en sådan princip skulle antagligen bli att man måste införa en steglös övergång mellan halv och hel ersättning.

Vad sedan gäller frågan om bedömningen av arbetsförmågans nedsätt— ning i vissa situationer skall kunna ske i förhållande till en längre period än en dag konstaterarjag att försäkringsöverdomstolens förut nämnda domar innebär en betydande ändring av tidigare praxis i detta avseende. Med hänsyn härtill och i avvaktan på resultatet av rehabiliteringsberedningens arbete är jag inte beredd att nu föreslå någon ändrad reglering i detta hänseende.

Vad beträffar rätten till sjukpenning för insjuknandedagen innebär nuva- rande praxis att den försäkrade inte har rätt till sjukpenning om han insjuknar på arbetet och går hem när han arbetat mer än en fjärdedel av sin arbetstid. För närvarande är det endast i begränsad omfattning som rätt till sjukpenning föreligger för insjuknandedagen. En sådan rätt föreligger när bl. a. den försäkrade insjuknar inom tjugo dagar efter föregående sjukpe- riods slut. Jag föreslår i detta ärende en generellt vidgad rätt till sjukpen- ning för insjuknandedagen. Denna viktiga förändring bör naturligtvis få avsett genomslag när timberäkning av sjukpenning genomförs. Detta moti- verar en ändring i principen att tillståndet som skall ge rätt till sjukpenning skall ha förelegat hela dagen.

Det nu diskuterade kravet på sjukdomstillståndets varaktighet medför

• Sida 59
•  Original

olyckliga konsekvenser i vissa andra avseenden. Medicinsk behandling som tidigare utfördes när patienten var inlagd på sjukhus kan numera utföras polikliniskt. Behandling som tidigare tog en hel dag 1 anspråk kan numera utföras på kortare tid. Detta har inneburit att personer som tidigare måste läggas in på sjukhus för behandling numera kan få erforderlig be- handling trots att de behöver avstå från förvärvsarbete bara en del av behandlingsdagen. Det är otillfredsställande att dessa personer inte kan anses berättigade till sjukpenning om de på grund av behandlingen behöver avstå från förvärvsarbete halva dagen eller t. o. m. större andel än så.

Mot bakgrund av det som anförts bör enligt min mening en ny regel införas som innebär en generell garanti för rätt till halv sjukpenning för dag då en försäkrad på grund av sjukdom behöver avstå från förvärvsarbete under minst hälften av sin normala arbetstid den dagen.

Som tidigare nämnts gäller att om en försäkrad arbetar nattskift skall vid bedömningen av hans rätt till sjukpenning skiftarbetet anses utfört den dag då han arbetat den längsta tiden. Detta innebär t. ex. att om skiftet sträcker sig mellan kl. 20.00 på kvällen till kl. 06.00 på morgonen dagen därpå skall arbetspasset anses utfört den dag då skiftet avslutades. Om den försäkrade tillfrisknar och går på nattskiftet nästföljande kväll har han inte varit sjuk hela dagen. Den praxis som föreskriver att sjukdomstillståndet skall ha förelegat hela dagen hindrar här att sjukpenning utges. Försäkringsöver- domstolen har emellertid i en dom den 28 april 1984 (FÖD 85: 12 11) pekat på svårigheterna att bestämma till vilken dag i ett s.k. turlistearbete frånvaro för vård av barn skall hänföras. I domen har domstolen uttalat att, om löneavdrag görs för ett arbetspass, avstående från förvärvsarbete skall anses ha skett den dagen. Att för varje situation där exempelvis nattskiftar- bete eller turlistearbete föreligger genom fasta regler på förhand bestämma till vilken dag ett viSSt arbete skall hänföras låter sig svårligen göras. Frågan bör enligt min mening få avgöras i tillämpningen från fall till fall. Lösningar av en del hithörande problem bör underlättas av förändringar som jag i övrigt föreslår i detta sammanhang.

För rätt till sjukpenning krävs för närvarande i princip läkarintyg fr.o.m. sjunde dagen efter sjukanmälningsdagen. Detta regleras i riksför- säkringsverkets kungörelse (RFFS 1979: 16) om kontroll i sjukförsäkrings- och föräldraförsäkringsärenden. Den här behandlade sjukpenningreformen kan innebära att de första 14 dagarna i ett sjukfall som varar längre än 14 dagar inte ger rätt till sjukpenning på grund av att den försäkrade inte skulle ha förvärvsarbetat de första 14 dagarna om han inte hade blivit sjuk. Det kan ifrågasättas om läkarintyg skall krävas fr.o.m. sjunde dagen i dessa fall. Eventuellt skulle intyg kunna krävas fr. o. m. sjunde dagen efter första ersättningsdagen. En sådan ordning skulle dock bl.a. innebära att försäkringskassan inte på förhand kan avgöra fr.o.m. vilken dag läkarin- tyg skall krävas. Läkarintyget är emellertid av betydelse inte enbart för den direkta bedömningen av rätten till sjukpenning. Det är också ett hjälpmedel när det gäller bedömning av den försäkrades behov av behand- ling oeh annat stöd. Såväl medicinska som sociala och yrkesmässiga reha- biliteringsinsatser kan aktualiseras genom det läkarbesök som intygskravet ger upphov till.

• Sida 60
•  Original

Enligt vad jag har inhämtat har riksförsäkringsverket för avsikt att se över den kungörelse som bl. a. reglerar läkarintygskravet. En försöksverk- samhet med förlängning av den intygsfria tiden pågår också. Jag anser att riksförsäkringsverket i samråd med socialstyrelsen bör överväga vilka förändringar när det gäller läkarintygskravet som genomförandet av en ny ordning för sjukpenningberäkning kan ge upphov till. Även här kan resul- tatet av rehabilitenngsberedningens arbete få betydelse.

8.2. Sjukpenning för insjuknandedag m.m.

Mitt förslag: Regeln om att ersättning inte utges för insjuknandeda- gen avskaffas och regeln om att inte utge ersättning för s. k. fridagar tas bort.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: De remissinstanser som kommenterat förslaget är positiva.

Skälen för mitt förslag: För den dag då sjukdomsfallet inträffar, insjuk- nandedagen. utges i regel ingen sjukpenning. Den 5. k. fridagsregeln inne- bär att sjukpenning i regel inte utges för dag då den försäkrade ändå inte skulle ha arbetat i sin huvudsakliga sysselsättning om inte antalet sådana dagar överstiger två.

För att kompensationsnivån vid kortare sjukfall skall kunna uppnås föreslår arbetsgruppen att den nuvarande regeln om att inte utge sjukpen- ning för insjuknandedag tas bort. Eftersom timberäknad sjukpenning en- dast skall utges för dagar då den försäkrade skulle ha utfört förvärvsarbete om han inte blivit sjuk. innebär arbetsgruppens förslag i detta hänseende att fridagsregeln blir obehövlig. För att även grupper som inte omfattas av timberäkningssystemet skall få en bättre kompensation vid kortare sjukfall föreslår arbetsgruppen att de nuvarande reglerna om insjuknandedag och fridagar avskaffas för alla. Remissinstanserna har varit positiva till försla- gct och jag föreslår att arbetsgruppens förslag genomförs.

9. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Mitt förslag: Reformen skall genomföras per den 1 december 1987. Det nya beräkningssättet tillämpas på ersättningsfall som inträffar efter ikraftträdandet. Vissa övergångsregler införs också beträffan- de fastställande av årsarbetstid och den tidpunkt från vilken årsar- betstid och sjukpenninggrundande inkomst skall gälla.

Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen anser att de nya reglerna bör kunna träda i kraft den 1 juli 1987. Detta bör ske under förutsättning att reformen till denna tidpunkt kan genomföras på ett tekniskt tillfredsställan- de sätt ur den försäkrades synvinkel.

• Sida 61
•  Original

Remissinstanserna: Av de remissinstanser som tagit upp frågan har för- säkringskasseförbundet. SAF och HCK uttalat sig för ett ikraftträdande den 1 juli 1987. Riksförsäkringsverket erinrar om att möjligheterna att genomföra reformen sammanhänger med vilka arbetSförutsättningar som verket och försäkringskassorna totalt ges. Riksrevisionsverket bedömer att ett genomförande den 1 juli 1987 kan komma att medföra stora svårig- heter. TCO påtalar vikten av att reformen före genomförandedatum blir väl genomarbetad. samhällsekonomiskt försvarbar och enkel att administ- rera.

Skälen för mitt förslag: Jag anser att det är angeläget att de nya reglerna för beräkning av sjukpenning m.m. kan träda i kraft så snart som möjligt. Jag bedömer att de av arbetsgruppen angivna förutsättningarna bör kunna uppfyllas vid ett ikraftträdande den 1 december 1987.

För såväl sjukpenning som tillfällig föräldrapenning bör gälla att det nya beräkningssättet tillämpas första gången på ersättningsfall som inträffar efter ikraftträdandet. För tidigare påbörjade sjukdomsfall eller vårdpe- rioder bör äldre bestämmelser tillämpas.

Reformen innebär att försäkringskassorna skall fastställa årsarbetstid för ca 4 miljoner försäkrade. Inom lämplig tid före ikraftträdandet bör försäkringskassan kunna pröva den försäkrades årsarbetstid i samband med att den prövar ändringar av SGI. Sker sådan prövning av årsarbetsti- den blir den formella fastställandedagen den 1 december 1987 och den bestämda årsarbetstiden kommer att gälla fr. o. m. samma tidpunkt.

Om det inte finns någon årsarbetstid fastställd vid ikraftträdandet bör den fastställas senast i samband med att ett sjukdomsfall eller en föräldra- ledighet första gången därefter anmäls till försäkringskassan. Kassan bör därvid anses ha fått kännedom om arbetstidsförhållandena genom den gjorda anmälan. Detta innebär att årsarbetstiden fastställs att gälla fr. o. m. anmälningsdagen. Generellt bör gälla att när årsarbetstiden fastställs första gången efter ikraftträdandet den skall gälla fr. o. m. den dag då kassan fick kännedom om arbetstidsförhållandena.

Det nya systemet för beräkning av bl. a. sjukpenning har som en grund- läggande princip att det skall finnas en fast koppling mellan SGI och årsarbetstid. När kassan första gången efter ikraftträdandet prövar årsar- betstiden innebär det också automatiskt att det skall ske en prövning av SGI. Ändras SGI i ett sådant fall bör denna ändring ske med verkan fr. o. m. samma dag som årsarbetstiden blir gällande.

Som nämnts bör årsarbetstid som prövas före ikraftträdandet bli gällan- de fr.o.m. den 1 december 1987. SGI-ändringar som sker under månaden innan bör också gälla fr.o.m. den 1 december 1987. På så sätt hålls tidpunkterna för ändringarna samman även i detta fall.

• Sida 62
•  Original

10. Kostnader och finansiering

Mitt förslag: Av de ökade kostnaderna för sjukförsäkringen med anledning av sjukpenningreformen finansieras 85 % med en höjning av sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare med 0.8 procentenheter fr. o. m. den 1 januari 1988. Egenavgiften höjs med 0,3 procentenhe— ter.

Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen föreslår att reformen skall finan- sieras med en höjd avgift till sjukförsäkringen.

Remissinstanserna: Försäkringsanställdas förbund tillstyrker den före- slagna finansieringen. Riksförsäkringsverket redogör i sitt yttrande för hur verket beräknar kostnaderna för reformen på grundval av ny statistik för år 1985. SAF konstaterar att en stor del av sjukersättningen återflyter till statsverket i form av inkomstskatt och beräknar att nettokostnaden för det föreslagna sjukpenningsystemet kan uppskattas till ca 48% av det angivna beloppet. SAF anser att arbetsgivaravgiftshöjningen skall motsvara 85 % av nettokostnaden för den föreslagna reformen. SAF anser vidare att kostnaderna för andra halvåret 1987 bör omperiodiceras till tid efter den 1 januari 1988. Svenska kommunförbundet och landstingsförbundet är nega- tiva till den föreslagna höjningen av sjukförsäkringsavgiften.

Skälen för mitt förslag: För att beräkna de ökade utbetalningarna från sjukförsäkringen som följer med det redovisade förslaget behöver vissa förutsättningar specificeras.

Beräkningarna genomförs under antagande att samtliga berörda sjuk- penningförsäkrade arbetar fem dagar i veckan och åtta timmar per dag eftersom det saknas samlade uppgifter i befintlig statistik över hur arbetsti- den är utlagd i olika arbeten. Det är inte heller möjligt att utifrån befintligt material göra antaganden om sjukfrånvaromönstret hos olika grupper med ledning av hur deras arbetstider är förlagda. I beräkningarna tas hänsyn till deltidsarbete genom det sjukpenningbelopp som ligger till grund för beräk- ningen. Det har inte varit möjligt att utifrån tillgängligt underlag bedöma i vad mån det föreslagna systemet kan komma att påverka sjukskrivningsbe- teendet. Beräkningarna har därför gjorts under antagande att några föränd- ringar inte kommer att ske i detta avseende.

Förslagets mest kostnadskrävande delar är de som innebär att hinder mot sjukpenning för insjuknandedagen tas bort och att ersättningen beräk- nas per timme i stället för per kalenderdag för samtliga anställda, vilket är en förutsättning för att den avsedda kompensationsnivån vid kortare sjuk- fall skall kunna uppnås. Den förbättrade kompensationen för personer med avvikande arbetstider — t. ex. de som har arbetsdagar med fler än 8 arbetstimmar eller koncentrerad deltid — och kravet på avstående från för- värvsarbete för rätt till sjukpenning påverkar också utbetalningarna från sjukförsäkringen. Vissa sjukdagar med timersättning kommer att ge en. i förhållande till en 8-timmars arbetsdag, högre ersättning, medan andra arbetsfria sjukdagar som för närvarande ersätts inte kommer att ge rätt till sjukpenning.

• Sida 63
•  Original

Sedan arbetsgruppen gjorde sina beräkningär har ny statistik kommit fram. Enligt statistik för år 1985 är antalet sjukfall med minst en sjukdag med ersättning från sjukförsäkringen (sjukpenningdag) för anställda i ge- nomsnitt 1,78 per försäkrad. Antalet korta sjukfall (högst sex dagar utöver insjuknandedagen) med minst en sjukpenningdag är i genomsnitt 1,33 per försäkrad, medan antalet korta sjukfall utan ersättningsdag är i genomsnitt 0.18 per försäkrad enligt en gjord uppskattning.

Det genomsnittliga antalet sjukdagar i varje kort sjukfall är 2,64 medan det genomsnittliga antalet första sjukdagar som inträffar på en arbetsdag och som för närvarande inte ersätts från sjukförsäkringen har uppskattats till 0.70.

Antalet dagar per år och anställd för tillfällig vård av sjukt barn är i genomsnitt 1,125.

Den genomsnittliga sjukpenningen var för år 1985 194,89 kr. per dag. En genomsnittlig sjukpenning för en timme blir vid motsvarande inkomst 34.20 kr./tim. Den genomsnittliga tillfälliga föräldrapenningen var för år 1985 205,07 kr. per dag. En genomsnittlig tillfällig föräldrapenning för en timme blir vid motsvarande inkomst 35,99 kr./tim.

Antalet anställda har beräknats till 4 000000 personer år 1985. Med dessa förutsättningar har de ökade kostnaderna för reformen beräk- nats pä följande sätt.

Kostnaderna för tidigare ej ersatta första sjukdagar blir ca 1 580 milj. kr. För övriga sjukdagar vid korta sjukfall erhålls en ökad kostnad genom en förbättrad ersättningsnivå på grund av att ersättningen beräknas per arbe- tad timme. Denna kostnad blir ca 1 105 milj. kr.

Den ökade kostnaden för förbättrad ersättning vid vård av sjukt barn blir ca 375 milj. kr.

Kostnaden för att ta bort insjuknandedagen för egenföretagare som har sjukpenning utan karenstid är ca 4,5 milj. kr. och kostnaden för att ta bort fridagsregeln för samma kategori är också 4,5 milj. kr.

Den på detta sätt beräknade ökade försäkringskostnaden till följd av förslaget blir sammanlagt drygt 3000 milj. kr. per år i 1985 års kostnads- nivå. Den totala kostnadsökningen beräknad med hänsyn tagen till förvän- tad kostnadsutveckling kan uppskattas till drygt 2000 milj.kr. för sju månader av budgetåret 1987/88.

Riksförsäkringsverket har i sitt remissyttrande även tagit upp behovet av administrationsresurser för att införa och handlägga det nya sättet att beräkna sjukpenning och tillfällig föräldrapenning. Resurser krävs inled- ningsvis vid riksförsäkringsverket för utvecklingsarbete m.m. För driften av systemet behövs ytterligare resurser dels hos riksförsäkringsverket, dels hos försäkringskassorna.

Jag har funnit det lämpligt att behandla frågan om administrationsre- surser för det nya beräkningssystemet tillsammans med behandlingen av övriga frågor om riksförsäkringsverkets och försäkringskassornas behov av administrationsresurser för nästkommande budgetår. Jag återkommer därför till dessa frågor senare denna dag i min anmälan av anslagen B 3. Riksförsäkringsverket och B 4. Allmänna försäkringskassor till budgetpro- positionen för år 1987/88.

• Sida 64
•  Original

För att möjliggöra att det nya beräkningssystemet skall kunna tillämpas från den tidpunkt jag föreslår, krävs att vissa resurser tillförs båda ansla- gen även under innevarande budgetår. Kostnaderna härför bör täckas genom överskridande av anslagen för budgetåret 1986/87.

Sjukförsäkringen inklusive försäkringskassornas administration av den- na finansieras över statsbudgeten genom ett statsbidrag på 15 % av kostna- derna över utgiftsanslag och till 85 % via avgifter över inkomsttitel. Av- gifter tas ut dels i form av arbetsgivaravgifter, dels i form av egenavgifter. Arbetsgivaravgiften i form av sjukförsäkringsavgift är för närvarande 9.3 % av avgiftsunderlaget. medan sjukförsäkringsavgiften inom ramen för egenavgiften är preliminärt beräknad till mellan 6,0 % och 9,3 % för år 1986 beroende på vald karenstid.

Reformen föreslås träda i kraft den 1 december 1987. Höjningen av arbetsgivaravgiften och egenavgiften bör dock, så som också SAF föror- dat. ske fr.o.m. den 1 januari 1988. Med de angivna principerna för finansiering behöver sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare höjas med 0,8 procentenheter för att finansiera de ökade kostnaderna. Med samma principer för finansiering skulle sjukförsäkringsavgiften för egenföretagare utan karenstid behöva höjas med 0.3 procentenheter för att finansiera de ökade kostnaderna för dessa egenföretagare. Resterande 15% av total- kostnaderna finansieras genom statsbidrag och belastar statsbudgetens utgiftssida.

Det förslag till ändringar i lagen (1981: 691) om socialavgifter som ford- ras avserjag att ta upp senare i dag i min anmälan till budgetpropositionen.

11. Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag anfört har inom socialdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring. 2. lag om ändring i lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring, 3. lag om ändring i lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare.

12. Specialmotivering

12.1. Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

3kap. 2bå

Systemet med timberäknad sjukpenning innebär att sjukpenningen skall beräknas på såväl den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst som dennes årsarbetstid. I denna nya paragraf har införts bestämmelser om vad som är att anse som årsarbetstid och om beräkningen av årsarbetstiden. Ärsarbetstid skall fastställas för försäkrade som har en sjukpenninggrun- dande inkomst som helt eller delvis är att hänföra till anställning. Reglerna

• Sida 65
•  Original

om timberäknad sjukpenning skall endast gälla denna kategori försäkrade. Prop. 1986/87: 69

När en försäkrad har inkomst av såväl anställning som annat förvärvsarbe- te innebär det att beräkningen av årsarbetstiden begränsas till tiden i det förvärvsarbete som ligger till grund för anställningsinkomsten. Det är försäkringskassan som fastställer årsarbetstiden.

I paragrafen anges att årsarbetstiden är det antal timmar för år som en försäkrad kan antas komma att tills vidare ha som ordinarie arbetstid eller däremot svarande normal arbetstid. Beräkningen av årsarbetstiden skall således, liksom beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten, grundas på en uppskattning framåt i tiden. Därvid skall medräknas ledighet för semester i motsvarande utsträckning. Vidare bör beräkningen göras utifrån en oreducerad arbetsvecka, dvs. hänsyn bör inte tas till de arbets- dagar som faller bort på grund av att de infaller under en helgdag.

När det gäller beräkning av sjukpenninggrundande inkomst finns i 2 % tredje stycket en regel enligt vilken beräkningen, där förhållandena inte är kända för försäkringskassan, skall grundas på bl. a. de upplysningar som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbetsgivare. En mot- svarande regel har införts i tredje stycket av förevarande paragraf. Fjärde stycket innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrif- ter om schablonberäkning av årsarbetstid. Som framgår av avsnitt 4.1 är avsikten att sådan schablonberäkning skall ske för vissa grupper försäkra- de. Bemyndigandet ger en möjlighet för regeringen att överlåta på riksför- säkringsverket att meddela föreskrifter om schablonberäkning. Jag åter- kommer till schablonberäkningen i kommentaren till 10 a &.

4ä

Gällande föreskrifter om beräkning av hel sjukpenning per dag finns i denna paragraf. Det nya systemet med timberäknad sjukpenning för peri- oder om högst 14 dagar innebär att ett annat beräkningssätt än det nuva- rande ofta skall användas för att bestämma beloppet av den hela sjukpen- ningen för dag. De regler på vilka beräkningen av sjukpenningen i dessa fall skall grundas föreslås införda i 10—10 b åå. Paragrafen har därför kompletterats så att det framgår att tillämpningen av nuvarande sätt att beräkna sjukpenning inskränks.

Föreskrifterna om avdrag för sjukhusvård skall även gälla timberäknad sjukpenning. Avdrag skall göras enbart för ersättningsdagar. Ändring har därför gjorts i andra stycket. Det har skett så att det klargörs att sjukhus- vårdsavdraget omfattar ersättning från den frivilliga sjukpenningförsäk- ringen. Detta innebär dock ingen ändring i sak.

Så

Som framgår av avsnitt 4.2 skall det finnas en fast koppling mellan faststäl- lande av sjukpenninggrundande inkomst och fastställande av årsarbetstid. Det innebär att prövning av sjukpenninggrundande inkomst och prövning av årsarbetstid alltid skall ske i ett sammmanhang. För att denna fasta

• Sida 66
•  Original

koppling skall komma till uttryck anges i paragrafens första stycke att försäkringskassan samtidigt som den i samband med inskrivning av en försäkrad fastställer dennes sjukpenninggrundande inkomst även skall fastställa årsarbetstiden, om den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställning.

Reglerna i första stycket om omprövning av sjukpenningförsäkringen har under a) kompletterats med sikte på såväl det fallet att kassan har fått kännedom om att arbetstiden ändrats som det fallet att kassan har fått kännedom om att andra omständigheter har undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek. Det sistnämnda innebär en skyldighet att ompröva sjukpenningförsäkringen även när bl. a. förhållandena för en försäkrad som får en schabloniserad sjukpenning ändras på ett sådant sätt att schablonberäkning inte längre skall göras, t. ex. genom förändrad utläggning av arbetstiden. Som ett annat exempel på vad ändringen innebär kan nämnas att det klargörs att det föreligger en skyldighet att ompröva sjukpenningförsäkringen när förhållanden som be- skrivs i tredje stycket har ändrats. Den försäkrade bedriver t.ex. inte längre studier för vilka han uppbär studiemedel.

I det fjärde stycket finns föreskrifter om beräkning av sjukpenning under studietid för försäkrade som uppbär sådana former av studiestöd som räknas upp i tredje stycket 1. De regler för beräkning av sjukpenning som gäller för sådana försäkrade innebär för den som har en sjukpenninggrun- dande inkomst när studierna påbörjas att denna inkomst görs vilande. Så länge som den inte aktiveras beräknas ingen sjukpenning på grundval av den. De nya reglerna för timberäkning av sjukpenning innebär att den studerande även kan ha en årsarbetstid fastställd när studierna påbörjas. Också den blir i ett sådant fall vilande på motsvarande sätt som den sjukpenninggrundande inkomsten.

En studerande har emellertid enligt föreskrifterna i fjärde stycket möjlig- heter att få sjukpenning under studietiden, om han har förvärvsinkomster vid sidan av studierna eller under ferierna. Har han sådana inkomster fastställs en s.k. studietids-SGI. Föreskrifterna i fjärde stycket har nu kompletterats så att även en särskild årsarbetstid skall fastställas under studietiden, om den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställning. Årsarbetstiden skall därvid beräknas på grund- val av enbart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i ifrågavarande förvärvsarbete under utbildningstiden.

Det fjärde stycket innehåller även föreskrifter om aktivering av den vilande sjukpenninggrundande inkomsten under sommarferier. Som fram- går av avsnitt 5.3 innebär de nya reglerna att sjukpenning under de första 14 dagarna alltid skall utges på s.k. studietids-SGI och den särskilda årsarbetstid som fastställs under studietiden. Däremot skall aktivering som hittills kunna ske när sjukfallet har varat i 14 dagar. Föreskrifterna om aktivering av vilande sjukpenninggrundande inkomst har justerats med anledning av detta. Vidare har den redaktionella ändringen gjorts att före- skrifterna om aktiveringen har förts över till ett nytt femte stycke.

• Sida 67
•  Original

Sää ".*' '"

Denna paragraf innehåller föreskrifter om fastställande av sjukpenning- grundande inkomst för försäkrade som uppbär tjänstepension. Första stycket har nu kompletterats med att årsarbetstid skall fastställas om den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställ- ning.

Föreskrifterna i andra stycket gäller fastställande av sjukpenninggrun- dande inkomst för tjänstepensionär som är helt eller delvis arbetslös samt arbetssökande. Som framgår av de nya föreskrifterna i 10 c & skall nuva- rande regler om sjukpenningberäkning tillämpas för sådana tjänstepensio- narer.

Gå

Beträffande motiven till ändringarna i denna paragraf hänvisas till vad som anförts som kommentar till ändringarna i 5 5 första stycket.

85

Enligt föreskrifterna i 7 % utges sjukpenning vid sjukdom, som förorsakar nedsättning av arbetsförmågan med minst hälften. Vid fullständig nedsätt- ning av arbetsförmågan utges hel sjukpenning. I annat fall utges halv sjukpenning. Första stycket i 8 & innehåller en regel till ledning för bedöm- ning av om fullständig nedsättning föreligger när sjukdomen kan antas vara kortvarig. Denna regel har nu kompletterats med en regel för bedömningen av arbetsförmågans nedsättning när den försäkrade behöver avstå från förvärvsarbete på grund av sjukdom. Det anges att om den försäkrade behöver avstå från förvärvsarbete under minst hälften av sin normala arbetstid en viss dag, skall hans arbetsförmåga anses nedsatt i minst motsvarande mån den dagen. Skälen för denna kompletterande bestäm- melse framgår av avsnitt 8.1. Genom den nya bestämmelsen kommer det för dem som har avstått från förvärvsarbete inte längre att krävas att sjukdomen och nedsättningen av arbetsförmågan skall ha förelegat hela dagen för att sjukpenning skall kunna utges. Den som t. ex. insjuknar efter att ha fullgjort halva arbetsdagen skall således kunna få halv sjukpenning. Motsvarande gäller den som efter frånvaro som behövts på grund av sjukdom återgår i arbete sedan halva arbetsdagen gått.

Ett nytt fjärde stycke har lagts till i paragrafen. Det anges där att som en sjukperiod anses den tid, under vilken en försäkrad i oavbruten följd lider av sjukdom som avses i 7 %. Denna föreskrift har flyttats hit från 10 5. Någon ändring i sak har inte åsyftats.

10.5

I denna paragraf har tagits in bestämmelser om för vilka fall och för hur lång tid timberäknad sjukpenning skall utges. Föreskrifterna om hur den skall beräknas återfinns i de följande två nya paragraferna 10 a och b åå. l ytterligare en ny paragraf. 10 c &, har införts vissa regler om undantag från

• Sida 68
•  Original

timberäkning av sjukpenning. De föreskrifter som gäller i vilka fall timbe- räknad sjukpenning skall utges och hur den skall beräknas har således förts samman till ett avsnitt. I 10 5 finns för närvarande föreskrifter om utgi- vande av sjukpenning för tid före anmälan (fjärde stycket) och en definition av begreppet sjukperiod (femte stycket). Dessa regler har betydelse även när sjukpenning beräknas enligt nuvarande metod. Detta motiverar en ändrad placering av dem. Därför har reglerna om utgivande av sjukpenning för tid före anmälan flyttats till en ny paragraf, 14 %. medan definitionen av begreppet sjukperiod har flyttats till 8 &. Begränsningarna enligt 10 å i dess nuvarande lydelse vad gäller sjukpenning för insjuknandedagen (första stycket) och för fridagar (andra och tredje styckena) har slopats.

I den nu föreslagna lydelsen av 10 % beskrivs i paragrafens första stycke för vilken period timberäknad sjukpenning kan utges till den som har sjukpenninggrundande inkomst som helt eller delvis är att hänföra till anställning. Perioden omfattar högst 14 dagar. Detta innebär att om sjuk- perioden varar kortare tid är det endast timberäknad sjukpenning som utges. Varar sjukperioden längre tid utges timberäknad sjukpenning under de första 14 dagarna och sjukpenning enligt nuvarande regler för resteran- de tid. Perioden med timberäkning tar sin början den dag då sjukdomsfallet anmäldes till försäkringskassan. För denna dag utges sjukpenning som svarar mot sjukpenninggrundande inkomst av anställning om den försäkra- de skulle ha utfört förvärvsarbete om han inte varit sjuk. Motsvarande gäller för de följande 13 dagarna. Villkoret att timberäknad sjukpenning bara kan utges för en sådan dag då den försäkrade annars skulle ha utfört förvärvsarbete gäller generellt med reservation för vad som sägs i paragra- fens tredje stycke.

Sjukpenning kan i vissa fall utges för tid före anmälan. I sådana fall skall enligt andra stycket vad som föreskrivs i första stycket gälla som om den första ersättningsdagen var sjukanmälningsdag.

Tredje stycket innehåller föreskrifter om tid som skalljämställas med tid för förvärvsarbete. De fall som räknas upp är ledighet för semester, ledig- het undcr studietid för vilken oavkortade löneförmåner utges och ledighet under tid då den försäkrade genomgår viss angiven utbildning. Timberäk- nad sjukpenning skall således, utan hinder av villkoret i första stycket om avstående från förvärvsarbete, kunna utges till den som är sjuk på en semesterdag eller när han är ledig från arbetet för vissa former av studier eller utbildning.

10aå

Denna paragraf innehåller föreskrifter om hur hel sjukpenning per dag skall beräknas när timberäkning av sjukpenning skall ske. Till grund för beräk- ningen skall läggas det tal som erhålls när 90 procent av den sjukpenning- grundande inkomsten delas med årsarbetstiden. Reglerna för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst finns i 2 5. En annan något avvikande regel finns i 5 & fjärde stycket. Det gäller sjukpenninggrundande inkomst för vissa studerande, s.k. studietids-SGI. Om timberäknad sjukpenning skall utges på grundval av denna inkomst är det också denna som årsarbetstiden skall delas med.

• Sida 69
•  Original

Regler om beräkning av årsarbetstid har förts' in i 2 b & och 5 & fjärde stycket. Reglerna om fastställande av årsarbetstid under studietid överens- stämmer inte helt med reglerna i 2 b 5. Är det så att timberäkning av sjukpenning skall ske utifrån studietids—SGI och årsarbetstid är det den enligt 55 fjärde stycket fastställda årsarbetstiden som skall läggas till grund för beräkningen. Detta får anses framgå utan att det uttryckligen anges i förevarande paragraf.

Det tal som erhålls sedan 90 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten delats med årsarbetstiden är ett uttryck för storleken av sjuk- penningen för varje timme. Detta tal skall enligt vad som föreskrivs i fjärde stycket avrundas till närmaste hela krontal.

Det andra stycket reglerar beräkningen när sjukpenning utges för endast en dag. Då skall kvoten av 90 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten och årsarbetstiden multipliceras med antalet timmar av ordina- rie arbetstid eller däremot svarande normal arbetstid. Produkten därav utgör den hela sjukpenningen för denna dag. Om antalet timmar inte uppgår till ett helt timtal skall enligt vad som föreskrivs i fjärde stycket avrundning ske till närmaste hela timtal. Därvid skall halv timme avrundas uppåt.

I det tredje stycket regleras beräkningen av sjukpenningen när den utges för mer än en dag. Även här innebär det första ledet att 90 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten delas med årsarbetstiden. Den erhållna kvoten multipliceras med det sammanlagda antalet timmar av ordinarie arbetstid eller däremot svarande normal arbetstid som belöper på dagarna. Det tal som därvid erhålls delas med antalet dagar med sjukpenning. Kvoten utgör beloppet av hel sjukpenning för dag.

Om det sammanlagda antalet timmar inte uppgår till ett helt timtal skall enligt vad som föreskrivs i fjärde stycket avrundning ske på samma sätt som när sjukpenningen utges för endast en dag. Någon avrundning dag för dag av arbetstiden skall alltså inte ske när sjukpenning utges för mer än en dag.

När kvoten av 90 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten och årsarbetstiden har multiplicerats med det sammanlagda antalet timmar har försäkringskassan, om den försäkrade varit helt arbetsoförmögen. fått fram den totala ersättning som den försäkrade är berättigad till. Om den försäkrade har varit arbetsoförmögen till minst hälften men inte helt år den försäkrade berättigad till hälften av denna summa. I sådana fall behövs inte några ytterligare beräkningar, varför den regel om avrundning av sjukpen- ning som intagits i fjärde stycket, bör kunna användas på hela den ersätt- ning som den försäkrade är berättigad till.

I vissa fall behöver försäkringskassan räkna fram ersättningen per dag för att kunna klara av att betala ut rätt ersättning. Ett fall när detta behövs är när den försäkrade under sjukperioden är berättigad till halv sjukpen- ning för en eller flera dagar och hel sjukpenning för resterande dagar. Ett annat fall är när avdrag skall göras på sjukpenning för sjukhusvård (4 & andra stycket). Regeln om avrundning av sjukpenningen bör i sådana fall användas så att avrundningen sker för varje dag med sjukpenning.

Paragrafens femte stycke innehåller ett bemyndigande för regeringen att

• Sida 70
•  Original

meddela föreskrifter om schablonberäkning av ordinarie arbetstid och däremot svarande normal arbetstid. Bemyndigandet ger en möjlighet för regeringen att på riksförsäkringsverket överlåta att meddela föreskrifter om schablonberäkning.

Som framgår av avsnitt 4.1 avses ett förenklat beräkningssätt tillämpas för vissa försäkrade. Ett sådant beräkningssätt bör kunna tillämpas i hu- vudsak enligt följande.

]. Försäkrade som arbetar lika många timmar varje arbetsdag.

För heltidsarbetande såväl som för deltidsarbetande krävs en uppgift om sjukpenninggrundande inkomst och att den försäkrade arbetar på angivet sätt. Dessutom krävs uppgift om hur många dagar per år som den försäkra- de förvärvsarbetar. En schabloniserad årsarbetstid i timmar fastställs med utgångspunkt i antalet arbetsdagar per år. En schabloniserad dagersättning fastställs också. Detta innebär för t.ex. en heltidsarbetande som arbetar fem dagar i veckan att han får anses arbeta 40 timmar per vecka. Årsar- betstiden blir då (40x52) 2 080 timmar. Han får anses arbeta åtta timmar per dag. Ersättningen per dag blir 8 x (0,9 x SGI/2 080).

Vid sjukdom uppger den försäkrade vilka dagar han skulle ha arbetat om han inte hade blivit sjuk och en schabloniserad ersättning utges för dessa dagar.

2. Försäkrade med månadslön vars inkomstbortfall vid sjukdom är lika stort varje arbetsdag i månaden oberoende av arbetstidens förläggning, dvs. lika stort löneavdrag görs för varje dag. Såväl heltids- som deltidsar- betande med dessa förutsättningar omfattas. I dessa fall krävs uppgift om sjukpenninggrundande inkomst och om att löneavdraget är lika stort varje dag. Vidare krävs uppgift om hur många dagar per år som den försäkrade förvärvsarbetar. En schabloniserad årsar- betstid i timmar fastställs med Utgångspunkt i antalet arbetsdagar per år. En schabloniserad dagersättning fastställs också på samma sätt som under punkt 1. Den schabloniserade dagersättningen fastställs alltid med åtta timmar per dag som grund. Ersättningen per dag anpassas till inkomstbort- fallet med hjälp av SGI och antal arbetsdagar. Den schabloniserade dager- sättningen ger därigenom i princip samma ersättning för inkomstförlust som när den timberäknade sjukpenningen räknas fram med stöd av ordina- rie arbetstid för varje enskild dag. Den som arbetar heltid och den som arbetar deltid med arbetstiden förlagd över fem dagar i veckan får anses arbeta 260 dagar per år i genomsnitt åtta timmar per dag. Årsarbetstiden blir då (260 x 8) 2080 timmar. Den schabloniserade dagersättningen fastställs som i punkt ]. Ersättningen per dag blir 8 x (0,9 x SGI/2080). Ersättningen per dag anpassas till inkomstbortfallet genom SGI som är lägre i deltidsfallet än i heltidsfallet. För den som arbetar koncentrerad deltid (t. ex. vissa dagar i veckan) eller oregelbunden deltid fastställs årsarbetstiden med stöd av det beräkna- de antalet arbetsdagar per år. För den som arbetar t. ex. tre dagar i veckan blir årsarbetstiden (3x8x52) 1248 timmar. Den schabloniserade dagersätt- ningen fastställs. Ersättningen per dag blir 8 x (0,9 x SGI/l 248).

• Sida 71
•  Original

Vid sjukdom uppger den försäkrade även här endast vilka dagar han skulle ha arbetat om han inte hade blivit sjuk och en schabloniserad ersättning utges för dessa dagar.

När det gäller beräkning av antalet arbetsdagar per år kan den göras t. ex. efter genomsnittet per vecka och multipliceras med 52 eller efter genomsnittet under en fyraveckorsperiod och multipliceras med 13. Också annan periodindelning av arbetet än som nu nämnts kan förekomma inom skilda arbetsområden. I sådana fall får naturligtvis multiplikatorn anpassas därefter. Beräkningen av årsarbetstid resp. antal arbetsdagar per är bör vid såväl schablonberäkning som vid timberäknad sjukpenning göras utifrån en oreducerad arbetsvecka, dvs. hänsyn bör inte tas till de arbetsdagar som faller bort på grund av att de infaller under en helgdag. Med en sådan beräkning blir tiden densamma år från år oberoende av när helgdagarna infaller under resp. år. Den uppgift om årsarbetstid som den försäkrade lämnar är inte heller bunden till kalenderår utan är en beräkning för den kommande tolvmånadersperioden.

3. Anställda som omfattas av arbetsgivarinträde. För statligt anställda gäller avlöningsavtal som även innefattar regler om ersättning vid sjukdom. Avtalet innebär att arbetstagaren vid sjukledighet får lön med visst sjukavdrag (sjuklön). Sjukpenningen betalas därvid i stället till arbetsgivaren — staten, s. k. arbetsgivarinträde. För dessa anställda tillämpas sedan år 1985 en förenklad administration av försäkringsersättningen som bl. a. innebär att riksförsäkringsverket överför en schablonmässigt beräknad sjukpenningersättning till statens inkomsttitel. Den schabloniserade ersättningen är beräknad så att sjukpen- ningen utgör en viss procentandel av utgiven sjuklön under perioden. Hänsyn har därvid tagits till dels att sjuklön i motsats till nuvarande sjukpenning innefattar bl. a. ersättning för insjuknandedagen och för ar- betsfria dagar samt lönedelar över 7,5 gånger basbeloppet, dels att avdrag inte görs för sjukhusvård. Detta förfarande kan tillämpas även fortsättningsvis. Den nämnda pro- centandelen bör dock anpassas med hänsyn till att reglerna om insjuknan- dedag och fridagar slopas genom sjukpenningreformen. För arbetstagare med statligt reglerade tjänster, som är anställda hos en annan arbetsgivare än staten, t. ex. anställda hos försäkringskassor, kyrk- liga kommuner och vissa anställda i de borgerliga kommunerna, är det till följd av arbetsgivarinträdet den sjukpenning den anställde har rätt till som betalas till arbetsgivaren. För denna grupp bör en schablonisering göras så att den sjukpenning som utges till arbetsgivaren utges enligt nuvarande regler för varje dag i sjukperioden. Till det bemyndigande som behövs för att meddela föreskrif- ter om sådan sjukpenningberäkning återkommer jag i kommentaren till 16 &.

7]

• Sida 72
•  Original

10b5

I första stycket behandlas beräkningen av hel sjukpenning för perioden om högst 14 dagar när den försäkrades sjukpenning svarar mot sjukpenning— grundande inkomst av såväl anställning som annat förvärvsarbete. Den del av sjukpenningen som svarar mot inkomst av anställning beräknas enligt 10 a %. Som framgår av 10 & beräknas denna under förutsättning att den försäkrade skulle ha utfört förvärvsarbete om han inte hade varit sjuk. Den del av sjukpenningen som svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete beräknas enligt 4 5 första stycket. Det innebär att den del av den sjukpen- ninggrundande inkomsten som hänför sig till inkomst av annat förvärvsar- bete delas med 365. Att i vissa fall den sjukpenninggrundande inkomsten enligt 5 få fjärde stycket skall läggas till grund för beräkningen har inte ansetts behöva anges uttryckligen. De båda framräknade sjukpenningde- larna utgör efter sammanläggning den hela sjukpenningen för dag.

lOcå

För vissa situationer har det bedömts ogörligt att tillämpa en timberäknad sjukpenning även om den försäkrade har sjukpenninggrundande inkomst av anställning. Den undantagsreglering som behövs för detta återfinns i paragrafen. Här räknas fem fall upp där sjukpenningen skall beräknas enligt nuvarande regler. Fallen har behandlats i avsnitt 4.6, 5.3. 5.5 och 5.6.

11%

Gällande regler i 10 få första—tredje styckena om ersättning för insjuknan- dedag och för s. k. fridagar upphävs. Avskaffandet av reglerna innebär att sjukpenning skall kunna utges för insjuknandedagen. Detta gäller generellt och således även i andra fall än då timberäknad sjukpenning kommer ifråga. Vidare får avskaffandet av nuvarande regler om fridagar genomslag också för försäkrade som har sjukpenninggrundande inkomst av annat förvärvsarbete utan att det finns någon karenstid för sjukpenningen. Med hänsyn till dessa förhållanden har paragrafens bestämmelse om undantag från tillämpning av 10 & första—tredje styckena fått utgå.

145

Denna paragraf upphävdes med verkan fr.o.m. den 1 januari 1977. En ny paragraf har nu införts här. Den innehåller regler om i vilken utsträckning sjukpenning får utges för tid före sjukanmälan. Dessa regler har med endast språkliga förändringar flyttats hit från 10 å fjärde stycket.

16.5

Som framgår av kommentaren till 10 a & bör för arbetstagare med statligt reglerade tjänster. som är anställda hos en annan arbetsgivare än staten och som omfattas av arbetsgivarinträde. en schablonisering göras av sjuk-

• Sida 73
•  Original

penningberäkningen. Schabloniseringen avses innebära att den sjukpen- ning som skall utges till arbetsgivaren skall beräknas enligt nuvarande regler för varje dag i sjukperioden. Det tillägg som gjorts i paragrafen som ett fjärde stycke ger ett bemyndigande för regeringen att utfärda de före- skrifter som behövs i ifrågavarande fall för sjukpenningberäkningen.

175

Om en försäkrad underlåter att enligt 6 5 till försäkringskassan anmäla sådan ändring i sina inkomstförhållanden som är av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek kan det föranleda att sjukpen- ningen dras in eller sätts ned. 1 6 & föreslås att anmälningsskyldigheten till försäkringskassan skall utvidgas till att omfatta även ändring av arbetsti- den eller andra omständigheter som påverkar rätten till sjukpenning eller sjukpenningens storlek. Underlåter den försäkrade att anmäla sådana änd- ringar skall detta. liksom underlåtenhet att anmäla inkomständring. kunna medföra indragning eller nedsättning av sjukpenningen om det är motiverat av omständigheterna. Lydelsen av första stycket e) i paragrafen har jäm- kats i enlighet härmed.

4kap 65

Föreskrifterna i denna paragraf reglerar föräldrapenningens storlek. Om föräldrapenningen inte skall utges med belopp enligt garantinivån skall den enligt den nuvarande lydelsen utges med belopp motsvarande förälderns sjukpenning beräknad enligt 3 kap., dock med bortseende från 5 & fjärde stycket. Föräldrapenningen skall även fortsättningsvis beräknas enligt nu- varande regler. För att detta skall framgå av lagtexten har paragrafen kompletterats med beaktande av att nya beräkningsbestämmelser för sjuk- penning införts i 3 kap. 5 åfemte stycket samt 10 a och 10 b åå.

14ä

Som framgår av avsnitt 6.2 skall den tillfälliga föräldrapenningen i den mån den svarar mot sjukpenninggrundande inkomst av anställning beräknas på motsvarande sätt som sjukpenningen i det nya systemet för timberäknad sjukpenning. Detta gäller oavsett föräldraledighetens längd. Någon be- gränsning till en period om högst 14 dagar så som görs beträffande sjukpen- ning skall således inte förekomma.

Paragrafens nuvarande första stycke, som beträffande beräkningen hän- visar till sjukpenningberäkningen enligt hela 3 kap., har utgått. I ett nytt stycke har angetts vad som skall gälla vid beräkning av den tillfälliga föräldrapenningen för en försäkrad som har sjukpenninggrundande in- komst av anställning eller av både anställning och annat förvärvsarbete. Detta har skett genom hänvisningen till vad som föreskrivs beträffande timberäkning av sjukpenning i 3 kap. 10 a och 10 b åå. Vidare framgår av

• Sida 74
•  Original

vad som föreskrivs i det nya stycket att tillfällig föräldrapenning till en studerande. som omfattas av systemet med vilande SGI och studie- tidS-SGI, alltid, i motsats till vad som gäller beträffande sjukpenning, skall beräknas på grundval av studietids-SGI under sommarferier. Detta har behandlats i avsnitt 6.2.

Paragrafens nya tredje stycke anger hur tillfällig föräldrapenning beräk- nas för försäkrad som enbart har sjukpenninggrundande inkomst av annat förvärvsarbete. Ersättning för dessa försäkrade utges även fortsättningsvis enligt nuvarande regler, dvs. enligt 3 kap. 4 5 med beaktande i tillämpliga fall av 5 ft fjärde stycket i nämnda kapitel.

14aä

Paragrafen innehåller vissa undantag från timberäkning av tillfällig föräl- drapenning. Undantagen har motsvarigheter bland undantagen från tim- beräkning av sjukpenning enligt 3 kap. 10 c &.

21 kap. l 5

Denna paragraf innehåller regler om tecknande av frivillig sjukpenningför- säkring. Som framgår av avsnitt 6.4 skall denna försäkring i fortsättningen kunna tecknas på samma villkor som enligt nuvarande regler. De ändringar som gjorts i första stycket föranleds av detta.

Även ändringen i andra stycket föranleds av behovet att tillse att nuva- rande regler skall tillämpas vid försäkring för sjukpenningtillägg.

I ett nytt tredje stycke föreskrivs att en frivillig försäkring inte skall påverkas av att den försäkrades sjukpenning enligt 3 kap., under de förut- sättningar som anges där, beräknas med tillämpning av 5 & femte stycket. dvs. aktiveras under sommarferier, eller beräknas med tillämpning av 10 a eller 10 b % i 3 kap. Detta innebär att det enbart är om sjukpenningen höjs med tillämpning av 3 kap. 4 5 första stycket som den frivilliga försäkringen påverkas.

Föreskrifter om att en sjukpenning som aktiveras under sommarferier inte får påverka en frivillig försäkring finns för närvarande i 5 5 andra stycket förordningen (1985 : 733) om frivillig sjukpenningförsäkring hos allmän försäkringskassa. Det har bedömts lämpligt att i förevarande para- graf föra ihop denna skyddsregel med den skyddsregel som behövs för att timberäknad sjukpenning inte skall påverka en frivillig försäkring. Det ankommer på regeringen att i konsekvens med den föreslagna lagreglering- en besluta om ändring i 5 5 förordningen.

Ändringen i sista stycket innebär ett klargörande av att ersättning från den frivilliga försäkringen upphör vid ingången av den månad då hel förtids- eller ålderspension börjar utgå.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Reformen avses träda i kraft den 1 december 1987. Skälen till att denna tidpunkt valts och till de föreslagna övergångsbestämmelserna framgår av av snitt 9.

• Sida 75
•  Original

12.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring

3 kap. 5 €

Som framgår av avsnitt 6.5 är avsikten att den timberäkning av sjukpen- ning som skall ske enligt AFL skall ha sin motsvarighet vid sjukfall inom arbetsskadeförsäkringen. Tredje stycket i paragrafen har kompletterats så att det framgår att tillämpningen av nuvarande sätt att beräkna arbets- skadesjukpenning inskränks. Hur timberäkning av sjukpenning enligt de nya reglerna skall göras framgår av 5 a—5 c 55.

I samband med det nya beräkningssättet för sjukpenning uppkommer behov av att ha en definition av vad som är en sjukperiod också i LAF. Den definition, som har tagits in som ett nytt stycke i paragrafen. ansluter till begreppet sjukperiod enligt 3 kap. AFL. Det är dock att märka att sjukperiod inom arbetsskadeförsäkringen börjar tidigast vid samordnings- tidens utgång.

5215

I denna nya paragraf återf'tnns reglerna om när timberäknad sjukpenning skall utges för försäkrad som på grund av arbetsskada insjuknar efter samordningstidens utgång. En så beräknad sjukpenning kan utgå för perio- der om högst 14 dagar.

Paragrafen har väsentligen sin motsvarighet i den föreslagna regleringen i3 kap. 10 & AFL.

För det fall en försäkrads sjukperiod inleds mindre än 14 dagar före samordningstidens utgång och fortsätter efter samordningstidens utgång skall timberäkning av sjukpenningen kunna ske för högst 14 dagar sam- manlagt. Om detta föreskrivs i paragrafens fjärde stycke.

5bå

Denna paragrafinnehåller föreskrifter om hur hel sjukpenning skall beräk- nas i det nya systemet med timberäknad sjukpenning. Det första ledet är att Sjukpenningunderlaget delas med den årsarbetstid som fastställts enligt 3 kap. AFL. De beräkningar i övrigt som behövs för att få fram sjukpen- ningen per dag motsvarar de som skall gälla för den timberäknade sjukpen- ningen enligt AFL.

5cå

För det fall den försäkrade har inkomst av såväl anställning som annat förvärvsarbete föreskrivs i paragrafens första stycke hur beräkningen av hel sjukpenning skall ske. För att bestämma den hela sjukpenningen för dag skall således den timberäknade sjukpenningdelen och den enligt nuva- rande regler beräknade sjukpenningdelen sammanläggas.

Vad som föreskrivs i andra stycket om undantag från timberäkning av sjukpenning har sina motsvarigheter i 3 kap. 10 c & AFL.

• Sida 76
•  Original

6å

När sjukpenning utges enligt AFL beräknas den för studerande som upp- bär vissa former av studiestöd på en sjukpenninggrundande inkomst som fastställts med stöd av 3 kap. 5 & fjärde stycket nämnda lag. Systemet med studerandesjukpenning bör slå igenom även inom arbetsskadeförsäkring- en. Detta föranleder ändringari förevarande paragraf.

7.5

Om en försäkrad, som uppbär livränta, ånyo insjuknar på grund av arbets- skadan. skall i förekommande fall timberäkning av sjukpenning ske för honom enligt 5 a-—5 c åå. Detta föranleder ändring i paragrafen.

85

Eftersom det bl.a. för den nya timberäkningen av sjukpenning är av väsentlig betydelse att fastställa sjukperiodens början föreslås att de regler som gäller för sjukanmälan enligt AF L även införs i arbetsskadeförsäkring- en. Skälen härför har angetts i avsnitt 6.5.2. Som framgår därav föreslås att reglerna för sjukanmälan skall gälla även inom det statliga personskade- skyddet. Ändringen i förevarande paragraf får genom en hänvisning till paragrafen som finns i LSP (10 &) åsyftad verkan beträffande anmälnings- skyldighet inom personskadeskyddet.

12.3. Förslaget till lag om ändring i lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare

35

Det nya sättet att timberäkna sjukpenningen enligt AFL för en period av högst 14 dagar skall gälla även för ersättning åt smittbärare, dock inte för dem som har en sjukpenninggrundande inkomst av enbart annat förvärvs- arbete än anställning.

I lagrummets nuvarande lydelse ges i första stycket en särregel för den som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Denna regel har sin grund i äldre förhållanden rörande den allmänna försäkringens omfatt- ning. Eftersom bestämmelsen numera saknar betydelse och några sär- regler i förhållande till AFL inte är avsedda för den som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning har bestämmelsen fått utgå.

13. Hemställan

Jag hemställer att regeringen dels föreslår riksdagen att anta förslagen till 1. lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring, 2. lag om ändring i lagen ( 1976: 380) om arbetsskadeförsäkring,

• Sida 77
•  Original

3. lag om ändring i lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare. dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om 4. föräldrapenning och havandeskapspenning (avsnitt 6.3),

5. Värnpliktsförmåner och motsvarande (avsnitt 6.6).

14. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder och de ändamål som föredraganden har hemställt om.

• Sida 78
•  Original

Bilaga !

Innehållsförteckning PTOP— 1986/872 69

Sid. Regeringens proposition ...................................... 1 Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... ] Propositionens lagförslag ...................................... 3 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 december 1986 20 1 Inledning ................................................. 20 2 Nuvarande regler ......................................... 21 2.1 Allmänt .............................................. 21 2.2 Beräkning av sjukpenning .............................. 22 2.3 Insjuknandedag ....................................... 22 2.4 Fridagsregel .......................................... 22 2.5 Karenstid för egenföretagare eller motsvarande ........... 23 2.6 Sjukpenning till studerande ............................. 23 2.7 Tillfällig föräldrapenning ............................... 24 3 Behovet av ett nytt system för beräkning av sjukpenning vid kortare sjukperioder och av tillfällig föräldrapenning ........... 24 4 Ny metod för beräkning av sjukpenning vid kortare sjukfall . . . . 28 4.1 Timberäkning av sjukpenning ........................... 28 4.2 Beräkning av årsarbetstid ............................... 30 4.3 Ersättningsbar arbetstid och sjukpenningens storlek ....... 33 4.4 Avgränsning av timberäkningsperioden ................... 34 4.5 Beräkning av sjukpenning vid semester ................... 37 4.6 Beräkning av sjukpenning vid viss annan arbetsfri tid ...... 38 5 Det nya beräkningssystemets tillämpning på olika försäkrade . . . . 40 5.1 Allmänt .............................................. 40 5.2 Försäkrade med inkomst av såväl anställning som annat för- Värvsarbete än anställning .............................. 41 5.3 Studerande ........................................... 42 5.4 Uppdragstagare ....................................... 44 5 .5 Arbetslösa ............................................ 45 5.6 Försäkrade med ersättning för vård av barn i familjehem m. m. 46 6 Andra förmåner som berörs av det nya beräkningssystemet . . . . 47

6.1 Allmänt .............................................. 47 6.2 Tillfällig föräldrapenning ............................... 47 6.3 Föräldrapenning och havandeskapspenning ............... 49 6.4 Frivillig sjukpenningförsäkring .......................... 50 6.5 Arbetsskadeersättning och motsvarande .................. 51 6.5.1 Allmänt ......................................... 51 6.5.2 Anmälningsskyldighet ............................ 52

6.6 Värnpliktsförmåner och motsvarande .................... 53 6.7 Ersättning åt smittbärare ............................... 54 7 Avdragsregler som påverkas av timberäkningssyStemet ........ 54 7.1 Allmänt .............................................. 54 7.2 Avdrag för sjukhusvård ................................ 55 7.3 Skatteavdrag .......................................... 55 7.4 Införsel och utmätning ................................. 56 8 Övriga ändringar som föranleds av det nya beräkningssystemet . 56 8.1 Sjukpenningrätten ..................................... 56 8.2 Sjukpenning för insjuknandedag m.m. ................... 60 9 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser ................... 60 10 Kostnader och finansiering ................................. 62 11 Upprättade lagförslag ...................................... 64

• Sida 99
•  Original

12 Specialmotivering ......................................... 64 12.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring ........................................... 64

12.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976: 380) om arbetsska- deförsäkring ......................................... 75 12.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare ........................................ 76 13 Hemställan ............................................... 76 14 Beslut .................................................... 77

Bilaga 1 Sammanfattning av departementspromemorian (Ds S 1986: 8) Förbättrad kompensation vid korttidssjukdom och vid tillfällig vård

av barn ..................................................... 78

Bilaga 2 Sammanställning av remissyttranden över departementspromemorian ("Ds S 1986: 8) Förbättrad kompensation vid korttidssjukdom och vid tillfällig vård av barn .......................................... 80

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986

• Sida 100
•  Original