RÅ 2008 not 58

Not 58. Överklagande av Skatteverket av förhandsbesked ang. inkomstskatt. - Av ansökan om förhandsbesked framgick bl.a. följande. Företagen inom X-koncernen försäkrade risker avseende främst egna anläggningar hos X AB:s helägda, inom EES-området etablerade, X Reinsurance Ltd. X AB frågade om artikel 43 i EG-fördraget utgjorde hinder för tillämpning av bestämmelserna i 39 a kap.5, 7 och 13 §§inkomstskattelagen (1999:1229), IL, (CFC-reglerna) avseende bolagets innehav av dotterbolaget X Reinsurance Ltd. -Skatterättsnämnden (2005-04-04, André, ordf., Wingren, Knutsson, Silfverberg, Sjökvist, Ståhl, Virin) meddelade i förhandsbesked att artikel 43 i EG-fördraget hindrade att X AB beskattas enligt bestämmelserna i 39 a kap. IL. - Skatteverket överklagade förhandsbeskedet och yrkade att Regeringsrätten skulle besvara frågan med att etableringsfriheten inte hindrade beskattning enligt bestämmelserna i 39 a kap. 13 § IL. - X AB bestred bifall till överklagandet. - Regeringsrätten (2008-04-03, Almgren, Dexe, Kindlund, Brickman): Regeringsrättens avgörande. X AB är moderbolag till ett inom EES-området etablerat bolag som försäkrar risker inom koncernen. Verksamheten hos dotterbolaget är av sådant slag som avses i 39 a kap. 7 § andra stycket 2 IL. Enligt Skatterättsnämndens förhandsbesked hindrar artikel 43 i EG-fördraget att moderbolaget beskattas enligt bestämmelserna i 39 a kap. 13 § IL (CFC-beskattning). - Skatterättsnämnden har konstaterat att bestämmelserna i 39 a kap. IL negativt särbehandlar delägare i en utländsk juridisk person, att detta innebär en inskränkning i rätten till fri etablering enligt gemenskapsrätten, att en inskränkning kan rättfärdigas av önskemålet att motverka skatteflykt men att någon allmän presumtion för skatteundandragande eller skatteflykt inte kan grundas på den omständigheten att den juridiska personen är etablerad i en annan medlemsstat. - Efter det att Skatterättsnämndens förhandsbesked meddelades avgjorde EG-domstolen det s.k. Cadbury-målet (dom den 12 september 2006 i mål C-196/04, Cadbury Schweppes och Cadbury Schweppes Overseas). Domen har lett till att kompletterande bestämmelser tagits in i 39 a kap. 7 a § IL (SFS 2007:1254). - Cadbury-domen är av central betydelse i sammanhanget. Domslutet formulerades på följande sätt. - Med hänsyn till vad som anförts ovan ska den ställda frågan besvaras med att artiklarna 43 EG och 48 EG ska tolkas så, att de utgör hinder för att en vinst som genererats i ett CFC-bolag i en medlemsstat ska inkluderas i beskattningsunderlaget för ett i en annan medlemsstat hemmahörande moderbolag när denna vinst är föremål för en lägre beskattningsnivå än den som tillämpas i sistnämnda land, såvida inte ett sådant inkluderande endast ska ske vid fall av rent konstlade upplägg som sker i syfte att undvika den nationella skatt som normalt ska betalas. En sådan beskattningsåtgärd får därmed inte vidtas när det på grundval av objektiva omständigheter som kan kontrolleras av utomstående framgår att nämnda CFC-bolag verkligen har etablerats i värdmedlemsstaten, oavsett huruvida det föreligger skattemässiga skäl till etableringen, och att det bedriver faktisk ekonomisk verksamhet där. - Till grund för domslutet låg bl.a. följande överväganden. Medborgare i en medlemsstat (fysisk eller juridisk person) får inte utnyttja de möjligheter som instiftas genom föredraget för att på ett otillbörligt sätt försöka undandra sig den nationella lagstiftningen och de har inte heller rätt att åberopa bestämmelserna i gemenskapsrätten när det är fråga om missbruk eller bedrägeri (p. 35). En åtgärd som inskränker etableringsfriheten kan vara motiverad när den specifikt avser rent konstlade upplägg som görs i syfte att kringgå lagstiftningen i den berörda medlemsstaten (p. 51). Vid bedömningen av den skattskyldiges beteende måste särskilt beaktas att etableringsfriheten syftar till att möjliggöra en integration i värdstaten i form av en där faktiskt bedriven ekonomisk verksamhet via ett fast driftställe för obestämd tid (p. 52-54). En inskränkning av etableringsfriheten kan inte motiveras av behovet att bekämpa missbruk annat än om den särskilt tjänar ändamålet att hindra beteenden som består i att rent konstlade upplägg som inte har någon ekonomisk förankring skapas i syfte att undvika skatt (p. 55). För att det ska föreligga ett rent konstlat upplägg förutsätts, förutom att det finns ett subjektivt element i form av en avsikt att uppnå en skattemässig fördel, att det ändamål som eftersträvas med etableringsrätten inte har uppnåtts trots att kraven i gemenskapsrätten formellt sett har iakttagits (p. 64). CFC-beskattning är inte förenlig med gemenskapsrätten när bildandet av CFC-bolaget har en ekonomisk förankring och utgör en verklig etablering i syfte att bedriva faktisk ekonomisk verksamhet (p. 65 och 66). Bedömningen av om detta är fallet ska grundas på objektiva omständigheter som kan kontrolleras av utomstående, t.ex. existensen av lokaler, personal och utrustning (p. 67). Det kan, sägs det vidare, vara fråga om ett rent konstlat upplägg särskilt om etableringen sker i form av ett brevlådeföretag (”letterbox” or ”front” subsidiary, p. 68). Innehållet i p. 68 preciseras inte i efterföljande punkter. - Som framgått hade domen i Cadbury-målet inte meddelats när Skatterättsnämnden lämnade sitt förhandsbesked. Domen har gett nya förutsättningar som måste beaktas vid bedömningen av dotterbolagets verksamhet. Enligt Regeringsrättens mening bör Regeringsrätten inte som första instans och inom ramen för en förhandsbeskedsprocess ta ställning till hur de kriterier som EG-domstolen lagt fast i Cadbury-målet ska tillämpas. Förhandsbeskedet bör i stället undanröjas. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten undanröjer förhandsbeskedet och avvisar ansökningen. (fd II november 2006 - juni 2007, Hedberg) - Samma dag avgjorde Regeringsrätten mål nr 2472-05, 2483-05, 2484-05 och 2731-05 med liknande omständigheter och samma utgång.